SACO/SULF Lunds universitet

Transkript

1 SACO/SULF Lunds universitet Om löneskillnader vid Lunds universitet: I. Professorer II. Universitetslektorer III. Universitetsadjunkter IV. Forskarassistenter V. Doktorander VI. Löneläget för befordrade professorer En uppföljning efter 2000-års lönerevision Pehr Osbeck och Karin Warfvinge Postadress: Besöksadress: Box 1575 Bredgatan 4 S Lund Lund Internpost: hämtställe 29 Internet:

2 Sammanfattning Med anledning av att det fortfarande finns löneskillnader mellan män och kvinnor skärptes Jämställdhetslagen i januari Den nya Jämställdhetslagen syftar till resultat det åläggs arbetsgivaren att upptäcka, åtgärda och förhindra löneskillnader som beror på kön. SULF/SACO har i föreliggande undersökning kartlagt löneskillnader mellan kvinnor och män vid Lunds universitet, samt identifierat faktorer som påverkar lönebilden. Undersökningen visar att det föreligger systematiska löneskillnader pga kön inom samtliga lärarkategorier utom för forskarassistenter, dvs kvinnor har lägre lön än män. Vi visar också att löneläget vid en mansdominerad inst/avd är högre än vid en kvinnodominerad då effekten av övriga förklaringsvariabler är eliminerad. Sådana strukturella löneskillnader är - med den nya skrivningen av Jämställdhetslagen förbjudna. Både arbetsgivare och personalorganisationer har ett ansvar för att få bort könsdiskriminerande löner. Arbetsgivaren har dock det yttersta ansvaret. SACO ingår i en partsammansatt grupp som analyserar löneskillnaderna vid LU. Den nya Jämställdhetslagen kräver att en handlingsplan upprättas och förhoppningsvis kommer en sådan innehållande kartläggning, analys, åtgärd och tidsplan att finnas i slutet av året. 2

3 Inledning I 20 år har det funnits lönediskrimineringsförbud i Sverige och under dessa 20 år har endast sex fall varit i domstol. Av dessa sex fall har endast ett bedömts vara lönediskriminering. Trots detta visar all statistik att det råder löneskillnader pga kön i Sverige. Arbetslivsinstitutet redovisade siffror förra året som visade att män tjänade 25% mer än kvinnor. Orsakerna till de stora löneskillnaderna är givetvis flera. En del beror på arbetslivserfarenhet, åldersstruktur, yrke och arbetstid. En annan orsak är att arbetsgivare inte ser kvinnors kapacitet och väljer därför män med sämre kvalifikationer till högre befattningar. Men, kanske den mest avgörande faktorn är att man inte värderar kvinnors arbete lika högt som männens. Trots att en ny lag om Jämställdhet inrättades 1992 kvarstod det år 2000, då man tagit hänsyn till åldersstruktur, arbetstid, kompetens osv, ca 10% löneskillnad mellan kvinnor och män som inte går att förklara på saklig grund. Med anledning av detta skärptes Jämställdhetslagen i januari 2001 (se Den nya Jämställdhetslagen syftar till resultat det åläggs arbetsgivaren att upptäcka, åtgärda och förhindra löneskillnader som beror på kön. SULF/SACO har tidigare redovisat löneskillnader pga kön vid Lunds universitet (se www1.ldc.lu.se/saco). I dessa undersökningar konstaterades att systematiska löneskillnader pga kön förelåg inom samtliga lärarkategorier, dvs kvinnor har alltid lägre lön än män. Resultaten från 1999 års löneförhandling visade också att en del av de stora löneskillnaderna mellan könen kunde förklaras av sned könsfördelning mellan olika er, men även mellan olika institutioner/avdelningar, dvs ju fler män på en resp institution/avdelning desto högre löneläge. Sådana strukturella löneskillnader är - med den nya skrivningen av Jämställdhetslagen förbjudna. Målet med föreliggande undersökningen är att identifiera löneskillnader mellan kvinnor och män vid LU, samt att försöka identifiera faktorer som påverkar lönebilden års lokala löneförhandling undertecknades i december 2000 och lönebilden efter denna förhandling utgör underlaget för undersökningen. Resultaten från denna undersökning ingår som underlag till kommande löneförhandling. Material och metod För att spåra systematiska skillnader i lönenivån mellan könen är det nödvändigt att i analysen samtidigt ta med alla (kända och mätbara) faktorer som kan påverka lönen. I likhet med tidigare genomförda undersökningar valdes en multipel linjär regressionsmodell där lönen ses som en funktion av kön, ålder, kompetensnivå, stillhörighet och andelen män vid inst/avd. Beräkningarna har skett med statistikpaketet SPSS. Alla beräkningar utgår från löneuppgifter per Helt tjänstlediga individer ingår ej i materialet. I undersökningen ingår endast lärare och doktorander. Anledningen är att dessa grupper är relativt homogena och genom bl a högskoleförordningen reglerade vad gäller behörighetsvillkor och arbetsuppgifter. Befordrade lektorer respektive professorer, som i februari 2001 inte hade fått en lönehöjning baserad på befordran, ingår fortfarande i grupperna adjunkter respektive lektorer. Den beroende variabeln lön är till heltid omräknad månadslön, utan tillägg i form av uppdragstillägg etc. Förklaringsvariablerna kompetensnivå (doktorsexamen, docentkompetens) för lärartjänster förutom professor, 3

