domkretsen Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol"

Transkript

1 nr Öppethus-succé igen EMR-införandet i media Prognoserna blir bättre Gamla tingshus på nätet domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol

2 Innehåll nr GD har Ordet Brukarundersökningar i västsverige Enkla åtgärder stora effekter 8 Balansavarbetning har gett reslutat 10 Positiv mediebevakning av EMR Öppet hus på Södertörns tingsrätt Succé för rättegångsspel 14 Myndighetsamverkan ger bättre prognoser 15 Arkivfrågor i fokus Forum för driftsansvariga Domstolsverket anordnar ITinformationsdagar och regionala träffar Teknik utan avbrott utmaningen för Malin 20 Chefer ska bli bättre ledare Uppföljning av tvistemålsutredningen Individuella förutsättningar styr effektiviseringsarbetet 22 Domstolsbyggnader bevarade i databas 24 Tidredovisning kopplas till resursfördelning 26 Siffrorna bort från notariebetygen 27 À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E-POST GD har Ordet Barbro Thorblad Foto Carl Johan Erikson REDAKTÖR Marcus Nilsson PRODUKTIONSLEDARE Elin Wester LAYOUT Per Carlsson ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSFOTO Patrik Svedberg FOTO REDAKTION Marlin Johansson TRYCK Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år Tryckt på miljövänligt papper. Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. Ett nytt utmanande år 2008 har präglats av framgångsrika insatser för att komma till rätta med överba Förtroendeutredningens förslag. läggas på Sveriges Domstolar som följd av lanserna. Det har arbetats hårt ute på En förändring som vi själva råder över domstolarna och så har vi också, trots en i Sveriges Domstolar hoppas jag att vi får kraftig målökning för främst tingsrätterna, se i den här tidningen. När man idag läser sänkt våra balanser. Belastningen på domstolarna har också ökat trycket på Dom det inte finns några problem vare sig på Domkretsen är det lätt att få intrycket att stolsverket, där stora delar av personalen Domstolsverket eller i de svenska domstolarna. Så är det naturligtvis inte, det finns har slitit med EMR projektet. Bra jobbat på alla håll i Sveriges Domstolar alltså! alltid saker som kan och bör förändras och Under hösten har nya löneavtal träffats det finns alltid mer eller mindre befogade med ST, Seko och Jusek, som innebär att kritiska synpunkter. Vad vi vill göra är att allt fler får en lön som framstår som konkurrenskraftig. Detta är nödvändigt om vi själva lyfta fram problem som vi tillsam försöka få med mer av kritiken, men också även i framtiden ska kunna rekrytera och mans kan hitta lösningar på. behålla de medarbetare vi behöver. Det Förutom en öppenhet från Domkretsens sida, krävs att vi alla lättar på stärkta individuella inslaget i domarlönerna ökar vidare möjligheten att attrahera de självcensuren och verkligen för fram våra skickligaste juristerna till domaranställningar samt ger de skickliga och enga olika åsikter kan brytas och leda till något ståndpunkter till den offentliga debatt där gerade domare, som redan arbetar i våra konstruktivt. Vi ska också i högre grad ta domstolar, en mer rättvisande lön. Det är med synpunkter på verksamheten i Sveriges Domstolar från personer som på något också positivt i sig att samma grundprincip i största möjliga utsträckning gäller för alla sätt har haft kontakt med domstolar eller anställda i domstolarna som i samhället i av annan anledning har synpunkter på vad övrigt, nämligen att det är den individuella som görs och bör göras. u insatsen som lönesätts ser ut att bli ett tufft år för domstolarna med en fortsatt ökad måltillströmning, som ännu inte mötts av tillräckligt ökade medel. Det kan bli beslut om förändringar för länsrätterna som berör många medarbetare. Stimulerande, men Barbro Thorblad, generaldirektör, också krävande uppgifter kan komma att Domstolsverket

