Verksamhetsplan och budget 2014

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget 2014 Johan Assarsson Verksamhetsplan och budget 2014

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Invånartjänster... 2 Sammanfattning... 2 Mål Vårdtjänster... 3 Sammanfattning... 3 Mål Infrastruktur... 5 Sammanfattning... 5 Mål Personal och bemanning... 6 Kommunikation... 7 Intern verksamhetsutveckling... 7 Säkerhet... 7 Ekonomi och budget... 8 Fokusområden... 8 Budgetindikation... 8 Sid 1/10

3 Inledning Inera ägs av alla landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse. Ny styrelse utsågs den 24 oktober I styrelsen sitter 2 representanter från varje hälso- och sjukvårdsregion. Inera har nu samma styrelse som CeHis, Centrum för e-hälsa i samverkan. För Inera finns också ett förtroendemannaråd som tillsätts i samband med SKLs valkongress. Det är ett rådgivande organ till Ineras ledning och styrelsens valberedning. Dess fortsatta roll och uppdrag kan komma att prövas när den nya styrelsen också är politiker. Inera är ett utförarbolag till landsting och regioner. Beställningar kommer via Center för e-hälsa i samverkan, CeHis, på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Inera tar även emot beställningar från kommuner, regeringen, privata vårdgivare och andra privata aktörer. Alla beställningar sker i överenskommelse med CeHis. I samband med att Inera fick en ny styrelse tillsattes en gemensam chef för Inera och CeHis. Johan Assarsson erhöll dessa uppdrag. Verksamheten drivs fortfarande i två juridiska organisationer. Den nya chefens uppdrag är att verksamhetsmässigt lägga samman de båda organisationerna med en gemensam ledning. Verksamheten skall också effektiviseras genom denna förändring. I uppdraget att effektivisera verksamheten har den nye chefen/tillförordnad vd tillsatt ett antal arbetsgrupper för att öka samordningen emellan tjänster, utreda en sourcing-strategi samt effektivisera den gemensamma verksamheten. Stor tonvikt skall också läggas på en strukturerad förankrings- och budgetprocess med ägarna samt förankring av verksamheten hos de som i vardagen använder sig av våra tjänster. För att utveckla de nationella e-hälsotjänsterna skall hänsyn tas till arbetet med kommunal e- hälsa och samarbetet med SKL, Socialdepartementet, den nya e-hälsomyndigheten samt andra närliggande myndigheter ska utvecklas ytterligare. Invånartjänster Sammanfattning Nationella Hjälplinjen är en tjänst som riktar sig till hela Sveriges befolkning. Tjänsten innehåller en rikstäckande jourtelefon, inklusive texttelefon som drivs av Inera AB samt en skriv- och frågetjänst som är integrerad med 1177.se. Tjänsten vänder sig till människor i psykisk kris och deras närstående. Problemområdet skiljer sig väsentligen från de typer av samtal som normalt inkommer till 1177 Sjukvårdsrådgivningen eller andra sjukvårdsrådgivningar. Det är inte aktuellt att Hjälplinjen går över till en SVR/landsting under 2014, däremot fortsätter diskussionen om den långsiktiga finansieringen av verksamheten. Samverkan med 1177 Vårdguiden blir nödvändig för att bland annat synliggöra Hjälplinjen som en del av invånartjänsterna. Hjälplinjen ska vara en välintegrerad del i varumärket 1177.se och 1177 SVR. Där ska hjälplinjen kunna fungera som Sid 2/10

