Utbildningsförvaltningen Delårsrapport 2014

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Delårsrapport Verksamhetsutveckling och framtid Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Utbildningsnämnden har åtagit sig att verka för aktiv samverkan med arbetslivet. Förvaltningen har under perioden blivit certifierade för Vård- och omsorgscollege och tagit ytterligare ett steg mot en certifiering för Teknikcollege. Besked från riksföreningen Teknikcollege väntas under hösten. I samarbetet Teknikcollege har en behovsinventering genomförts i syfte att få en klarare bild över vilka utbildningar som efterfrågas av teknikföretagen. Inventeringen ligger till grund för planering av kommande utbildningsinsatser för såväl ungdomar som vuxna. Nya riktlinjer för gymnasieskolans programråd har tagits fram under perioden i syfte att fördjupa samverkan mellan skola/näringsliv. I juni var den nya lokala överenskommelsen gällande nyanländas etablering klar. Överenskommelsen är ett strategiskt dokument som tydliggöra uppdrag, ansvarsfördelning, roller och rutiner mellan Arbetsförmedlingen, Alingsås kommun och Migrationsverket. Den är avsedd att utveckla och bidra till en gemensam målsättning gällande insatser för de nyanlända som bosätter sig i Alingsås kommun så att målet om en snabb integration och egen försörjning kan uppnås. Framtid flerårsstrategi Under kommande år har nämnden att beakta de ekonomiska aspekterna av att uppfylla de mål och förväntningar som näringslivet och näringslivsorganisationer har i Teknik- och vårdcollegesamarbetet och därmed uppfylla nämndens nyckeltal arbetslivets upplevelse av att utbildning sker för att generera rätt att kompetens skall öka. Diskussioner pågår om att starta upp ett fjärde år på teknikprogrammet, vilket görs utifrån ett uttalat behov av kompetens i IT-branschen. En tydligare koppling till kommunstyrelsens åtagande om att styra genomförandet av strategierna för handel, industri och besöksnäring ses som en förutsättning för att öka kommunens övergripande mål om att det i Alingsås skall finnas goda möjligheter till arbete och företagande. För att ytterligare stärka gymnasiets attraktions- och konkurrenskraft, är det viktigt att, i ett strategiskt perspektiv, fortsätta att utveckla samarbetet med lokalt arbets- och näringsliv. 1

2 Vuxenutbildningen har vidare att hantera ett ökat söktryck på vissa utbildningar som är angelägna att kunna bemöta utifrån att öka självförsörjningsgraden för individer och tillgodose arbetslivets uttalade behov av kompetens inom bl.a. vård- och omsorg. Mål 4; I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Utbildningsnämnden har åtagit sig att utifrån ekonomi och kvalitet, pröva dess verksamheter mot alternativt entreprenad/köpt verksamhet. Förvaltningen kommer under hösten att göra en utredning/genomlysning som belyser de ekonomiska och kvalitativa konsekvenserna av att upphandla sfi, särvux, grundläggande vuxenutbildning samt kurser som ges för vuxna motsvarande vård- och omsorgsprogrammet. Den nya leverantören av gymnasiala kurser, Jensen Education, har påbörjat sitt avtal och arbete har skett för att göra omställningen till ny leverantör sker så smidigt som möjligt. Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Utbildningsnämnden åtar sig att verka för att alla elever/studerande/brukare erhåller ett gott bemötande med hög grad av service och tillgänglighet. Nyligen redovisades resultatet från den GR-enkät elever i årskurs två besvarar varje år. Två av Utbildningsnämndens nyckeltal under mål fem handlar om att elevernas upplevelse av bemötande, inflytande och delaktighet ska förbättras. Årets resultat visar en ökning inom samtliga områden. Inom områdena inflytande och delaktighet befinner sig Alströmergymnasiet klart över snittet inom GR. I februari genomfördes en trivselenkät för vuxenstuderande där flertalet av de studerande uppger att de trivs. Studeranderåd på SFI med studerande, lärare samt rektor har startats upp under perioden vilket avser att höja upplevelsen av delaktigheten bland de studerande. Integrationsavdelningen har under året gjort satsningar på att öppna dörrar för integration i närmiljön med aktiviteter såsom stadsvandringar, aktiviteter för föräldralediga, utflykter etc. Mätningarna av upplevt bemötande är, i likhet med årsredovisningen, konstanta vilket troligtvis beror på att de nyanlända som nu är aktuella är mer självständiga och har inte i lika stor utsträckning behov av löpande stöd och hjälp från avdelningen. Den 1 juli övergick socialsekreterare som arbetat med ensamkommande barn på Integrationsavdelningen till Socialförvaltningen. 2