4 stillhörighet där seffekten i modellen uttrycks som avvikelsen från samhällsvetenskaplig, ålder samt kön Resultaten från tidigare undersökningar visade att en del av de stora löneskillnaderna mellan könen eventuellt kunde förklaras av sned könsfördelning mellan olika er, men även mellan olika institutioner/avdelningar. Därför har det tillförts ytterligare en förklaringsvariabel (resultaten redovisade i separata tabeller) i den statistiska regressionsmodellen: andelen män inom lärarkategorin vid institution/avdelning uttryckt i faktorn 0-1 där 0 innebär 0% män och där 1 innebär 100% män Vissa tänkbara förklaringsvariabler har uteslutits då de inte är tillgängliga eller mätbara: år i tjänsten alternativt sammanlagt yrkeserfarenhet ; det förutsätts att inverkan av dessa täcks av ålders- och kompetensvariabel, pedagogisk kompetens/skicklighet, marknadskänslighet; i modellen ingår istället stillhörighet, prestation; en mycket subjektiv variabel. Man kan dock förutsätta att det inte i detta avseende föreligger någon systematisk skillnad mellan könen. Eftersom syftet är att redovisa faktorer som kan påverka lönen och inte att göra en jämförelse med andra universitet eller den privata sektorn, har de absoluta lönebeloppen i modellen inte angivits. De genom regressionsanalysen beräknade löneskillnaderna mellan män och kvinnor är den återstående löneskillnaden när korrigering skett för stillhörighet ålder kompetensnivå och i separata tabeller andelen män vid inst/avd Eftersom det kan vara intressant att se vilken inverkan förklaringsvariablerna har, redovisas även dessa. Resultaten skulle kunna presenteras grafiskt, men antalet förklaringsvariabler gör diagrammen svårlästa och svårtolkade. Redovisningen sker därför i tabellform. I tabellerna anges även regressionsmodellens förklaringsgrad, vilket skall uttolkas som den andel av den totala lönespridningen som förklaras genom regressionsmodellen. I allmänhet är förklaringsgraden god. Rent individuella avvikelser från en i modellen tänkt rät linje måste förekomma i ett lönesystem med individuella löner. 4

5 Resultat Tabell 1a beskriver genomsnittliga lönehöjningar för professorer, universitetslektorer (UL), universitetsadjunkter (UA), forskarassistenter och doktorander vid LU, med samma anställning mars 2000 och februari Tabell 1a. Genomsnittlig lönehöjning (i kronor) vid Lunds universitet mellan mars 00 och februari 01 (motsvarande lönehöjning mars 99 och mars -00) Kvinnor Män Professor 2098 (1535) 1781 (1653) UL 1184 (1299) 1079 (1206) UA 834 (983) 875 (1003) Forskarassistent 1101 (1191) 931 (1225) Doktorand 713 (1084) 811 (1074) Skillnaderna i löneökning mellan könen är mycket små med undantag av professorsgruppen, där de kvinnliga professorerna har fått en högre höjning. Detta kan förklaras med att de befordrade professorerna har fått en större höjning än de obefordrade, och att en högre andel av de kvinnliga professorer är befordrade (se också avsnitt VI. Löneläget för befordrade professorer ). Tabell 1b beskriver effekterna av kön, ålder, kompetens samt stillhörighet. För professorer och UL är medicinska en exkluderad beroende på att lönebilden vid medicinska en kompliceras av kliniska tillägg från annan huvudman samt att lönerna regleras genom två olika avtal. Medicinska en behandlas därför enbart i separata tabeller. 5