4 Brukarna allt mer nöjda med hovrätten TEXT HELENA BÄCKHED FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST Möten med brukarna och respons på åtgärder. Det är de två stora behållningarna efter att den andra brukarundersökningen på Hovrätten för Västra Sverige är genomförd. Att möta dem som är mest berörda av det vi gör i vår verksamhet är oerhört viktigt, kanske det allra viktigaste, säger Helena Jönrup, projektledare för årets undersökning. Under april och maj 2006 gjorde Helena Jönrup och hennes kollega Marie B Hagsgård Sveriges Domstolars första brukarundersökning. Den riktade sig till 65 brukare målsägande, vittnen och tilltalade. Tanken med undersökningen var att lyfta frågor om service, information och bemötande, bland annat som ett led i att öka kvaliteten inom dessa områden och på så vis skapa bättre förutsättningar för både brukarna och hovrätten. Undersökningen gav en mängd nyttig information som ledde till att man kunde förbättra för brukarna på flera sätt. En enkel åtgärd blev att skylta bättre i lokalerna, en annan att ta fram ett informationsblad som beskriver hur olika typer av rättegångar går till. Dessutom skickar man tillsammans med kallelsen till rätten en karta som visar var hovrätten ligger, samt information om varför det är viktigt att vittna och hur man får kontakt med stödpersoner. Fler i projektgruppen För att följa upp de åtgärder som vidtogs efter den första brukarundersökningen gjordes en ny intervjuomgång under oktober En enkel åtgärd som brukarna uppskattar är skyltar i förhandlingssalen som talar om vem som är vem. Denna gång genomfördes undersökningen av fyra personer istället för av två, för att fler av hovrättens medarbetare ska få mer erfarenhet av möten med brukare. Helena Jönrup, Carina Jenslöv, båda domstolssekreterare, hovrättsrådet Jennie Mellbin samt hovrättsassessorn Maria Broberg arbetade med årets undersökning. De har intervjuat 75 brukare; 29 tilltalade, 10 målsägande och 36 vittnen. Det är roligt med en uppföljning. Förra undersökningen har varit mycket omtalad i hovrättsområdet. Det är spännande att se responsen från brukarna på de åtgärder som hovrätten vidtagit utifrån 2006 års undersökning, säger Jennie Mellbin. Enkla åtgärder ger effekt Den uppföljande undersökningen har gett väldigt tydlig feedback på det arbete hovrätten hittills har gjort. I förra undersökningen var det en brukare som sa: Det var som ett helt fotbollslag inne i salen och jag visste inte vem som var vem. En sådan enkel sak som att ha skyltar som visar vem som är vem i förhandlingssalen kan vara skälet till att vi i årets undersökning inte har fått den typen av synpunkter, säger Helena Jönrup. 4 DOMKRETSEN nr 4/2008

5 Från vänster: Carina Jenslöv, Maria Broberg, Helena Jönrup och Jennie Sjödahl Mellbin vid Hovrätten för Västra Sverige. Kommentarer som att rätten var stel som ett vaxkabinett återkom inte heller i den senaste undersökningen. Tvärtom har vi fått höra från flera brukare att det är en bra och vänlig stämning i salen och att man upplever att rätten är engagerad genom att ställa följdfrågor, anteckna och titta på den som lägger fram sin berättelse, fortsätter Helena Jönrup. oroliga besökare Trots att inga direkta frågor om oro eller rädsla inför huvudförhandlingen ställdes vid intervjuerna kom detta ämne ibland upp spontant från en del brukare. När projektgruppen träffas för att gå igenom undersökningssvaren blir det en livlig diskussion kring brukarnas oro och rädsla. En insikt som alla i gruppen delar är att det är svårt att i förväg veta vilka av brukarna som kommer att vara rädda. Och många gånger finns det ingen logisk förklaring till varför en person är orolig, ängslig eller rädd när de kommer till domstolen. I undersökningen finns det en del exempel på att brukare skulle vilja ha ett eget väntrum eller medhörning i mål, men vi har inte alltid kunnat förutse att det skulle behövas. Det får oss att tänka ett varv till, säger Helena Jönrup. Ja, det är ju inte domstolens sak att bestämma vem som bör vara rädd eller inte, utan att se till att personen är tillräckligt trygg för att kunna lämna ett så bra vittnesmål som möjligt, säger Maria Broberg. Precis, fortsätter Jennie Mellbin. Det är ju lätt att tro att det ska vara lättare att komma till hovrätten eftersom de flesta då redan varit i tingsrätten. Men så är det inte alltid.»det krävs mjuka miljöer för hårda möten«brukare svarar i undersökningen Viktigt att skapa trygghet Helena Jönrup menar att det inte är speciellt stora krav brukarna har. De allra flesta är införstådda med att det är en relativt formell miljö de ska vistas i när de kommer till domstolen. En intervjuperson sa att: Jag fattar ju att vi inte ska sätta oss ner och ta en fika. De efterfrågar inte att det ska vara mysigt och jättetrevligt, men det är viktigt för dem att känna en grundtrygghet och att förstå vad rättegången handlar om, säger hon. Med tryggare brukare blir berättelserna klarare och mer utförliga. I längden har det även betydelse för rättssäkerheten. Ju bättre berättelse, desto mer underlag för en bra bedömning det är en ganska enkel ekvation. Klart att det är en vinst för alla parter om en brukare känner sig trygg i sin situation, säger Maria Broberg. stöd Från ledning och kollegor För att göra en lyckad undersökning är stöd från andra ett måste. Hovrätten för Västra Sverige har lagt ner mycket resurser på undersökningen och gruppen har fått mycket hjälp från medarbetare, som gärna diskuterar bemötande när tid ges. Det är helt avgörande att känna ett stöd från ledning och kollegor. Vår president, Gunnel Wennberg, tycker att undersökningen är en viktig del av verksamheten. Utan det stödet hade vi inte kunnat göra det här, säger Helena Jönrup. Det mest positiva är att se att de åtgärder vi har vidtagit faktiskt ger resultat. Att det man gör spelar roll för dem som kommer hit. Det är viktigt att få känna så, säger Maria Broberg. u DOMKRETSEN NR 4/2008 5

