UL exkl med fak (228 kv, 557 m) 264 (419) Ålder Doktorskompetens el motsvarande

Transkript

1 SULF-Lund Om löneskillnader vid Lunds universitet: I. Professorer II. Universitetslektorer III. Universitetsadjunkter IV. Forskarassistenter V. Doktorander VI. Löneläget för befordrade professorer En uppföljning efter 2003-års lönerevision Pehr Osbeck och Karin Warfvinge Postadress: Besöksadress: Box 1575 Bredgatan 4 S Lund Lund Internpost: hämtställe 29 Internet:

2 Sammanfattning SULF/SACO har under de senaste 6 åren kartlagt löneskillnader mellan män och kvinnor i grupperna lärare och doktorander. Anledningen till att dessa grupper valdes är att dessa är relativt homogena och genom bl a högskoleförordningen reglerade vad gäller behörighetsvillkor och arbetsuppgifter. Vi har också under senaste 4 åren kartlagt löneutvecklingen för befordrade professorer. Metoden som används är multipel linjär regressionsmodell där lönen ses som en funktion av kön, ålder, kompetensnivå, stillhörighet och andelen män vid inst/avd. Resultaten visar att en manlig professor tjänar i snitt 303 kr/månad mer än sin jämnåriga kvinnliga kollega inom samma. Detta är en minskning av skillnader på nästan 1000 kronor jämfört med föregående år, då det var 1283 kr/månad. Anledningen till att löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat så drastiskt är att insikten om problematiken har ökat inom organisationen och att de senaste revisionsförhandlingarna har resulterat i större lönehöjningar till kvinnorna. Trenderna inom, och Teologisk er är tydliga. Den 1 januari i år uppvisade dessa er högre medellön för kvinnliga professorer jämfört med manliga. seffekten på professorslönerna är stor: skillnaden mellan teologisk (som visar lägst seffekt) och gemensamma enheter (som har högst) är drygt kronor/månad, dvs det generella löneläget för professorer inom teologisk är kronor lägre än vid gemensamma enheter. En manlig lektor tjänar 264 kronor/månad (419 kr/månad under förra perioden) mer än sin jämnåriga kvinnliga kollega, doktorsexamen ger 1836 kronor extra och docentkompetens ytterligare 1863 kronor. Humanistisk och juridisk er samt det konstnärliga området uppvisar högre medellön för kvinnor än för män, medan övriga er har högre medellön för män. Även här är seffekten stor: skillnaden mellan humanistisk (som visar lägst seffekt) och (som har högst) är ca 5828 kronor/månad, dvs det generella löneläget för lektorer inom humanistisk är 6000 kronor lägre än vid. De manliga adjunkterna tjänar 505 kronor/månad mer än sina kvinnliga kolleger, de manliga forskarassistenterna 364 kronor och manliga doktorander 190 kronor mer än sina kvinnliga kolleger. I likhet med de tidigare årens undersökningar, kan vi konstatera att inom lärargrupperna finns, även efter korrektion för kompetensnivå, stillhörighet och ålder, en löneskillnad mellan män och kvinnor. Men vi kan också konstatera att attityder har förändrats och att trender som pekar mot kvinnornas fördel är tydliga. Om man i analysen tillför variabeln andelen män inom lärarkategorin vid institution/avdelning förändras bilden: genomgående ger hög andel manliga lärare vid en avdelning ett avsevärt högre löneläge. Så är exempelvis löneläget för professorer i snitt 2732 kronor högre vid en inst/avd med enbart manliga lärare än vid en inst/avd med enbart kvinnliga lärare, motsvarande siffra för lektorer är 2138 kronor och adjunkter 428 kronor. Markandstrycket brukar ofta användas som förklaring till varför löneläget skiljer sig mellan avdelningar. Vi kan konstatera att den mest betydelsefulla faktorn är andelen män på inst/avd. Den 1 januari 2004 fanns 596 professorer varav 298 var befordrade, dvs 50%. Skillnaden i genomsnittliga löneläget för obefordrade resp befordrade varierar mellan er. Den lägsta skillnaden finns på teologisk (3187 kronor) och den högsta på (7577 kronor). 2

