Belastningsergonomiske risikovurderinger teori og praksis

Transkript

1 Belastningsergonomiske risikovurderinger teori og praksis Stavanger 30 november 2016 & Centrum för belastningsskadeforskning Akademin för hälsa och arbetsliv Högskolan i Gävle 1

2 Verksamhet på två orter Umeå ~10 personer Gävle ~20 personer Flervetenskaplig kompetens Fysiologi Neurovetenskap Ergonomi Sjukgymnastik Epidemiologi Statistik Psykologi Sociologi Ekonomi 2

3 5 primära forskningsprogram A. Fysisk och mental variation B. Visuell ergonomi C. Kostnadseffektiv mätning av fysisk belastning D. Arbetsmiljöarbete och ledarskap E. Diagnos och rehabilitering av nackbesvär Europeiska forskningssamarbeten Oslo Helsinki S:t Petersburg Ålborg Århus København Odense Amsterdam Rotterdam Göttingen Torino 3

4 Utomeuropeiska forskningssamarbeten Saskatoon Seattle Waterloo Lowell Pittsburgh Hopkinton Blacksburg Philadelphia Tel Aviv São Paulo Perth Viktigaste egna utbildningarna Belastningsergonomisk riskbedömning 7,5 hp Magister/Masterutbildning i arbetshälsovetenskap, 60/120 hp Forskarutbildning i arbetshälsovetenskap, 240 hp 4

5 Ergonomi ergos nomos Funktionell anatomi Antropometri Kognition Biomekanik Arbetspsykologi Sociologi Arbetsfysiologi Ergonomi anpassa arbetet efter människans behov och förutsättningar Arbetsorganisation Fysikaliska faktorer 5

6 Funktionell anatomi Antropometri Kognition Biomekanik Arbetspsykologi Sociologi Arbetsfysiologi Belastningsergonomi Ergonomi Arbetsorganisation Fysikaliska faktorer är den del anpassa av ergonomin arbetet efter som människans relaterar till utfallet muskel- og skjelettplager behov och förutsättningar work related musculoskeletal disorders (WMSDs) Norsk AML 1-1. Lovens formål er: a) å sikre et arbeidsmiljø som gir grunnlag for en helsefremmende og meningsfylt arbeidssituasjon, som gir full trygghet mot fysiske og psykiske skadevirkninger, og med en velferdsmessig standard som til enhver tid er i samsvar med den teknologiske og sosiale utvikling i samfunnet, 6

7 Aktivitetsforskriften 34 Ergonomiske forhold Arbeidsgiveren skal sikre at arbeidet legges til rette slik at arbeidstakerne ikke utsettes for uheldig belastning som følge av manuell håndtering, arbeidsstilling, gjentatte bevegelser, arbeidsintensitet og liknende... Styringsforskriften 16 Generelle krav til analyser Den ansvarlige skal sikre at det utføres analyser som gir det nødvendige beslutningsgrunnlaget for å ivareta helse, miljø og sikkerhet. Ved utføring og oppdatering av analysene skal det brukes anerkjente og formålstjenlige modeller, metoder og data. 7

8 Styringsforskriften 18 Analyse av arbeidsmiljøet Den ansvarlige skal utføre nødvendige analyser som sikrer et forsvarlig arbeidsmiljø og gir beslutningsstøtte ved valg av tekniske, operasjonelle og organisatoriske løsninger. Analysene skal blant annet bidra til å forbedre arbeidstakernes helse, velferd og trygghet og til å forebygge personskader, dødsfall og arbeidsbetinget sykdom som følge av a) feilhandlinger som kan gi fare- og ulykkessituasjoner, b) eksponering og fysiske eller psykiske belastninger. Människan är gjord för rörelse! För att underhålla kroppens funktioner och för att vi ska må bra behövs en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning (restitusjon) 8