6 Göteborgs tingsrätts brukarundersökning: Små åtgärder kan ge stor effekt TEXT HELENA BÄCKHED FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST Under hösten 2007 genomförde Göteborgs tingsrätt en brukarundersökning. Den har varit viktig på många sätt. Inte minst för att den har medvetandegjort mycket av problematiken som brukare upplever vid domstolen. Numer är det vanligt att diskussioner om bemötande kommer upp på kafferasten, säger rådmannen Kerstin Ekstedt Lundegard. Delar av Göteborgs tingrätt huserar i det pampiga Rådhuset vid Gustaf Adolfs torg. Byggnaden ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och stod klar I huset arbetar rådmännen Eva Charlotte Salvall, Kerstin Ekstedt Lundegard och Johan Isaksson, som tillsammans med domstolssekreterarna Doris Lau och Lena Nygård Zandhoff utförde brukarundersökningen för drygt ett år sedan. Syftet var att ta reda på om resultatet skulle skilja sig från hovrättens undersökning från Vi märkte direkt att vi fick ha andra frågor för att anpassa undersökningen till våra förhållanden, säger rådmannen Kerstin Ekstedt Lundegard. Sammanlagt intervjuades 189 personer. Av dessa var 72 personer tilltalade, 43 personer målsägande och 74 personer vittnen. Många av de intervjuade upplevde en stark nervositet inför och efter rättegången. Även poliser och butikskontrollanter, som ju är här i jobbet och har varit här många gånger förr, uttryckte olika grader av obehag. Det är lite förvånande, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. Det händer att målsägande och tilltalade bor på samma gård eller i samma område och kanske ses på spårvagnen dagligen. Ibland glömmer man att det handlar om så mycket mer än bara en dag i rättten, att utgången av målet kan påverka hela deras liv. små saker påverkar brukarnas tillit Många brukare, framförallt vittnen, har en känsla av bristande säkerhet. Speciellt när de har väntat i samma rum som den tilltalade. Flera har uppgett att de tror att det har påverkat vittnesmålet och att de mer eller mindre medvetet undanhållit väsentlig information. En tjej som jag intervjuade var alldeles kritvit i ansiktet. En storvuxen kille hade satt sig bredvid henne. Hon trodde att det var en torped och blev livrädd. Sedan kom ett utrop och han gick in i en annan rättssal han hade inget med hennes förhandling att göra. Det är nog lätt att få fantasier när man sitter ensam i en helt ny situation. Kerstin Ekstedt Lundegard menar att det är lätt att glömma att det krävs förhållandevis lite för att få brukarna mer avslappnade. Det kan räcka med att presentera sig själv och resten av rätten, och göra det för alla vittnen, även om det är tio stycken under förhandlingen. Vill Veta Vad som ska hända En annan problematik för brukarna är att det är många personer i rättssalen och att det är svårt att veta vem som är vem. En person sa i undersökningen: Man är ju väldigt nervös, så det hade varit lättare att koncentrera sig om ordföranden hade berättat hur det går till. Då känns det som att man betyder något som person. Många gånger krävs det alltså ganska lite för att få brukarna att känna sig lugnare och tryggare, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. Projektgruppen funderar nu på att ta fram en lista med hållpunkter på vad som kommer att ske under rättegången och låta den ligga framför brukaren. häktade Missar beslutet Undersökningen innefattade även intervjuer med sex häktade personer. Många gånger går häktningsförhandlingarna fort. Kanske lite för fort. Två av de häktade uppgav att de inte förstått att de blivit häktade, trots att beslutet avkunnats. Det är ju skrämmande något är verkligen fel då. I de fallen hålls förhandlingen ovanför huvudet på brukaren. Jag tror att alla rådmän måste vara medvetna om detta och säkerställa att den tilltalade förstår beslutet. Utgången ska man ju ändå fatta, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. åtgärdslista på gång Projektgruppen arbetar med att färdigställa en åtgärdslista med ett antal konkreta förslag till förändringar vissa enklare, andra mer övergripande. Vissa saker i informationsflödet kommer man att förändra så snart som möjligt. Flera andra punkter på listan kommer att byggas bort i de nya lokalerna som Göte 6 DOMKRETSEN NR 4/2008

