Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Transkript

1 Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

2 Riskvärderingar bygger ofta på observationer av fysisk belastning som är * För osystematiska * För begränsade * För osmarta * För dyra

3 Bättre metoder för riskbedömning Varför är det viktigt? Klokare tolkning av insamlade belastningsdata Självkritik inför ergonomiska undersökningar Bättre resursutnyttjande vid ergonomiska undersökningar Vart kan det leda? Tydligare kvalitetskrav på ergonomisk dokumentation Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Trovärdighet

4 Bra riskbedömning kräver Bra data om belastningar

5 Vilket mätinstrument ska jag välja

6 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

7 Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J

8 Quick Exposure Check David et al., 2008 Observer s Worker s assessment At least one complete work cycle is observed before making the assessment. If a job consists of a variety of tasks, each task can be assessed separately.

9 Quick Exposure Check David et al., 2008

10 Strain Index Moore et al., 1995 / 2005 The simplest analysis, described here, occurs when the job involves a single task and the intensities and postures for each hand exertion are approximately equal.

11 NIOSH lifting equation Waters et al., 1993

12 NIOSH lifting equation Waters et al., 1993

13 Vad kom vi fram till? * 30 olika metoder 15 för belastning allmänt 9 för nacke / skuldror / arm 8 för manuell hantering * Stora skillnader i kvantitet och kvalitet av forskningen om enskilda metoders prestanda

14 Metoder för bedömning av nacke/skulder/arm Metod Samstäm m bättre metod Samband m besvär Samstäm inom obs Samstäm mellan obs Användare HSE UL P, A(?) RULA Moderat-Låg X - God-Mod? P, F Stetson's checklist Moderat F Keyserling's Cumulative trauma checklist Moderat - - Mod-Låg P, F Ketola's expert tool Moderat-Låg - - Moderat P Strain index (SI) Moderat X God-Mod God-Mod P, F ACGIH HAL Moderat X God Moderat P, F OCRA Moderat X - - P, F Washington state ergonomic rule P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare - X - Moderat P, A(?)

15 Metoder för bedömning av manuell hantering Metod Samstäm m bättre metod Samband m besvär Samstäm inom obs Samstäm mellan obs Användare NIOSH Lifting Equation Ej relevant X - - P, F Arbouw Moderat P NZ Code for MH P ManTRA P, F(?), A(?) MAC - - God-Mod God-Mod P, A(?) Washington state ergonomic rule Moderat X - Moderat P, A(?) ACGIH Lifting TLV Moderat P BackEST Moderat-Låg - - Moderat F P; praktiker, ergonomer. F; forskare. A; arbetare

16 Befintliga riskvärderingsinstrument * Tar sällan hänsyn till exponeringens tidsförlopp och då oftast i form av genomsnittsfrekvens * Får problem när olika uppgifter kombineras i ett arbete * Inkluderar sällan bruksanvisning / datainsamlingsprinciper * Fokuserar individen, inte systemet * Är svåra att koppla till produktionsvillkor * Visar endast indirekt på förändringsmöjligheter

17 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder

18 Hur säkert är resultatet av min datainsamling

19 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

20 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Trovärdighet Winkel & Mathiassen, 1994

21 What s the problem en industriarbetares arbetsdag Andel tid då ryggen är böjd mera än 20 registrering registrering Minuter

22 What s the problem % 95-percentil median 10 5-percentil Framåtböjning i ryggen hos industriarbetare %tid över 20

23

24 Variabilitet mellan frisörer och arbetsdagar Tid (procent) med höger överarm över 60 Frisörens medelvärde Enskilda dagar Frisör nr. Wahlström et al., 2010

25 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger osäkra stickprov (dvs. information som inte är perfekt)

26 Precision / Information Uttryck för precision av ett estimat av medelbelastning: Varians eller Standarddeviation (SD) s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d Varianskomponenter Antal mätningar (Kvalitet av) information: 1/SD

27 Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al., 2005

28 Variabilitet i belastning inom och mellan individer ger osäkra stickprov Mer data ger bättre säkerhet

29 Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt säkert

30 En industriarbetares arbetsdag före en lyckad förändring och efter Andel tid (procent) med ryggen böjd mera än 20 YES! innan efter Neeej innan efter Minuter