3 Den ökade flyktingströmmen till Sverige påverkar Alingsås kommun då allt fler väljer sig bort från Migrationsverkets asylboenden för att bo hos bekanta eller släktingar enligt Lagen om eget boende- EBO. Alingsås kommun har ett avtal om ett mottagande av 8 flyktingar per år. I augusti månad har Alingsås kommun tagit emot 9 flyktingar. Om prognosen kvarstår kommer man att ha tagit emot 135 flyktingar till årsskiftet. Ökningen beror på EBO-lagstiftningen och på att många ensamkommande barn får anknytningsplaceringar i kommunen. I och med en ökat mottagande av flyktingar behövs fler bostäder för att tillgodose bostadsbehoven för nyanlända flyktingar. Integrationsavdelningen behöver fortsätta att föra dialogen tillsammans med socialtjänst och Alingsåshem angående samordning av bostadslösa nyanlända. Den ökade flyktingströmmen har också påverkat utfall i prognos för tolkkostnader samt för SFI-kostnader för avdelningen. Kostnaden, enligt prognos, kommer att ligger något högre än vad som är budgeterat för dessa poster. Ökade SFI-kostnader beräknas täckas av motsvarande belopp från de statsbidrag Integrationsavdelningen erhåller från Migrationsverket. Integrationsavdelningen har sedan årsskiftet uppmärksammat en stor ökning av mottagna med hög utbildning och gedigen arbetslivserfarenhet från hemlandet. De matchar svenska samhällsförutsättningar väl för en bra ingång till studier och arbetsmarknad. Utbildningsnämnden åtar sig att verka för att de av nämnden antagna förslag till Riktlinjer för integration av nya svenskar ska implementeras i syfte nyanländas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall öka. Riktlinjerna antogs av Utbildningsnämnden 213, 22 men har ännu inte antagits av KF. Framtid flerårsstrategi I och med en ökat mottagande av flyktingar behövs fler bostäder för att tillgodose bostadsbehoven för nyanlända flyktingar. Integrationsavdelningen behöver fortsätta att föra dialogen tillsammans med socialtjänst och Alingsåshem angående samordning av bostadslösa nyanlända. Vidare bör platser beredas på gymnasie- och vuxenutbildning för fler elever och studerande som introduktionsmässigt behöver mer stöd med språk etc. 3