7 borgs tingsrätt ska flytta till om ett drygt år. Bland annat kommer de tekniska problemen med högtalarsystemet att åtgärdas i den nya byggnaden. De nya lokalerna kommer att bli jättefina, men det är lite konstigt att Domstolsverket inte tagit mer hänsyn till vad som kommit fram i vår rapport. Exempelvis byggs inga avskilda väntrum eller någon cafeteria. Flera av brukarna har kommenterat att det är svårt att hitta kaffeautomaten, att den varit trasig och att det inte funnits något att äta. En intervjuperson hade tagit tåget från Sundsvall och tänkt äta frukost på tingsrätten. Han var förvånad och besviken och sa: Det är klart att man gör bättre ifrån sig om man är mätt, än om man inte har kunnat gå på toaletten och är hungrig. Frågan är uppe på agendan Tempot i tingsrätten är högt och det är en av anledningarna till att bemötandet gentemot brukarna ibland kommer i andra hand. Men med brukarundersökningen har frågeställningarna kring brukarnas upplevelse kommit upp på agendan. Som rådman i tingsrätten har man mycket att göra, på ett sätt är det en massverksamhet. Vi ska ju avgöra så många mål snabbt och rättssäkert, då har man sällan tid att reflektera. I dag tror jag att alla bemödar sig mer och tänker på hur det man säger kommer att uppfattas av brukarna, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. u Kerstin Ekstedt Lundegard, rådman, var en av de som genomförde Göteborgs tingsrätts brukarundersökning för ett år sedan. DOMKRETSEN NR 4/2008 7

8 Uppföljningen av överbalanserna: Bättre än siffrorna antyder Målsättningen var att avverka mål i överbalans under det gångna året. Med en snabb blick på prognossiffrorna ser man att minskningen av överbalanserna bara kommer ner i drygt hälften vid årets slut. Men studerar man siffrorna lite närmare framträder ett mer överraskande bra resultat. För med hänsyn till ökningen av inkomna mål landar siffrorna på ett resultat nära det utsatta målet. text Pia Roxell foto per carlsson Summeringen av 2008 års arbete med överbalansen kan vid en första anblick verka dyster. Men både Ann Härelind, avdelningschef, ekonomiavdelningen, Domstolsverket och Claes Tidanå, enhetschef, enheten för analys, Domstolsverket, ser ändå mycket positivt på resultaten. De menar att uppföljningen av det gångna året visar att alla insatser och resurssatsningar har gjort stor skillnad. Tittar man närmare på siffrorna framkommer det att genomströmningen av mål har ökat i en imponerande takt. Alla domstolsslag har lyckats med att öka antalet behandlade mål under det senaste året, vissa domstolsslag med över tio procent, förklarar Claes Tidanå. Minskning med mål En tydlig tendens är att ökningen av antalet inkomna mål, framförallt brottmål, blir allt större. Det kan bland annat förklaras av ökade resurser och effektiviseringar hos polis och åklagare. Om höstens tendens håller i sig kommer överbalansen vid årsskiftet 2008/2009 att ha minskat med närmare mål. Räknar man dessutom in och kompenserar för den ökade måltillströmningen så landar man på en balansminskning motsvarande cirka mål. Nya arbetssätt ger resultat Att man inte nått riktigt ända fram med att minska överbalansen med mål från hösten 2007 till hösten 2008 beror till stor del på att målet var högt satt. Det var dessutom Claes Tidanå, enhetschef, enheten för analys och Ann Härelind, avdelningschef, ekonomiavdelningen, Domstolsverket satt utifrån att andra påverkande faktorer inte förändrades. Att måltillströmningen skulle öka i så hög grad hade ingen räknat med. Faktorerna bakom överbalanserna är många, komplexa och ofta sammanflätade. Det viktiga som nu sker är att varje domstol identifierar och arbetar med de faktorer de själva kan påverka, säger Ann Härelind. Flera domstolschefer berättade på chefsdagarna i oktober om att effektivisera genom förändringsarbete kring delaktighet, samverkan och nya arbetssätt. Samtidigt är det ofta svårt att mäta omedelbara effekter av den typen av effektiviseringsarbete. Fast i det här fallet ser vi att även mjuka metoder kan ge ett överraskande snabbt resultat i och med att överbalanserna krymper i en mycket hoppingivande takt. Målet ska nås under 2009 Den ökade måltillströmningen och det omfattande förändringsarbetet kostar förstås pengar. Pengar som inte alltid finns i en tid av andra kostnadskrävande omorganisationer och reformer. I en särskild skrivelse till regeringen begärde Domstolsverket därför ytterligare 300 miljoner kronor från och med Resultatet blev bara 120 miljoner kronor extra, vilket innebär att det framöver kommer att behövas mer pengar för att möta den alltjämt ökade måltillströmningen. Men Ann Härelind ser ändå med tillförsikt fram emot nästa år: Även om pengarna inte riktigt räcker, så har vi skjutit till så mycket det bara går till domstolarna för att de ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att kunna minska överbalansen ytterligare och för att kunna möta tillströmningen av nya mål. Vår förhoppning är att den goda trend som vi sett under 2008 ska kunna fortsätta och att vi ska nå det uppsatta målet under u Målet om minskad överbalans På chefsdagen den 8 november 2007 fastställdes en målsättning för domstolarnas arbete med att minska överbalanserna: balanserna ska minska med mål från den 30 september 2007 till den 31 december Målsättningen var baserad på modellberäkningar av Domstolsverket om hur stor andel av den totala balansen som kan betraktas som en normal arbetsbalans. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen är en så kallad överbalans och det är den som utgör det egentliga problemet. Enligt beräkningarna uppgår den totala arbetsbalansen till cirka mål. Den 30 september 2007 fanns det ytterligare ca mål i balans. Det är alltså denna överbalans som bör avarbetas. 8 DOMKRETSEN nr 4/2008