31 Material 3 industriarbetare 16 videofilmer per person från olika dagar, 3min per film 1 observatör Markering när ländryggen framåtböjd >20 Mathiassen & Paquet, 2010

32 Lyckade Fördelning interventioner av belastning mot för böjda én person ryggar 100 Övre 1/8 ändrat med: 10% 50% 100 Övre 1/2 ändrat med: 10% 50% % % Innan intervention 20 Innan intervention Tid >20 Mathiassen & Paquet, Tid >20

33 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt Högsta 1/8 minskat med: 10% Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 2010

34 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt Högsta 1/8 minskat med: 10% ~ 15 minuter Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 2010

35 Sannolikheten att upptäcka att interventionen haft effekt Högsta 1/8 minskat med: Högsta 1/2 minskat med: 10% 50% är låg, om inte ändringen är rejäl och man har många mätningar Antal mätningar före och efter Mathiassen & Paquet, 2010

36 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information

37 Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag

38 Fördela10 mätdagar mellan10 individer vad är statistiskt mest effektivt Många individer Många dagar per individ Det är lika effektivt

39 95%PI, %medel Fördelning av mätdagar dagar total : 10 Frisörer, armelevation medel: 23 var BS : 14 var BD : dagar total : antal individer 95%PI: 95% av alla estimat ligger inom detta avstånd från medelvärdet

40 Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får mest möjlig information - Mellan individer, dagar, perioder inom dag - Över tid inom dag

41 Mätningar inom en dag minuters registrering i ett block Andel tid (procent) med höger arm över 90 registrering registrering Minuter

42 Mätningar inom en dag minuters registrering i två block Andel tid (procent) med höger arm över 90 registrering registrering Minuter

43 Fördela 60 minuters datainsamling under en hel arbetsdag vad är mest effektivt Én lång period Flera korta perioder under dagen Det spelar ingen roll

44 Datamaterial 23 bilmekaniker 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >90 Liv et al., 2011

45 Relativ varians på medelvärdet Fördelning av mätningar över tid Blockstorlek Sämre Teoretisk prestanda s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q 0.0 Liv et al., Total registreringstid (minuter)

46 Relativ varians på medelvärdet Fördelning av mätningar över tid Liv et al., 2011 Blockstorlek Total registreringstid (minuter) Sprid ut mätningarna! - särskilt när totaltiden är kort [fixed-interval aningen bättre än random]

47 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Smart upplagda mätningar

48 och mätningar kostar

49 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Enkelhet Trovärdighet Flexibilitet Winkel & Mathiassen, 1994

50 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Winkel & Mathiassen, 1994

51 Vad kostar en studie Č A +Č R +Č E +Č S +Ċ T +Ċ V +Ċ H +Ċ R +Ċ D +Ċ M Administration och möten Rekrytering av studieföretag Inköp av utrustning Utveckling mjukvara Träning av personal Resor till mätställe Hotellövernattningar Rekrytering av mätpersoner Datainsamling Databearbetning Fasta kostnader Rörliga kostnader Trask et al., 2012; Trask et al., 2013

52 Vad kostar en studie Flygplanslastare, 81 hela dagar, arm- och rygglutning Euro Videoobservation Inklinometri Datainsamling, fasta 17,209 22,228 Datainsamling, rörliga 38,160 44,428 Datainsamling, total 55,369 66,656 Databearbetning, fasta 20,363 24,283 Databearbetning, rörliga 11,070 1,972 Databearbetning, total 31,433 26,255 Total kostnad 86,802 92,912 Trask et al., 2012; Trask et al., 2013

53 Metoder för belastningsbedömning Objektiva Teknisk mätning Observation Subjektiva Intervju Enkät Dagbok Special Register Pris Trovärdighet Winkel & Mathiassen, 1994

54 Kostnadseffektivitet: Kvalitén av information vid en viss budget eller Priset för information av en viss kvalitet

55 Studier som jämför kostnadseffektiviteten av olika sätt att samla in data Armstrong 1995, 1996 Lemasters et al Shukla et al Rezagholi et al Mathiassen et al Trask et al Rezagholi & Mathiassen, 2010; uppdaterat

56 Arbetet har filmats på video. Vilket är det smartaste sättet att observera arbetsställningar

57 Observatörer skiljer sig åt i bedömning

58 En observatör är inte överens med sig själv

59 Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Observera filmsekvenser Observera stillbilder Det är ingen skillnad

