Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017

Transkript

1 Centrum för belastningsskadeforskning; Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi; Akademin för hälsa och arbetsliv Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017 Besvär av psykosocial karaktär Muskel och ledbesvär 3% 3%3%1% 10 % 10 % 42 % N=6360 Besvär i luftvägar och andningsorgan Hudbesvär Hörselnedsättning. Tinnitus 28 % Besvär från nervsystemet Besvär i cirkulationsorganen Övrigt 8% 11 % 12 % 3% 19 % N=3871 Arbetsskador % 5% 40 % 1

2 Arbetsorsakade besvär procent av sysselsatta i Sverige har haft besvär till följd av arbetet senaste året 33 procent med besvär 23 procent med besvär Arbetsorsakade besvär 2018 Andel av de besvärsdrabbade med olika typer av besvär. 2

3 Andel sysselsatta med besvär senaste 12 månaderna, % buller eller stimmig miljö vibrationer besvärliga temperaturförhållanden Vatten och våtarbete kemiska och tekniska produkter påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid dator eller bildskärm hot eller våld kränkande särbehandling bristande stöd otydliga eller motstridiga krav Kvinnor 6,9 0,6 3,3 0,9 1,2 14,1 6,6 7,8 8,1 2,1 3,6 10,8 9,6 Män 4,0 2,2 2,8 0,4 1,2 10,0 5,2 6,4 4,6 0,8 1,4 4,8 4,4 Arbetsorsakade besvär

4 Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 7 Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet Det förebyggande arbetet ska leda till ökad i arbetet Va iat n till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser. 4

5 Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren ska ordna arbetsplatsen så att man minskar eller undviker risken för arbetstagarna att drabbas av belastningsbesvär, särskilt i ryggen, vid manuell hantering av bördor och laster eller vid andra arbetsuppgifter som kräver kraftutövning. 5

6 Sittande bland140 callcenteranställda 45 % of operators Females Males Time in seated posture (% of recorded time) Toomingas et al., 2012 Resultat av belastningsbrist Minskad muskelstyrka Sämre muskeluthållighet Sämre kondition Minskad benmassa Sämre motorik Ökad risk för övervikt Ökad risk för hjärt-/kärlproblem Ökad risk för diabetes 6

7 problem problem problem 7

8 potential Hur kan arbetet bidra till välbefinnande och hälsofrämjande 8

9 En utfallshierarki Hälsofrämjande Komfort Trötthet Utmattning Skada Överlevnad Fysisk och mental kapacitet Prestation Klassisk ergonomi Grundtanke: Reducera belastningen 9

10 Modern ergonomi Belastning Tid Fokus: Belastning - återhämtning Tiden 10

11 Frisk Risk och med variation Hög belastning är riktigt inte farlig* bra! om den efterföljs av tillräcklig återhämtning * bortsett från eventuella akuta risker 11

12 Guldlocksprincipen rätt kombination i rätt tidsmönster Läs mera: Straker L, Mathiassen SE, Holtermann A: The Goldilocks Principle : designing physical activity at work to be just right for promoting health. Br J Sports Med 52 (2018): Holtermann A, Mathiassen SE, Straker L: Promoting health and physical capacity during productive work: The Goldilocks Principle. Scand J Work Environ Health 45 (2019):

13 13

14 Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi Akademin för hälsa och arbetsliv Vem är vi? 14

15 CBF; Verksamhet på två orter Umeå ~10 personer Gävle ~20 personer Forskande personal vid CBF 3 professorer (+1 adjungerad) 8 tillsvidareanställda docenter 4 tillsvidareanställda disputerade 1 tidsbegränsad docent 4 tidsbegränsade disputerade 10 doktorander 2 forskningsstödjande personal ~ 9 helårsekvivalenter forskningstid 15

16 Flervetenskaplig kompetens Fysiologi Neurovetenskap Ergonomi Fysioterapi Psykologi Sociologi Ekonomi Epidemiologi Statistik Forte-centrum sedan 2009: Kroppen i arbete från problem till potential 16

17 Forskningsmedel kkr kkr Totalt: kkr kkr Forte centrum Anslag Annan extern (Forte, AFA, AV, TRV) Centrum för belastningsskadeforskning, CBF Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi Akademin för hälsa och arbetsliv Vad gör vi? 17

18 5 forskningsteman A. Inkluderande arbetsliv genom en jämställd och jämlik arbetsmiljö B. God arbetshälsa i ett digitaliserat arbetsliv C. Organisation och ledning för hållbar arbetshälsa och produktion D. Arbete och återhämtning - fysiskt och mentalt arbete för ökad hälsa, prestation och produktivitet E. Effektiva redskap för företag och organisationer att bedöma och utveckla arbetsmiljö och arbetshälsa Kriterier för val av forskningsteman Utmaningsdrivet Samhällsrelevans Attraktivt för gruppen Vetenskapligt nyhetsvärde Befintlig kompetens Möjliga resurser Samarbetspotential 18

19 Pågående FoU-projekt i symbios med samhällsaktörer Flygplanslastare: riskfaktorer, belastningsbesvär och ergonomiska förändringar Genus, arbetsorganisation och belastning inom detaljhandeln Arbetsrotation på tvätteri: arbetsmiljö, jämlikhet, lönsamhet Övergång till aktivitetsbaserade kontor vid en stor offentlig myndighet Hälsofrämjande åtgärder för en hållbar digitalisering vid en stor offentlig myndighet Lean i primärvården: psykosocial arbetsmiljö, hälsa och vårdkvalitet Vad kostar ohälsan? Kostnadseffektivitet av insatser Arbetsåtergång för anställda med nack-ryggsmärta eller psykisk ohälsa Utveckling av arbetsmiljöutbildning på yrkesgymnasium för installationselektriker 19

20 Aktuella doktorandprojekt vid CBF Kostnadseffektiva strategier för insamling av data om fysisk belastning Effekter av omväxlande fysiska och mentala belastningar Belastning och smärtutveckling hos tandläkarstudenter Arbetsvillkor och hälsa hos universitetsanställda Flexibelt arbete, återhämtning och välmående: betydelsen av individ- och organisationsfaktorer Aktuella doktorandprojekt vid CBF (2) Flexibelt arbete: samband med livsbalans, hälsa och välbefinnande Arbetsrelaterad identitet och dess effekter på rättvisa, motivation och hälsa Lean och arbetsmiljö i vården Hälsofrämjande ledarskap Återgång i arbete för långtidssjukskrivna med smärta i ländrygg och skuldra/nacke 20

21 Uppdrag Rapport 2013:9 Uppdrag Rapport 2016:1 21

22 Forskningssamarbeten inom Högskolan Industriell ekonomi Miljöpsykologi Vårdvetenskap Nationalekonomi Företagsekonomi Svenska forskningssamarbeten Umeå Örebro Uppsala Stockholm Linköping Lund 22

23 Europeiska forskningssamarbeten Trondheim Oslo Helsinki S:t Petersburg Ålborg Århus København Odense Amsterdam Rotterdam Göttingen Torino Utomeuropeiska forskningssamarbeten Saskatoon Seattle Waterloo Lowell Pittsburgh Boston Blacksburg Philadelphia Tel Aviv Bogotá São Paulo Perth Brisbane 23

24 24