4 en second-line för olika typer av frågor som 1177 SVR ännu inte har fullgod kompetens för. Hjälplinjen ska bland annat, utöver psykiatriska frågeställningar och akuta kriser, hänvisa inom socialpsykiatrin och kommunens övriga tjänster som riktar sig till alla invånare. Under 2014 ska även arbete med att se över servicenivåer, kvalitet, samtalsmetodik och bemötande ha påbörjats för att utgöra en mer enhetlig tjänst som vänder sig till alla invånare på lika villkor. Nationella Hjälplinjen har som mål att ha en väldefinierad position inom området psykisk hälsa och ett tydligt uppdrag att arbeta förebyggande så att människor i psykisk kris får rätt stöd i ett tidigt skede. Mål 2014 Antalet besvarade samtal överstiger och antal besvarade brev överstiger Nationella Hjälplinjens uppdrag är mer känt och efterfrågas som stödverksamhet åt kommuner och landsting Förutsättningar är framtagna för att telefonjouren ska vara en del av 1177 Sjukvårdrådgivningen eller annan aktör Vårdtjänster Sammanfattning Vårdtjänsterna syftar till att ge medarbetare inom vård och omsorg tillgång till väl fungerande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar det dagliga arbetet. Vårdtjänster kan bidra till nyttoeffekter såsom ökad patientsäkerhet, ökad kvalitet, effektivare vårdprocesser, minskade läkemedelskomplikationer, minskade kostnader och frigörande av resurser. Inera arbetar med vårdtjänster för att skapa en ökad patientsäkerhet och en jämlik vård för vårdoch omsorgstagarna i hela landet. Det skall vara enkelt och säkert för vårdgivarna. Även den kommunala sektorns vård och omsorg är en stor utmaning. Eira ger vårdens personal tillgång till vetenskapliga publikationer i form av e-tidsskrifter och beslutsstöd. Från och med 2012 kan också kommunerna prenumerera på ett digitalt socialtjänstbibliotek med vetenskaplig information för socialt arbete och vård och omsorg. Pascal ordinationsverktyg används idag av sjuksköterskor och läkare som ordinerar dosläkemedel, totalt ca användare hos landsting, kommuner och privata vårdgivare. Pascal vidareutvecklas nu för ordinationer inom öppenvården och i samarbete med Apotekens Service tar man fram Nationell ordinationsdatabas, NOD. Det innebär ett stort framsteg för patientsäkerheten då ordinatören kan se patentens samtliga läkemedel och få ett omfattande beslutsstöd i samband med ordinationen. Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL, innehåller kvalitetssäkrad läkemedelsinformation till sjukvårdssystem, främst för förskrivning och ordination, men också andra beslutsstöds- och stödsystem inom sjukvården, och bidrar på så sätt till evidensbaserad och kostnadseffektiv vård. SIL möjliggör att läkemedelsinformationen i hela landet håller Sid 3/10

5 samma kvalitet. Idag skickas ca 98 procent av alla e-recept genom vårdsystem som är integrerat med SIL vilket innebär ca 150 miljoner SIL-slagningar per år. Vårdens intyg erbjuder e-tjänster för effektivare hantering av intyg mellan vården, invånare, företag och myndigheter. Läkarintyg är en tjänst för elektroniskt översändande av läkarintyg och meddelanden mellan vård- och omsorgssektorn och Försäkringskassan. Den infrastruktur, och de tjänster som tagits fram, vidareutvecklas nu till generella kommunikationstjänster och företag, myndigheter och invånaren själv börjar nu använda dessa tjänster. Via en nationell statistiktjänst kommer vårdgivaren att kunna få rapporter, exempelvis för uppföljning av jämställdhet och utveckling av verksamhet och kvalitet. De landsting som inte anpassat sina journalsystem för hantering av läkarintyg kan använda webbapplikationen Medcert. Under 2014 ersätts Medcert av den nya nationella tjänsten Webcert, som erbjuder både en ökad funktionalitet och ger privat hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att använda läkarintyg. Födelseanmälan är en nationell tjänst som möjliggör att förlossningskliniker skickar födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och får tillbaka personnummer. Dödsbevis och dödsorsaksintyg är en nationell tjänst för elektronisk inrapportering av dödsbevis till Skatteverket och dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen. Tjänsten ägs av Socialstyrelsen och drivs nu i pilotverksamhet. Elektronisk remiss ska skapa grunden för enhetlig elektronisk hantering av allmänremisser mellan vårdgivare. Bakgrunden är ett stort behov av enhetlig remisshantering för rikssjukvård, mellanlänsvård och patientens eget vårdval. Verksamheten förvaltar modeller och specifikationer och ett pilotprojekt ska validera att det fungerar i praktisk tillämpning så att landstingen sedan kan ansluta sig till tjänsten. Nationell patientöversikt, NPÖ, ger behörig personal tillgång till patientinformation oavsett var den finns lagrad. Under 2012 var alla landsting anslutna till NPÖ och under 2013 har ungefär 170 kommuner anslutit sig som konsumenter. Alla landsting har anslutit fem informationsmängder, som var kravet i patentsäkerhetsmiljarden. Införandet av NPÖ är ett stort steg i patientsäkerhetsarbete genom att man kan se information om patienten. Dessutom kommer antalet provtagningar och undersökningar att minska när man ser vad som är utfört och även svaren på detta. Det underlättar arbetet för all personal; från läkare till sekreterare. Ett minskat flöde av pappersburen information. Svenska Biobanksregistret, SBR, stödjer spårbarhet av biobanksprover för forskningsändamål och hantering av invånarens samtyckesbeslut. Biobanksregistret med en utökad anslutning och inrapportering kommer att bli en viktig kunskapskälla för våra forskare. Mål 2014 Pascal ordinationsverktyg är utvecklat för åtkomst till NOD för öppenvårdsordinationer. Tjänster har tagits fram så att landstingen/journalsystemen kan påbörja anslutning till NOD av sina egna ordinationsmoduler. Projektet Intygstjänster 2014 har levererat enligt uppgörelsen mellan SKL och Staten, kallad Sjukskrivningsmiljarden. Det innebär vidareutveckling av Mina intyg, Statistiktjänsten, Webcert, med flera tjänster. Kravspecifikationer är framtagna för Sid 4/10