9 De olika domstolsslagens uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Handläggningstid i månader för avgjorda mål (75 procent av målen ska vara avgjorda inom tiden) Resultat 2007 Resultat jan-sept 2008 Mål Tingsrätter Tvistemål exklusive gemensam ansökan 9,3 8,5 7,0 Brottmål exklusive notariemål och förtursmål 6,0 5,2 5,0 Hovrätter Tvistemål 10,0 9,6 7,0 Brottmål exklusive förtursmål 9,6 8,2 5,0 Länsrätter Samtliga mål exklusive förtursmål 9,7 8,7 6,0 Kammarrätter Samtliga mål exklusive förtursmål 10,8 10,0 6,0 Mera siffror 7 procent. Under det senaste året, från hösten 2007 till hösten 2008, har antalet avgjorda mål ökat med i genomsnitt sju procent jämfört med motsvarande period året innan. 120 miljoner kronor har Domstolsverket tilldelats av regeringen under år 2009 för att möta den ökade målvolymen. 1 månad eller mer. Så mycket har den ungefärliga genomsnittliga handläggningstiden minskat i Sveriges domstolar under Förändringen av överbalanser med hänsyn till måltillströmningen Ökad säkerhet med utbetalning direkt till bankkonto Numera ska som regel ersättning till vittnen och andra förhörspersoner betalas ut direkt till personens bankkonto. Efter drygt två veckor med det nya arbetssättet har kontanthanteringen på domstolarna minskat med drygt 1,3 miljoner kronor. Domstolarna ska ha en eloge för hur de har hanterat förändringen, säger Ewa Karmhag, ekonomihandläggare på Domstolsverket. TEXT Marianne Elvhamre Tidigare har ersättning till vittnen och andra förhörspersoner antingen betalats ut kontant på domstolen eller hanterats via Plusgiroanvisning eller utbetalningskort via Plusgirot. Tack vare ett samarbete med Swedbank samt en ny version av systemet KIM (Kostnader i mål) kan nu istället ersättningen betalas ut direkt till personens bankkonto. Med en minskad kontanthantering ökar säkerheten på domstolarna samtidigt som kostnaderna för att återfylla kontantkassan minskar RR Kr Lr HD Hr Tr Förändring Ny koppling mellan Vera och KIM Nyheten i KIM som möjliggör det nya utbetalningssättet är en koppling till Vera som innebär att inregistrerade grunduppgifter såsom personnummer, namn och adress hämtas automatiskt. När det är dags att betala ut ersättning till ett vittne skickar man via KIM ett betalningsuppdrag till Swedbank. Via personnumret hittar banken personens konto och gör utbetalningen. På detta sätt behöver den som vittnar inte uppge sitt kontonummer och det hanteras heller aldrig på domstolen. Av de drygt betalningar som har gjorts fram till mitten av november har tre fjärdedelar kunnat betalas ut direkt till personens bankkonto. Om personens konto inte finns i bankens register, skickar banken istället ut en utbetalningsavi. Vi är väldigt nöjda med hur det har gått hittills och inom kort kommer ett antal större domstolar att börja använda sig av möjligheten med direktbetalning till bankkonto. Vi vill såklart att alla ska anamma det här arbetssättet, säger Berna Davidsson, IT-handläggare på ekonomiavdelningen på Domstolsverket. u DOMKRETSEN nr 4/2008

