Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (12) Projektnamn ARENA Ungdom II Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektet Arena Ungdom har pågått i de tre kommunerna Åmål, Bengtsfors och Dals Ed där Åmåls kommun varit projektägare. Utifrån förstuiden och kunskaper/erfarenheter från tidigare projekt utvecklades en idé och en modell som kallas Arena Ungdom. Modellen kom att bestå av fyra delar: - AKTIVITET - aktiva deltagare aktiva organisationer - DELAKTIGHET - bli sedd, respekterad, vara delaktig för både deltagare och organisationer. - ANSVAR - ta ett egenansvar men ta också ansvar ihop. - LÄR AV EUROPA - se kunskaper i Europa som en möjlighet att flytta gränser både personliga och organisatoriska. De övergripande målen har bland annat varit att skapa en tydligare koppling mellan insatser och ökad anställningsbarhet och/eller studier. Projektledarna och handledare har arbetat utifrån individens behov och utifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Fokus har också legat på samordning av befintliga resurser och insatser som varit relevanta för ungdomarna. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Projektet har till stor del använt sig av befintliga resurser inom ordinarie verksamheter. Fem nya funktioner har tillsatts inom projektets ram: en projektledare/coach i varje kommun som haft en coachande och samordnande funktion, en projektkoordinator och en projektekonom. Projektkoordinatorn har haft ansvar att driva projektet framåt enligt projektbeskrivningen och vara de lokala projektledarnas stöd. Ett stort ansvar har också varit att svara för redovisning av projektet mot ESF, vara sammankallande och föredragande gentemot projektledning, referensgrupp och övriga intressenter. Viktiga samverkanspartner har varit Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Projektet har vänt sig till alla ungdomar mellan 16 och 25 år som saknat sysselsättning. Målet har varit att nå ut till ca tio procent av den totala ungdomsgruppen i kommunerna som totalt omfattade ungdomar. Ambitionen och syftet med projektet var att alla som deltagit i Arena Ungdom skulle ha ökat sina möjligheter till arbete och eller studier. Minst 40 % av dem som varit inskrivna i projektet skulle gå till arbete eller studier. Projektet har också haft som mål att hälften av alla deltagarna skulle ha varit kvinnor. Det har vi inte kunnat uppnå eftersom det har funnits fler arbetsökande män än kvinnor. Arena Ungdom har haft 498 ungdomar inskrivna i projektet. Av 444 som avslutat Arena Ungdom har 50 % gått till arbete och 16 % till studier, vilket betyder att vi nått uppsatta mål med god marginal. Av de kvinnor som deltagit i projektet så har 50 % gått till arbete och 19 % till studier. Av de män som deltagit har 50 % gått till arbete och 15 % gått till studier. Projektet valde, efter upphandling, att anlita payoff AB att genomföra den externa utväderingen. Den har genererat en slutrapport som jag valt att hänvisa till på ett flertal

2 Sid 2 (12) ställen i slutrapporten. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov Kommunerna har alltid sett ungdomsarbetslöshet och utanförskap bland ungdomar som ett allvarligt problem som dessutom tenderat att växa. En förstudie genomfördes i Åmål och Vänersborg med fokus på hur man skulle kunna arbeta med ungdomar som hade behov av tidiga insatser och rehabilitering. Av studien framkom att ca 300 unga i området norra Dalsland bedömdes ha behov av stödinsatser från en eller flera samhällsaktörer. Orsakerna ansågs vara flera: Dålig förankring på arbetsmarknaden. Ohälsa. Otillräcklig skolbakgrund. Sociala problem. Svag efterfrågan på ung arbetskraft. Bristande samverkan mellan kommunala och statliga