6 Tabell 1b. Löneskillnader vid Lunds universitet februari 2001 Löneskillnader pga: Professor exkl med fak (50 kv, 350 m) UL exkl med fak (185 kv, 519 m) UA (270 kv, 232 m) Forskarassistent (108 kv, 178 m) Doktorand (592 kv, 833 m) Kön (=man) (motsv 0003) 1401 (816) 400 (568) 597 (685) -80 (133) 166 (82) Ålder Doktorskompetens el motsvarande Docentkompetens Humanistisk Teologisk Juridisk Medicinsk, läkaravtal Medicinsk, ej läkaravtal MatNat Konstnärliga området Gemensamma enheter i procent Tabell 1b beskriver lönebilden vid hela LU. Tabellen ska tolkas på följande sätt: en manlig professor tjänar i snitt 1401 kr mer än sin jämnåriga kvinnliga kollega inom samma. seffekten är stor, den varierar mellan minus 4065 kr (teologisk ) och plus 4380 kr (gemensamma enheter) i förhållande till samhällsvetenskaplig. Ålderseffekten för en professor är 154 kronor/åldersår. En manlig lektor tjänar 400 kronor mer än sin jämnåriga kvinnliga kollega, doktorsexamen ger 2106 kronor extra och docentkompetens ytterligare 1500 kronor. Även här är seffekten stor: är man lektor på teologisk tjänar man 2774 kronor mindre än kollegan på samhällsvetenskaplig och vid 2356 kronor mer än vid samhällsvetenskaplig. 6

7 De manliga adjunkterna tjänar 597 kronor mer än sina kvinnliga kolleger och manliga doktorander 166 kronor mer än sina kvinnliga kolleger. De kvinnliga forskarassistenterna tjänar emellertid mer än de manliga, 80 kronor. Vid jämförelse med förra årets förhandling (inom parentes i tabellen) finner man inga större förändringar i löneskillnaderna förutom för professorsgruppen. Här har löneskillnaderna ökat, från 816 till 1401 kronor. Detta kan förklaras med den stora grupp av befordrade professorer som har tillkommit, och som har medfört att det genomsnittliga löneläget för professorer har sjunkit. I gruppen kvinnliga professorer är andelen befordrade stor, vilket har medfört att det genomsnittliga löneläget för denna grupp har sjunkit mer. Således kan man inte finna någon positiv trend i arbetet med löneskillnader, vilket också visas i tabell 1a. I likhet med de tidigare undersökningarna, kan vi konstatera att inom lärargrupperna (förutom forskarassistenter) finns, även efter korrektion för kompetensnivå, stillhörighet och ålder, en löneskillnad mellan män och kvinnor. I tabell 1c redovisas ytterligare en regressionsanalys av materialet, men där förklaringsvariabeln andelen män vid avdelning/institution har tillförts i modellen. För att göra tabellen läsbar har vi valt att inte redovisa effekterna av de andra förklaringsvariablerna (ålder, kompetens och stillhörighet) då dessa enbart har påverkats marginellt i förhållande till tabell 1b. Tabell 1c. Löneskillnader vid Lunds universitet februari 2001 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Löneskillnader pga: Kön (=man) (motsv 0003) Professor exkl med fak (50 kv, 350 m) 825 (500) UL exkl med fak (185 kv, 519 m) 103 (198) UA (270 kv, 232 m) 418 (509) Forskarassistent (108 kv, 178 m) -27 (-45) Andelen män vid avd/inst En hög andel manliga lärare vid en avdelning ger ett avsevärt högre löneläge, förutom för forskarassistenter. Så är exempelvis löneläget för lektorer i snitt 991,50 kr högre vid en inst/avd med enbart manliga lärare än vid en inst/avd där 25% är män ( *1322), när effekterna av ålder, kompetensnivå och stillhörighet har eliminerats. Kommentarer Det föreligger systematiska löneskillnader pga kön inom samtliga lärarkategorier förutom för forskarassistenter, dvs kvinnor har lägre lön än män. Det framgår tydligt av tabell 1b att det inte har skett några förändringar i de könsrelaterade löneskillnaderna förutom för professorerna, där skillnaderna har ökat. De övriga förändringarna verkar närmast slumpmässiga. Detta konfirmeras av tabell 1a, som beskriver lönehöjningar vid hela LU mellan mars 00 och februari Man finner att inga större insatser har gjorts för att förändra de könsrelaterade löneskillnaderna i de olika lärarkategorierna på LU som helhet. Som nämnts inledningsvis, visade tidigare undersökningar (www1.ldc.lu.se/saco) att en del av de stora löneskillnaderna mellan könen kunde förklaras med sned könsfördelning mellan 7