9 Fysisk belastning skaderisiko (Winkel 1989) Risikovurdering 9

10 Det systematiska arbetsmiljöarbetets tre huvuddelar: Undersöka arbetsmiljön Genomföra åtgärder Följa upp åtgärder och verksamhet Risikovurdering Ledord: Systematiskt och Kontinuerligt I Norge reglerat genom: 3-1 Krav til systematisk helse-, miljø- og sikkerhetsarbeid Risiko Kan definieras genom frågorna: Vad kan hända? Sannolikhet att det händer? Konsekvensen om det händer? 10

11 eller på norsk Risiko defineres ofte som sannsynligheten for og konsekvensen av at noe uønsket skal hende eller utvikle seg. Det er alltid knyttet usikkerhet til vurdering av risiko. Det er viktig at usikkerheten tas med i vurderingen slik at risikovurderingen ikke fremstår som sikrere enn den er. (Arbeidstilsynet og Petroleumtilsynet: Kan ansatte få muskel- og skjelettplager En veilder om vurdering av risiko), CBF Enkel riskklassning Ur: Riskbedömningar. Prevent 2008,Stockholm 11

12 Riskklassning med hjälp av riskmatris Mycket vanlig Vanlig Ganska vanlig Ganska ovanlig Osannolik Modifierat efter Riskbedömningar. Prevent 2008,Stockholm Syftet med belastningsergonomisk risikovurdering Måle/vurdere faktorer i arbetet och ta ställning till om dessa självt eller tillsammans med andra faktorer kan utgöra risiko för uppkomst av muskel- og skjelettplager. 12

13 Faktorer i arbetet Organisatoriska Fysiska, fysikaliska Psykosociala Individfaktorer arv, kön, ålder, fysiska, psykiska,socioekonomiska Ev. tidiga tecken Möjligt välbefinnande Andra faktorer hemarbete, livsstil, geografi, konjunktur, samhällsservice Uttalade plager Risikovurdering kräver exponeringsvurdering Det vill säga en uppskattning av den stress kropppen utsätts för. 13

14 Lite bilder från oljeindustrin som exempel på rörelser/belastningar Fysisk belastningsexponering vad vurdere? Arbetsställningar Arbetsrörelser Kraft Belastningsdos HUR MYCKET? (amplitud/magnitud /intensitet) HUR OFTA? (frekvens) HUR LÄNGE? (duration) 14

15 Belastningsdosen påverkas av Tidspress Synkrav Mentala krav Psykosociala och organisatoriska faktorer Fysikaliska faktorer Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling Observation Subjektiva Intervju Spørreskjema Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen,

16 Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling En enskild metod är i allmänhet inte tilllräcklig, Observation Subjektiva den ger endast en del av hela Intervju vurderingen. Spørreskjema Använd gärna flera metoder. Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994 Några vanliga observationsmetoder Övergripande QEC RAMP Washington State Hazard Zone checklist Repetitivt arbete KIM III HARM ART OCRA SI HAL Manuell hantering KIM I KIM II NIOSH lyftekvation Obekväma arbetsställningar RULA REBA 16

17 Konstruktion av risikovurderingsmodeller Fas 1 17

18 Fas 2 Hur gör man en risikovurdering? 18

19 Intervjuer Arbetsplatsbesök Screening Checklistor Planera Riskanalysen Samla information Identifiera riskkällor och prioritera vad som ska riskbedömas Riskbedömningsmetod Riskanalys Bedöm exponeringsdosen Uppskatta RRR risken Konsekvens? Sannolikhet? Värdera risken Är risken acceptabel?? Komplettera Riskbedömning Riskhantering Acceptabel? Ja Slut Nej Reducera risken Risikoidentifiering Task mapping Lise, butikken assistent AMM Rapport 1/

20 Task map Lise, butikken assistent AMM Rapport 1/2014 Metodval AMM Rapport 1/

21 Visualisering av riskbedömning Man måste väga samman helheten i arbetet AMM Rapport 1/2014.och det finns fysikaliska, psykosociala och organisatoriska förhållanden som också måste vägas in för en helhetsvurdering. 21