arbetsmarknadsåtgärder. Brister i det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år. Konsekvenserna av det man fann i studien var att ett flertal ungdomar inte fått det stöd de haft behov av. Flertalet ungdomar hade mött flera olika handläggare, och utan strukturerad samordning var risken stor att ungdomarna inte fångades upp. Projektets lösning Utifrån förstudien och erfarenheter från tidigare projekt utvecklade projektet en ny modell, Arena Ungdom, aktivitet, delaktighet, ansvar och lär av Europa. Modellen kom att bli ett verktyg för komma till rätta med de brister som påvisats i förstudien, men också ett bra verktyg för såväl planering av aktiviteter som själva genomförandet av aktiviteter. Projektet har till stor del använt sig av befintliga resurser inom ordinarie verksamheter. Tre nya funktioner har tillförts, en projektledare/coach i varje kommun som haft en samordnande funktion och coachande funktion. Projektledarna/coacherna har arbetat utifrån ett individanpassat och lösningsfokuserat arbetssätt. Individuella utvecklingsplaner upprättades för deltagarna med mål och aktiviteter som syftade till att stärka dem på arbetsmarknaden. Arena Ungdom kom också att fungera som ett nav av etablerade kontakter då det fanns ett stort behov av samverkan av såväl utbildningsinsatser som specialistfunktioner. Projektledarnas/coachernas roll har således varit viktig för individuell coachning men också för att hitta bra former för samverkan. Innovativ verksamhet Utvecklandet av den nya modellen Arena Ungdom och på vilket sätt den varit användbar har varit innovativt i sig. Arena Ungdom erbjöd ett enkelt verktyg för att mäta och utvärdera insatser, och om olika aktiviteter verkligen stödde det lärande som projektet eftersträvade. Lärande miljöer Vår modell Arena Ungdom har varit till hjälp för att skapa lärande miljöer både för organisationen och för individen i sig. I vårt projekt har det tagit sig i uttryck i allt från

3 Sid 3 (12) planerandet av aktiviteter till själva genomförandet av dem. På organisations- och individnivå har även lärande skett i form av aktiviteter, möten och träffar med deltagare från olika miljöer samt erfarenhetsseminarier. Samverkan För att nå syftet och målet med projektet har samverkan varit nödvändig. Skälen har varit flera: Befintliga resurser har använts så effektivt som möjligt, dubbelarbete har undvikits och individer i behov av stöd har snabbt kommit i kontakt med aktörer relevanta för just den individen. Sammantaget bidrog samverkan också till att risken för att ungdomarna skulle falla mellan stolarna minimeras. Målgruppen och individernas behov har fått styra vilka som samverkat och har till största delen varit aktuellt mellan projektets coacher, Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen. Projektet har också samarbetat med Individ Samverkan, ett projekt som finansieras av Samordningsförbundet och representeras av kommunen, försäkringskassan, vårdcentralen, psykiatrin, Arbetsförmedlingen. Det har också utvecklats en samsyn kring arbetet med ungdomarna och en gemensam målbild bland alla aktörer. Samverkan har varit en av de viktigaste framgångsfaktorerna för det goda resultatet. Transnationella aktiviteter I ansökan under programkriteriet Transnationella aktiviteter nämndes tre aktiviteter. Den första aktiviteten var Lär av Norge, en arbetsmarknad på nära håll. Projektet har undersökt hur den norska arbetsmarknaden sett ut och ungdomarna har erbjudits seminarier och mässor med norska arbetsgivare, både i Sverige och Norge. Projektet har dessutom haft en handledare som hållit sig a jour med den norska arbetsmarknaden och utökat ett redan upprättat kontaktnät med norska arbetsgivare. - Lär av ytterligare ett