60 Videoobservation av arbetsställning 5 frisörer Två 30-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer Skattad överarmsvinkel 2 repetitioner Rezagholi et al., 2012

61 Fyra sätt att observera 30 min video 15 utspridda snapshots 120 utspridda snapshots 15 sekvenser à 2 min 120 sekvenser à 15 sek Rezagholi et al., 2012

62 Varians inom och mellan observatörer* och observationstid per film Varians: 120 sekvenser 15 sekvenser 120 snapshots 15 snapshots Mellan observatörer Inom observatör Arbetstid* (minuter): Observation * 30 min film, andel tid under 15! Spridda snapshots: största variabiliteten, men bästa kostnadseffektiviteten Rezagholi et al., 2012

63 Hur ska jag prioritera min arbetstid: filma arbetet eller observera de film jag har

64 Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Många videofilmer Många observatörer Många observationer per observatör Det är ingen skillnad

65 Kostnad vs information Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Enhetskostnader Varianskomponenter Antal mätningar

66 Kostnadskalkyl arbetstid C F ; Filmning: Transport och filmning C O ; Observation: Titta och bedöma

67 Källor till osäkerhet i observationer av arbetsställningar Skillnader mellan observatörer - observatörer bedömer inte arbetsställningar lika Skillnader inom observatör - en enskild observatör är inte konsekvent Biologisk varians - en observerad individ gör olika saker vid olika tidpunkter

68 Observatörsvarians 5 frisörer Två 30-min videofilmer från olika dagar 4 observatörer 120 snapshots per video Skattad överarmsvinkel Tid >90 och <15 2 repetitioner Mathiassen et al., 2013

69 Biologisk varians 28 frisörer 4 hela arbetspass Inklinometri, överarmsvinkel Tid >90 och <15 Mathiassen et al., 2013

70 Varianskomponenter och enhetskostnader %tid <15 Varianskomponenter: Inom frisör s 2 WS Mellan observatörer s 2 BO 87.0 Inom observatör s 2 WO Enhetskostnader: Filmning, C F 36 Observation, C O 7 Rezagholi et al., 2012

71 Grytklara ekvationer Kostnad: 36n d +7n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ 179.6/n d +87.0/n o /n d n o n r Mathiassen et al., 2013

72 Informationens kvalitet (1/SD) 0, Value for the money tid med armen <15 0, , , # videos 1Obs 1Rep 0, Kostnad, Mathiassen et al., 2013

73 Informationens kvalitet (1/SD) 0, Value for the money tid med armen <15 0, Obs 1Rep 0, Obs 1Rep 0, , lagt på att 1 observatör bedömer 14 videofilmer én gång ger 36% sämre information Kostnad, Mathiassen et al., 2013

74 Informationens kvalitet (1/SD) 0, Money for the value tid med armen <15 0, Obs 1Rep 0, Obs 1Rep 0, , En information av storleken 0.10 kostar 415% mer om 1 observatör bedömer 23 videofilmer én gång Kostnad, Mathiassen et al., 2013

75 Från jämförelser till optimering För en viss budget, vad är den maximala kvalitén av information som kan uppnås? eller Vid ett visst krav på informationens kvalitet, vilket är den billigaste sättet att nå dit?

76 Literatur om kostnadseffektiv datainsamling Jämförelser Armstrong 1995, 1996 Lemasters et al Shukla et al Rezagholi et al Mathiassen et al Trask et al Optimering Spiegelman & Gray 1991 Spiegelman 1994 Stram et al Duan & Mage 1997 Allison et al Foster & Asztalos 2001 Whitmore et al Mathiassen & Bolin 2011 Rezagholi and Mathiassen, 2010; updated

77 Optimering av kostnadseffektivitet Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r bestäm den kombination (n d,n o,n r ) som,vid en viss total kostnad, ger den bäst möjliga kvalitet av informationen

78 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Systematiska observationsmetoder * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Smart upplagda mätningar * Kostnadseffektiva procedurer för datainsamling

79 Att observera fysisk belastning med hedern i behåll * Tillräckligt mycket data för att ge användbar information * Individer framför dagar framför mätningar inom dag * Utspridda mätningar i tid * Stillbilder framför filmsekvenser * Fler resurser på själva observationen, färre på underlaget