6 Försäkringskassans nya intyg. Specifikationer framtagna på hur det försäkringsmedicinska beslutsstödet integreras i journalen. NPÖ är infört i samtliga kommuner. Utveckling och plan för nästa generation av patientöversikt, NPÖ2, är etablerad. Projektet SIL öppen data har genomförts med syfte att stimulera och möjliggöra utveckling av innovativa applikationer till vården, patienter och anhöriga inom området läkemedelsanvändning. Öka kännedom och användning av Eira samt underlätta åtkomst för privata vårdföretag via lösningar för distansåtkomst Infrastruktur Sammanfattning Ineras infrastrukturtjänster utgör den tekniska plattform som ska bidra till att informationsöverföringen mellan kommuner, landsting och privata vårdgivare kan ske på ett säkert, tillgängligt och kostnadseffektivt sätt. Infrastrukturtjänsterna är anpassade efter de nationella behov som finns och följer kraven som både Nationell ehälsa och patientdatalagen kräver. Infrastrukturtjänsterna kommer fortsatt att spela en betydande roll för hur framgångsrikt Inera och andra utförare lyckas rulla ut nationella invånar- och vårdtjänster på bred basis. Några av dessa tjänster är samhällskritiska system. De måste vara tillgängliga dygnet runt, året om och med en svarstid som är acceptabel. Inera kommer därför att arbeta vidare på att säkra driften för de berörda infrastrukturtjänsterna och därmed också för de invånar- och vårdtjänster som är beroende av att infrastrukturen fungerar. Tillgänglighet och prestanda är två egenskaper som våra tjänster kontinuerligt mäts på. Under 2014 kommer mätetalen att förfinas. Inera planerar att under 2014 genomföra ett upphandlingsprojekt av en gemensam driftplattform. Under 2014 kommer vi också fortsätta att stötta den av CeHis påbörjade upphandlingen av de tjänster som idag levereras av Sjunet, Katalogtjänst HSA, Identifieringstjänst SITHS, Säkerhetstjänsterna, Tjänsteplattformen samt Video- och distansmöte. I detta arbete kommer Inera att delta aktivt med kompetens och resurser. Upphandlingen är spännande eftersom det nu finns en möjlighet att samordna utformningen av dessa tjänster. Detta kommer förhoppningsvis att leda till såväl effektivitetsvinster som kostnadsbesparingar under följande år. Affärsmodellen för Kundservice, som nu har varit i bruk sedan ett år, kommer att vidareutvecklas under Den innebär att de nationella tjänster som använder sig av Kundservice tjänster också betalar direkt för detta. Tidigare år har CeHis stått för merparten av finansieringen. Nu står de endast för drygt 25 procent av totalen. Inera planerar att under 2014 påbörja en upphandling av en kundtjänst, då såväl Ineras avtal med H1 som SLL:s avtal med Ucall löper ut under Det är viktigt att upphandlingen tar höjd för de behov som finns både för Inera och SLL. Samtidigt kommer Inera fortsätta det interna effektivitetsarbetet, bland annat genom att slutföra den pm 3 -etablering som är påbörjad för olika förvaltningsobjekt. Sid 5/10