land, använd "ADA" för att komma fram till vilket. Projektet gjorde en resa till Italien och 10 ungdomar valde att följa med på resan. Innan resan jobbade ungdomarna med presentationer om sig själva, om projektet och hur arbetsmarknaden och studiemöjligheterna såg ut i Sverige. Detsamma gjorde ungdomarna i Italien. Tyvärr innebar resan också negativa erfarenheter eftersom dessa aktiviterer kolliderade med Arbetsförmedlingens regelverk. Denna erfarenhet hindrade projektet från att göra fler resor. - Lär av volontärer Vid ett flertal tillfällen har Europa Direkt och volontärer informerat Arena Ungdoms deltagare om volontärjobb och utlandsjobb. Deltagarna fick veta hur man hittar lediga tjänster, vad man bör tänka på och hur man ansöker. Resultat 67 % av dem som deltagit i projektet har gått till studier eller arbete. 15 % har gått till olika arbetsmarknadsutbildningar. Det är ett mycket bra resultat som är långt över vårt ställda mål om att minst 40 % skulle gå till studier eller arbete. Samverkan och coachning med individen i centrum har varit projektets framgångsfaktorer. Projektet har också sett fördelar med att tillsätta coacher/projektledare för att samordna samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. Projektledarna har varit lite av frilansare mellan olika aktörer och regelverk och förordningar. De har också verkat för att utveckla en ökad samsyn och ett gemensamt synsätt kring deltagarna. I första hand har samverkan skett mellan Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, AME och Vuxenutbildningen. Projektet har också haft ett samarbete med Individ Samverkan. Då det funnits behov av specialistfunktioner har man också haft möjlighet att lyfta ärenden där. Individ Samverkan är ett projekt som finansieras av Samordningsförbundet och representeras av kommunen, försäkringskassan, vårdcentralen, psykiatrin och Arbetsförmedlingen, som finns i kommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Åmål, Säffle och Årjäng.

4 Sid 4 (12) Utvärderaren har pekat på följande: Det aktiva arbetet med samverkan har påverkat ungdomarnas utveckling mot arbete och studier, d.v.s. positivt i den meningen att organisationer prestigelöst sett ungdomarnas bästa och inte suboptimerat sina egna resultat Projektorganisationen och deltagarna Projektet har arbetat upp en välstrukturerad och fungerande projektorganisation med deltagarnas behov i fokus. Utvärderingen har speciellt pekat på följande: Det har arbetats upp bra rutiner för in- och utskrivning i projektet, vilket lett till snabbare handläggning av ärenden. Deltagarna har haft klara förväntningar på vad projektet skall innehålla samt vilka åtaganden som de förväntas uppfylla Organisationerna som remitterat in ungdomarna har haft en klar bild av projektet och en gemensam syn på vad projektet haft att erbjuda. Deltagarna tycker att de blivit väl bemötta och har under projektets gång vid upprepade tillfällen sagt att projektledarnas/coachernas engagemang betytt oerhört mycket. Långsiktighet Kommunerna har under hela projekttiden haft för avsikt att implementera delar av projektet. Implementeringen påbörjades redan i slutet av 2013 i en s.k. övergångsfas för att tydligare knytas till de lokala verksamheterna och politiken i respektive kommun. Syftet med detta var att skapa goda förutsättningar för varaktiga rutiner, metoder, processer och ett hållbart arbetsätt. Det gör att vi säkerställt långsiktigheten för att fortsätta arbeta aktivt med ungdomsarbetslösheten i samtliga kommuner. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syfte I ansökan angav vi att det övergripande syftet med projektet var att alla deltagare i projektet skulle känna att de har ökat möjligheterna till arbete eller studier genom vår modell Arena Ungdom. Modellen som tidigare nämnts har använt sig av fyra strategier: aktivitet, delaktighet, ansvar och lär av Europa för att möta målgruppens behov. Arenan kom att jobba med begreppen utifrån både deltagar- och organisationsperspektiv. I ansökan nämndes också att Arena Ungdom skulle byggas i varje kommun (3 st.). Dessa arenor skulle vara till stöd för deltagarna och lämna information, erbjuda insatser och aktivera nödvändiga myndighetsinsatser inom ramen för en samlad organisation. Avsikten var att motivera ungdomarna till studier eller arbete för att minska passivitet och utanförskap. Ledorden har varit aktivitet, delaktighet och ansvar. Modellen förväntades även stödja ungdomar med större och mer sammansatta behov, vilket förutsatte samverkan i rehabilitering. Arena ungdom skulle också initiera nätverkande med företagare som lokalt ville ta ett socialt ansvar genom att ta emot praktikanter. Dessutom skulle en ny funktion

5 Sid 5 (12) tillföras i varje kommun, en s.k. samverkansledare/lots. Samverkansledare var tänkt att vara vårt nya sätt att stötta framväxten av effektivare samarbete byggt på individens behov. Dessa syften har uppfyllts I syftet beskriver vi på vilket sätt vi tror att vi ska få deltagarna att öka sina möjligheter till arbete och studier. Syftet grundar sig på förstudien och projektet har jobbat med alla delar som nämns i ansökan. Det projektet inte lyckats fullt ut med är att initiera ett nätverk med företagare som också vill ta ett socialt ansvar. Däremot har de företag vi varit i kontakt med varit positiva till vårt projekt och alla tycker det är viktigt med ungdomar. De flesta företag vi varit i kontakt med har också ställt sig positiva till praktik. Det som är viktigt att tänka på är att skapa en samsyn kring mål och syfte med praktiken. Det sista som nämns i syftet kallar vi i ansökan för samverkansledare/lots men som projektet senare kom att kalla projektledare/ coach. Mål Vad gäller uppsatta mål för projektet så har vi i ansökan angett att alla som deltar ska öka sina möjligheter till arbete eller studier. Vi säger också att: 40 % av deltagarna (hälften kvinnor - hälften män)ska nå arbete eller studier helt eller delvis 40 % av deltagarna (hälften kvinnor - hälften män)ska uppleva att deras möjligheter att få arbete eller studier har ökat. Det kan ske genom att de t.ex. kan stå till arbetsmarknadens förfogande på AF, klarat en praktik hos en offentlig eller privat arbetsgivare, hittat mål för att komma igång med studier. Dessa mål har vi nått med över förväntan. Däremot har det varit svårt att få en jämn könsfördelning. Könsfördelningen speglar däremot rekryteringsunderlaget. I grupperna kan vi se följande statistik: Av de kvinnor som deltagit i projektet så har 50 % gått till arbetet och 19 % till studier. Av de män som deltagit har 50 % gått till arbete och 15 % gått till studier. DELAKTIGHET Unga ska vara delaktiga, bli sedda och respekterade 80 % av deltagarna (hälften kvinnor - hälften män)ska uppleva att de i Arena Ungdom varit delaktiga, blivit sedda och respekterade Det är alltid svårt att mäta kvalitativa mål. Från projektets sida har detta emellertid varit en självklar strävan att alla som deltagit i projektet ska ha känt att de blivit sedda, respekterade och delaktiga. Resultat från utvärderingens fokus intervjuer och egna mätningar har gett oss tydliga indikationer på att vi även nått det här målet. ANSVAR Unga ska utveckla och få ett egenansvar 80 % av deltagarna (hälften kvinnor - hälften män) ska efter Arena Ungdom kunna identifiera vad deras egenansvar är för att komma närmare arbete eller studier. Det här målet har varit svårast att mäta. Vi ser dock att om möjlighet ges åt ungdomarna vill de allra flesta ungdomarna ta ett ansvar. LÄR AV EUROPA utveckla ungas kunskap om Norge som en möjlig arbetsmarknad och lära av andra unga i Europa. Ungdomarna har fått kontinuerlig information om arbetsmarknaden i Norge. De har träffat norska arbetsgivare, Eures och fått information om vad som är bra att tänka på om man ska