10 Förberedelse ger effekt Landsomfattande mediearbete inför Inför ikraftträdandet av En modernare rättegång (EMR) erbjöds domstolarna ett press-kit som stöd i kontakter med media. Många domstolar valde också att arbeta aktivt för att få ut information. Det gav effekt. Vår analys visar på ett klart större genomslag än vad de flesta företag och organisationer vi samarbetar med brukar få, säger Claes Nordh, analytiker på Cision. text Marcus Nilsson Några veckor före den 1 november 2008, då domstolarna, säger Petra Thor Jonzon, Domstolsverkets informationschef. EMR skulle träda ikraft, fick alla domstolschefer i allmän domstol ett så kallat press-kit som Informationsavdelningen på Domstolsverket gav medieanalysföretaget Cision i upp Domstolsverkets informationsavdelning och EMR-projektledningen hade tagit fram. drag att under en period kring den 1 november bevaka och analysera hur pappers- och Kitet bestod av ett utkast till pressmeddelande som enkelt kunde anpassas efter lokala webbtidningar rapporterade om reformens förhållanden, e-postadresser till lokala medier, införande och vilket genomslag de budskap en samling frågor och svar om reformen, som fanns i press-kitet fick. samt broschyrerna En modernare rättegång Denna analys har sedan kompletterats och Prövningstillstånd i hovrätt. Information med en enkel enkät till domstolarna om hur och bilder i pressrummet på de valde att använda materialet. När detta ingick också i paketlösningen. skrivs har 42 av 60 berörda domstolar svarat. Tanken från Domstolsverkets sida var att erbjuda domstolarna stöd för att driva ett Uppmärksamhet i 30 medier eget mediearbete gentemot lokala medier, Totalt rapporterar mer än 30 olika medier istället för att driva det hela centralt gentemot om införandet av EMR under Cisions mätperiod mellan den 27 oktober och 8 novem riksmedier. En centralstyrd medielansering skulle ber. Geografiskt sett är spridningen stor över troligen ändå ha lett till att domstolarna fått landet. De vita fläckarna finns framför allt i hantera lokala medier som velat göra egna Göta hovrättsområde och kring storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. uppföljningar. Dessutom handlar ju ikraftträdandet om att Domstolsverket på sätt och Samtidigt hade de större, mer eller vis lämnar över En modernare rättegång till mindre rikstäckande medierna i storstadsom Vad nådde ut i medierna? EMR får ett övervägande positivt mottagande i medierna. Av periodens 50 införanden är tolv positiva, trettiofem neutrala eller balanserade och tre negativa. Medierna lägger fokus på i lika stor utsträckning på de processuella förändringarna som på den tekniska utvecklingen. De mest framträdande nyhetsvinklingarna i artiklarna är att alla vittnesmål kommer att filmas, att tingsrätternas roll blir viktigare samt att processen blir effektivare. I den mån reformen ifrågasätts handlar det om att tv-inspelningar blir mer platta och döda än riktiga människor. Det uttrycks också oro över att inspelningarna kan spridas på internet. Domstolarnas företrädare har en dominerande roll i rapporteringen. De bidrar också till en positiv bild genom att lyfta fram fördelarna med reformen. Bland övriga huvudaktörer i artiklarna märks advokater, som i några fall uttrycker kritik mot EMR. Bland annat framhålls risken för att klienter inte hänger med. (Källa: Cision) rådena och flera lokala medier inom Göta hovrättsområde artiklar om EMR tidigare under hösten. Göteborgs-Posten hade en artikel så sent som den 26 oktober och såväl Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och nyhetsbyrån TT skrev om reformen under september och oktober. Domstolarna inom Göta hovrättsområde deltog i försöksverksamheten och gjorde sitt mediearbete i samband med att den drog igång för ungefär ett år sedan. Deras val att avstå från att använda press-kitet är därmed varken förvånande eller konstigt. Att de lokala medierna rapporterade om EMR redan när testverksamheten drog igång, kan i sin tur vara en förklaring till att de bevakade ikraftträdandet en tid före den 1 november, säger Petra Thor Jonzon. Hälften använde press-kitet Räknar man bort domstolarna inom Göta hovrättsområde uppger 49 procent av de svarande domstolscheferna att de fått användning av press-kitet på något sätt. Med tanke på att det är första gången vi gör något sådant här och att vi inte riktigt vet vilket behov och intresse alla domstolar har av vårt stöd i massmediefrågor, är det ett fantastiskt resultat, säger Petra Thor Jonzon. Rapporteringen i media i samband med ikraftträdandet av EMR ledde enligt Cisions analys till att 2,3 miljoner potentiella läsare nåddes av informationen. Av dem kan personer räknas som sannolika läsare. Detta är i sammanhanget en relativt blygsam siffra, men från Cision konstaterar man å andra sidan att siffran hade varit högre om man hade räknat med den medierapportering som skedde strax innan mätperioden. 10 DOMKRETSEN nr 4/2008