80 Shangri-La Tydligare krav på ergonomisk dokumentation, som får ta tid Manualer för kvalitetssäkrad bedömning av belastningsdata Instrument för uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete

81

82 Referenser som förekommer i bilderna (1) Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S, Balogh I: Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 16 (2006): Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW: Theoretical and empirical efficiency of sampling strategies for estimating upper arm elevation. Ann Occup Hyg 55 (2011): Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ: Statistical power and measurement allocation in ergonomic intervention studies assessing upper trapezius EMG amplitude. A case study of assembly work. J Electromyogr Kinesiol 12 (2002): Mathiassen SE, Paquet V: The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Appl Ergon 41 (2010): Mathiassen SE, Liv P, Wahlström J: Cost-efficient measurement strategies for posture observations based on video recordings. Appl Ergon 44 (2013): Nordander C, Balogh I, Mathiassen SE, Ohlsson K, Unge J, Skerfving S, Hansson G-Å: Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part I: Surface electromyography of m. trapezius, m. infraspinatus and the forearm extensors. J Electromyogr Kinesiol 14 (2004): Paquet V, Punnett L, Woskie S, Buchholz B: Reliable exposure assessment strategies for physical ergonomics stressors in construction and other non-routinized work. Ergonomics 48 (2005):

83 Referenser som förekommer i bilderna (2) Rezagholi M, Mathiassen SE, Liv P: Cost efficiency comparison of four video-based techniques for assessing upper arm postures. Ergonomics 55 (2012): Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Neumann WP, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard RH, Winkel J: Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Scand J Work Environ Health 36 (2010): 3-24 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Heiden M, Rezagholi M: Data collection costs in industrial environments for three occupational posture exposure assessment methods. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 89 Trask C, Mathiassen SE, Jackson JA, Wahlström J: Data processing costs for three posture assessment methods. BMC Med Res Methodol 13 (2013): 124 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Cost-efficient assessment of biomechanical exposure in occupational groups, exemplified by posture observation and inclinometry. Scand J Work Environ Health (2014; epub ahead of print; doi: /sjweh.3416) Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Forsman M, Ahlgren C: Upper arm postures and movements in female hairdressers across four full working days. Ann Occup Hyg 54 (2010): Winkel J, Mathiassen SE: Assessment of physical work load in epidemiological studies - concepts, issues and operational considerations. Ergonomics 37 (1994):

84 Extra referenser Burdorf A, van der Beek AJ: Exposure assessment strategies for work-related risk factors for musculoskeletal disorders. Scand J Work Environ Health 25 suppl 4 (1999): Denis D, Lortie M, Rossignol M: Observation procedures characterizing occupational physical activities: critical review. Int J Occup Safety Ergon 6 (2000): Hoozemans MJM, Burdorf A, van der Beek AJ, Frings-Dresen MHW, Mathiassen SE: Group-based measurement strategies in exposure assessment explored by bootstrapping. Scand J Work Environ Health 27 (2001): Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ, Hansson G-Å: Efficient one-day sampling of mechanical job exposure data - a study based on upper trapezius activity in cleaners and office workers. Am Ind Hyg Assoc J 64 (2003): Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Bias and imprecision in posture percentile variables estimated from short exposure samples. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 36 Svendsen SW, Mathiassen SE, Bonde JP: Task-based exposure assessment in ergonomic epidemiology - a study of upper arm elevation in the jobs of machinists, car mechanics, and house painters. Occup Environ Med 62 (2005): Trask C, Teschke K, Morrison J, Johnson PW, Village J, Koehoorn M: How long is long enough? Evaluating sampling durations for low back EMG assessment. J Occup Environ Hyg 5 (2008): van der Beek AJ, Frings-Dresen MHW: Assessment of mechanical exposure in ergonomic epidemiology. Occup Environ Med 55 (1998): Winkel J, Mathiassen SE: Assessment of physical work load in epidemiologic studies: concepts, issues and operational considerations. Ergonomics 37 (1994):

85

86

87

88 Observationer av fysisk belastning är ofta * För osystematiska * För begränsade * För osmarta * För dyra

89 Arbetsställningar ändrar sig över tid

90 Storleken av belastningsvariabilitet s 2 BS s 2 BD s 2 WD Montering; median trapemg (Mathiassen et al. 2002) Montering; median trapemg (Nordander et al. 2004) Montering; median armelev (Hansson et al. 2006) Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010) Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011)