6 Sid 6 (12) söka jobb i Norge. Vid ett flertal tillfällen har Europa Direkt och volontärer informerat Arena Ungdoms deltagare om volontärsjobb och utlandsjobb. Deltagarna fick veta hur man hittar lediga tjänster, vad man bör tänka på och hur man ansöker. Förutom detta har också en resa till Italien gjorts. De blev en lyckad resa även om det uppstod problem med AF:s regelverk. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arena Ungdom har rekryterat ungdomar som varit arbetssökande, uppburit försörjningsstöd och saknat sysselsättning. Rekrytering har skett löpande och i samarbete med Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Projektet byggde på ett helhetsperspektiv där deltagarnas behov sattes i centrum. En arena utvecklades i varje kommun och i samtliga kommuner fanns det en projektledare/coach som ansvarade för den dagliga verksamheten och externa kontakter. Projektledarna/coacherna har haft en lösningsfokuserad samtalsmetodik och deltagarna har blivit coachade både individuellt och i grupp. Det lösningsfokuserade arbetssättet byggde på att stötta deltagaren att formulera en egen utvecklingsstrategi. Utifrån var deltagaren placerade sig på skalan skapades det strategier och aktiviteter med avsikt att coacha deltagaren framåt mot önskat mål. Aktiviteter har individanpassats och alla deltagare har tillsammans med projektledaren upprättat en utvecklingsplan. Planen innehöll mål, delmål och aktiviteter som syftat till att stärka dem på arbetsmarknaden. Projektet har haft föreläsningar inom områdena hälsa, ekonomi, kommunikation, sociala medier, inspiration, jämställdhet, jämlikhet och jobbsökaraktiviteter. Deltagarna har haft möjlighet att pröva på olika fysiska aktiviteter som t. ex., mma, dans, innebandy, gym, yoga, ridning, paddla kanot för att nämna några. Det har också genomförts studiebesök på företag, folkhögskolor och högskolor. Praktik har varit ett viktigt inslag i projektet och rätt använd praktik har varit ett kraftfullt verktyg. Syftet med praktiken har varierat som till exempel: pröva en bransch eller ett yrke nytt yrke. skapa struktur i sin vardag. Visa upp sin kompetens för eventuella rekryteringsbehov. Deltagarna har också haft möjlighet att påverka innehållet i projektet och några ungdomar har hållit i en egen aktivitet. Utöver det som tidigare nämnts har trepartssamal och samplanering med andra myndigheter kring deltagare gjorts. Projektledarna/coacherna har träffats regelbundet för att utbyta erfarenheter och för att samplanera vissa aktiviteter. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektets ägare har varit Åmåls kommun och samverkanspartner tillika medfinansiärer har

7 Sid 7 (12) varit Bengtsfors och Dals-Eds kommun, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten. Projektets organisationsstruktur Projektet har haft en övergripande styrgrupp, styrgrupp, projektledargrupp och referensgrupp. Nedan går att läsa om respektives grupps uppgifter: Övergripande styrgrupp Den övergripande styrgruppen har utgjorts av den lokala ledningsgruppen (LLG) LLG är tillika beredningsgrupp till Samordningsförbundet Norra Dalsland. Styrgrupp Styrgruppen har bestått av följande: Chef för Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen AMO Säffle) Chef AME Åmåls kommun Chef AME Dals Eds kommun Chef Vuxenutbildningen Bengtsfors Styrgruppen har ansvarat för