11 EMR Förberedelse ger effekt Några domstolschefer har haft synpunkter på exempelvis formuleringar i utkastet till pressmeddelande några valde att skriva om och andra att inte använda sig av materialet alls. Jag kan förstå att man vill göra pressmeddelandet till sitt och den här kritiken är jätteviktig att vi kan ta till oss. Vi strävar naturligtvis efter att domstolarna helhjärtat ska kunna ställa sig bakom ett sådant här pressmeddelande, att det är juridiskt korrekt i alla detaljer, säger Petra Thor Jonzon. Samtidigt är det fler aspekter som måste vägas in när man formulerar ett pressmeddelande, konstaterar Petra Thor Jonzon. Det måste vara utformat på ett sätt så att media kan publicera det relativt oredigerat. Då först kan pressmeddelandet bära fram det egna perspektivet på en händelse hela vägen och minimera risken för missförstånd och rena felaktigheter i medias rapportering. Det är syftet med pressmeddelanden i minst lika hög grad som att skapa uppmärksamhet kring något man gjort. Sammantaget går det att konstatera att de domstolar som valde att använda pressmeddelandet nästan alltid fick bevakning i media och att denna bevakning nästan uteslutande var positivt vinklad och tillät domstolen, oftast i form av lagmannen vid en tingsrätt, att vara den drivande aktören. tar helst egen kontakt Samtidigt som ett aktivt mediearbete ger resultat, bekräftas den gamla sanningen att medier allra helst skriver på eget initiativ. De domstolar som fick mest bevakning under perioden, Hudiksvalls och Falu tingsrätter, kontaktades av journalister innan de själva agerat. Det var Falu Kurirens reporter som tog kontakt med mig, varefter vi erbjöd honom och hans fotograf en ordentlig genomgång i en rättssal. Vi höll på rätt länge och jag bedömde att resultatet i tidningen blev riktigt bra med ett tvåsidesuppslag samma dag som reformen trädde i kraft, säger Lars Eklycke, lagman i Falu tingsrätt. Gävle tingsrätt valde, precis som en handfull andra domstolar, att inte använda sig av just pressmeddelandet, men hade ändå nytta av press kitet till exempel frågor och svar dokumentet och broschyrerna. Vi bjöd in lokala medier tillsammans med bland andra lokala advokater till ett informationsmöte den 23 oktober. Påföljande dag var det rätt stora och rätt positiva artiklar i båda lokaltidningarna, Gefle Dagblad och Arbetarbladet, säger tingsrättens lagman Karl Axel Bladh. använde er domstol press-kitet i samband Med införandet av emr? Antal Procent av svarande Bevakades i media under perioden (i procent) Ja även pressmeddelandet Ja men inte pressmeddelandet Nej Totalt (av 60 tillfrågade) 42 (Källa: Enkät gjord av informationsavdelningen) stort genomslag Medieanalysföretaget Cision har utvecklat ett kvalitetsmått som de kallar Impact Score, som väger samman en mängd olika faktorer för att uppskatta vad en läsare skulle kunna komma ihåg ur nyhetsflödet och om denna hågkomst är positiv eller negativ. Värdet på detta genomslag för kommunikationen kring införandet av EMR når 33 procent. Genomsnittet för de största svenska företagen i vårt index ligger till exempel på nio procent. För att hitta exempel på nyhetshändelser med lika högt Impact Score som EMR får man gå till enskilda kampanjer för olika välgörenhetsorganisationer och lanseringar inom mode, säger Claes Nordh, analytiker på Cision. u Fotnot: Cisions rapport finns att läsa på intranätet Doris under fliken Informationsmaterial/Massmedia några nyckeltal Från Medieanalysen (mätperiod 27/10 8/11) Antal införanden 50 Potentiella läsare i miljoner 2,3 Impact Score* Andel huvudaktör Andel positiv publicitet 33 procent 44 procent 94 procent (Källa: Cision) * Ett mått på vad som gör att en läsare uppmärksammar och minns en organisation eller kampanj i en tidning eller på Internet. Impact Score tar hänsyn till de sju faktorer som visat sig ha störst betydelse för hågkomsten. Dessa faktorer är bland annat omnämnande i rubrik, i ingress, storleken på artikeln, bildförekomst samt om artikeln är positivt eller negativt vinklad gentemot organisationen eller kampanjen. DOMKRETSEN NR 4/

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se Nacka kommun Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se En uppföljande rapport om mediernas rapportering om Nacka kommun i samband med tsunamikatastrofen

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning En rapport på hur brukare upplever Södertörns tingsrätts bemötande

Sammanställning av enkätundersökning En rapport på hur brukare upplever Södertörns tingsrätts bemötande SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Sammanställning av enkätundersökning En rapport på hur brukare upplever Södertörns tingsrätts bemötande Sammanställt av Lucas Johansson 2011-12-28 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten

Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial

Läs mer

domkretsen En modernare rättegång är en nödvändig reform De ska forma Domstolsakademin Beatrice Ask

domkretsen En modernare rättegång är en nödvändig reform De ska forma Domstolsakademin Beatrice Ask nr 3 2008 Vittnesstödet utrett Coachade chefer Fler lärare behövs Föredragande lyfts fram domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR En modernare rättegång är en nödvändig reform Beatrice Ask De ska

Läs mer

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen.

grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolen Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. De allmänna domstolarna består av tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Högsta domstolens domar är prejudicerande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott

DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE. Mängdbrott. Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott DOMSTOLSVERKETS RAPPORTSERIE 2011:2 Mängdbrott Tingsrätternas arbetsformer för hantering av mängdbrott Diarienummer 736-2011 Omslagsbild Carl Johan Erikson Tryckt på Edita Västra Aros AB, Västerås, november

Läs mer

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol

Att få sin sak prövad i en opartisk domstol Tingsrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att bereda mål, fatta beslut och döma på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) YTTRANDE 1 (6) Ert datum Ert dnr 2010-09-22 Ju2010/5515/DOM Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag

Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian Ny delgivningslag m.m. (Ds 2009:28) Ert diarienummer Ju2009/5326/DOM

Läs mer

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?