3 Material och metod För att spåra systematiska skillnader i lönenivån mellan könen är det nödvändigt att i analysen samtidigt ta med alla (kända och mätbara) faktorer som kan påverka lönen. I likhet med tidigare genomförda undersökningar valdes en multipel linjär regressionsmodell där lönen ses som en funktion av kön, ålder, kompetensnivå, stillhörighet och andelen män vid inst/avd. Beräkningarna har skett med statistikpaketet SPSS. Alla beräkningar utgår från löneuppgifter per Helt tjänstlediga individer ingår ej i materialet. I undersökningen ingår endast lärare och doktorander. Anledningen är att dessa grupper är relativt homogena och genom bl a högskoleförordningen reglerade vad gäller behörighetsvillkor och arbetsuppgifter. Till skillnad från tidigare års analyser har i årets beräkningar doktorandstegens inverkan på lönen inte medräknats (emellertid finns i Tabell 1a den totala höjningen under perioden redovisad). Vidare har vi valt att behandla Ekonomihögskolan som fortfarande ingående i då RALSförhandlingarna skedde innan en delades. Befordrade lektorer respektive professorer, som i januari 2004 ännu inte hade fått en lönehöjning baserad på befordran, ingår fortfarande i grupperna adjunkter respektive lektorer. Den beroende variabeln lön är till heltid omräknad månadslön, utan tillägg i form av uppdragstillägg etc. Förklaringsvariablerna kompetensnivå (doktorsexamen, docentkompetens) för lärartjänster förutom professor, stillhörighet där seffekten i modellen uttrycks som avvikelsen från samhällsvetenskaplig, ålder samt kön Resultaten från tidigare undersökningar visade att en del av de stora löneskillnaderna mellan könen eventuellt kunde förklaras av sned könsfördelning mellan olika er, men även mellan olika institutioner/avdelningar. Därför har det tillförts ytterligare en förklaringsvariabel (resultaten redovisade i separata tabeller) i den statistiska regressionsmodellen: andelen män inom lärarkategorin vid institution/avdelning uttryckt i faktorn 0-1 där 0 innebär 0% män och där 1 innebär 100% män Vissa tänkbara förklaringsvariabler har uteslutits då de inte är tillgängliga eller mätbara: år i tjänsten alternativt sammanlagt yrkeserfarenhet ; det förutsätts att inverkan av dessa täcks av ålders- och kompetensvariabel, pedagogisk kompetens/skicklighet, marknadskänslighet; i modellen ingår istället stillhörighet, prestation; en mycket subjektiv variabel. Man kan dock förutsätta att det inte i detta avseende föreligger någon systematisk skillnad mellan könen. 3

4 Eftersom syftet är att redovisa faktorer som kan påverka lönen och inte att göra en jämförelse med andra universitet eller den privata sektorn, har de absoluta lönebeloppen i modellen inte angivits. De genom regressionsanalysen beräknade löneskillnaderna mellan män och kvinnor är den återstående löneskillnaden när korrigering skett för stillhörighet ålder kompetensnivå och i separata tabeller andelen män vid inst/avd Eftersom det kan vara intressant att se vilken inverkan förklaringsvariablerna har, redovisas även dessa. Resultaten skulle kunna presenteras grafiskt, men antalet förklaringsvariabler gör diagrammen svårlästa och svårtolkade. Redovisningen sker därför i tabellform. I tabellerna anges även regressionsmodellens förklaringsgrad, vilket skall uttolkas som den andel av den totala lönespridningen som förklaras genom regressionsmodellen. I allmänhet är förklaringsgraden god. Rent individuella avvikelser från en i modellen tänkt rät linje måste förekomma i ett lönesystem med individuella löner. Resultat Tabell 1a beskriver genomsnittliga lönehöjningar för professorer, universitetslektorer (UL), universitetsadjunkter (UA), forskarassistenter och doktorander vid LU, med samma anställning juni 2003 (alltså före 2003 års lönerevision) och januari Tabell 1a. Genomsnittlig lönehöjning (i kronor) vid Lunds universitet mellan juni 03 och januari 04 (motsvarande lönehöjning mars 02 och januari 03) Kvinnor Män Professor 2372 (2711) 2148 (2234) UL 1503 (1608) 1473 (1555) UA 1204 (1205) 1172 (1163) Forskarassistent 1230 (1387) 1285 (1325) Doktorand 928 (1025) 899 (1061) 4

5 Tabell 1b beskriver effekterna av kön, ålder, kompetens samt stillhörighet. För professorer och UL är medicinska en exkluderad beroende på att lönebilden vid en kompliceras av kliniska tillägg från annan huvudman samt att lönerna regleras genom två olika avtal. Medicinska en behandlas därför enbart i separata tabeller. Tabell 1b. Löneskillnader vid Lunds universitet januari 2004 Löneskillnader pga: Kön (=man) Professor exkl med fak (62 kv, 385 m) 303 (1283) UL exkl med fak (228 kv, 557 m) 264 (419) UA (273 kv, 255 m) 505 (405) Forskarassistent (91 kv, 128 m) 364 (0) Doktorand* (662 kv, 816 m) 183 Ålder Doktorskompetens el motsvarande Docentkompetens Humanistisk Teologisk Juridisk Medicinsk, läkaravtal Medicinsk, ej läkaravtal Konstnärliga området Gemensamma enheter Förklaringsgrad i procent * observera att till skillnad från tidigare löneanalyser har månadslönen för doktorander rensats från etapphöjningarna som utgår enligt de lönestegar som gäller för doktorander/assistenter med utbildningsbidrag. För doktoranderna avser analysen i praktiken skillnader i ingångslöner. Tabell 1b beskriver lönebilden vid hela LU. Tabellen ska tolkas på följande sätt: en manlig professor tjänar i snitt 303 kronor/månad mer än sin jämnåriga kvinnliga kollega inom samma. seffekten är stor, den varierar mellan minus 5683 kr (teologisk ) och 5

6 plus 4511 kr (gemensamma enheter) i förhållande till samhällsvetenskaplig. Ålderseffekten för en professor är 151 kronor/åldersår. Förklaringsgraden är hög (57%) för lektorsgruppen. En manlig lektor tjänar 264 kronor/månad mer än sin jämnåriga kvinnliga kollega, doktorsexamen ger 1836 kronor extra och docentkompetens ytterligare 1863 kronor. Även här är seffekten stor: är man lektor på humanistisk tjänar man 1586 kronor mindre än kollegan på samhällsvetenskaplig och vid 4414 kronor mer än vid samhällsvetenskaplig. De manliga adjunkterna tjänar 505 kronor/månad mer än sina kvinnliga kolleger, manliga forskarassistenter 364 kronor och doktorander 183 kronor mer än sina kvinnliga kolleger. I tabell 1c redovisas ytterligare en regressionsanalys av materialet, men där förklaringsvariabeln andelen män vid avdelning/institution har tillförts i modellen. För att göra tabellen läsbar har vi valt att inte redovisa effekterna av de andra förklaringsvariablerna (ålder, kompetens och stillhörighet) då dessa enbart har påverkats marginellt i förhållande till tabell 1b. Tabell 1c. Löneskillnader vid Lunds universitet januari 2004 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Löneskillnader pga: Kön (=man) Andelen män vid avd/inst Professor exkl med fak (62 kv, 385 m) -331 (-41) UL exkl med fak (228 kv, 557 m) -86 (19) UA (273 kv, 255 m) 435 (152) Forskarassistent (91 kv, 128 m) 331 (14) Genomgående ger hög andel manliga lärare vid en avdelning ett avsevärt högre löneläge. Så är exempelvis löneläget för lektorer i snitt 1603 kr högre vid en inst/avd med enbart manliga lärare än vid en inst/avd där 25% är män ( *2138), när effekterna av ålder, kompetensnivå och stillhörighet har eliminerats. 6

7 Löneskillnader mellan kvinnor och män under senaste 6 åren Nedan redovisas löneskillnader mellan kvinnor och män under de senaste 6 åren (regressionsanalys gjord i samband med lönerevisionerna ), dels för hela universitetet och dels uppdelat per. I de fall det är möjligt att åskådliggöra med diagram görs detta, annars sker redovisningen i tabellform. Positiva värden på Y-axeln är till männens fördel, negativa till kvinnornas fördel. Diagram 2a. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga professorer under de senaste 6 åren Lunds universitet Vi kan konstatera att löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga professorer har minskat mycket under den senaste revisionsperioden. Insikten om problematiken har ökat och vid de senaste revisionerna har utdelningen varit större till kvinnorna än till männen (Tabell 1a). Det måste dock poängteras att medicinska ens professorer inte ingår i detta diagram då bilden kompliceras av kliniska tillägg från annan huvudman samt att lönerna regleras genom två olika avtal. 7

8 Diagram 2b. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga professorer under de senaste 6 åren uppdelat per. Vid suppdelning av professorslönerna kan vi konstatera att och Humanistisk visar på ungefär samma skillnader som 1998, medan, och Teologisk erna uppvisar skillnader till männens nackdel Humanistisk fakutet Teologisk 8