policy, ekonomifrågor, ansvarat för projektets utvärdering och spridning av resultatet. Styrgruppen har haft regelbundna möten där projektkoordinatorn varit den sammankallande och föredragande om projektets operativa verksamhet. Projektekonomen har informerat styrgruppen kontinuerligt om projektets ekonomi. Projektledarupp/Arbetsgrupp Projektledargruppen har bestått av följande: Projektledare/coacher från varje kommun Aktivietshandledare från resp. kommuns Arbetsmarknadsenhet. Projektkoordinator Projektledargruppens uppgift har varit att verkställa projektet i alla delar och har haft ansvar för den dagliga verksamheten och mötet med ungdomar. Projektledarnas/coachernas uppgift har varit att: Möta ungdomarna individuellt. Se individens samlade behov och identifiera rätt åtgärder. Upprätta individuella handlingsplaner. Planera aktiviteter. Genomföra aktiviteter, studiebesök. Coacha ungdomar på ett lösningsfokuserat sätt. Initierat systematiserade flerpartsamtal. Aktivitetshandledarnas huvudsakliga arbetsuppgifter har varit: Möta ungdomarna individuellt. Planera aktiviteter. Genomföra aktiviteter, studiebesök. Ansvara för jobbsökaraktiviteter. Praktikanskaffning samt uppföljning. Projektkoordinatorns roll har i projektledningsgruppen har varit:

8 Sid 8 (12) Sammankallande till möten. Sammanställt statistik. Viss planering av gemensamma aktiviteter. Uppföljning av planerade aktiviteter. Stöttat coacherna i sin dagliga verksamhet. Länk mellan projektekonomen och den operativa verksamheten med ungdomarna. Referensgrupp Gruppens uppgift har varit att möta projektledningen för projektet och komma med synpunkter som kan förbättra och utveckla projektet. I vissa fall har det också handlat om att bidra med kontaktytor. De har också informerat det lokala näringslivet om vårt projekt, bjudit in Arena Ungdom att delta på frukostmöten etc. Gruppen har bestått av VD, Bengtsfors Utvecklings AB Näringslivsutvecklare, Dals-Ed Näringslivsutvecklare, Åmål Informatör, Coompanion Fyrbodal. Chef AME Åmåls kommun Chef AME Dals Eds kommun Chef Vuxenutbildningen Bengtsfors Projektkoordinator Arena Ungdom Gruppen har träffats 1-2 gånger per år. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsperspektivet har genomsyrat projektet från början. Ett utav projektets mål var att könsfördelningen mellan deltagare skulle fördelas lika. Det målet har varit svårt att uppnå. Andelen kvinnor som deltagit i projektet har varit färre redan från projektstart. Detta bidrog emellertid till att vi tidigt diskuterade om det var så att vår fördelning speglade rekryteringsunderlaget eller om det berodde på att projektet hade bristande rutiner vid rekrytering av deltagare till projektet. Projektledare i projektet har varit på ESF:s basutbildning i jämställdhetsintegrering. Det var en inspirerande utbildning som gav konkreta råd och tips på hur man kan jobba med jämställdhetsintegrering. Ledarna fick också uppdraget att lyfta frågorna i sin organisation/ kommun. Ett relativt enkelt och konkret tips som projektet har jobbat mycket med är: Gör jag skillnad på kön fast det inte är min mening? Hade jag tolkat denna situation/detta uttalande annorlunda om det varit en kvinna respektive man som gjort/sagt det? Deltagarna Deltagarna har erbjudits återkommande seminarier där de arbetat med värderingsövningar, diskuterat på vilket sätt jämställdhetsfrågor kan påverka vardagen och framtidsplaner. Deltagarna har också haft möjlighet att pröva annorlunda val och testa aktiviteter som är otraditionella för könet. Projektet har dessutom genomfört studiebesök inom könstereotypa områden med syftet att reflektera, diskutera orsaken till varför det ser ut som det gör och på vilket sätt det kan påverka mig som individ.