7 Mål 2014 Ett framgångsrikt genomförande av projektet Boxinera, som framförallt ska ge oss en gemensam, stabil driftmiljö för HSA, Tjänsteplattformen och de nya Intygstjänsterna. Med erfarenheterna från bland annat Boxinera ska vi påbörja en upphandling av en gemensam, samordnad driftsplattform för samtliga nationella e-hälsotjänster. En väl fungerande realtidsövervakning av de system som Inera förvaltar ska vara implementerad. Tillgängligheten i tjänsterna ska upprätthållas enligt överenskommelser och servicenivåavtal, SLA. Utöka tillgängligheten och tillförlitligheten för Tjänsteplattformen för att möta den starkt växande anslutningstakten och användningen. Fortsatt arbete med att skapa processer och förvaltningsstyrning som gör att organisationen arbetar mer horisontellt. Förfina ändringshanterings- och testprocesser. Ett fortsatt stöd till upphandlingsprojektet av applikationsförvaltning av samtliga infrastrukturtjänster. Fullständiga tillgänglighetsplaner tas fram för alla tjänster för att säkerställa att alla inbördes beroenden kartläggs och hanteras. Förbättra och förenkla för våra kunder och användare i kontakten med Nationell kundservice. Målet är att Nationell kundservice ska vara en enad kontaktväg in för alla ärenden. Utveckla Ineras webbplats så att den bättre stödjer kunders behov av information kopplat till Nationell kundservice. Personal och bemanning Under 2014 kommer beslut att fattas om en ny organisation. I den nya organisationen kommer kompetens och bemanning att bli avgörande. Den strategi för kompetensförsörjning som arbetats fram behöver då genomarbetas ytterligare för att vi ska ha rätt kompetens på lång sikt. Inera kommer att fokusera på att fortsätta utveckla företagets rekryteringsprocess för att säkerställa att vi är rätt bemannade. På HR kommer vi att behöva vara agila i vårt stöd till verksamhetens chefer vilket innebär ett flexibelt och följsamt förhållningssätt utifrån verksamhetens nya mål och riktning. Vi fortsätter vår satsning på att företaget ska vara en attraktiv arbetsplats med tydlig identitet och företagskultur. I det kommer arbetet med företagskultur och värderingsarbete vara prioriterat. Som ett led i detta behöver cheferna bland annat stärka upp sin kompetens i förändringsledning. Under 2014 fortsätter det löpande arbetet med förebyggande hälsovård, systematiskt arbetsmiljöarbete och handlingsplaner för arbetsmiljö. Arbetet med Lika rättigheter kommer att fortsätta. Detta långsiktiga arbete, som har till syfte att medvetendegöra de normer och värderingar som finns, kommer att utvecklas vidare under 2014 med bland annat en handlingsplan. Inom ramen för detta arbete kommer en lönekartläggning att genomföras. Sid 6/10

8 Det påbörjade arbetet med att renodla befattningarna kommer att förenkla arbetet med företagets lönestrategier och marknadsmässiga lönejämförelser. Under 2014 kommer vi att behöva se över processen kring löneöversynen eftersom avtalen är sifferlösa från och med Ineras löneprocess ligger redan nu i linje med ambitionen i det centrala avtalet men vi fortsätter att utveckla löneprocessen och handlingsplanen för den årliga löneöversynen. Kommunikation Som ett led i sammanslagningen av CeHis och Inera har vd tillsatt en arbetsgrupp som ska se över frågor kring kommunikation och varumärke. Uppdraget är att upprätta en kommunikationsplan för 2014 och ta fram beslutsunderlag till styrelsen på varumärke/namn på den sammanslagna organisationen. Arbetet sker i samarbete med ID-nätverket, landstingens kommunikationsdirektörer. Intern verksamhetsutveckling Under 2014 arbetar vi med att ta fram ramverk och därefter införa ett kvalitetsledningssystem. Arbetet ska inventera, knyta samman och komplettera utarbetade processer och rutiner till ett kvalitetssystem som bättre stödjer verksamheten att uppfylla de krav som finns vad gäller effektivitet och kvalitet. Som aktör på den medicintekniska marknaden är det nödvändigt att vi är tydliga med att ta ansvar, känna till och uppfylla gällande regelverk. Att införa ett verkningsfullt kvalitetssystem är en förändring och mognadsprocess över tid som berör hela verksamheten. För att förenkla, tydliggöra och effektivisera vår informationsredovisning och dokumenthantering kommer vi under 2014 arbeta med att kravställa, upphandla och påbörja införande av ett gemensamt dokument- och diariehanteringssystem. Inom området informationsredovisning kommer även vår nyligen utsedda arkivmyndighet under året granska våra rutiner för bevarande av handlingar och arkivering. Säkerhet Informationssäkerhetsarbetet fortgår inom ramen för Ineras ledningssystem för informationssäkerhet. Ledningssystemet kommer under första halvåret 2014 att harmonieras mot de kvalitetskrav Läkemedelsverket ställer på Inera angående det medicintekniska direktivet, MDD, CE-märkning, till ett integrerat ledningssystem. Ineras säkerhetsråd sammanträder regelbundet och går igenom aktuella frågor. Det finns också en extern informationssäkerhetsgrupp med företrädare för några landsting samt privata vårdgivare och kommuner där säkerhetsfrågor om Ineras externa tjänster avhandlas. Personuppgiftsbiträdesavtal för Ineras nationella tjänster har tecknats med många av kunderna, det vill säga landsting och kommuner. Spridningen fortsätter under året. Sid 7/10