4 Mål 8 I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid Utbildningsnämnden åtar sig att varje elev/studerande får möjlighet till studier som utgår från individens behov och förutsättningar som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. Från och med hösten finns den pedagogiska lärplattformen V-klass tillgänglig i undervisningen för att utveckla arbetsformer och metoder. Detta ger ett stöd för ett långsiktigt hållbart förändringsarbete med fokus på systematik och struktur i lärandesituationerna. Lärplattformen innebär att man i högre grad kan tillgängligöra, individualisera och skapa flexibilitet i utbildningarna. Som vuxenstuderande på omvårdnadsutbildning kan man nu till exempel välja mellan tre olika ingångar; nybörjare, komplettering och fristående kurser. I förvaltningen är sedan årsskiftet totalt 16 förstelärare tillsatta. Vid gymnasiet är förstelärarnas uppdrag att i huvudsak implementera nya arbetssätt enligt fem fokusområden; kollegialt lärande, pedagogiska frågor kring IKT i vardagen, formativ bedömning och internationalisering. I syfte att stärka det kollegiala lärandet så deltar gymnasiet i den nationella satsningen Mattelyftet. Härutöver har ett samarbete inledas med Högskolan Väst med kompetenshöjande insatser i bedömning för lärande och handledning av förstelärare i syfte att höja kompetensen hos samtliga lärare kring bedömning för lärande. 1:1 satsningen på elevdatorer visar efter årets mätningar, där 23 elever har svarat, att deras upplevelse är att 1:1 har bidragit till en ökad lust att lära, underlättar skolarbetet samt bidragit till ett förbättrat skolresultat. Framförallt anses verktyget hjälpa eleverna att organisera skolarbetet. Hälften av de tillfrågade eleverna anser att lärarna förändrat och utvecklat sitt sätt att undervisa med hjälp av digital teknik under läsåret. Framtid flerårsstrategi En utmaning är att inom skolväsendet fortsätta verka för en ökad flexibilitet och individualiseringen i utbildningarna. Tidiga insatser skall leda till att alla elever och studerande når målen och att elevens individuella lärande sätts i fokus. Att fortsätta att skapa en förståelse för elever och studerandes olika behov är en viktig faktor för att öka måluppfyllelsen. Det kräver en kompetenshöjning bland medarbetarna för att i större utsträckning och på ett flexiblare sätt, kunna möta elever och studerande där de befinner sig i sitt lärande. Gymnasieskolan har startat upp det fortsatta arbetet efter att projektet PlugIn avslutades före sommaren. Förstärkning har skett med en ungdomskoordinator samt lärare på studiesupport. Arbetet sker i nära samverkan med Plattformen där elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får stöd med struktur och studieplanering, samt med Introduktionsprogrammen. 4

5 Uppdrag Under hösten 213 gav Kommunfullmäktige i Alingsås kommun Barn- och ungdomsnämnden och Utbildningsnämnden i uppdrag att se över avgångsbetygen i grundskolan respektive i gymnasieskolan. Syftet med utredningen var att kartlägga orsakerna till skillnaderna när det gäller andelen elever som slutar grundskolan utan godkända betyg, respektive gymnasieelever som avslutar sin gymnasieutbildning utan fullständigt slutbetyg, samt presentera förslag på åtgärder för att andelen ej godkända ska minska. Utredningen speglar grundskoleelever från avgångsåren 29 och 21 och gymnasieelever från avgångsåren 212 och 213. Materialet som används för analysen är på individnivå, men presenteras endast på programnivå och per ämne. Nedan följer korta utdrag ur utredningen. Grundskola Undersökningen visar att det totalt sett är få elever utan gymnasiebehörighet för läsåren 29 och 21. Totalt sett var det 36 elever utan behörighet till gymnasiet. Majoriteten av de elever, 25 stycken, som lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet gick på Östlyckeskolan. Notera dock att 16 av de 25 elever på Östlyckeskolan flyttat till Sverige tre år eller färre innan de började på gymnasiet. Fem av eleverna gick på Nolhagaskolan, fyra av eleverna gick på Sollebrunns skola och två av eleverna gick på Gustav Adolfskolan. Vid närmare analys av eleverna var det sex elever som flyttat från Alingsås kommun efter grundskolan, men ändå läste på Alströmergymnasiet. Av de resterande 3 eleverna läste 19 elever på Individuella programmet (IM) någon gång efter avslutad grundskola. Av de resterande elva eleverna har fyra stycken läst på VUX. Av de elever som läste upp betygen på IM gick även tre vidare till VUX (D.v.s. totalt sju elever VUX). Gymnasiet För gymnasiets del visar utredningen att det sammanlagt var 79 elever som lämnade gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg under läsåren 11/12 och 12/13. Resultatet visar det inte finns samband mellan eleverna som gick ur högstadiet utan gymnasiebehörighet och de elever som gick ur gymnasiet utan fullständigt slutbetyg från de nationella programmen. Tre program utmärker sig i relation till andelen elever utan fullständigt slutbetyg. Ett av dessa var samhällsvetenskapsprogrammet med 25 procent av det totala antalet elever. Vid närmare granskning av programmens inriktningar visas ett samband mellan vald inriktning och antalet elever utan godkända slutbetyg. Det vill säga flera av eleverna utan fullständiga slutbetyg hade valt samma inriktning. Nästa steg i undersökningen granskar elevernas kurser inom vilka de haft underkänt (IG) eller streck. Resultatet visar att de tre mest utmärkande kurserna var religionskunskap A, idrott och hälsa A och svenska B. Vidare har en elev utan godkänd examen i snitt 7.5 IG. Projektarbete är den kurs som utmärker sig mest sett till elever med streck. Kursen motsvarar drygt 12 procent av det totala antalet streck i undersökningen. Fullständig utredning återrapporteras senast i november 5