91 Storleken av belastningsvariabilitet CV BS CV BD CV WD Montering; median trapemg (Mathiassen et al. 2002) 0,24 0,19 0,10 Montering; median trapemg (Nordander et al. 2004) Montering; median armelev (Hansson et al. 2006) Frisörer; median armelev (Wahlström et al. 2010) Bilmekaniker; medel armelev (Liv et al. 2011) 0,15 0,20-0,19 0,14-0,16 0,14-0,16 0,10 0,52 CV: standardavvikelse/medelvärde

92 Mer data ger bättre säkerhet Paquet et al., 2005

93 Mer data ger bättre säkerhet Medel: 13,4 Hoozemans et al., 2001

94 May 12 May 13 May 14 Tre nivåer av variabilitet Mellan individer Mellan dagar inom individ Inom dag inom individ

95 Variance components and unit costs Time >90 Time <15 Variance components: Between films s 2 WS Between observers s 2 BO Within observer s 2 WO Unit costs: Filming, C F Observation, C O 7 7

96 Bootstrapping När jag tittade ner såg jag att mina stövlar var försedda med ovanligt långa och stadiga stroppar. Jag tog tag i dom med ett fast grepp och drog av all min kraft. Snart hade jag dragit upp mig själv till kanten och kunde träda ut på fasta marken utan vidare bekymmer. Baron von Münchhausen: Sällsamma resor och äventyr till lands och vatten

97 Expected precision of a group mean: Variance between subject s means ( var + var /n BS BD d +var /n WD d n)/n q s Variance of a subject s mean I.e.: Number of subjects Variance components and Number and allocation of measurements

98 Investigated measurement strategies Budget up to , 2, 3, 4 observers 1, 2, 3, 4 observation repeats per observer Number of videos as allowed by budget

99 Biologisk varians, observatörsvarians, antal mätningar: Hur stor blir osäkerheten på resultatet? s 2 µ = s 2 WS/n d + s 2 BO/n o + s 2 WO/n d n o n r Varianskomponenter Antal mätningar Effektivitet (prestanda, information): 1/ s 2 µ

100 Information Information: 1/SD = 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Varianskomponenter Antal mätningar

101 Kostnader för filmning och observation kostnadsfunktion C tot = C F n d + C O n d n o n r Enhetskostnader Antal mätningar

102 Efficiency Cost and efficiency Time >90 1, , , , , , , # videos Obs1Rep1 0, , Cost,

103 Efficiency Cost and efficiency Time >90 1, , , , Obs1Rep4 9 videos Obs1Rep1 14 videos 0, , , , , Cost,

104 Efficiency Value for the money Time >90 1, , , , , , , , , Cost, Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 Obs4Rep1 Obs4Rep4 Using 600 on having 1 observer look at 14 videos once decreases efficiency by 15%

105 Efficiency Money for the value Time >90 1, , , , , , , , , Cost, Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 Obs4Rep1 Obs4Rep4 Getting an efficiency of 1.0 by having 1 observer look at 13 videos once increases cost by 46%

106 Efficiency Value for the money Time <15 0, , Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 0, Obs4Rep1 Obs4Rep4 0, , Using 600 on having 1 observer look at 14 videos once decreases efficiency by 36% Cost,

107 Efficiency Budget influences ranking Time <15 0, , Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 0, Obs4Rep1 Obs4Rep4 0, , Cost,

108 Efficiency Money for the value Time <15 0, , Obs1Rep1 Obs1Rep4 Obs2Rep1 Obs2Rep4 0, Obs4Rep1 Obs4Rep4 0, , Getting an efficiency of 0.10 by having 1 observer look at 23 videos once increases cost by 415% Cost,

109 Mätstrategier vad vill vi veta Hur mycket varierar belastning mellan och inom individer i olika yrken Hur väl fungerar olika mätverktyg i olika yrken Hur mycket belastningsdata är nödvändigt för olika syften Hur lägger man bäst upp en mätstrategi i tid Hur väl kan man förutsäga prestandan av olika mätstrategier Vad kostar det att använda olika mätverktyg, och hur mycket information får man för pengarna Går det att uppskatta dyra belastningsdata med billig kunskap om personen eller arbetet