22 God risikovurdering kräver Gode data om belastningar 22

23 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J 23

24 Befintliga riskvärderingsinstrument * Tar sällan hänsyn till exponeringens tidsförlopp och då oftast i form av genomsnittsfrekvens * Får problem hvis et arbete består av flera forskellige arbetsuppgifter * Inkluderar sällan bruksanvisning / datainsamlingsprinciper * Fokuserar individen, inte systemet * Är svåra att koppla till produktionsvillkor Hvor sikkert är resultatet av min datainsamling 24

25 Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling Observation Subjektiva Intervju Spørreskjema Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994 Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling Observation Subjektiva Intervju Spørreskjema Dagbok Special Register Trovärdighet Winkel & Mathiassen,

26 What s the problem en industriarbetares arbetsdag Andel tid då ryggen är böjd mera än 20 registrering registrering Minuter What s the problem % 95-percentil median Framåtböjning i ryggen hos industriarbetare 10 5-percentil %tid över 20 26

27 Variabilitet mellan frisörer och arbetsdagar Tid (procent) med höger överarm över 60 Frisörens medelvärde Enskilda dagar Frisör nr. Wahlström et al.,

28 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger usikre stickprov (dvs. information som inte är perfekt) Precision / Information Uttryck för precision av et resultat om gennemsnitlig belastning: Varians eller Standarddeviation (SD) s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q Varians: - mellan individer - mellan dagar - mellan målingar inom dag Antal: - individer - dagar per individ - målinger per dag 28

29 Storleken av variabilitet i belastning CV BS CV BD CV WD Montering; median trapemg (Mathiassen et al. 2002) Montering; median trapemg (Nordander et al. 2004) Montering; median armelev (Hansson et al. 2006) Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010) Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011) CV: standardavvikelse/medelvärde i % Observatörer adskiller sig i bedömning 29

30 En observatör är inte enig med sig själv Risikovurdering med egen metod Mikael Forsman m.fl. 21 ergonomer 10 arbetsopgaver 30

31 Risikovurdering med OCRA Rhen m.fl. Ergonom Arbetsopgave Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd Risikonivå

32 Fyra måder att observera 30 min video 15 utspridda snapshots 120 utspridda snapshots 15 sekvenser à 2 min 120 sekvenser à 15 sek Rezagholi et al., 2012 Variabilitet inom och mellan observatörer* 120 sekvenser 15 sekvenser 120 snapshots Spridda snapshots: största variabiliteten 15 snapshots Variationskoefficient Mellan observatörer Inom observatör ! * 30 min film, andel tid med armarna under 15 Modífierat efter Rezagholi et al.,

33 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger usikre vurderinger (dvs. information som inte är perfekt) metoden för att vurdera belastning kan bidra med ytterligare osäkerhet Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al.,

34 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger usikre vurderinger Mer data ger bättre säkerhet Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt sikkert 34

35 35

36 KIM-verktyget Key Item Method Urspr. Leitmerkmalmethode Federal Institute for Occupational Safety and Health (BAuA) Committee of the Laender for Occupational Safety and Health (LASI) Steinberg, U.; Caffier, G.; Liebers, F.: Assessment of Manual Material Handling based on Key Indicators German Guidelines. In: Handbook of Standards in Ergonomics and Human Factors. Ed. by W. Karwowski. Lawrenz Erlbaum Associates. Mahwah, New Jersey, London S Belastung/Gefaehrdungsbeurteilung.html Tre modeller I. Lyfta, hålla, bära (2001) II. Dra skjuta (2002) III. Hand-/armintensivt arbete (2012) Riskbedömningen bygger på en dosmodell: varaktighet multiplicerat med intensitet. Den tar hänsyn till biomekaniska, metaboliska och personliga aspekter. 36