6 Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget Prognos 2 Avvikelse prognos/budget Delårsbokslut Delårsbokslut 213 Verksamhetens intäkter Personalkostnader Lokalhyror Köp av tjänster Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Drift Den ekonomiska uppföljningen per den 31 augusti visar att Utbildningsnämnden prognostiserar en budget i balans. Kommentarer till delårsbokslutet Delårsbokslutets positiva resultat beror till största delen av läsårsuppdelningen i vårrespektive hösttermin, vilket innebär att intäkter och kostnader i huvudsak fördelar sig vår respektive höst. När det gäller avsatta medel för interkommunala kostnader regleras de huvudsakligen terminsvis och för höstterminens del innebär det i mitten av oktober. Detta är ett problem för många kommuner, vilket har lett till att ett nytt system är på gång att genomföras inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). Planerna är att från och med hösten 215 genomföra två faktureringstillfällen istället för en per termin och att man på sikt även skall införa månadsfakturering när systemet är utbyggt fullt ut. Vuxenutbildningen har fler studerande och därmed högre bemanning på omvårdnadsutbildningen nu under hösten än våren. Även de gymnasiala kurserna via Jensen Education är fler under hösten. Årsprognos skall kommenteras till avvikelse mot budget Utbildningsnämnden räknar med en med en budget i balans vid årsskiftet. I prognosen har både intäkter och kostnader ökat vilket är en följd av att Integrationsavdelningen 6

7 prognostiserar att antalet ensamkommande barn kommer att öka. Konsekvensen blir att enheten varit i behov av personalförstärkning redan under. Detta medför i sin tur att budgeten för ensamkommande troligen kommer att övertrasseras redan i år, men detta underskott kommer att hanteras inom befintlig fond för ensamkommande barn. Avvikelse mellan delårsprognos och årsbokslut Inom utbildningssektorn delas skolan upp i läsår vilket innebär att stor del av kostnaderna kommer på hösten respektive våren. Genom att läsåret börjar på hösten är det naturligt att vissa typer av kostnaderna infaller vid skolstarten. En stor del av avvikelsen mellan delårsprognos och årsbokslut beror på att de interkommunala kostnaderna för de utresande gymnasieeleverna på de kommunala skolorna som regleras först vi brytdatum senare under hösten. Ytterligare en påverkansfaktor är hur semesterlöneskulden bokas upp i ekonomisystemet. I höst har Vuxenutbildningen tagit in fler studerande på vårdutbildningar för att anpassa sig efter den efterfrågan som råder på arbetsmarknaden. Avvikelse från våruppföljningen I våruppföljningen prognostiserade utbildningsnämnden en budget i balans, vilket gäller fortfarande. Jämförelse mellan årets och föregående års delårsresultat Vid en jämförelse mellan åren kan man utläsa att intäkterna ökat vilket till viss del beror på ökade statsbidrag och att kostnaderna minskat beror på att vissa kostnader kommer att falla ut först senare i höst som avser statsbidragen. Dessutom har en fortsatt anpassning skett för att kunna ställa om efter det minskade elevantalet på grund av minskad folkmängd i gymnasieåldrarna. 7

8 Investeringar Investeringarna ska följas upp enligt EIRA-modellen enligt KF Belopp i tkr Budget Prognos 2 Avvikelse prognos/budget Delårsbokslut Delårsbokslut 213 Expansionsinvesteringar Imageinvesteringar Reinvesteringar Anpassningsinvesteringar Summa investeringar Kommentarer till prognos Utbildningsförvaltningen räknar med att använda investeringbudgeten på 1 4 tkr. Kommentarer till delårsbokslut Genom att läsåret inom skolan börjar på hösten har man avvaktat med vissa investeringar för att se hur elevunderlag blev. Dessutom kommer investeringen av kopieringsmaskiner att genomföras under hösten då leasingavtalen går ut på kopieringsmaskinerna på Gymnasiet. Kommentarer till större avvikelser jämfört med våruppföljningen En försiktighet har rått med investeringarna hittills i år innan elevantalet var känt inför hösten. 8