8 olika er, men även mellan olika institutioner/avdelningar. Därför tillfördes ytterligare en förklaringsvariabel - andelen män inom lärarkategorin vid institution/avdelning - i den statistiska regressionsmodellen. Som framgår av tabell 1c har denna variabel ett klart förklaringsvärde, dvs löneläget vid en mansdominerad inst/avd är högre än vid en kvinnodominerad då effekten av övriga förklaringsvariabler är eliminerad. Denna typ av strukturell lönediskriminering är numera förbjuden enligt lag. Universitetsledningen har inte varit villiga att göra några insatser tidigare, då man har ansett de löneskillnader som förelåg inte var osakliga. Den skärpta lagen syftar till resultat och ålägger arbetsgivaren att kartlägga, analysera och åtgärda löneskillnader. Löneskillnader mellan lika eller likartade arbete, men också likvärdigt arbete (dvs arbete som ges lika värde vid en sammantagen bedömning av krav på kunskaper och färdigheter, ansvar, ansträngning samt arbetsförhållande) ska således åtgärdas. Både arbetsgivare och personalorganisationer har ett ansvar för att få bort könsdiskriminerande löner. Arbetsgivaren har dock det yttersta ansvaret. SACO ingår i en partsammansatt grupp som analyserar löneskillnaderna vid LU och förhoppningsvis kommer en handlingsplan innehållande kartläggning, analys, åtgärd och tidsplan att finnas i slutet av året. I avsnitt I-VI nedan behandlas varje lärarkategori separat. 8

9 Om löneskillnader vid Lunds universitet: I. Professorer Löneskillnader för professorer februari 2001 Humanistisk (15 kv, 42 m) (11 kv, 47 m) Medicinsk (11 kv, 107 m) MatNat (5 kv, 94 m) (14 kv, 129 m) 1222 (639) 1827 (1248) 1718 (992) 1330 (-) 1853 (1238) Ålder Löneskillnader för professorer februari 2001 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Humanistisk (15 kv, 42 m) (11 kv, 47 m) Medicinsk (11 kv, 107 m) MatNat (5 kv, 94 m) (14 kv, 129 m) 924 (555) 1427 (1131) 3685 (5158) 1167 (-) 635 (556) Ålder Andel män vid avd/inst

10 Om löneskillnader vid Lunds universitet: II. Universitetslektorer Löneskillnader för universitetslektorer februari 2001 Humanistisk (56 kv, 55 m) Teologisk (5 kv, 16 m) Juridisk (6 kv, 12 m) (54 kv, 137 m) Medicinsk S- plan (15 kv, 50 m) Medicinsk, ej S- plan (46 kv, 40 m) MatNat (26 kv, 111 m) (33 kv, 164 m) Gemensamma enheter (5 kv, 14 m) 12 (658) -360 (-255) -105 (1367) 565 (417) 163 (80) 987 (1423) 597 (702) 1044 (542) 1492 (1355) Ålder Doktorskomp eller motsv Docentkompetens Löneskillnader för universitetslektorer februari 2001 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) * Ålder Doktorskomp Docentkompetens Andel män Förklarings- eller motsv vid avd/inst grad Humanistisk 99 (56 kv, 55 m) (657) (54 kv, 137 m) (157) Medicinsk S- 112 plan (15 kv, 50 m) (288) Medicinsk, ej 498 S-plan (46 kv, 40 m) (472) MatNat -190 (26 kv, 111 m) (-107) (33 kv, 164 m) (-311) Gemensamma enheter 597 (5 kv, 14 m) (-) * Teologisk och Juridisk består vardera av enbart en institution och redovisas inte i denna tabell 10

11 Om löneskillnader vid Lunds universitet: III. Universitetsadjunkter Löneskillnader för universitetsadjunkter februari 2001 Humanistisk (19 kv, 15 m) (43 kv, 53 m) Medicinsk (122 kv, 21 m) MatNat (5 kv, 4 m) (35 kv, 74 m) Konstnärliga området (33 kv 54 m) Gemensamma enheter (9 kv, 6 m) 124 (430) 1519 (1331) -37 (111) 2340 (1732) 459 (878) -134 (62) 2930 (-) Ålder Doktorskomp eller motsv Docentkompetens Löneskillnader för universitetsadjunkter februari 2001 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) * Ålder Doktorskomp eller motsv Andel män vid avd/inst Docentkompetens Humanistisk 261 (19 kv, 15 m) (602) (1125) (43 kv, 53 m) Medicinsk 82 (122 kv, 21 m) (244) MatNat 946 (5 kv, 4 m) (1870) (35 kv, 74 m) (529) Konstnärliga området -101 (33 kv 54 m) (-) Gemensamma 942 enheter (-) (9 kv, 6 m) * Teologisk och Juridisk består vardera av enbart en institution och redovisas inte i denna tabell 11

12 Om löneskillnader vid Lunds universitet: IV. Forskarassistenter Löneskillnader för forskarassistenter februari 2001 Humanistisk (20 kv, 19 m) (9 kv, 9 m) Medicinsk, ej S- plan (24 kv, 35 m) MatNat (28 kv, 64 m) (21 kv, 43 m) 406 (111) -121 (-287) 152 (371) 43 ( (251) Ålder Doktorskomp eller motsv Löneskillnader för forskarassistenter februari 2001 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Humanistisk (20 kv, 19 m) (9 kv, 9 m) Medicinsk, ej S- plan (24 kv, 35 m) MatNat (28 kv, 64 m) (21 kv, 43 m) 405 (267) -121 (-342) 273 (371) -31 (-9) -322 (-243) Ålder Doktorskomp eller motsv Andel män vid avd/inst

13 Om löneskillnader vid Lunds universitet: V. Doktorander Löneskillnader för doktorander februari 2001 Humanistisk (91 kv, 67 m) Teologisk (17 kv, 19 m) Juridisk (7 kv 14 m) (88 kv, 79 m) Medicinsk, S- plan (10 kv, 8 m) Medicinsk, ej S- plan (100 kv, 76 m) MatNat (116 kv, 167 m) (141 kv, 388 m) Gemensamma enheter (6 kv, 5 m) 166 (42) 67 (402) 165 (-60) -90 (-179) -295 (-722) -15 (45) -24 (-59) 552 (362) 104 (324) Ålder

14 Om löneskillnader vid Lunds universitet: VI. Löneläget för befordrade professorer Löneskillnad (i kronor) mellan obefordrade professorer och befordrade professorer Antal professorer Löneskillnad (varav befordrade) Humanistisk 57 (25) 4570 Teologisk 19 (7) (18) 5765 Medicinsk 118 (28) 3350 MatNat 99 (51) (60) 7469 Kommentarer De professorer som inte fått sin anställning genom befordran, har vi valt att kalla obefordrade i brist på annan benämning. I februari 2001 fanns 494 professorer varav 189 var befordrade, dvs 38%. Skillnaden i genomsnittliga löneläget för obefordrade resp befordrade varierar mellan er. Den lägsta skillnaden finns på medicinsk kronor och den högsta på 7469 kronor. Medelhöjning (i kronor) för befordrade professorer Kvinnor Män Humanistisk Medicinsk MatNat