9 Sid 9 (12) Projektledargrupp Gruppen har träffats var tredje vecka och vid varje tillfälle har man tagit upp exempel där man kommit att tänka på just jämställdhet. Det kan dels ha varit situationer där man kommit på sig själv med att agerat utifrån ett invant tankemönster och dels diskussioner som uppstått bland deltagarna, artiklar, annonser allt som på något vis berört ämnet. Projektet har kallat det för reflektioner med syftet att utmana gamla tankemönster och ett försök till att hitta nya lösningar och frågeställningar. Styrgrupp På samma sätt som man reflekterat över jämställdhet under projektledarmötena har man också gjort under styrgruppsmötena. Utvärderan sammanfattar projektets jämställdhetsintegrering med: Projektet har hållit sig väl ajour med jämställdhetsintegreringen. Det har diskuterats på möten och har förts fram under diskussioner och varit en stor del av omvärldsbevakningen. Detta har lett till att man inte koncentrerat sig på en grupp utan på individen, utan hänsyn till kön. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. I ansökan angavs det att projektet skulle tillgodose bästa fysiska tillgänglighet, informationsoch kommunikationstillgänglighet, vilket projektet jobbat utefter. Med tanke på projektets målgrupp och inriktning har detta också varit en av grundpelare i arbetet. Inga deltagare skulle behöva känna sig utestängda från att delta i en aktivitet p.g.a. funktionsnedsättning. En styrka när det just gällde just tillgänglighet har varit det individanpassade arbetssättet och att vi valde att möta alla ungdomar individuellt. Samverkan har också varit av stor betydelse för målgruppen där det också funnits ungdomar med sociala fobier, psykiatrisk eller neuropsykiatrisk problematik och en del ungdomar med begåvningshinder. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet har inte jobbat med några regionala prioriteringar. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Det har varit av stort intresse i alla kommunerna utveckla metoder och arbetssätt för att arbeta med ungdomarbetslösheten i kommunerna. Därför har förutsättningarna för strategiskt påverkan varit goda. Omfattande spridning av resultatet har gjorts genom löpande information i nyhetsblad internt och externt. Arena ungdom har varit med på ett flertal konferenser och reportage i de lokala tidningarna. Projektet har också spridit metoder och resultat genom film, broschyrer, konferenser och kommunernas egna hemsidor. Alla kommuner har implementerat valda delar av projektet i sin ordinarie verksamhet. I projektansökan angavs vilka organisationer vi avsåg sprida projektet till och mottagare av

10 Sid 10 (12) projektets resultat har varit: Chefer och tjänstemän som är involverade i projektet i Dals-Ed, Åmål och Bengtsfors, Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan - Politiker i kommuner Dals- Ed, Åmål, Bengtsfors och Västra Götalandsregionen - Samordningsförbundet Norra Dalslands styrelse - Övriga politiker, chefer på lokal och regional nivå som inte ingår i projektet men som ansvarar för likartade frågor i området -De ungdomar som omfattas av projektet samt deras anhöriga -Företrädare för lokalt/regionalt näringsliv -Övriga samordningsförbund i Sverige -Övriga ESF projekt som man samarbetar med eller som kan dra nytta av projektet. - Invånare i berörda kommuner -Media -Kommunalförbundet Fyrbodal -Dalslandskommunernas kommunalförbund. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektet valde, efter upphandling, att anlita payoff AB att genomföra den externa utväderingen. Utvärderingen utfördes ur ett lärande perspektiv. Kännetecken för en lärande utvärdering är att den är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande under hela projekttiden. Payoffs arbetsätt har varit att följa projektet under projektets gång och har lyft upp händelser, aktiviteter till reflektion för att ibland också föreslå förändringar. Eftersom utvärderingen pågått löpande och återkopplat till händelser i realtid har den på så sätt också varit till direkt nytta för projektet. Metoder som använts är framför allt intervjuer men utvärderaren har också deltagit på projektledarmöten och styrgruppsmöten. Intervjuer har genomförts med styrgruppen, samverkanspartner, projektledare och med projektets deltagare vilket har resulterat i följande rapporter: En nulägesrapport, maj 2012 Två rapporter med resultat från fokusgruppsintervjuer. En genomfördes våren 2012 och en genomfördes våren En återkopplingsrapport med styrgruppen Slutrapport och en 2013 Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Uppföljningar av hur deltagare upplevt aktiviteter i projektet har skett veckovis. Till en början användes rätt så avancerade metoder och formulär för uppföljning men detta gav väldigt små indikationer på vad deltagarna egentligen tyckte om projektets innehåll. Projektet hittade snart en enklare metod den s.k. post it metoden. Alla deltagare fick skriva fördelar och nackdelar med veckans genomförda aktiviteter på post it lappar. Dessa klistrades sedan upp på en vägg och blev på så sätt ett underlag för reflektion och diskussion. På det här viset kunde också projektet snabbt anpassa aktiviteter och insatser efter deltagarnas behov. Projektet har också jobbat med DIS deltagare i samverkan som bl.a. arbetat med skalor och olika frågeställningar. Deltagarna fick ett formulär med skalorna vid både in- och utskrivning. Dessa skalor har dels använts som ett verktyg i de lösningsfokuserade samtalen och dels för att få en uppfattning om hur deltagarna upplevt nyttan med projektet. Problemet var att det var svårt att få formulären ifyllda vid utskrivning från projektet eftersom ett flertal fick jobb och på så sätt svåra att nå. De allra flesta som svarat har dock upplevt att projektet varit till nytta för dem.