9 Den nationella incidentprocessen uppdateras nu för att på ett bättre sätt hantera incidenter som påverkar patienters integritet och innehållets riktighet. Idag är fokus på tillgänglighetsincidenter. Samarbetet med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fortgår. MSB har från Socialdepartementet fått i uppdrag att, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter, ta fram en handlingsplan för gemensam hantering av informationssäkerhet och regelverk inom vård och omsorg. Inera deltar aktivt i den processen. Ekonomi och budget Fokusområden Under 2014 kommer det att bli förändringar för Inera AB när det gäller den ekonomiska uppföljningen. Nu kommer den samlade ekonomin för både Inera och CeHis att hanteras inom Ineras bokföring. Huvudfokus i början av året kommer att vara att anpassa ekonomiska rutiner så att de även passar för den verksamhet som nuvarande CeHis bedriver. En stor del av CeHis verksamhet har varit att beställa tjänster från olika underleverantörer och en av de största leverantörerna har här varit Inera. Men för den del som ligger kvar på andra leverantörer som exempelvis Stockholms läns landsting, SLL, kvarstår det formella beställar- utförarförhållandet då det här fortfarande är två olika juridiska enheter som skall reglera överenskommelsen i avtal. Även förhållandet mot SKL måste nu formaliseras tydligt via avtal. Hittills har CeHis ekonomi bara varit en del av SKL:s ekonomi och CeHis har använt några konton i SKL:s bokföring. Som det nu ser ut kommer den statliga delen av finansieringen även fortsättningsvis gå via SKL och då måste även denna del regleras med avtal. I praktiken innebär det att SKL ger uppdrag till Inera att genomföra en viss utveckling och/eller förvaltning. En fråga som kan få större aktualitet framöver är likviditeten. Hittills har CeHis använt SKL:s balanskonto för de uppdrag där utbetalningen skett i efterskott. Skulle likviditetsprognosen komma att allvarligt försämras under året återkommer vi med förslag på förändringar till styrelsen. Det tidigare planerade arbetet att gå över till e-fakturering under 2013 stannade upp i våras, då det var oklart om och i så fall i vilken omfattning verksamheten skulle finnas kvar. Detta arbete kommer nu att återupptas, så fort samgåendet med CeHis är klart och all uppföljning av verksamheten flyter på enligt plan. Budgetindikation De senaste tio åren har omsättningen ökat varje år och 2012 var den ca 430 mkr. I och med att ansvaret för invånartjänster flyttades över till SLL år 2013 minskade omsättningen och nu är årsprognosen för 2013 ca 300 mkr. Det är naturligtvis viktigt att i detta sammanhang konstatera att SLL:s uppdrag ska ses inom ramen för det gemensamma uppdraget Beställningar från landsting och regioner kommer även framöver att vara den klart största delen och kommer totalt för 2014 uppgå till ca 400 mkr. I och med sammanslagningen med CeHis kommer ca 100 mkr av de statliga medlen gå via Ineras redovisning, även om en inte oväsentlig del därefter handlas upp hos andra utförare. Andelen finansiering från kommuner kommer att öka 2014 och andelen från privata vårdgivare och övriga kunder kommer även framöver vara relativt liten i jämförelse med statlig-, landsting- och kommunal finansiering. Sammantaget kommer omsättningen 2014 Sid 8/10

10 bli ca 600 mkr, men summan måste preciseras närmare efterhand. Nuvarande budget är för närvarande inte helt i balans och det pågår nu ett intensivt arbete att hitta rationaliseringar och ytterligare besparingsmöjligheter. Det finns även poster i den externa finansieringen utanför landsting och regioner som fortfarande är osäkra. Det kommer också att ställas nya krav på ekonomiuppföljningen då vissa uppdrag till stor del blir transaktioner rakt igenom vår redovisning. Sid 9/10