9 Diagram 3a. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga universitetslektorer under de senaste 6 åren Lunds universitet Löneskillnader för lektorerna har också minskat under senaste perioden. Även här saknas medicinsk då bilden kompliceras av att lönerna regleras genom två olika avtal. Tabell 3b. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga universitetslektorer under de senaste 6 åren uppdelat per Humanistisk Teologisk Juridisk Konstnärliga området Gemensamma enheter Vid suppdelning av lektorslönerna kan vi konstatera att fortfarande visar på höga skillnader mellan män ock kvinnor till kvinnornas nackdel, medan humanistisk och juridisk samt gemensamma enheter uppvisar en motsatt trend. 9

10 Diagram 4a. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga universitetsadjunkter under de senaste 6 åren Lunds universitet Bland adjunkterna har löneskillnaderna ökat något under det senaste året. Tabell 4b. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga universitetsadjunkter under de senaste 6 åren uppdelat per Humanistisk Medicinsk Konstnärliga området Gemensamma enheter Vid suppdelning av adjunktslönerna kan vi konstatera att, och Gemensamma enheter visar på stora skillnader mellan män och kvinnor. 10

11 Diagram 5a. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga forskarassistenter under de senaste 6 åren Lunds universitet Löneskillnaderna har ökat mellan manliga och kvinnliga forskarassistenter. Denna ökning beror på de stora skillnaderna som finns vid medicinsk (se nedan). Tabell 5b. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga forskarassistenter under de senaste 6 åren uppdelat per Humanistisk Medicinsk, ej S-plan

12 Diagram 6a. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga doktorander under de senaste 5 åren Lunds universitet Skillnaderna mellan manliga och kvinnliga doktoranders löner är små. Tabell 6d. Löneskillnader (i kronor) mellan kvinnliga och manliga doktorander under de senaste 6 åren uppdelat per Humanistisk Teologisk Juridisk Medicinsk S-plan Medicinsk ej S-plan Konstnärliga området Gemensamma enheter Vid suppdelning av doktorandlönerna kan vi konstatera att fortfarande visar på skillnader (även det konstnärliga området, men där finns få doktorander och enstaka personers löner påverkar resultatet mycket). I avsnitt I-VI nedan behandlas varje lärarkategori separat. 12

13 Löneskillnader för professorer januari 2004 I. Professorer Humanistisk (18 kv, 43 m) Teologisk (3 kv, 13 m) (13 kv, 59 m) Medicinsk (17 kv, 131 m) (7 kv, 92 m) (18 kv, 153 m) 637 (818) -832 (370) -914 (-694) 1304 (1112) -22 (107) 1661 (2236) Ålder Förklaringsgrad i % Löneskillnader för professorer januari 2004 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Humanistisk (18 kv, 43 m) (13 kv, 59 m) Medicinsk (17 kv, 131 m) (7 kv, 92 m) (18 kv, 153 m) 632 (549) (-827) 2936 (3032) 1123 (17) 347 (884) Ålder Andel män vid avd/inst Förklaringsgrad i % * Teologisk och Juridisk består vardera av enbart en institution och redovisas inte i denna tabell. 13

14 II. Universitetslektorer Löneskillnader för universitetslektorer januari 2004 Humanistisk (58 kv, 66 m) Teologisk (6 kv, 17m) Juridisk (7 kv, 15 m) (72 kv, 157 m) Medicinsk S- plan (12 kv, 31 m) Medicinsk, ej S- plan (52 kv, 41 m) (30 kv, 93 m) (42 kv, 170 m) Konstnärliga området (7 kv, 20 m) Gemensamma enheter (6 kv, 19 m) -323 (-110) 240 (417) (-1422) 276 (416) 734 (1142) 1616 (315) 647 (347) 1086 (1381) -723 (-626) 328 (418) Ålder Doktorskomp eller motsv Docentkompetens Förklaringsgrad i % Löneskillnader för universitetslektorer januari 2004 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Humanistisk (58 kv, 66 m) (72 kv, 157 m) Medicinsk S- plan (12 kv, 31 m) Medicinsk, ej S-plan (52 kv, 41 m) (30 kv, 93 m) (42 kv, 170 m) Gemensamma enheter (6 kv, 19 m) Ålder Doktorskomp Docentkompetens vid avd/inst grad i % Andel män Förklarings- eller motsv -167 (-43) (278) (936) (-482) (-564) (302) (-1385)

15 III. Universitetsadjunkter Löneskillnader för universitetsadjunkter januari 2004 Humanistisk (29 kv, 23 m) (71 kv, 63 m) Medicinsk (90 kv, 13 m) (6 kv, 6 m) (36 kv, 83 m) Konstnärliga området (28 kv, 51 m) Gemensamma enheter (10 kv, 13 m) 291 (-373) 1041 (1099) -825 (-533) 2636 (814) 589 (456) -100 (36) 1553 (1466) Ålder Doktorskomp eller motsv Docentkompetens Förklaringsgrad i % Löneskillnader för universitetsadjunkter januari 2004 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Humanistisk (29 kv, 23 m) (71 kv, 63 m) Medicinsk (90 kv, 13 m) (6 kv, 6 m) (36 kv, 83 m) Konstnärliga området (28 kv, 51 m) Gemensamma enheter (10 kv, 13 m) Ålder Doktorskomp Docentkompetens vid avd/inst grad i % Andel män Förklarings eller motsv 205 (-419) (767) (-1083) (2224) (527) (40) (1039)

16 IV. Forskarassistenter Löneskillnader för forskarassistenter januari 2004 Humanistisk (16 kv, 13 m) Medicinsk, ej S- plan (33 kv, 18 m) (21 kv, 44 m) (13 kv, 41 m) -4 (-323) 1305 (106) -140 (-31) 237 (154) Ålder Docentkompetens Förklaringsgrad i % Löneskillnader för forskarassistenter januari 2004 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid inst/avd ) Humanistisk (16 kv, 13 m) Medicinsk, ej S- plan (33 kv, 18 m) (21 kv, 44 m) (13 kv, 41 m) -20 (-307) 1605 (530) -332 (-168) 253 (-77) Ålder Andel män vid avd/inst Docentkompetens Förklaringsgrad i %

17 Löneskillnader för doktorander januari 2004 V. Doktorander Humanistisk (77 kv, 67 m) Teologisk (21 kv, 11 m) Juridisk (11 kv, 14 m) (90 kv, 72 m) Medicinsk, ej S- plan (161 kv, 69 m) (124 kv, 170 m) (160 kv, 392 m) Konstnärliga området (4 kv, 5 m) Gemensamma enheter (11 kv, 9 m) -93 (-308) 56 (-106) 29 (228) 77 (176) 51 (169) 98 (-161) 455 (562) 491 (-550) 210 (215) Ålder Förklaringsgrad i % Löneskillnader för doktorander vid januari 2004 (inkl förklaringsvariabeln andelen män vid institutionen ) (160 kv, 392 m) Ålder Andel män vid avd/inst Förklaringsgrad i % För att undersöka om andelen män vid institutionen vid påverkade löneläget även för doktorander gjordes en ny regressionsanalys där denna variabel ingick. Resultatet visar att så är fallet: många män på en institution ger högre lön för doktorander. Det ska poängteras att lönestegens påverkan på doktorandlönerna är eliminerad i beräkningarna. De så kallade etapplyften har avräknats från månadslönen. 17

18 VI. Löneläget för befordrade professorer Medelhöjning (i kronor) för befordrade professorer Kvinnor Män Humanistisk Medicinsk Löneskillnad (i kronor) mellan obefordrade professorer och befordrade professorer Humanistisk Teologisk Medicinsk Antal professorer (varav befordrade) Löneskillnad 61 (32) (9) (32) (61) (67) (93) 7577 Konstnärliga området 11 (3) 4321 Kommentarer De professorer som inte fått sin anställning genom befordran, har vi valt att kalla obefordrade i brist på annan benämning. I januari 2004 fanns 596 professorer (förutom de i tabellen ovan finns ytterligare 5 professorer på gemensamma enheter, 12 på juridikiska en samt 1 på förvaltningen) varav 298 (en på gemensamma enheter) var befordrade, dvs 50%. Skillnaden i genomsnittliga löneläget för obefordrade resp befordrade varierar mellan er. Den lägsta skillnaden finns på teologisk (3187kronor) och den högsta på (7577kronor). 18

19 Löneskillnad (i kronor) mellan obefordrade professorer och befordrade professorer under Humanistiskfakult et Teologisk Samhällsvetenska plig Medicinsk Konstnärliga området Kommentarer I LU:s Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Lunds universitet står det följande: För lärare som befordras p g a behörighetsbedömning skall undervisningsdelen inte automatiskt ändras i förhållande till den generella reglering som gällde för den befattning läraren hade före befordran. (Se ALFA bilaga 5 4 ). På sikt skall fördelningen av arbetsuppgifterna för den som befordrats ske på samma sätt som för den som erhållit motsvarande anställning på annat sätt. LU:s uttalade intention är att skillnader mellan obefordrade och befordrade professorer ska utjämnas över tiden. Vi kan konstatera att löneskillnaderna inte har utjämnats över fyra år. Det är enbart vid teologisk som löneskillnaderna har minskat. 19