11 Sid 11 (12) Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Projektet har fungerat bra i det stora hela och framgångsfaktorer har varit att möta ungdomarna utifrån deras speciella situation. Det individbaserade perspektivet har också bidragit till att vi undvikit stigmatisering. Inga ungdomar som deltagit i Area Ungdom har behövt känna sig utpekade. Arena Ungdom har erbjudit alla ungdomar att delta, vilket vi bara sett fördelar med. Samverkan och nya kommunikationsvägar är också något som utvecklats under projekttiden. Projektet har drivits i tre kommuner vilket också varit av värde eftersom samarbetet över kommungränserna har utvecklats. Dessa nätverk har vi för avsikt att bibehålla och avsatte därför tid till att formalisera samarbetet innan projektets slut. Projektformen passar bra till att prova olika metoder och modeller. Det finns dock alltid en liten risk för att man ibland låser sig fast sig vid en metod eller modell men som i slutändan inte genererat tänkt resultat. Därför tror vi att det är extra viktigt att vara lyhörd under hela projekttiden för vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Detta för revidera och ändra metoder så att projektet verkligen jobbar för att nå uppställda mål. Att driva ett socialfondsprojekt har stundvis upplevts som komplicerat och ESF-rådet ställer höga krav på administration av projektet. Vi skulle önska att ESF- rådet tydliggjorde hur många procent av projektet som går åt till administration. Detta för att säkerställa att de som driver projekt verkligen avsätter rätt antal timmar och personal för redovisning och administrationen av projektet. Det kan vara bra att då man skriver sin ansökan, vara medveten om att förutsättningarna för att driva sitt projekt kan förändras med tiden. Det kan dels bero på konjunktursvängningar och dels på andra förändringar i vår omvärld. Hög- eller lågkonjunktur kan påverka inflödet av deltagare i projektet som i sin tur påverkar projektets budget. Det kan också vara så att samarbetspartners eller samverkande aktörer som t.ex. myndigheter får nya lagar och förordningar som antigen kan skapa möjligheter men också skapa begräsningar för vårt projekt. Andra tips och kommentarer har vi sammanställt i följande punkter: Tänk noga igenom vilka kostnader som kommer uppstå under projekttiden och ta med dem i ansökan. Det är annars svårt att få dessa kostnader täckta inom ramen av projektet. Planera ingen start för deltagare under sommarmånaderna då det oftast är svårt att få in deltagare i projektet under den perioden. Planera för uppstart med deltagare tidigast 3-4 månader efter att projektet beviljats medel. Innan deltagare börjar i projektet är det bra om alla har kunskaper om vilka uppgifter kring deltagarna som ska redovisas till ESF. Det är viktigt att de som skall medverka i projektet har goda kunskaper om vad det innebär att driva ESF projekt. Det gäller för såväl projektägaren som samarbetspartners. Det är viktigt att projektet har tydliga avtal och överenskommelser mellan projektägare och samverkanspartner.

12 Sid 12 (12) I dag är det nödvändigt med en bred målgrupp eftersom ESF:s konstruktion för medfinansiering inte gynnar utsatta grupper. ESF projekt kräver en omfattande administration. Det är viktigt att avsätta både tid och resurser för att hitta bra rutiner och blanketter som är förenliga med ESF:s krav. Dessutom bör dessa vara väl förankrade hos ESF. Det är bra att vara medveten om att dessa rutiner kan komma att ändras under projekttiden och annan typ av redovisning krävs. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Ulrika Moberg Projektkoordinator