Flerårsstrategi Utbildningsnämndens verksamheter planerar inga förändringar av tidigare fastställda åtaganden.

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN 1. Resultat från årsredovisningen I Alingsås ska utbildning ge kunskaper för en dynamisk framtid. Utbildningsnämnden måste öka andelen elever och studerande som fullföljer sin utbildning i riktning mot vidare studier och arbetsliv. Effektiva, riktade och omfattande insatser som kan ge resultat krävs på gymnasiet för att nå detta mål. De senaste årens ökande utflöde av elever, med årliga besparingar i befintlig organisation, har påverkat skolans möjligheter att nå målen. Den motsatta tendens som nu börjar synas ska framöver visa sig i förändrad måluppfyllelse inom detta område. Utbildningsförvaltningen redovisar ett underskott på -3,3 mnkr för år 2012, i huvudsak på grund av omställningskostnader för gymnasieskolan samt ökade interkommunala kostnader för utresande elever. 2. Bidrag till måluppfyllelsen Utbildningsnämndens verksamheter planerar inga förändringar av tidigare fastställda åtaganden. Konjunkturen har medfört ett ökat tryck på vuxenutbildningens verksamhet i hela Sverige. Behovet av insatser från Vuxnas lärande kommer att ställa krav på flexibilitet i organisationen. Framtiden gällande vuxnas lärande är att gå från utbud till efterfrågan och organisationen behöver se över hur en ren beställarorganisation skall utformas. En särskild utredning gällande ökad valfrihet och individuella anpassning av utbildning i svenska för invandrare genomförs nationellt. Förstärkningar kommer att genomföras i form av satsningar på ytterligare utbildningsinsatser inom yrkeshögskolan och yrkesvux. Fler platser på yrkeshögskolan tillförs för att ytterligare öka möjligheten till utbildning inom det reguljära utbildningssystemet för dem som inte söker sig till högskolestudier. Statens satsningar på vuxenutbildning är ytterligare ett bevis på att vuxna människor ständigt måste beredas möjlighet att få ställa om. Nya utmaningar och förutsättningar ställer krav, som med befintlig kompetens är svåra att hantera. Strategisk kompetensförsörjning är av vikt för att framstå som en professionell organisation som ger kommunmedborgarna bästa möjliga förutsättningar att trivas i staden. Vuxenstuderande kommer att ställa krav på flexibla utbildningslösningar som passar deras sociala situation. Vuxnas lärande bidrar till arbetet med energi- och klimatfrågor genom att anordna utbildningen Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande. När det gäller gymnasieskolan är en utmaning som nämns i omvärldsanalysen att bibehålla och erbjuda en bredd i utbudet när elevkullarna minskar. Anpassningar i organisationen har gjorts för att lyckas med detta och med en svag ökning av andelen alingsåselever som väljer hemkommunens skola kan antalet studerande blir stabilare. Att tillse att kommunens gymnasieskola har hög kvalité och är en angelägenhet för att skapa tillväxt i kommunen är en annan utmaning. Fler unga som väljer att studera på hemmaplan kan generera fler som i vuxen ålder känner tillhörighet i kommunen och väljer att bosätta sig här. Med koppling till strategin gällande Alingsås som handelsstad ska satsningar göras på gymnasiet för att öka attraktiviteten på Handelsprogrammet samt Restaurang och Livsmedelsprogrammet, båda yrkesprogram med vikande elevunderlag. Ett utökat

2 samarbete med näringslivet ingår i satsningen. Teknikprogrammet kommer att ansöka om att få bli Teknikcollege. Gymnasieskolan ska öka elevernas måluppfyllelse, så att en högre andel avslutar sin utbildning med fullständigt slutbetyg. En insats är att skapa en effektiv och tydligt organisation för studiesupport och särskilt stöd. Lärarnas uppdrag har också tydliggjorts och detta arbete är fortgående. En satsning ska påbörjas med utbildning på hemmaplan för ungdomar med stort behov av särskilt stöd under sin gymnasieutbildning, en mänsklig och ekonomisk vinst. På senare tid och i en framtida prognos kommer Alingsås kommun ta emot ett större antal flyktingar från helt andra samhällsförutsättningar än de vi har i Sverige. Bland annat innebär det att många är analfabeter och ensamstående föräldrar med barn. Det ställer andra krav på kommunen i sitt mottagande och utökade resurser hos aktörerna som de nyanlända kommer i kontakt med, bland annat skolan. Även en förtätning i samarbetet med Socialförvaltningen avseende det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring barn och ungdomar för att stärka föräldrarollen behövs. I de utmaningar som nämns i omvärldsanalysen är den mentala välfärden av vikt. Att känna att man förstår hur det svenska samhället fungerar och känna att man ges de förutsättningar man behöver som nyanländ för att komma in i samhället är betydande i välfärden. Med anledning av detta är Integrationsavdelningens indikator Informationsspridning i kommunen avseende brukarnas livsvillkor skall öka av största vikt. Det behövs en ökad förståelse hos olika aktörer av vad de kan möta för behov hos målgruppen. Hand i hand med detta går utbildningsnämndens åtagande att skapa ett gott bemötande och goda samtal. Målet i etableringslagstiftningen avseende det antal som skulle ha gått till jobb eller utbildning har ej nåtts. Många står långt ifrån arbetsmarknaden och det ställer högre krav på kommunen angående deras försörjning. Dessa förutsättningar kräver en utvärdering av hur framtida flyktingmottagande i Alingsås kommun ska se ut. Situationen skapar förväntningar på Integrationsavdelningen och på dess samverkan med samhällsaktörer. Nya arenor behöver utvecklas och befintliga behöver förbättras. 3. Resurser - Personal Utbildningsförvaltningen ser i nuläget inga större förändringar när det gäller kompetensbehov under de närmast kommande åren. Det är inga stora utvecklingsprojekt eller liknande som direkt påverkar förvaltningens verksamheter. Vad som ligger närmast i tid är lärarlegitimationerna där ett arbete pågår med att kartlägga vilka kompetenser lärarna vid Alströmergymnasiet har, vilka kompetenser som försvinner vid pensionsavgångar samt vilka behov som finns utifrån nämndens åtaganden för att därefter kunna identifiera ett eventuellt gap. Förvaltningen har deltagit i projektet Avanto där fokus varit på att starta upp ett arbete med kompetensförsörjningsplan för förvaltningen. Under hösten kommer förvaltningen att arbeta vidare med detta med utgångspunkt i omvärldsbevakning och åtaganden. Förvaltningens arbete med handlingsplan när det gäller den psykosociala arbetsmiljön pågår. De områden som identifierades utifrån resultatet från medarbetarenkäten 2011 är:

3 APT: Där bl a en översyn av samverkansavtalet skulle ske. Detta är klart, dock inget nytt lokalt samverkansavtal då avvaktan sker i väntan på det nya centrala avtalet som beräknas vara klart någon gång under senare delen av Arbetsbelastning: Uppföljning och en ansats till identifiering av vari belastningen består skedde i den mindre medarbetarenkäten hösten Förvaltningen lade till öppna frågor i enkäten som fokuserade på arbetsbelastning. Organisation: Respektive chef arbetar med detta på verksamhetsnivå då det handlar om ledarskap och tydlighet. När det gäller personalens arbete på Integrationsavdelningen förskjuts detta från handläggning av försörjningsstöd till mer praktiskt integrationsarbete. Det kan bli aktuellt att utöka resursen för mottagande av ensamkommande flyktingbarn med ytterligare en socialsekreterare. Ekonomisk ram Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Förändring av eget kapital Eget kapital vid årets slut Investeringar Inventarier IT-utrustning Summa

4 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Bokslut Kostnader Nämnd Förvaltningskontor Alströmergymnasiet Alströmer: Interkommunalt Gymnasiesärskolan Vuxnas lärande Integrationsavdelningen Ensamkommande flyktingar Summa Intäkter Nämnd Förvaltningskontor Alströmergymnasiet Alströmer: Interkommunalt Gymnasiesärskolan Vuxnas lärande Integrationsavdelningen Ensamkommande flyktingar 770 Kommunbidrag Summa Netto År är ramen uppräknad med 2 %. En fortsatt satsning på höjda lärarlöner med 3 % även år innebär en kostnadsökning för utbildningsförvaltningen med ca 500 tkr. För detta saknas ramtäckning. Integrationsavdelningens kostnader har till största delen täckts av bidrag som erhållits från Migrationsverket. Enligt nya regelverk har bidragen från Migrationsverket till kommunerna minskat. Detta innebär på sikt, enligt prognos, att tilldelad ram behöver utökas fr o m om verksamheten bedrivs i nuvarande omfattning. Riksdagen har beslutat om utvidgad målgrupp för samhällsorientering. Kommunen är från och med 1 maj 2013 skyldig att erbjuda samhällsorientering till en större målgrupp av nyanlända invandrare. Medel har tillförts det allmänna statbidraget från och med år För Alingsås Kommun ca 160 tkr. Hänsyn har inte tagits till detta vid ramberäkningen.

5 Lokaler Utbildningsnämnden fastställde , UN 16, lokalförsörjningsplan för Av denna framgår att nämnden har effektiviserat lokalanvändandet. Inga lokalprojekt pågår för närvarande. Under år kommer hantverksprogrammets lokaler att användas av socialnämnden till ett center för integration och rehabilitering. Om detta projekt inte förlängs efter kommer lokalerna inte att nyttjas. 4. Förväntat resultat och konsekvensbeskrivning Antalet elever i gymnasieåldrarna minskar något under åren och för att öka igen år. Samtidigt är det en större andel elever som startar om sin gymnasieutbildning och studerar ett fjärde år, därmed har nämnden ökade kostnader. Den föreslagna ramen för perioden skapar förutsättningar för att bibehålla programutbudet, men framförallt ger det möjlighet för gymnasieskolan att ta de krafttag årsredovisningen påtalar och som ska till för att höja kvaliteten och öka elevernas måluppfyllelse samt därmed förbättra indikatorn avseende elever med fullständiga slutbetyg. I förlängningen kan detta även leda till att fler elever väljer en utbildning på hemmaplan och att de interkommunala kostnaderna minskar. Elevantalet på gymnasiesärskolan sjunker, men andelen som går på ett Individuellt program och är i behov av mycket stort stöd och hjälp under skoldagen ökar. Detta gör att det minskade kommunbidraget kan komma att få konsekvenser i den dagliga verksamheten.