Läs mer

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5

Innehåll SVERIGES DOMSTOLAR ÅR 2010 5 2010 Innehåll 1 Generaldirektören har ordet... 6 2 Detta är Sveriges Domstolar... 8 2.1 Organisation... 8 2.2 Genomförda och pågående förändringar... 11 3 Sammanfattning... 12 4 Resultatutveckling i

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Chef för arkitektur, IT-avdelningen

Chef för arkitektur, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för arkitektur, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter,

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Har vi blivit bättre på att bemöta brukarna?

Har vi blivit bättre på att bemöta brukarna? Har vi blivit bättre på att bemöta brukarna? Resultatet av den uppföljande intervjuundersökningen 2008 Diarienummer 1895-2008 Tryckt på AB Danagårds Grafiska, november 2008 Den här intervjun var väldigt

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol

Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol PM 1 (12) Dialog som ett medel för systematiskt kvalitetsarbete i en domstol En domstol är en professionell organisation eller en kunskapsorganisation på samma sätt som en skola eller ett sjukhus är det.

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Begångna brott Dataintrång

Begångna brott Dataintrång BLEKINGE TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1316-11 2011-08-31 meddelad i KARLSKRONA 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Sigrid Stengel Åklagarkammaren i Karlskrona Målsägande Patrik Rydén Långgatan

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009

Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 2009 Utvärdering av Sambruks Vårkonferens 1-2 april 9 Plats: Quality Airport Hotel Arlanda personer av sammanlagt 7 tillfrågade har besvarat enkäten. 1=dåligt 2=mindre bra 3=genomsnittligt 4=bra =mycket bra

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer

Policy. Sponsring en del av Ovanåkers kommuns marknadsföring. Uppvaktning vid framgångsrika prestationer 1 (4) Policy Sponsring en del av s marknadsföring Uppvaktning vid framgångsrika prestationer Antagen av kommunfullmäktige den 29 november 2010 att gälla fr.om. 1 januari 2011 Ansvarig för att dokumentet

Läs mer

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum

earkiv Kalmar län Rapport 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum earkiv Kalmar län 1 - Nulägesanalys inom projekt earkiv Kalmar län hösten 2014 Version 1.0 Kisa 2014-12-10 Ort och datum Anki Heimonen Projektledare 1 Bakgrund I uppdraget för projekt e-arkiv Kalmar län

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

En spännande träff om framtiden 2007-11-29

En spännande träff om framtiden 2007-11-29 1(5) Våga vinna medlemmar. Rapport 2007-12-17, Eva Thim & Mattias Sandell En spännande träff om framtiden 2007-11-29 24 Arbetsplatsombud från Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Skatten, Länsstyrelsen,

Läs mer

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler.

ÅRETS CHEF Dialogen mellan fyra ögon är jätteviktig, säger Årets chef 2008, Björn Olsson, chef för Postens brevterminaler. BJÖRN OLSSONS TIPS Så förhindrar du överlevnadsjukan När företaget tagit beslutet att dra ner på personal måste du som chef skapa en egen målbild och strategi för det framtida arbetet: Hur ska processen

Läs mer

Att arbeta med media

Att arbeta med media Att arbeta med media Arbeta med media Syns du inte finns du inte. Ett talesätt som i många fall äger sitt berättigande. Ett sätt att synas mer som förare, arrangör eller förening är att figurera i media.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Utvärdering Målsman 2011

Utvärdering Målsman 2011 Utvärdering Målsman 2011 Var informationen innan kollot tillräcklig? (76 svar) 80 60 40 20 0 Ja (100%, 76 st) Nej (0%, 0st) Om nej, vad tycker ni saknades? Informativ hemsida. Mycket bra info hemskickad.

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Tjejjouren Idun Sigtuna

Tjejjouren Idun Sigtuna Tjejjouren Idun Sigtuna Välkommen till Tjejjouren Idun Sigtunas kvartalsbrev Vinter 2014 Då höstmörkret började falla och kylan tränga in bestämde vi oss för att göra ett ansiktslyft. Vi kom i kontakt

Läs mer

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker

Lärarmaterial MAFFIANS Ö. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Benni Bödker SIDAN 1 Författare: Benni Bödker Vad handlar boken om? Boken handlar om den föräldralöse pojken Marko. Han bor tillsammans med gruppen Gamma som jagar brottslingar. När Markos föräldrar dödades av bankrånare

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer