Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid: Tisdagen den 4 juni 2013, kl Plats: Utbildningens Hus, sammanträdesrummet förvaltningskontoret Information och överläggningar A/ Förvaltningschefen B/ Göteborgsregionen (GR) C/ Ledamöter Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Verksamhetsberättelse 2012 Integrationsavdelningen 2. Verksamhetsberättelse 2012 Vuxnas lärande 3. Remiss KSAU 59 Motion om att införa omsorgsnorm - Lena Klevenås (MP) 4. Remiss KSAU 67 Motion om att starta en ekokocksutbildning på restaurangskolan i Alingsås - Lena Klevenås (MP) 5. Platsantal Alströmergymnasiet läsåret 2013/ Svenska utlandsskolor 7. Flerårsstrategi Eftergivning av skuld 9. Ekonomisk uppföljning per månad 2013 Birgitta de Verdier (FP) Ordförande Pär Hellsten Sekreterare Tel: E-post: par.hellsten@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Ärende 1 Verksamhetsberättelse 2012 Integrationsavdelningen

3 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Verksamhetsberättelse 2012 Integrationsavdelningen Ärendebeskrivning Integrationsavdelningen har att inför Utbildningsnämnden presentera sin verksamhetsberättelse för år Inför 2012 åtog sig Integrationsavdelningen 13 olika åtagande för verksamheten. Åtaganden löpte från att erbjuda brukarna generösa öppettider, att nyanlända ska få en bra introduktion från integrationsavdelningen, erbjuda fritidsaktiviteter till ungdomar och att avdelningen visar god ekonomisk hushållning grundad på effektivt resursanvändande. Alingsås kommun har under 2012 tagit emot 89 personer, varav 51stycken av dem var barn. Flertalet av de nyanlända kom från Afghanistan och Somalia. Integrationsavdelningen har under året tagit fram ett policydokument i samarbete med andra förvaltningar för det fortsatta integrationsarbetet i kommunen. Kommunens högstadieklasser har fått besök av avdelningens flyktingpedagog som hållit i undervisning med avsikten att minska främlingsfientlighet genom att informera om tiden innan flykt, själva flykten och hur det är vara nyanländ. Föreningsskola har hållits med syftet att få nyanlända barn att prova på olika verksamheter. Integrationsavdelningen redovisar ett förbättrat resultat gentemot indikatorerna än från föregående år. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner Integrationsavdelningens upprättade verksamhetsberättelse för Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef AnnaLena Hansdotter Integrationschef Godkänd av: Peter Johansson Titel: Datum:

4 Verksamhetsberättelse 2012 Integrationsavdelningen

5 INNEHÅLL INTEGRATIONSAVDELNINGEN. 1 PLAN FÖR GENOMFÖRDA INSATSER EFFEKTER AV GENOMFÖRDA INSATSER. 3 RESULTAT AV GENOMFÖRD VERKSAMHET. 4 ANALYS. 5 PLAN FÖR

6 Integrationsavdelningen Integrationsavdelningens huvudsakliga uppdrag är att ta emot flyktingar, som erhållit uppehållstillstånd och anvisats till kommunen. Avtalet med Migrationsverket omfattar ett mottagande av 80 personer per år. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etablering av nyanlända vuxna år. Kommunen har samordningsansvaret för personer som är äldre än 64 år samt för barn och ungdomar upp till 20 år. I stora drag är uppdragen för kommunen praktisk hjälp med bosättning, barnomsorg, skola, Sfi, samhällsorientering, råd- och stödsamtal och kommunikation med olika myndigheter för att underlätta i vardagen. En viktig del av arbetet på avdelningen är också att ge unga en möjlighet att komma in i föreningsliv och annan fritidsverksamhet. Avdelningen ansvarar, tillsammans med Socialnämndens Individ- och familjeomsorg, också för ensamkommande barn. Integrationsavdelningen utför kommunens invandrarservice, som bland annat innebär att följa upp andra nämnders arbete kring integration, tjänster till invandrade personer i Alingsås och tolkservice till förvaltningarna. Plan för 2012 Åtaganden Integrationsavdelningen åtar sig att nyanlända ska få en bra introduktion för att möjliggöra en god integration i samhället Integrationsavdelningen åtar sig att utgå från varje individs behov i mötet med människor Integrationsavdelningen åtar sig att utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten och arbetslivet Integrationsavdelningen åtar sig att tillvarata de samarbetsmöjligheter som finns med aktörer som anordnar sysselsättning. Integrationsavdelningen åtar sig att skapa nya arenor som möjliggör nya vägar till arbete, exempelvis språkpraktik i samarbete med SFI. Integrationsavdelningen åtar sig att ha ett nära samarbete med kommunala och privata hyresvärdar Integrationsavdelningen åtar sig att ha en god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning 1

7 Integrationsavdelningen åtar sig att delta aktivt i projekt som finansieras av externa medel Integrationsavdelningen åtar sig att välkomna i mottagning och erbjuda generösa öppettider Integrationsavdelningen åtar sig att alla nyanlända barn och ungdomar ska erbjudas fritidsverksamhet Integrationsavdelningen åtar sig att barn och ungdomar ska ha möjlighet att gå på föreningsskola med prova-på-verksamhet Integrationsavdelningen åtar sig att barn och ungdomar ska erbjudas gruppverksamhet med olika teman inom samhällsorientering Genomförda insatser under 2012 Under året har avdelningen tagit emot 89 personer varav 51 är barn och ungdomar i åldern 0-17 år. De flesta mottagna har kommit från Afghanistan och Somalia. Andra grupper har kommit från Iran, Azerbaijan, Syrien och Eritreia. Integrationsavdelningen har under året gjort ett omfattande arbete med att arbeta utåtriktat gentemot övriga förvaltningar och ideell sektor i Alingsås. När nyanlända kommer till Alingsås fungerar arbetet på avdelningen som en mottagande sluss. Samordning med Arbetsförmedlingen, Sfi, lotsar och skolor är därför av stor vikt då de nyanlända har större vardagskontakt med dessa aktörer än vad de har med Integrationsavdelningen. Återkommande möten med regelbundenhet har därför hållits med dessa aktörer. Nätverksmöten har också initierats och hållits med flyktingsekreterare från andra kommuner och med socialtjänsten. Under året har flyktingsekreterarna även fått metodhandledning en gång i månaden från Socialförvaltningens Stöd- och försörjningsenhet. Integrationsavdelningen har arbetat med ett framtagande av ett policydokument för integrationsarbetet i kommunen. Representanter från kommunens förvaltningar och bolag har utgjort en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har träffats en gång i månaden tillsammans med Integrationsavdelningens informatör. I september hölls en workshop-dag, Gränslös samverkan, tillsammans med Rotary och Missionskyrkan. Tjänstemän, politiker och ideella bjöds in. Arbetet mynnade bl a ut i en volontärcentral, som Integrationsavdelningen ansvarar för. Samhällsorienteringen görs i samverkan inom GR. Alingsås kommuns mottagna går på samhällsorientering i Göteborg. Alingsås kommun har, genom Integrationsavdelningen, gått med i Nationella nätverket för mångfald och mänskliga rättigheter i Sverige. Nätverkets medlemmar är kommuner från hela Sverige. 2

8 En omstrukturering av arbetet har gjorts under det gångna året. En av handläggarna är samordnare. Det innebär att samordnaren håller i handläggarmöten varje vecka och sammankallar till möten med aktörer som är av betydelse för handläggarnas arbete. Den lokala överenskommelsen kring de nyanlända blev klar i april månad. Avdelningens delegationsförteckning har reviderats och omarbetats. En genomlysning av avdelningens arbete med barnperspektivet har gjorts och fastställts i en arbetsplan och ett policydokument som gäller för avdelningen. En plan för extraordinära händelser har också genomarbetats och fastställts. Information om öppettiderna har gjorts tydligare och man har hållit öppet hela sommaren. Integrationsavdelningen är delaktiga i ESF-projektet Plug In. Plug In syftar till att samverka mellan gymnasium, socialtjänst och arbetsförmedling för att öka antal elever som fullföljer gymnasiet och för att minska ungdomsarbetslösheten. Gruppverksamheten Vida Världen för nyanlända ungdomar i syfte att ge dem samhällsinformation och vardagsdiskussioner har hållits varje vecka på två skolor. Föreningsskola har även hållits i syfte för nyanlända barn och ungdomar att prova på olika verksamheter. Föräldrarna är delaktiga då de är med vid tillfällena. Nytt har varit att flyktingpedagogen hållit i lektioner, avseende flyktingskap, för högstadieklasser. Syftet har varit att i tre steg ge information om tiden innan flykten, om flykten och om att vara nyanländ. Syftet har varit att ge ökad förståelse för att motverka främlingsfientlighet. Under året har många nyanlända, från helt andra samhällsförutsättningar än våra, tagits emot. Detta har inneburit att de behövt mycket hjälp med bl a myndighetskontakter, lära sig klockan, pengars värde och hur olika samhällsaktörer fungerar. I november månad tillsattes en person, för några månader, för att arbeta med praktisk integration. Tillströmningen av ensamkommande asylsökande barn har varit högre än kommunen haft kapacitet att ta emot. Detta har lett till att man inte kunnat erbjuda varje barn den omsorg det behöver. Med anledning av detta beslutade KS den 12 mars att säga upp avtalet för mottagande av asylsökande barn. En utredning har gjorts och legat till grund för planering och beslut av fortsatt mottagande av ensamkommande barn i kommunen Politiker, tjänstemän och föreningar har informerats vid en rad tillfällen av personal på avdelningen om de nyanländas livsvillkor. Detta har gjorts i föreläsningsform. Effekter av genomförda insatser En bättre kontakt och ett närmare samarbete med andra viktiga aktörer för de nyanlända har gett en tydligare samsyn. En insyn i hur andra arbetar med målgruppen ökar förståelsen för varandras arbete och underlättar i samarbetet kring enskilda individer. Samarbetspartners har funnit varandra och utvecklat verksamhet till gagn för målgruppen. Exempelvis har Arbetsförmedlingen köpt platser på Socialförvaltningens Arbetsmarknadsavdelning, Actusgården. 3

9 Genom att informera om de mottagnas situation innan de kom till Sverige och om hur mottagandet fungerar och de utmaningar nyanlända möts av ökar förståelsen. Förhoppningsvis leder en ökad förståelse till minskad främlingsfientlighet och lättare integrering. Att delta i föreningsskola, föräldrar och barn, ger en samhällsinformation om hur föreningsliv fungerar i Sverige och bryter ömsesidiga barriärer. Effekten av att tillsätta en person som hjälper till med praktisk integration har inneburit att många missförstånd och bekymmer minskat hos de mottagna. Mer energi har då kunnat läggas på den upprättade etableringsplanen hos Arbetsförmedlingen och de mål som finns där för att närma sig självförsörjning. Då det enbart rört sig om barnfamiljer, som fått denna hjälp, har det också varit mycket positivt ur ett barnperspektiv. Resultat av genomförd verksamhet Indikator Resultat 2012 Resultat 2011 UN Indikator: Andelen brukare som är nöjda med mottagandet ska öka 88% 85% UN Indikator: Andelen mottagna som är i studier eller arbete efter två år 1 Mottagna 2009 och avslutade Endast från gamla Introduktionslagstiftningen: 10% Mottagna 2008 och avslutade Endast från gamla Introduktionslagstiftningen: 22% UN Indikator: Andelen brukare som är nöjda med bostadssituationen i kommunen ska 66% 41% förbättras. 1 UN Indikator: Antal externt finansierade projekt 1 UN Indikator: Brukarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras 95% 73% UN Indikator: Brukarnas användande av kommunens fritids- och föreningsutbud ska öka 51 barn i skolåldern. Samtliga har erbjudits och deltagit minst en gång. 49 barn i skolåldern. Samtliga har erbjudits och deltagit minst en gång. UN Indikator: Brukarnas användande av kommunens kulturverksamhet ska öka Det ökade samarbetet med ideell sektor ger mer information att tillgå på avdelningen angående kulturutbud.dock är detta ett utvecklingsområde för avdelningen. Ej Statistiska centralbyråns definition på sysselsättning. 4

10 Analys En god introduktion till det svenska samhället utgörs inte bara av en aktör. Integrationen sker samtidigt hos många olika samhällsfunktioner i vardagen. Genom att samhällsfunktionerna har en samsyn, får information om nyanländas bakgrund och livssituation samt ges möjlighet att samarbeta, ökar möjligheterna till en bra integration. För den enskilde innebär det även att bli bemött där den befinner sig. Detta ger en uppfattning av att bli bättre bemött, men också förståelse för hur det svenska samhället fungerar. Då inga brukare har avslutats under 2011 och 2012 från etableringstiden enligt lagstiftning gällande fr o m 1/ , har endast resultat från den äldre Introduktionslagstiftningen kunnat redovisas. Då avser det personer som avslutats på Integrationsavdelningen efter tre år under 2011 och Det fallande resultatet på brukare som är i studier och arbete efter tre år talar för att den målsättning som finns genom olika arbetsmarknadsåtgärder inte stämmer överens med de förutsättningar som de nyanlända getts för att nå ett högre resultat. Ca 60% av de som Alingsås kommun tagit emot på senare år är analfabeter. En stor del av dessa kommer dessutom från helt andra samhällsförutsättningar än de vi har i Sverige och behöver hjälp i vardagen för att förstå olika samhällsfunktioner. Två-tre år kan då vara en kort tid för att uppnå målsättningen med arbete eller studier. Plan för 2013 Avdelningen ska öka informationsspridningen avseende brukarnas livsvillkor. Dels genom att upprätthålla befintliga nätverk, skapa nya forum samt utveckla samarbete med Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. Detta inte minst med tanke på att Integrationsavdelningen är en del av projektet Plug In. Samarbetet med den ideella sektorn ska fortsätta. Informationen ska vara tydligare gentemot brukarna. Information om bostadsförutsättningarna i kommunen ska ges redan på asylboendet, innan de kommer till kommunen. En tydlig mall ska sammanställas för de rutiner och det arbete som ska göras i samband med mottagande av nyanlända på avdelningen. Arbetet med ett gemensamt policydokument för integrationsarbetet i kommunen ska slutföras. Kompetensutveckling avseende psykisk ohälsa, trauma och hedersfrågor ska genomföras. Nytt avtal om mottagande av ensamkommande asylsökande barn verkställs. Samarbetet med Mira, boende för ensamkommande barn, förtätas och utvecklas. Man ska fortsätta erbjuda föreningsskola till nyanlända barn och ungdomar. Vida världens verksamhet ska fortsätta. 5

11 Ärende 2 Verksamhetsberättelse 2012 Vuxnas lärande

12 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Pär Hellsten Direktnr: Beteckning: UN Verksamhetsberättelse 2012 Vuxnas lärande Ärendebeskrivning Vuxnas lärande har att inför Utbildningsnämnden presentera sin verksamhetsberättelse för år I verksamhetsberättelsen presenteras Vuxnas lärande elva åtagande. Åtaganden löper från att erbjuda ett kursutbud som leder till arbete eller fortsatta studier, god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning och att utbildningen ska vara efterfrågestyrt när det kommer till inriktningar och former. Vuxnas lärande har under året genomfört en rad olika insatser, bl.a. medverkat i arbetet med ansökan om Vård- och omsorgscollege samt Teknikcollege, samarbetsformer har utarbetats med Arbetsförmedlingen och ett aktivt nätverkande med utbildningsanordnare, arbetsliv och samhällsaktörer. En effekt av genomförda insatser är bl.a. att merparten av de som avslutat omvårdnadsutbildningen under året, arbetar som undersköterska alternativt personlig assistent eller har gått vidare till högre studier. Den gymnasiala yrkesutbildningen inom butik och handel som förlagts till Alingsås med antagning i hela Göteborgsregionen (GR) ökar möjligheten för handeln i Alingsås att rekrytera utbildad personal. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner Vuxnas lärandes upprättade verksamhetsberättelse för år Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef Anna Gullberg Vuxenutbildningschef Godkänd av: Peter Johansson Titel: Datum:

13 Verksamhetsberättelse 2012 Vuxnas lärande

14 Innehåll Vuxnas lärande... 1 Plan för Genomförda insatser Effekter av genomförda insatser... 4 Resultat av genomförd verksamhet.. 5 Analys... 5 Plan för

15 Vuxnas lärande Vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, SFI (svenska för invandrare) och Särvux. Lernia är extern anordnare av gymnasiala teoretiska kurser och ansvarar även för betygssättning. Vidare sker ett utvecklingsarbete för att individualisera SFI-undervisningen och bland annat erbjuda kvälls-sfi för den studerande som t.ex. arbetar eller är föräldralediga och på sätt underlätta inlärningen av svenska. Vuxenutbildningen omfattas också av samverkansavtalet inom GR. Campus Alingsås erbjuder såväl IKT-baserade (Informations- och kommunikationsteknik) som närundervisade eftergymnasiala kurser och utbildningar i samverkan med högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare i landet. Campus deltar i visionsarbetet med att stärka Alingsås som varumärke genom riktade/anpassade utbildningar. Campus arbetar på att öka flexibiliteten och anpassningen av utbildningsutbudet i samarbete med arbetsliv, universitet och högskolor samt andra utbildningsanordnare. Arbetet med att stärka kompetensutveckling utifrån arbetsmarknadens behov sker i samverkan med t.ex. arbetsförmedling, Alingsås Futurum samt näringslivets organisationer samt genom utvecklingen av arbetsplatsförlagd kompetensutveckling. För verksamheterna som riktas mot vuxnas lärande sker satsningar på att skapa en än mer efterfrågestyrd organisation med rörligt utbud. Både vuxenutbildningen och Campus finns lokaliserade i Utbildningens Hus där även Vägledningscentrum samt förvaltningskontoret verkar. Vägledningscentrum lokalisering förstärker studie- och yrkesvägledares numera oberoende roll i sin rådgivning. Plan för 2012 Åtaganden Vuxnas lärande åtar sig att verka som en mötesplats för utbildning och kompetensutveckling. Vägledningscentrum åtar sig att erbjuda kvalificerad och lättillgänglig studie- och yrkesvägledning. Campus åtar sig att föra en kontinuerlig dialog med arbetslivet om vilken kompetens som efterfrågas i Alingsås. Vuxenutbildningen åtar sig att erbjuda ett kursutbud som leder till arbete alternativt fortsatta studier. Vuxnas lärande åtar sig att ha en god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning. Vuxnas lärandes verksamheter åtar sig att kontinuerligt följa upp verksamheten och göra personalen delaktig i budgetprocessen. Vuxnas lärande åtar sig att vara motor för olika aktörer som verkar för Alingsås utveckling. Vuxnas lärande åtar sig att vara efterfrågestyrt gällande olika inriktningar och former. 1

16 Vuxnas lärande åtar sig att ha en infrastruktur med kompetens och arbetskraftsförsörjning i fokus. Vuxnas lärande åtar sig att programutbudet ges utifrån strategiska bedömningar tillsammans med olika lokala samverkansparter. Campus åtar sig att starta en Yrkeshögskoleutbildning med inriktning mot energieffektivisering. Genomförda insatser under 2012 Ombyggnad av mottagning och reception i syfte att skapa en mer trivsam och välkomnande miljö. Samverkan med utbildningsföretag har resulterat i att flera utbildningsanordnare har etablerats sig i huset, vilket stärker mötesplatsen för utbildning. Öppet hus-aktiviteter under året. Enkät till studerande angående trivsel. Skapat mötesplatser via sociala medier för marknadsföring och dialog. Introduktionskurserna på sfi avslutas med tolksamtal där bland annat likabehandlingsplan och värdegrundsfrågor tas upp. För ökad tillgänglighet har Vägledningscentrum anpassat Drop-inkvällarna till läsårets olika efterfrågan på vägledning utifrån målgrupp. Påbörjat ansökan till Nationella rådet om att starta Vård- och omsorgscollege i Alingsås. Samarbete med Vård- och äldreomsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Alingsås lasarett samt Närhälsan (fd. Primärvården). Deltagande i kommunens gemensamma arbetsgrupp för implementering av riktlinjer vad gäller kompetensförsörjning. Samarbetsformer med arbetsförmedlingen har utarbetats under året. Dialog förs med utbildningsanordnare angående framtida samverkan kring Yrkeshögskoleutbildningar. Deltagande i ledningsgrupp för Byggproduktionsingenjör där dialog förs om efterfrågad kompetens inom byggsektorn. Aktivt deltagande i ESF-projektet VÄS (Validering i äldreomsorg och socialtjänst) i samverkan med Vård- och äldresomsorgsförvaltningen. Deltagande i ansökningsprocessen vad gäller Teknikcollege. 2

17 Formerna för och uppföljningen av språkpraktiken inom sfi har utvecklats och förbättrats bl a med hjälp av projektmedel från Skolverket för en satsning på entreprenöriellt lärande. Representanter för arbetslivet anlitas från arbetslivet som föreläsare. Programrådet för vård- och omsorgsutbildningen är en mötesplats för studerande, lärare och representanter från berörda verksamheter. Behovsinventering av utbildningsbehov på individnivå. Dialog med Alingsås Futurum ang. behov av utbildning inom handel och bygg. Deltagande i Interregprogrammet Skankomp, Skandinaviskt kompetensutvecklingsnätverk i syfte att få ökad förståselse för arbetslivets verksamheter och kompetensbehov. Genomgång på APT. Aktivt nätverkande med utbildningsanordnare, arbetsliv och samhällsaktörer. Deltagande i projektet Avanto där kompetensutvecklingsinsatser insatser genomförts i syfte att utveckla och förstärka personalens bemötande. Uppdraget i Vuxenutbildningsförordningen är ökad grad av individualisering. Sfi:s introduktionskurs avslutas med individuella samtal med studerande, vägledare och ansvarig lärare. Vid behov används tolk.. Omvårdnadsutbildningen erbjuds som enskilda kurser. Samtliga behöriga sökande har antagits till omvårdnadsutbildningen under Övriga yrkesutbildningar erbjuds inom ramen för Yrkesvux i samverkan med samtliga kommuner inom GR. Utbildning i Butik och handel har förlagts till Alingsås. Utbildningsutbudet är brett och alla utbildningar som erbjuds har prövats mot behovet av kompetens på arbetsmarknaden. Sfi har ännu inte hittat formerna för en fungerande elevdemokrati. Inom vård- och omsorgsutbildningen finns valda representanter till Programrådet. Samverkan med högskolor, arbetsförmedlingar, arbetsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer stärks i syfte att underlätta för den enskilde eleven/studenten inför framtida val. Integration av flyktingar och invandrare möjliggörs genom samverkan mellan verksamheterna och med andra parter i samhället. Arbetet har påbörjats att hitta utvecklade former för infrastruktur av kompetensförsörjning på en arbetsmarknad i stark förändring. Utmaningarna är riktigt stora för dagens utbildningsstrukturer. 3

18 Dialog förs med utbildningsanordnare om framtida utbud för att stärka Alingsås som varumärke. Campus har i samarbete med Folkuniversitetet från Yrkeshögskolemyndigheten fått beviljat den tvååriga YH-utbildningen Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande med start hösten 2013 och Ekonomiuppföljning är en stående punkt på samtliga APT. Lärararbetslagen för sfi, Särvux och vård- och omsorgsutbildningen förfogar över resurser till läromedelsinköp och viss fortbildning. Kursutvärderingar genomförs regelbundet och en övergripande utvärdering görs i samband med att vård- och omsorgsutbildningens avslutning. Vux 12 gäller från 1 juli I styrdokumenten betonas individualisering och flexibilitet. Vård- och omsorgsutbildningen är kursutformad, vilket innebär att individer kan kombinera kurser efter eget val, Ett arbete med att utveckla validering har påbörjats. Handledning och användandet av lärplattform kompletterar gruppundervisningen, För att underlätta för studerande som avslutat sfi skall komma vidare i högre studier, yrkesutbildningar eller i arbete. GR-sfi erbjuder sfi-studier i kombination med yrkesutbildning inom ramen för GR Vux. Effekter av genomförda insatser Merparten av de som avslutat omvårdnadsutbildningen under året, arbetar som undersköterska alternativt personlig assistent eller har gått vidare till högre studier Ca 25 alingsåsare har deltagit/deltar i gymnasial yrkesutbildning inom ramen för GR Vux. De sfi-studerandes studiemotivation ökar när de i samtal på sitt modersmål får vägledning och kunskap om språket som en förutsättning för etablering i det nya hemlandet. Den ekonomiska medvetenheten ökar och diskussionen inför beslut om inköp leder till ökad delaktighet. Resultaten av utvärderingar ligger till grund för verksamhetens utvecklingsarbete. Till den gymnasiala yrkesutbildning inom butik och handel som förlagts till Alingsås, antas studerande från samtliga GR:s kommuner. Härigenom ökar möjligheten för handeln att kunna rekrytera utbildad personal och studerande från andra kommuner lockas att söka sig till kommunen. Handledning och den flexibilitet som erbjuds genom användandet av lärplattformen är efterfrågad. Det är för tidigt att mäta effekten på måluppfyllelse. 4

19 Resultat av genomförd verksamhet Indikator Resultat 2012 Resultat 2011 UN Indikator: Andel studerande som känner trivsel 80% UN Indikator: Andel studerande som har etablerat sig på arbetsmarknaden två år efter studier 83% Mätning om trivsel i den bemärkelsen ej genomförd. Mätning har ej skett. KS Indikator: Kvalitén i relation till redovisad kostnad ska öka KS Indikator: Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras 85% 84% UN Indikator: Andel studerade som är nöjda med utbudet Mätning har ej skett? Mätning har ej skett. UN Indikator: Andel studerande som fullföljt påbörjad utbildning Andelen avbrott inom Grundläggande vuxenutbildningen ligger genomsnittligt lägre än riket totalt. Ännu ingen statistik för För Sfi-studerande på spår 1 och 2 varierar måluppfyllelsen i förhållande till riket totalt. För spår 3 är måluppfyllelsen genomgående högre. Andelen studerande som avslutar vård- och omsorgsutbildningen med betyget G eller högre är ca 85 % Analys Under året har möjligheterna till lokala högskolestudier fortsatt marknadsföras genom ett brett utbud. Genom mångfalden av kurser och utbildningar riktas marknadsföringen till olika individuella behov och önskemål. Kompetensutveckling blir alltmer individuell till sin karaktär, behoven alltmer av just-in-time-competence. Av detta skäl har bredd, djup och mångfald prioriterats i marknadsföringen. När det gäller rekrytering till riktade kurser har särskilt butikschefsprogrammet och förskollärarprogrammet utmärkt sig som områden med direkta målgrupper och faktiska behov. Idag görs individuella utbildnings- och karriärplaner (individuella studieplaner) för alla som besöker studie- och yrkesvägledningen. Validering sker inom vård- och omsorgsområdet sedan flera år, självprövningstester finns i matematik och engelska. Generellt sker alltid individuella bedömningar för inplacering på rätt nivå. 5

20 De anpassade Drop-inkvällarna har bidragit till att finnas tillgängliga när efterfrågan på olika Vägledarkompetenser finns. Orsaken till den jämförelsevis lägre måluppfyllelsen för sfi spår 1 och 2 skall analyseras. Genom att ta reda på vad som är orsaken till att ett antal elever som avslutat vård- och omsorgsutbildningen endast är ganska nöjda, kan förbättringar göras. Merparten av de elever som fått icke godkänt betyg på omvårdnadskurser, erbjuds och genomför prövning och når härigenom i de flesta fall godkänt betyg. Den effektstudie som gjorts för att få information om i vilken grad våra elever har fått anställning eller gått vidare till högre studier, bör årligen genomföras. Plan för 2013 Kompetensförsörjning och arbetskraftsmatchning I rollen som förmedlare av utbildning ligger att kunna erbjuda kurser och utbildningar på många olika områden, med olika inriktning och olika former för att kunna matcha de individuella behoven på bästa möjliga sätt. Alltmer har den lokala utbildningsinfrastrukturens fokus kommit att riktas mot kompetensoch arbetskraftsförsörjning. Matchningsproblematiken framträder på alltfler håll i landet där efterfrågad kompetens inte går att finna samtidigt som många människor befinner sig i arbetslöshet. Mycket talar för att denna mismatching kommer att bli mer och mer framträdande. Utbildning och kompetensförsörjning måste ha åtminstone tre perspektiv; dagens efterfrågan, morgondagens behov och efterfrågan och behoven i övermorgon. Arbetslivet har ett uttalat efterfråge- och behovsstyrt förhållningssätt till utbildning och kompetensutveckling. Det riktade utbudet får väsentligen studenter som är yrkesverksamma som på eget initiativ läser högskolekurser. Arbetslivets efterfrågan är specifik och relaterade till direkta behov. Att lösa denna uttalade efterfrågan måste vara högt prioriterat även fortsättningsvis. När det gäller programutbudet tillkommer detta dels utifrån vilka programutbildningar som är möjliga att kunna erbjuda och dels utifrån strategiska bedömningar tillsammans med olika lokala samverkansparter. Bredd, djup och nischning är enligt nuvarande bedömningar lika angelägna hörnstenar i det profilerade utbildningsutbudet. Uppföljning och utvärdering av kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Studerande som läser vård och omsorgskurser får en individuellt anpassad studietakt och studieform med större flexibilitet och anpassning till individens förutsättningar. Det höga antalet erbjudna undervisningstimmar på sfi:s studieväg ett och två och den jämförelsevis lägre måluppfyllelsen skall analyseras och åtgärder vidtas. Lärlingsutbildning planeras med start i augusti inom området restaurang och livsmedel. Yrkesutbildning, Café och servering, planeras starta i oktober inom ramen för GR Vux. 6

21 Ärende 3 Remiss KSAU 59 Motion om att införa omsorgsnorm - Lena Klevenås (MP)

22 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Peter Johansson Direktnr: Beteckning: UN Remiss KSAU 59 Motion om att införa omsorgsnorm - Lena Klevenås (MP) Ärendebeskrivning Lena Klevenås (MP), Emma Liljewall (MP), Tomas Hurtig (MP) och Janine Alm Ericsson (MP) har till kommunfullmäktige 27 februari 2013, 39 lämnat in en motion med förslag att kommunen utreder behovet av en omsorgsnorm. Motionärerna föreslår att kommunen utreder tanken med en omsorgsnorm, en siffra i förhållande till antalet bostäder, för att tillgodose behovet av hjälp och stöd till barn som lever med våld i familjen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har , AU 29, beslutat att remittera ärendet till BUS-nämnderna samt till samhällsbyggnadsnämnden, remissen ska vara besvarad senast den 19 juli Förvaltningens yttrande Skolverket har i rapporten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, kartlagt orsakerna till de försämrade skolresultaten i svensk grundskola. Skolverket visar i sin rapport att ökade resultatskillnader under 1990-talet sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader. Skolinspektionen genomför under 2012/13 en kvalitetsgranskning med rubriken Segregation i skolan, där inspektionen granskar hur kommunerna arbetar med resursfördelning och andra åtgärder. Kvalitetsgranskningen har två huvudfrågeställningar: Fördelar kommunen resurserna till förskola, grundskola och fritidshem utifrån principer som tar hänsyn till socioekonomiska faktorer? Följer kommunen upp resursfördelningen mot de mål som finns för utbildningen på såväl skol- och verksamhetsnivå som på kommunnivå? Har kommunen vidtagit eller planerar att vidta åtgärder för att på annat sätt förebygga och minska skolsegregationens effekter i förskolor och grundskolor? Åtgärderna kan exempelvis vara inriktade på att aktivt stärka skolor och verksamheter i deras inre arbete eller attrahera engagerad och kompetent personal etc.

23 I projektet granskas 30 kommunala huvudmän i hela landet. Resultatet från granskningen i sin helhet sammanfattas i en övergripande granskningsrapport som publiceras under Vidare har utbildningsministern framfört förslag om att skriva in i skollagen att resurser i kommunerna ska fördelas efter socioekonomiska kriterier. Förvaltningen anser att det är lämpligt att avvakta riktlinjer från nationell nivå innan frågan utreds ytterligare. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antar förvaltningens yttrande och översänder det till kommunstyrelsen. Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

24

25

26 Ärende 4 Remiss KSAU 67 Motion om att starta en ekokocksutbildning på restaurangskolan i Alingsås - Lena Klevenås (MP)

27 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Anna Gullberg Direktnr: Beteckning: UN Remiss KSAU 67 Motion om att starta en ekokocksutbildning på restaurangskolan i Alingsås - Lena Klevenås (MP) Ärendebeskrivning Lena Klevenås (MP), Emma Liljewall (MP), Britt-Marie Kuylenstierna (MP), Thomas Hurtig (MP) och Janine Alm Ericson (MP) har till kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 47 lämnat en motion med förslag att en ekokocksutbildning startas vid restaurangskolan i Alingsås. Kommunfullmäktige beslutade att lämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade AU 67 motionen för beredning till Utbildningsnämnden. Förvaltningens yttrande I motionen hänvisas till ekokocksutbildning i Norrköping och dess kunskapsmål kopplat till Alingsås vision om hållbarhet och livskvalité. Motionärerna yrkar att en liknande ekokocksutbildning startar i restaurangskolans lokaler i Alingsås. Utöver utbildningen Ekologiskt kök i Norrköping finns det nationellt och regionalt ytterligare yrkeshögskoleutbildningar med liknande inriktning såsom exempelvis Kock inom hållbar gastronomi, Hållbar kockutbildning, Småskalig livsmedelsförädling med entreprenörskap och Gastronomisk kock specialisering arbetsledare i kök. Härtill finns generella restaurangutbildningar med kunskapsmål om hållbarhet och förståelse för sambandet mellan livsmedel, miljö och klimat. Yrkeshögskolans utbildningar är behovsanpassade efter aktuell efterfrågan varför innehåll och inriktning varierar över tid. Utmärkande för yrkeshögskolan är att de företag och organisationer som är knutna till utbildningar är aktiva när det gäller såväl innehåll, planering som genomförande. Kunskapsmålen i en sådan utbildning tas fram av de nationella, regionala och lokala aktörer som har ett framtida behov av sådan arbetskraft. Kunskapsmålen beror således på efterfrågan och utbud och kan därmed variera över tid från en region till en annan. Utbildningsförvaltningen utreder för närvarande vilka nationella, regionala och lokala behov av utbildning som finns för vuxna på gymnasial och eftergymnasial nivå och som lämpligen kan inrymmas i restaurangskolans lokaler. Denna utredning kan belysa behov av restaurangutbildning för vuxna där kunskapsmål om förståelse för hållbarhet och sambandet mellan livsmedel, miljö och klimat ingår.

28 Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden antar förvaltningens yttrande och överlämnar det till kommunstyrelsen. Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef Anna Gullberg Vuxenutbildningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

29

30

31 Ärende 5 Platsantal Alströmergymnasiet läsåret 2013/2014

32 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Peter Johansson Direktnr: Beteckning: UN Platsantal Alströmergymnasiet läsåret 2013/2014 Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden beslutade , UN 8, om programutbud och platsantal till preliminärantagningen. Inför definitivantagningen genomförs ett antal simuleringskörningar. Förvaltningen analyser kontinuerligt platsantalet och gör justeringar utifrån genomförda simuleringar. Den sista simuleringskörningen innan definitivantagningen genomförs den 11 juni. Det är därför möjligt för utbildningsnämnden att vid sitt sammanträde den 11 juni fatta beslut om platsantal till definitivantagningen. Förslag till beslut i Utbildningsnämndenens arbetsutskott Arbetsutskottet hänskjuter ärendet till utbildningsnämndens sammanträde för beslut. Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

33 Ärende 6 Svenska utlandsskolor

34 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Peter Johansson Direktnr: Beteckning: UN Svenska utlandsskolor Ärendebeskrivning Svenska skolor i utlandet är avsedda för svenska elever som bor utomlands. De svenska skolorna drivs av enskilda huvudmän i respektive land. För elever som är folkbokförda i Sverige föreligger inte någon skyldighet för elevernas hemkommuner att betala bidrag till skolor utomlands. Det finns heller ingen skyldighet att betala bidrag för dagliga resor eller att ge stöd till inackordering när eleven vistas och studerar utomlands. Utbildningsförvaltningen får förfrågningar från enskilda gymnasieelever som under en till två terminer önskar studera som gäststudent vid svenska gymnasier i utlandet. Ungdomarna vill stärka sina språkkunskaper, öka sin omvärldskunskap och skapa internationella kontakter samtidigt som de genomför sina studier av valt gymnasieprogram på en av Skolverket godkänd svensk gymnasieskola. Svenska skolor i utlandet lyder under Skolverkets tillsyn och har statsbidrag för sin verksamhet när det gäller elever som på grund av exempelvis familjeskäl eller andra skäl bor i utlandet. För elever som vill studera av eget intresse utgår inget statsbidrag. Svenska gymnasieskolor i utomnordiska länder har som krav att kommunen beviljar bidrag motsvarande gymnasieskolans programkostnad för ett nationellt program för att anta en elev. För kommunen blir utbildningskostnaden den samma för enskild elev eftersom programkostnaden följer eleven där eleven genomför sin utbildning. Utbildningstiden förlängs inte eftersom eleven fullföljer en termin eller ett läsår på ett nationellt program. Kommunen bidrar inte till kostnader utöver programkostnader, utan studiehjälp får sökas via Centrala Studiemedels Nämnden. Förvaltningens yttrande Utbildningsförvaltningen ser positivt på att bevilja bidrag till programkostnader för studier vid svenska utlandsskolor. Utbildningskostnaden blir den samma för kommunen gällande enskild elev eftersom programkostnaden följer eleven där eleven genomför sin utbildning. Eftersom beslutet endast gäller för gymnasieskolor som är godkända av Skolverket, skolor som följer svensk skollag och erbjuder godkända nationella program ser förvaltningen att eleverna får den utbildning som krävs för att uppnå gymnasieexamen.

35 Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutar att bevilja bidrag motsvarande en programkostnad för ett nationellt program till gymnasieelever folkbokförda i Alingsås kommun, som önskar att som gäststudenter få sin utbildning förlagd på av Skolverket godkända svenska gymnasieskolor utomlands. Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef Godkänd av: Titel: Datum: approvername approvertitle approverdate

36 Ärende 7 Flerårsstrategi

37 Utbildningsförvaltningen Datum: Utbildningsnämnden Handläggare: Jane Kyrklund Direktnr: Beteckning: UN Förslag till Flerårsstrategi år Ärendebeskrivning Arbetet med flerårsstrategin för åren följer riktlinjerna i Styrmodellen för Alingsås. Ramarna baseras på den flerårsstrategin som fullmäktige fastställde Följande ärende utgör Utbildningsnämndens underlag till Kommunfullmäktige som väntas fastställa Flerårsstrategin för åren för Alingsås Kommun den 30 oktober. Förvaltningens yttrande Under kommande treårsperiod kommer förvaltningen att ställas inför en del utmaningar. De rör sig om att öka andelen gymnasieelever som avslutar sin utbildning med fullständiga slutbetyg, ett ökat tryck på en flexiblare vuxenutbildning och ändrade regler när det gäller bidragen från Migrationsverket och konsekvenserna av detta. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Förslag till Flerårsstrategi åren godkännes och överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Utbildningsförvaltningen Peter Johansson Förvaltningschef Jane Kyrklund Controller Godkänd av: Peter Johansson Titel: Datum:

38 Flerårsstrategi 2014 UTBILDNINGSNÄMNDEN 1. Resultat från årsredovisningen I Alingsås ska utbildning ge kunskaper för en dynamisk framtid. Utbildningsnämnden måste öka andelen elever och studerande som fullföljer sin utbildning i riktning mot vidare studier och arbetsliv. Effektiva, riktade och omfattande insatser som kan ge resultat krävs på gymnasiet för att nå detta mål. De senaste årens ökande utflöde av elever, med årliga besparingar i befintlig organisation, har påverkat skolans möjligheter att nå målen. Den motsatta tendens som nu börjar synas ska framöver visa sig i förändrad måluppfyllelse inom detta område. Utbildningsförvaltningen redovisar ett underskott på -3,3 mnkr för år 2012, i huvudsak på grund av omställningskostnader för gymnasieskolan samt ökade interkommunala kostnader för utresande elever. 2. Bidrag till måluppfyllelsen Utbildningsnämndens verksamheter planerar inga förändringar av tidigare fastställda åtaganden. Konjunkturen har medfört ett ökat tryck på vuxenutbildningens verksamhet i hela Sverige. Behovet av insatser från Vuxnas lärande kommer att ställa krav på flexibilitet i organisationen. Framtiden gällande vuxnas lärande är att gå från utbud till efterfrågan och organisationen behöver se över hur en ren beställarorganisation skall utformas. En särskild utredning gällande ökad valfrihet och individuella anpassning av utbildning i svenska för invandrare genomförs nationellt. Förstärkningar kommer att genomföras i form av satsningar på ytterligare utbildningsinsatser inom yrkeshögskolan och yrkesvux. Fler platser på yrkeshögskolan tillförs för att ytterligare öka möjligheten till utbildning inom det reguljära utbildningssystemet för dem som inte söker sig till högskolestudier. Statens satsningar på vuxenutbildning är ytterligare ett bevis på att vuxna människor ständigt måste beredas möjlighet att få ställa om. Nya utmaningar och förutsättningar ställer krav, som med befintlig kompetens är svåra att hantera. Strategisk kompetensförsörjning är av vikt för att framstå som en professionell organisation som ger kommunmedborgarna bästa möjliga förutsättningar att trivas i staden. Vuxenstuderande kommer att ställa krav på flexibla utbildningslösningar som passar deras sociala situation. Vuxnas lärande bidrar till arbetet med energi- och klimatfrågor genom att anordna utbildningen Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande. När det gäller gymnasieskolan är en utmaning som nämns i omvärldsanalysen att bibehålla och erbjuda en bredd i utbudet när elevkullarna minskar. Anpassningar i organisationen har gjorts för att lyckas med detta och med en svag ökning av andelen alingsåselever som väljer hemkommunens skola kan antalet studerande blir stabilare. Att tillse att kommunens gymnasieskola har hög kvalité och är en angelägenhet för att skapa tillväxt i kommunen är en annan utmaning. Fler unga som väljer att studera på hemmaplan kan generera fler som i vuxen ålder känner tillhörighet i kommunen och väljer att bosätta sig här. Med koppling till strategin gällande Alingsås som handelsstad ska satsningar göras på gymnasiet för att öka attraktiviteten på Handelsprogrammet samt Restaurang och Livsmedelsprogrammet, båda yrkesprogram med vikande elevunderlag. Ett utökat

39 Flerårsstrategi 2014 samarbete med näringslivet ingår i satsningen. Teknikprogrammet kommer att ansöka om att få bli Teknikcollege. Gymnasieskolan ska öka elevernas måluppfyllelse, så att en högre andel avslutar sin utbildning med fullständigt slutbetyg. En insats är att skapa en effektiv och tydligt organisation för studiesupport och särskilt stöd. Lärarnas uppdrag har också tydliggjorts och detta arbete är fortgående. En satsning ska påbörjas med utbildning på hemmaplan för ungdomar med stort behov av särskilt stöd under sin gymnasieutbildning, en mänsklig och ekonomisk vinst. På senare tid och i en framtida prognos kommer Alingsås kommun ta emot ett större antal flyktingar från helt andra samhällsförutsättningar än de vi har i Sverige. Bland annat innebär det att många är analfabeter och ensamstående föräldrar med barn. Det ställer andra krav på kommunen i sitt mottagande och utökade resurser hos aktörerna som de nyanlända kommer i kontakt med, bland annat skolan. Även en förtätning i samarbetet med Socialförvaltningen avseende det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring barn och ungdomar för att stärka föräldrarollen behövs. I de utmaningar som nämns i omvärldsanalysen är den mentala välfärden av vikt. Att känna att man förstår hur det svenska samhället fungerar och känna att man ges de förutsättningar man behöver som nyanländ för att komma in i samhället är betydande i välfärden. Med anledning av detta är Integrationsavdelningens indikator Informationsspridning i kommunen avseende brukarnas livsvillkor skall öka av största vikt. Det behövs en ökad förståelse hos olika aktörer av vad de kan möta för behov hos målgruppen. Hand i hand med detta går utbildningsnämndens åtagande att skapa ett gott bemötande och goda samtal. Målet i etableringslagstiftningen avseende det antal som skulle ha gått till jobb eller utbildning har ej nåtts. Många står långt ifrån arbetsmarknaden och det ställer högre krav på kommunen angående deras försörjning. Dessa förutsättningar kräver en utvärdering av hur framtida flyktingmottagande i Alingsås kommun ska se ut. Situationen skapar förväntningar på Integrationsavdelningen och på dess samverkan med samhällsaktörer. Nya arenor behöver utvecklas och befintliga behöver förbättras. 3. Resurser Personal Utbildningsförvaltningen ser i nuläget inga större förändringar när det gäller kompetensbehov under de närmast kommande åren. Det är inga stora utvecklingsprojekt eller liknande som direkt påverkar förvaltningens verksamheter. Vad som ligger närmast i tid är lärarlegitimationerna där ett arbete pågår med att kartlägga vilka kompetenser lärarna vid Alströmergymnasiet har, vilka kompetenser som försvinner vid pensionsavgångar samt vilka behov som finns utifrån nämndens åtaganden för att därefter kunna identifiera ett eventuellt gap. Förvaltningen har deltagit i projektet Avanto där fokus varit på att starta upp ett arbete med kompetensförsörjningsplan för förvaltningen. Under hösten kommer förvaltningen att arbeta vidare med detta med utgångspunkt i omvärldsbevakning och åtaganden. Förvaltningens arbete med handlingsplan när det gäller den psykosociala arbetsmiljön pågår. De områden som identifierades utifrån resultatet från medarbetarenkäten 2011 är:

40 Flerårsstrategi 2014 APT: Där bl a en översyn av samverkansavtalet skulle ske. Detta är klart, dock inget nytt lokalt samverkansavtal då avvaktan sker i väntan på det nya centrala avtalet som beräknas vara klart någon gång under senare delen av Arbetsbelastning: Uppföljning och en ansats till identifiering av vari belastningen består skedde i den mindre medarbetarenkäten hösten Förvaltningen lade till öppna frågor i enkäten som fokuserade på arbetsbelastning. Organisation: Respektive chef arbetar med detta på verksamhetsnivå då det handlar om ledarskap och tydlighet. När det gäller personalens arbete på Integrationsavdelningen förskjuts detta från handläggning av försörjningsstöd till mer praktiskt integrationsarbete. Det kan bli aktuellt att utöka resursen för mottagande av ensamkommande flyktingbarn med ytterligare en socialsekreterare. Ekonomisk ram Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Förändring av eget kapital Eget kapital vid årets slut Investeringar Belopp i tkr Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Inventarier IT-utrustning Summa

41 Flerårsstrategi 2014 Kostnader och intäkter per huvudverksamhet Belopp i tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Budget 2014 Ram 2015 Ram 2016 Kostnader Nämnd Förvaltningskontor Alströmergymnasiet Alströmer: Interkommunalt Gymnasiesärskolan Vuxnas lärande Integrationsavdelningen Ensamkommande flyktingar Summa Intäkter Nämnd Förvaltningskontor Alströmergymnasiet Alströmer: Interkommunalt Gymnasiesärskolan Vuxnas lärande Integrationsavdelningen Ensamkommande flyktingar 770 Kommunbidrag Summa Netto År 2014 är ramen uppräknad med 2 %. En fortsatt satsning på höjda lärarlöner med 3 % även år 2015 innebär en kostnadsökning för utbildningsförvaltningen med ca 500 tkr. För detta saknas ramtäckning. Integrationsavdelningens kostnader har till största delen täckts av bidrag som erhållits från Migrationsverket. Enligt nya regelverk har bidragen från Migrationsverket till kommunerna minskat. Detta innebär på sikt, enligt prognos, att tilldelad ram behöver utökas fr o m 2015 om verksamheten bedrivs i nuvarande omfattning. Riksdagen har beslutat om utvidgad målgrupp för samhällsorientering. Kommunen är från och med 1 maj 2013 skyldig att erbjuda samhällsorientering till en större målgrupp av nyanlända invandrare. Medel har tillförts det allmänna statbidraget från och med år För Alingsås Kommun ca 160 tkr. Hänsyn har inte tagits till detta vid ramberäkningen.