37 Bakgrund Utvecklad i nära samarbete med praktiker, säkerhetsrepresentanter, företagsläkare, anställda och arbetstagarorganisationer, försäkringsaktörer och vetenskapsinstitut Användarmålgrupper Arbetsgivare och deras ombud: tekniker, ergonomer, projektingenjörer, personalplanerare, förmän Arbetstagare och deras ombud Säkerhetstjänsteman, säkerhetsrepresentanter, företagsläkare Inspektörer Vad mäter KIM I (løfte, bære og holde)? Exponering Magnitud/Amplitud Duration Frekvens Arbeidsstillinger X (X)* (X)* Rörelse X X Yttre kraft X Dessutom: ergonomiske arbeidsbetingelser *Indirekt genom att vurdere den typiske arbeidsstillingen 37

38 Ytelse Reliabilitet och validitet har verifierats. Instruktionerna är utvecklade för att minimera sannolikheten för feltolkningar. KIM I 38

39 3 39

40 (Som råder större delen av dagen) 40

41 (Säkerhetsrelaterade indikatorer) 41

42 Petroleumstilsynet Er tur!, CBF Under ett skift (8 tim): väskor ( ) - medelvikt 11 kg (inrikes) (5-32) % av arbetstiden 42

43 43

44 44

45

46 46

47 QEC Quick Exposure Check Davd G, Woods V, Li G & Buckle P Applied Ergonomics, 2008; 39:57-69 Stanton et al: Handbook of Human factors and ergonomics methods, kap. 6 Bakgrund Utvecklad för företagshälsovårdspersonal för att bedöma exponering för riskfaktorer för muskuloskeletala besvär och ge en bas för ergonomisk intervention på arbetsplatsen Den bygger på epidemiologisk grund Involverar direkt arbetstagaren i bedömningen Utvecklad i två faser med mellanliggande användningsperiod 47

48 Exempel på arbetsområden där QEC använts Datorarbete Laboratorium Lager Snabbköp Bilindustri Bibliotek Gummifabrik Vad mäter QEC? Exponering Magnitud/Amplitud Duration Frekvens Ställning X X X Rörelse X X Yttre kraft X Vibration X Dessutom: stress, synkrav och fordonskörning 48

49 Ytelse Validitet OK Reliabilitet måttlig Procedur Åtminstone en hel arbetscykel observeras innan bedömningen påbörjas Består arbetet av många olika arbetsuppgifter kan varje uppgift bedömas separat Utgångspunkt är värsta arbetsställning i en arbetsuppgift. Observatören bedömer kroppsställning och kroppsrörelser Arbetaren skattar tid, kraftutveckling, synkrav, fordonskörning, vibrerande verktyg, arbetstakt och stressnivå. 49

50 , CBF, CBF 50

51 , CBF Prioriteringsnivåer 51

52 Petroleumstilsynet, CBF Under ett skift (8 tim): väskor ( ) - medelvikt 11 kg (inrikes) (5-32) % av arbetstiden Flyglastare , CBF X X 52

53 , CBF X X X X X Flyglastare , CBF X X X X X 53

54 X, CBF X X X X X X X X X Flyglastare, CBF

55 Flyglastare, CBF

56 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al.,

57 Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt sikkert En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 20 YES! måling innan måling efter Minuter 57

58 En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 20 måling efter Neeej måling innan Minuter Material 3 industriarbetare 16 videofilmer per person från olika dagar, 3min per film 1 observatör Markering när ländryggen framåtböjd >20 Mathiassen & Paquet,

59 Lyckade interventioner mot böjda ryggar 100 % 80 Övre 1/8 ändrat med: 10% 50% 100 % 80 Övre 1/2 ändrat med: 10% 50% Innan intervention 20 Innan intervention Tid >20 Mathiassen & Paquet, Tid > Sannsynligheten att opdage att interventionen haft effekt 10% Högsta 1/8 minskat med: ~ 15 minuter Antal målinger före och efter Mathiassen & Paquet,

60 Sannsynligheten att opdage att interventionen haft effekt 10% 50% Högsta 1/8 minskat med: Högsta 1/2 minskat med: är liten, om inte ändringen är rejäl och man har många målinger Antal målinger före och efter Mathiassen & Paquet, 2010 Observatörer adskiller sig i bedömning 60