9 Beredning av flerårsstrategi framtid Utbildningsnämnden har att öka andelen elever som klarar sin gymnasieutbildning och kan gå vidare till högre studier eller arbete. För att lyckas med detta krävs fortsatt arbete när det gäller arbetssätt som minskar avhopp och främjar närvaro. Det kommunala informationsansvaret (KIA) går vid årsskiftet över till ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA), vilket innebär en skyldighet för kommunen att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till ungdomar som ej fyllt 2 år och ej finns i utbildning eller annan sysselsättning. En viktig utmaning framöver är att i ett strategiskt perspektiv ytterligare stärka och utveckla samarbetet med lokalt arbets- och näringsliv. Detta för att stärka gymnasiets attraktionskraft i kommunen och i större utsträckning anordna utbildningar för att matcha arbetslivets framtida behov av kompetens. För ungdomar som skall starta sin gymnasieutbildning finns ett stort utbud att välja bland. Alströmergymnasiet ska vara ett naturligt och attraktivt val, inte bara för alingsåsungdomar, utan även för elever från andra kommuner. För att det ska vara så i framtiden krävs att skolan kan ligga i framkant när det gäller utveckling av lärande och arbetssätt samt att det finns möjligheter att göra väl avvägda satsningar och ekonomiska prioriteringar. Intresset för att studera på ett yrkesprogram minskar och vissa program och elevplatser får en hög kostnad per elev. Detta medför att organisationen kan behöva ses över och anpassas ytterligare, om denna trend håller i sig. Ett nytt regelverk under påverkar med stor sannolikhet framtida flyktingmottagande i Alingsås kommun under 215. De som bor på ett asylboende ett år efter att de fått uppehållstillstånd, kommer att tillhöra kommunen där asylboendet är beläget. För Alingsås kommun innebär det att ett stort antal personer som bor kvar på Höglunda asylboende ett år efter att de erhållit permanent uppehållstillstånd, kommer att bli kommuninnevånare med rätt till introduktion inom etableringsplan, försörjningsstöd, skola och barnomsorg. De nyanlända som kommer till kommunen skall erbjudas ett gott mottagande och en möjlighet att så fort som möjligt bli en del av samhället, kunna studera, få ett arbete och bli självförsörjande. Det krävs att alla aktörer samverkar och finner nya sätt att göra detta på när mottagningen ökar. Ekonomi I tabell nedan anges budget för år 215 samt ram för år 216 och år 217. Utgångspunkt är fastställd ram enligt flerårsstrategin -216, inklusive eventuella tilläggsanslag eller avdrag för åren. För år 217 ska tillfälliga ramökningar dras bort från ram 216 och räknas upp med 3 %, enligt beslut ramberedning (KS ). Se tabell med sammanställning av kommunbidrag per nämnd. 9

10 Belopp i tkr Budget 215 Ram 216 Ram 217 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Årets resultat Kommunbidrag, tkr Vård- och äldreomsorgsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Barn- och ungdomsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Miljöskyddsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadskontor Exploatering Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Avfall VA-verk Totalt kommunbidrag Ramförändring mellan förvaltningarna som tagits hänsyn till under åren Utbildningsnämnden beslutade den 1/6 Dnr.84 UN och socialnämnden beslutade den den 17/6 Dnr.146 SN om en verksamhetsförändring rörande ensamkommande flyktingbarn. Båda nämnderna är överens om att verksamheten flyttas över till Socialnämnden. Personalmässigt skedde överflytten från 1 juli, men budgetmässigt sker ramöverföring från och med 215 och framåt. Fonden för ensamkommande barn kommer att flyttas över efter avstämning i årsbokslutet. Bägge förvaltningarna har tagit hänsyn till detta och justerat i sina ramar från

11 11