61 Risikovurdering med OCRA Rhen m.fl. Ergonom Arbetsopgave Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd Risikonivå Era egna resultat från vurdering av flygplanslastning 61

62 Era egna resultat från vurdering av flygplanslastning Point Antal

63 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillstrekkelig mye data för att ge brukbar information Hur fordeler jag ett antal målinger så att jag får mest mulig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag 63

64 Fordel 10 måledager mellem10 individer vad är mest effektivt Mange individer Mange dager per individ Det är like effektivt Fordeling av måledager 95%PI, %middel dager total : 10 Frisörer, armelevation medel: 23 var BS : 14 var BD : 35 dager total : antal individer 95%PI: 95% av alla estimat ligger inom detta avstånd från genomsnittet 64

65 Hur fördelar jag ett antal målinger så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag - Över tid inom dag Målinger inom en dag minuters registrering i ett block Andel tid (procent) med höger arm över 90 registrering registrering Minuter 65

66 Målinger inom en dag minuters registrering i två block Andel tid (procent) med höger arm över 90 registrering registrering Minuter Fördela 60 minuters datainsamling under en hel arbetsdag vad är mest effektivt Én lång period Flera korta perioder under dagen Det spelar ingen roll 66

67 Datamaterial 23 bilmekaniker 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >90 Liv et al., 2011 Relativ varians på resultatet Fordeling av målinger over tid Liv et al., 2011 Blockstorlek Total registreringstid (minuter) Värre Teoretisk usikkerhet s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q 67

68 Relativ varians på resultatet Fordeling av målinger over tid Liv et al., 2011 Blockstorlek Total registreringstid (minuter) Sprid ut målingerne! - specielt om totaltiden är kort Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillstrekkelig mye data för att ge brukbar information * Smart upplagda målinger 68

69 och målinger har en pris Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling Observation Subjektiva Intervju Spørreskjema Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen,

70 Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling Observation Subjektiva Intervju Spørreskjema Dagbok Special Register Pris Winkel & Mathiassen, 1994 Vad kostar en studie Č A +Č R +Č E +Č S +Ċ T +Ċ V +Ċ H +Ċ R +Ċ D +Ċ M Administration och möten Rekrytering av studieföretag Inköp av utrustning Utveckling mjukvara Träning av personal Resor till mätställe Hotellövernattningar Rekrytering av mätpersoner Datainsamling Databearbetning Fasta utgifter Variabla utgifter Trask et al., 2012; Trask et al.,

71 Vad kostar en studie Flygplanslastare, 81 hela dagar, arm- och ryggvinkler Euro Videoobservation Inklinometri Datainsamling, fasta 17,209 22,228 Datainsamling, variabla 38,160 44,428 Datainsamling, total 55,369 66,656 Databearbetning, fasta 20,363 24,283 Databearbetning, variabla 11,070 1,972 Databearbetning, total 31,433 26,255 Total kostnad 86,802 92,912 Trask et al., 2012; Trask et al., 2013 Metoder för vurdering av fysisk belastning Objektiva Teknisk måling Observation Subjektiva Intervju Spørreskjema Dagbok Special Register Pris Trovärdighet Winkel & Mathiassen,

72 Priseffektivitet: Kvalitén av information vid en viss budget eller Prisen för information av en viss kvalitet Arbetet har filmats på video. Vilken är den mest priseffektive måten att observera arbetsstillingar fra desse filmer 72

73 Kilder till usikkerhet i observationer av arbetsstillinger Forskjelle mellan observatörer - observatörer vurderer inte arbetsstillinger lika Forskjelle inom observatör - en observatör är inte konsekvent Observatörer adskiller sig i bedömning 73

74 En observatör är inte enig med sig själv Källor till usikkerhet i observationer av arbetsstillinger Forskjelle mellan observatörer - observatörer vurderer inte arbetsstillinger lika Forskjelle inom observatör - en observatör är inte konsekvent Biologisk varians - en observerad individ gör forskjellige saker vid forskjellige tidpunkter 74

75 Vad är det mest kostnadseffektiva sättet att observera arbetsstillinger - Observera filmsekvenser Observera stillbilder Det är ingen forskjell Videoobservation av arbetsställning 5 frisörer Två 30-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer Skattad överarmsvinkel 2 repetitioner Rezagholi et al.,

76 Fyra sätt att observera 30 min video 15 utspridda snapshots 120 utspridda snapshots 15 sekvenser à 2 min 120 sekvenser à 15 sek Rezagholi et al., 2012 Variabilitet inom och mellan observatörer* och observationstid per film 120 sekvenser 15 sekvenser 120 snapshots 15 snapshots Variationskoefficient Mellan observatörer Inom observatör Arbetstid* (minuter): Observation ! * 30 min film, andel tid med armarna under 15 Spridda snapshots: största variabiliteten, men bästa kostnadseffektiviteten Modifierat efter Rezagholi et al.,

77 Hur ska jag prioritera min arbetstid: filma arbetet eller observera de film jag har 77

78 Källor till osäkerhet i observationer av arbetsställningar Forskjelle mellan observatörer - observatörer bedömer inte arbetsställningar lika Forskjelle inom observatör - en observatör är inte konsekvent Biologisk varians - en observerad individ gör forskjellige saker vid forskjellige tidpunkter Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsstillinger - Många videofilmer Många observatörer Många observationer per observatör Det är ingen forskjell 78

79 Kostnadskalkyl arbetstid C F ; Filmning: Transport och filmning C O ; Observation: Titta och bedöma Pris vs information Pris: C F n d +C O n d n o n r Enhetspriser Antal målinger 79

80 Pris vs information Pris: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Enhetspriser Varianskomponenter Antal målinger Observatörsvarians 5 frisörer Två 30-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer 120 snapshots per video Skattad överarmsvinkel Tid >90 och <15 2 repetitioner Mathiassen et al.,

81 Biologisk varians 28 frisörer 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >90 och <15 Mathiassen et al., 2013 Varianskomponenter och enhetspriser %tid <15 Varianskomponenter: Inom frisör s 2 WS Mellan observatörer s 2 BO 87.0 Inom observatör s 2 WO Enhetspriser: Filmning, C F 36 Observation, C O 7 Rezagholi et al.,

82 Grytklara ekvationer Pris: 36n d +7n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ 179.6/n d +87.0/n o /n d n o n r Mathiassen et al., 2013 Informationens kvalitet (1/SD) Value for the money tid med armen <15 0, , , , , Pris, Mathiassen et al., # videos 1Obs 1Rep 82

83 Informationens kvalitet (1/SD) Value for the money tid med armen <15 0, , , , , Pris, Mathiassen et al., # videos 4Obs 1Rep # videos 1Obs 1Rep 600 lagt på att 1 observatör vurderer 14 videofilmer én gång ger 36% dårligere information Informationens kvalitet (1/SD) Money for the value tid med armen <15 0, , , , , En information av størrelsen 0.10 kostar 415% mer om 1 observatör vurderer 23 videofilmer én gang Pris, Mathiassen et al., Obs 1Rep 1Obs 1Rep 83

84 Från sammenligninger till optimering För en viss budget, vad är den maximala kvalitén av information som kan opnås? eller Vid ett visst krav på informationens kvalitet, vilken är den billigaste måten att nå dit? Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillstrekkelig mye data för att ge brukbar information * Smart upplagda målinger * Priseffektiva procedurer för datainsamling 84

85 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Tillstrekkelig mye data för att ge brukbar information * Individer före dagar före målinger inom dag * Utspridda målinger i tid * Stillbilder bedre än filmsekvenser * Fler resurser på själva observationen, färre på videomaterialet Shangri-La Tydligare krav på ergonomisk dokumentation, som får ta tid Manualer för kvalitetssikret vurdering av belastningsdata Instrument för att följa opp det systematiske arbetsmiljöarbete 85