domkretsen Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol

Transkript

1 nr Öppethus-succé igen EMR-införandet i media Prognoserna blir bättre Gamla tingshus på nätet domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Skyll på Malin när tekniken fungerar Så upplever brukaren besöket i domstol

2 Innehåll nr GD har Ordet Brukarundersökningar i västsverige Enkla åtgärder stora effekter 8 Balansavarbetning har gett reslutat 10 Positiv mediebevakning av EMR Öppet hus på Södertörns tingsrätt Succé för rättegångsspel 14 Myndighetsamverkan ger bättre prognoser 15 Arkivfrågor i fokus Forum för driftsansvariga Domstolsverket anordnar ITinformationsdagar och regionala träffar Teknik utan avbrott utmaningen för Malin 20 Chefer ska bli bättre ledare Uppföljning av tvistemålsutredningen Individuella förutsättningar styr effektiviseringsarbetet 22 Domstolsbyggnader bevarade i databas 24 Tidredovisning kopplas till resursfördelning 26 Siffrorna bort från notariebetygen 27 À JOUR

3 domkretsen POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E-POST GD har Ordet Barbro Thorblad Foto Carl Johan Erikson REDAKTÖR Marcus Nilsson PRODUKTIONSLEDARE Elin Wester LAYOUT Per Carlsson ANSVARIG UTGIVARE Petra Thor Jonzon OMSLAGSFOTO Patrik Svedberg FOTO REDAKTION Marlin Johansson TRYCK Davidsons Tryckeri AB UPPLAGA ex PERIODICITET Fyra gånger per år Tryckt på miljövänligt papper. Domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. Ett nytt utmanande år 2008 har präglats av framgångsrika insatser för att komma till rätta med överba Förtroendeutredningens förslag. läggas på Sveriges Domstolar som följd av lanserna. Det har arbetats hårt ute på En förändring som vi själva råder över domstolarna och så har vi också, trots en i Sveriges Domstolar hoppas jag att vi får kraftig målökning för främst tingsrätterna, se i den här tidningen. När man idag läser sänkt våra balanser. Belastningen på domstolarna har också ökat trycket på Dom det inte finns några problem vare sig på Domkretsen är det lätt att få intrycket att stolsverket, där stora delar av personalen Domstolsverket eller i de svenska domstolarna. Så är det naturligtvis inte, det finns har slitit med EMR projektet. Bra jobbat på alla håll i Sveriges Domstolar alltså! alltid saker som kan och bör förändras och Under hösten har nya löneavtal träffats det finns alltid mer eller mindre befogade med ST, Seko och Jusek, som innebär att kritiska synpunkter. Vad vi vill göra är att allt fler får en lön som framstår som konkurrenskraftig. Detta är nödvändigt om vi själva lyfta fram problem som vi tillsam försöka få med mer av kritiken, men också även i framtiden ska kunna rekrytera och mans kan hitta lösningar på. behålla de medarbetare vi behöver. Det Förutom en öppenhet från Domkretsens sida, krävs att vi alla lättar på stärkta individuella inslaget i domarlönerna ökar vidare möjligheten att attrahera de självcensuren och verkligen för fram våra skickligaste juristerna till domaranställningar samt ger de skickliga och enga olika åsikter kan brytas och leda till något ståndpunkter till den offentliga debatt där gerade domare, som redan arbetar i våra konstruktivt. Vi ska också i högre grad ta domstolar, en mer rättvisande lön. Det är med synpunkter på verksamheten i Sveriges Domstolar från personer som på något också positivt i sig att samma grundprincip i största möjliga utsträckning gäller för alla sätt har haft kontakt med domstolar eller anställda i domstolarna som i samhället i av annan anledning har synpunkter på vad övrigt, nämligen att det är den individuella som görs och bör göras. u insatsen som lönesätts ser ut att bli ett tufft år för domstolarna med en fortsatt ökad måltillströmning, som ännu inte mötts av tillräckligt ökade medel. Det kan bli beslut om förändringar för länsrätterna som berör många medarbetare. Stimulerande, men Barbro Thorblad, generaldirektör, också krävande uppgifter kan komma att Domstolsverket

4 Brukarna allt mer nöjda med hovrätten TEXT HELENA BÄCKHED FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST Möten med brukarna och respons på åtgärder. Det är de två stora behållningarna efter att den andra brukarundersökningen på Hovrätten för Västra Sverige är genomförd. Att möta dem som är mest berörda av det vi gör i vår verksamhet är oerhört viktigt, kanske det allra viktigaste, säger Helena Jönrup, projektledare för årets undersökning. Under april och maj 2006 gjorde Helena Jönrup och hennes kollega Marie B Hagsgård Sveriges Domstolars första brukarundersökning. Den riktade sig till 65 brukare målsägande, vittnen och tilltalade. Tanken med undersökningen var att lyfta frågor om service, information och bemötande, bland annat som ett led i att öka kvaliteten inom dessa områden och på så vis skapa bättre förutsättningar för både brukarna och hovrätten. Undersökningen gav en mängd nyttig information som ledde till att man kunde förbättra för brukarna på flera sätt. En enkel åtgärd blev att skylta bättre i lokalerna, en annan att ta fram ett informationsblad som beskriver hur olika typer av rättegångar går till. Dessutom skickar man tillsammans med kallelsen till rätten en karta som visar var hovrätten ligger, samt information om varför det är viktigt att vittna och hur man får kontakt med stödpersoner. Fler i projektgruppen För att följa upp de åtgärder som vidtogs efter den första brukarundersökningen gjordes en ny intervjuomgång under oktober En enkel åtgärd som brukarna uppskattar är skyltar i förhandlingssalen som talar om vem som är vem. Denna gång genomfördes undersökningen av fyra personer istället för av två, för att fler av hovrättens medarbetare ska få mer erfarenhet av möten med brukare. Helena Jönrup, Carina Jenslöv, båda domstolssekreterare, hovrättsrådet Jennie Mellbin samt hovrättsassessorn Maria Broberg arbetade med årets undersökning. De har intervjuat 75 brukare; 29 tilltalade, 10 målsägande och 36 vittnen. Det är roligt med en uppföljning. Förra undersökningen har varit mycket omtalad i hovrättsområdet. Det är spännande att se responsen från brukarna på de åtgärder som hovrätten vidtagit utifrån 2006 års undersökning, säger Jennie Mellbin. Enkla åtgärder ger effekt Den uppföljande undersökningen har gett väldigt tydlig feedback på det arbete hovrätten hittills har gjort. I förra undersökningen var det en brukare som sa: Det var som ett helt fotbollslag inne i salen och jag visste inte vem som var vem. En sådan enkel sak som att ha skyltar som visar vem som är vem i förhandlingssalen kan vara skälet till att vi i årets undersökning inte har fått den typen av synpunkter, säger Helena Jönrup. 4 DOMKRETSEN nr 4/2008

5 Från vänster: Carina Jenslöv, Maria Broberg, Helena Jönrup och Jennie Sjödahl Mellbin vid Hovrätten för Västra Sverige. Kommentarer som att rätten var stel som ett vaxkabinett återkom inte heller i den senaste undersökningen. Tvärtom har vi fått höra från flera brukare att det är en bra och vänlig stämning i salen och att man upplever att rätten är engagerad genom att ställa följdfrågor, anteckna och titta på den som lägger fram sin berättelse, fortsätter Helena Jönrup. oroliga besökare Trots att inga direkta frågor om oro eller rädsla inför huvudförhandlingen ställdes vid intervjuerna kom detta ämne ibland upp spontant från en del brukare. När projektgruppen träffas för att gå igenom undersökningssvaren blir det en livlig diskussion kring brukarnas oro och rädsla. En insikt som alla i gruppen delar är att det är svårt att i förväg veta vilka av brukarna som kommer att vara rädda. Och många gånger finns det ingen logisk förklaring till varför en person är orolig, ängslig eller rädd när de kommer till domstolen. I undersökningen finns det en del exempel på att brukare skulle vilja ha ett eget väntrum eller medhörning i mål, men vi har inte alltid kunnat förutse att det skulle behövas. Det får oss att tänka ett varv till, säger Helena Jönrup. Ja, det är ju inte domstolens sak att bestämma vem som bör vara rädd eller inte, utan att se till att personen är tillräckligt trygg för att kunna lämna ett så bra vittnesmål som möjligt, säger Maria Broberg. Precis, fortsätter Jennie Mellbin. Det är ju lätt att tro att det ska vara lättare att komma till hovrätten eftersom de flesta då redan varit i tingsrätten. Men så är det inte alltid.»det krävs mjuka miljöer för hårda möten«brukare svarar i undersökningen Viktigt att skapa trygghet Helena Jönrup menar att det inte är speciellt stora krav brukarna har. De allra flesta är införstådda med att det är en relativt formell miljö de ska vistas i när de kommer till domstolen. En intervjuperson sa att: Jag fattar ju att vi inte ska sätta oss ner och ta en fika. De efterfrågar inte att det ska vara mysigt och jättetrevligt, men det är viktigt för dem att känna en grundtrygghet och att förstå vad rättegången handlar om, säger hon. Med tryggare brukare blir berättelserna klarare och mer utförliga. I längden har det även betydelse för rättssäkerheten. Ju bättre berättelse, desto mer underlag för en bra bedömning det är en ganska enkel ekvation. Klart att det är en vinst för alla parter om en brukare känner sig trygg i sin situation, säger Maria Broberg. stöd Från ledning och kollegor För att göra en lyckad undersökning är stöd från andra ett måste. Hovrätten för Västra Sverige har lagt ner mycket resurser på undersökningen och gruppen har fått mycket hjälp från medarbetare, som gärna diskuterar bemötande när tid ges. Det är helt avgörande att känna ett stöd från ledning och kollegor. Vår president, Gunnel Wennberg, tycker att undersökningen är en viktig del av verksamheten. Utan det stödet hade vi inte kunnat göra det här, säger Helena Jönrup. Det mest positiva är att se att de åtgärder vi har vidtagit faktiskt ger resultat. Att det man gör spelar roll för dem som kommer hit. Det är viktigt att få känna så, säger Maria Broberg. u DOMKRETSEN NR 4/2008 5

6 Göteborgs tingsrätts brukarundersökning: Små åtgärder kan ge stor effekt TEXT HELENA BÄCKHED FOTO ANNA-LENA LUNDQVIST Under hösten 2007 genomförde Göteborgs tingsrätt en brukarundersökning. Den har varit viktig på många sätt. Inte minst för att den har medvetandegjort mycket av problematiken som brukare upplever vid domstolen. Numer är det vanligt att diskussioner om bemötande kommer upp på kafferasten, säger rådmannen Kerstin Ekstedt Lundegard. Delar av Göteborgs tingrätt huserar i det pampiga Rådhuset vid Gustaf Adolfs torg. Byggnaden ritades av Nicodemus Tessin d.ä. och stod klar I huset arbetar rådmännen Eva Charlotte Salvall, Kerstin Ekstedt Lundegard och Johan Isaksson, som tillsammans med domstolssekreterarna Doris Lau och Lena Nygård Zandhoff utförde brukarundersökningen för drygt ett år sedan. Syftet var att ta reda på om resultatet skulle skilja sig från hovrättens undersökning från Vi märkte direkt att vi fick ha andra frågor för att anpassa undersökningen till våra förhållanden, säger rådmannen Kerstin Ekstedt Lundegard. Sammanlagt intervjuades 189 personer. Av dessa var 72 personer tilltalade, 43 personer målsägande och 74 personer vittnen. Många av de intervjuade upplevde en stark nervositet inför och efter rättegången. Även poliser och butikskontrollanter, som ju är här i jobbet och har varit här många gånger förr, uttryckte olika grader av obehag. Det är lite förvånande, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. Det händer att målsägande och tilltalade bor på samma gård eller i samma område och kanske ses på spårvagnen dagligen. Ibland glömmer man att det handlar om så mycket mer än bara en dag i rättten, att utgången av målet kan påverka hela deras liv. små saker påverkar brukarnas tillit Många brukare, framförallt vittnen, har en känsla av bristande säkerhet. Speciellt när de har väntat i samma rum som den tilltalade. Flera har uppgett att de tror att det har påverkat vittnesmålet och att de mer eller mindre medvetet undanhållit väsentlig information. En tjej som jag intervjuade var alldeles kritvit i ansiktet. En storvuxen kille hade satt sig bredvid henne. Hon trodde att det var en torped och blev livrädd. Sedan kom ett utrop och han gick in i en annan rättssal han hade inget med hennes förhandling att göra. Det är nog lätt att få fantasier när man sitter ensam i en helt ny situation. Kerstin Ekstedt Lundegard menar att det är lätt att glömma att det krävs förhållandevis lite för att få brukarna mer avslappnade. Det kan räcka med att presentera sig själv och resten av rätten, och göra det för alla vittnen, även om det är tio stycken under förhandlingen. Vill Veta Vad som ska hända En annan problematik för brukarna är att det är många personer i rättssalen och att det är svårt att veta vem som är vem. En person sa i undersökningen: Man är ju väldigt nervös, så det hade varit lättare att koncentrera sig om ordföranden hade berättat hur det går till. Då känns det som att man betyder något som person. Många gånger krävs det alltså ganska lite för att få brukarna att känna sig lugnare och tryggare, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. Projektgruppen funderar nu på att ta fram en lista med hållpunkter på vad som kommer att ske under rättegången och låta den ligga framför brukaren. häktade Missar beslutet Undersökningen innefattade även intervjuer med sex häktade personer. Många gånger går häktningsförhandlingarna fort. Kanske lite för fort. Två av de häktade uppgav att de inte förstått att de blivit häktade, trots att beslutet avkunnats. Det är ju skrämmande något är verkligen fel då. I de fallen hålls förhandlingen ovanför huvudet på brukaren. Jag tror att alla rådmän måste vara medvetna om detta och säkerställa att den tilltalade förstår beslutet. Utgången ska man ju ändå fatta, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. åtgärdslista på gång Projektgruppen arbetar med att färdigställa en åtgärdslista med ett antal konkreta förslag till förändringar vissa enklare, andra mer övergripande. Vissa saker i informationsflödet kommer man att förändra så snart som möjligt. Flera andra punkter på listan kommer att byggas bort i de nya lokalerna som Göte 6 DOMKRETSEN NR 4/2008

7 borgs tingsrätt ska flytta till om ett drygt år. Bland annat kommer de tekniska problemen med högtalarsystemet att åtgärdas i den nya byggnaden. De nya lokalerna kommer att bli jättefina, men det är lite konstigt att Domstolsverket inte tagit mer hänsyn till vad som kommit fram i vår rapport. Exempelvis byggs inga avskilda väntrum eller någon cafeteria. Flera av brukarna har kommenterat att det är svårt att hitta kaffeautomaten, att den varit trasig och att det inte funnits något att äta. En intervjuperson hade tagit tåget från Sundsvall och tänkt äta frukost på tingsrätten. Han var förvånad och besviken och sa: Det är klart att man gör bättre ifrån sig om man är mätt, än om man inte har kunnat gå på toaletten och är hungrig. Frågan är uppe på agendan Tempot i tingsrätten är högt och det är en av anledningarna till att bemötandet gentemot brukarna ibland kommer i andra hand. Men med brukarundersökningen har frågeställningarna kring brukarnas upplevelse kommit upp på agendan. Som rådman i tingsrätten har man mycket att göra, på ett sätt är det en massverksamhet. Vi ska ju avgöra så många mål snabbt och rättssäkert, då har man sällan tid att reflektera. I dag tror jag att alla bemödar sig mer och tänker på hur det man säger kommer att uppfattas av brukarna, säger Kerstin Ekstedt Lundegard. u Kerstin Ekstedt Lundegard, rådman, var en av de som genomförde Göteborgs tingsrätts brukarundersökning för ett år sedan. DOMKRETSEN NR 4/2008 7

8 Uppföljningen av överbalanserna: Bättre än siffrorna antyder Målsättningen var att avverka mål i överbalans under det gångna året. Med en snabb blick på prognossiffrorna ser man att minskningen av överbalanserna bara kommer ner i drygt hälften vid årets slut. Men studerar man siffrorna lite närmare framträder ett mer överraskande bra resultat. För med hänsyn till ökningen av inkomna mål landar siffrorna på ett resultat nära det utsatta målet. text Pia Roxell foto per carlsson Summeringen av 2008 års arbete med överbalansen kan vid en första anblick verka dyster. Men både Ann Härelind, avdelningschef, ekonomiavdelningen, Domstolsverket och Claes Tidanå, enhetschef, enheten för analys, Domstolsverket, ser ändå mycket positivt på resultaten. De menar att uppföljningen av det gångna året visar att alla insatser och resurssatsningar har gjort stor skillnad. Tittar man närmare på siffrorna framkommer det att genomströmningen av mål har ökat i en imponerande takt. Alla domstolsslag har lyckats med att öka antalet behandlade mål under det senaste året, vissa domstolsslag med över tio procent, förklarar Claes Tidanå. Minskning med mål En tydlig tendens är att ökningen av antalet inkomna mål, framförallt brottmål, blir allt större. Det kan bland annat förklaras av ökade resurser och effektiviseringar hos polis och åklagare. Om höstens tendens håller i sig kommer överbalansen vid årsskiftet 2008/2009 att ha minskat med närmare mål. Räknar man dessutom in och kompenserar för den ökade måltillströmningen så landar man på en balansminskning motsvarande cirka mål. Nya arbetssätt ger resultat Att man inte nått riktigt ända fram med att minska överbalansen med mål från hösten 2007 till hösten 2008 beror till stor del på att målet var högt satt. Det var dessutom Claes Tidanå, enhetschef, enheten för analys och Ann Härelind, avdelningschef, ekonomiavdelningen, Domstolsverket satt utifrån att andra påverkande faktorer inte förändrades. Att måltillströmningen skulle öka i så hög grad hade ingen räknat med. Faktorerna bakom överbalanserna är många, komplexa och ofta sammanflätade. Det viktiga som nu sker är att varje domstol identifierar och arbetar med de faktorer de själva kan påverka, säger Ann Härelind. Flera domstolschefer berättade på chefsdagarna i oktober om att effektivisera genom förändringsarbete kring delaktighet, samverkan och nya arbetssätt. Samtidigt är det ofta svårt att mäta omedelbara effekter av den typen av effektiviseringsarbete. Fast i det här fallet ser vi att även mjuka metoder kan ge ett överraskande snabbt resultat i och med att överbalanserna krymper i en mycket hoppingivande takt. Målet ska nås under 2009 Den ökade måltillströmningen och det omfattande förändringsarbetet kostar förstås pengar. Pengar som inte alltid finns i en tid av andra kostnadskrävande omorganisationer och reformer. I en särskild skrivelse till regeringen begärde Domstolsverket därför ytterligare 300 miljoner kronor från och med Resultatet blev bara 120 miljoner kronor extra, vilket innebär att det framöver kommer att behövas mer pengar för att möta den alltjämt ökade måltillströmningen. Men Ann Härelind ser ändå med tillförsikt fram emot nästa år: Även om pengarna inte riktigt räcker, så har vi skjutit till så mycket det bara går till domstolarna för att de ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att kunna minska överbalansen ytterligare och för att kunna möta tillströmningen av nya mål. Vår förhoppning är att den goda trend som vi sett under 2008 ska kunna fortsätta och att vi ska nå det uppsatta målet under u Målet om minskad överbalans På chefsdagen den 8 november 2007 fastställdes en målsättning för domstolarnas arbete med att minska överbalanserna: balanserna ska minska med mål från den 30 september 2007 till den 31 december Målsättningen var baserad på modellberäkningar av Domstolsverket om hur stor andel av den totala balansen som kan betraktas som en normal arbetsbalans. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen är en så kallad överbalans och det är den som utgör det egentliga problemet. Enligt beräkningarna uppgår den totala arbetsbalansen till cirka mål. Den 30 september 2007 fanns det ytterligare ca mål i balans. Det är alltså denna överbalans som bör avarbetas. 8 DOMKRETSEN nr 4/2008

9 De olika domstolsslagens uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Handläggningstid i månader för avgjorda mål (75 procent av målen ska vara avgjorda inom tiden) Resultat 2007 Resultat jan-sept 2008 Mål Tingsrätter Tvistemål exklusive gemensam ansökan 9,3 8,5 7,0 Brottmål exklusive notariemål och förtursmål 6,0 5,2 5,0 Hovrätter Tvistemål 10,0 9,6 7,0 Brottmål exklusive förtursmål 9,6 8,2 5,0 Länsrätter Samtliga mål exklusive förtursmål 9,7 8,7 6,0 Kammarrätter Samtliga mål exklusive förtursmål 10,8 10,0 6,0 Mera siffror 7 procent. Under det senaste året, från hösten 2007 till hösten 2008, har antalet avgjorda mål ökat med i genomsnitt sju procent jämfört med motsvarande period året innan. 120 miljoner kronor har Domstolsverket tilldelats av regeringen under år 2009 för att möta den ökade målvolymen. 1 månad eller mer. Så mycket har den ungefärliga genomsnittliga handläggningstiden minskat i Sveriges domstolar under Förändringen av överbalanser med hänsyn till måltillströmningen Ökad säkerhet med utbetalning direkt till bankkonto Numera ska som regel ersättning till vittnen och andra förhörspersoner betalas ut direkt till personens bankkonto. Efter drygt två veckor med det nya arbetssättet har kontanthanteringen på domstolarna minskat med drygt 1,3 miljoner kronor. Domstolarna ska ha en eloge för hur de har hanterat förändringen, säger Ewa Karmhag, ekonomihandläggare på Domstolsverket. TEXT Marianne Elvhamre Tidigare har ersättning till vittnen och andra förhörspersoner antingen betalats ut kontant på domstolen eller hanterats via Plusgiroanvisning eller utbetalningskort via Plusgirot. Tack vare ett samarbete med Swedbank samt en ny version av systemet KIM (Kostnader i mål) kan nu istället ersättningen betalas ut direkt till personens bankkonto. Med en minskad kontanthantering ökar säkerheten på domstolarna samtidigt som kostnaderna för att återfylla kontantkassan minskar RR Kr Lr HD Hr Tr Förändring Ny koppling mellan Vera och KIM Nyheten i KIM som möjliggör det nya utbetalningssättet är en koppling till Vera som innebär att inregistrerade grunduppgifter såsom personnummer, namn och adress hämtas automatiskt. När det är dags att betala ut ersättning till ett vittne skickar man via KIM ett betalningsuppdrag till Swedbank. Via personnumret hittar banken personens konto och gör utbetalningen. På detta sätt behöver den som vittnar inte uppge sitt kontonummer och det hanteras heller aldrig på domstolen. Av de drygt betalningar som har gjorts fram till mitten av november har tre fjärdedelar kunnat betalas ut direkt till personens bankkonto. Om personens konto inte finns i bankens register, skickar banken istället ut en utbetalningsavi. Vi är väldigt nöjda med hur det har gått hittills och inom kort kommer ett antal större domstolar att börja använda sig av möjligheten med direktbetalning till bankkonto. Vi vill såklart att alla ska anamma det här arbetssättet, säger Berna Davidsson, IT-handläggare på ekonomiavdelningen på Domstolsverket. u DOMKRETSEN nr 4/2008

10 Förberedelse ger effekt Landsomfattande mediearbete inför Inför ikraftträdandet av En modernare rättegång (EMR) erbjöds domstolarna ett press-kit som stöd i kontakter med media. Många domstolar valde också att arbeta aktivt för att få ut information. Det gav effekt. Vår analys visar på ett klart större genomslag än vad de flesta företag och organisationer vi samarbetar med brukar få, säger Claes Nordh, analytiker på Cision. text Marcus Nilsson Några veckor före den 1 november 2008, då domstolarna, säger Petra Thor Jonzon, Domstolsverkets informationschef. EMR skulle träda ikraft, fick alla domstolschefer i allmän domstol ett så kallat press-kit som Informationsavdelningen på Domstolsverket gav medieanalysföretaget Cision i upp Domstolsverkets informationsavdelning och EMR-projektledningen hade tagit fram. drag att under en period kring den 1 november bevaka och analysera hur pappers- och Kitet bestod av ett utkast till pressmeddelande som enkelt kunde anpassas efter lokala webbtidningar rapporterade om reformens förhållanden, e-postadresser till lokala medier, införande och vilket genomslag de budskap en samling frågor och svar om reformen, som fanns i press-kitet fick. samt broschyrerna En modernare rättegång Denna analys har sedan kompletterats och Prövningstillstånd i hovrätt. Information med en enkel enkät till domstolarna om hur och bilder i pressrummet på de valde att använda materialet. När detta ingick också i paketlösningen. skrivs har 42 av 60 berörda domstolar svarat. Tanken från Domstolsverkets sida var att erbjuda domstolarna stöd för att driva ett Uppmärksamhet i 30 medier eget mediearbete gentemot lokala medier, Totalt rapporterar mer än 30 olika medier istället för att driva det hela centralt gentemot om införandet av EMR under Cisions mätperiod mellan den 27 oktober och 8 novem riksmedier. En centralstyrd medielansering skulle ber. Geografiskt sett är spridningen stor över troligen ändå ha lett till att domstolarna fått landet. De vita fläckarna finns framför allt i hantera lokala medier som velat göra egna Göta hovrättsområde och kring storstadsregionerna Stockholm och Göteborg. uppföljningar. Dessutom handlar ju ikraftträdandet om att Domstolsverket på sätt och Samtidigt hade de större, mer eller vis lämnar över En modernare rättegång till mindre rikstäckande medierna i storstadsom Vad nådde ut i medierna? EMR får ett övervägande positivt mottagande i medierna. Av periodens 50 införanden är tolv positiva, trettiofem neutrala eller balanserade och tre negativa. Medierna lägger fokus på i lika stor utsträckning på de processuella förändringarna som på den tekniska utvecklingen. De mest framträdande nyhetsvinklingarna i artiklarna är att alla vittnesmål kommer att filmas, att tingsrätternas roll blir viktigare samt att processen blir effektivare. I den mån reformen ifrågasätts handlar det om att tv-inspelningar blir mer platta och döda än riktiga människor. Det uttrycks också oro över att inspelningarna kan spridas på internet. Domstolarnas företrädare har en dominerande roll i rapporteringen. De bidrar också till en positiv bild genom att lyfta fram fördelarna med reformen. Bland övriga huvudaktörer i artiklarna märks advokater, som i några fall uttrycker kritik mot EMR. Bland annat framhålls risken för att klienter inte hänger med. (Källa: Cision) rådena och flera lokala medier inom Göta hovrättsområde artiklar om EMR tidigare under hösten. Göteborgs-Posten hade en artikel så sent som den 26 oktober och såväl Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och nyhetsbyrån TT skrev om reformen under september och oktober. Domstolarna inom Göta hovrättsområde deltog i försöksverksamheten och gjorde sitt mediearbete i samband med att den drog igång för ungefär ett år sedan. Deras val att avstå från att använda press-kitet är därmed varken förvånande eller konstigt. Att de lokala medierna rapporterade om EMR redan när testverksamheten drog igång, kan i sin tur vara en förklaring till att de bevakade ikraftträdandet en tid före den 1 november, säger Petra Thor Jonzon. Hälften använde press-kitet Räknar man bort domstolarna inom Göta hovrättsområde uppger 49 procent av de svarande domstolscheferna att de fått användning av press-kitet på något sätt. Med tanke på att det är första gången vi gör något sådant här och att vi inte riktigt vet vilket behov och intresse alla domstolar har av vårt stöd i massmediefrågor, är det ett fantastiskt resultat, säger Petra Thor Jonzon. Rapporteringen i media i samband med ikraftträdandet av EMR ledde enligt Cisions analys till att 2,3 miljoner potentiella läsare nåddes av informationen. Av dem kan personer räknas som sannolika läsare. Detta är i sammanhanget en relativt blygsam siffra, men från Cision konstaterar man å andra sidan att siffran hade varit högre om man hade räknat med den medierapportering som skedde strax innan mätperioden. 10 DOMKRETSEN nr 4/2008

11 EMR Förberedelse ger effekt Några domstolschefer har haft synpunkter på exempelvis formuleringar i utkastet till pressmeddelande några valde att skriva om och andra att inte använda sig av materialet alls. Jag kan förstå att man vill göra pressmeddelandet till sitt och den här kritiken är jätteviktig att vi kan ta till oss. Vi strävar naturligtvis efter att domstolarna helhjärtat ska kunna ställa sig bakom ett sådant här pressmeddelande, att det är juridiskt korrekt i alla detaljer, säger Petra Thor Jonzon. Samtidigt är det fler aspekter som måste vägas in när man formulerar ett pressmeddelande, konstaterar Petra Thor Jonzon. Det måste vara utformat på ett sätt så att media kan publicera det relativt oredigerat. Då först kan pressmeddelandet bära fram det egna perspektivet på en händelse hela vägen och minimera risken för missförstånd och rena felaktigheter i medias rapportering. Det är syftet med pressmeddelanden i minst lika hög grad som att skapa uppmärksamhet kring något man gjort. Sammantaget går det att konstatera att de domstolar som valde att använda pressmeddelandet nästan alltid fick bevakning i media och att denna bevakning nästan uteslutande var positivt vinklad och tillät domstolen, oftast i form av lagmannen vid en tingsrätt, att vara den drivande aktören. tar helst egen kontakt Samtidigt som ett aktivt mediearbete ger resultat, bekräftas den gamla sanningen att medier allra helst skriver på eget initiativ. De domstolar som fick mest bevakning under perioden, Hudiksvalls och Falu tingsrätter, kontaktades av journalister innan de själva agerat. Det var Falu Kurirens reporter som tog kontakt med mig, varefter vi erbjöd honom och hans fotograf en ordentlig genomgång i en rättssal. Vi höll på rätt länge och jag bedömde att resultatet i tidningen blev riktigt bra med ett tvåsidesuppslag samma dag som reformen trädde i kraft, säger Lars Eklycke, lagman i Falu tingsrätt. Gävle tingsrätt valde, precis som en handfull andra domstolar, att inte använda sig av just pressmeddelandet, men hade ändå nytta av press kitet till exempel frågor och svar dokumentet och broschyrerna. Vi bjöd in lokala medier tillsammans med bland andra lokala advokater till ett informationsmöte den 23 oktober. Påföljande dag var det rätt stora och rätt positiva artiklar i båda lokaltidningarna, Gefle Dagblad och Arbetarbladet, säger tingsrättens lagman Karl Axel Bladh. använde er domstol press-kitet i samband Med införandet av emr? Antal Procent av svarande Bevakades i media under perioden (i procent) Ja även pressmeddelandet Ja men inte pressmeddelandet Nej Totalt (av 60 tillfrågade) 42 (Källa: Enkät gjord av informationsavdelningen) stort genomslag Medieanalysföretaget Cision har utvecklat ett kvalitetsmått som de kallar Impact Score, som väger samman en mängd olika faktorer för att uppskatta vad en läsare skulle kunna komma ihåg ur nyhetsflödet och om denna hågkomst är positiv eller negativ. Värdet på detta genomslag för kommunikationen kring införandet av EMR når 33 procent. Genomsnittet för de största svenska företagen i vårt index ligger till exempel på nio procent. För att hitta exempel på nyhetshändelser med lika högt Impact Score som EMR får man gå till enskilda kampanjer för olika välgörenhetsorganisationer och lanseringar inom mode, säger Claes Nordh, analytiker på Cision. u Fotnot: Cisions rapport finns att läsa på intranätet Doris under fliken Informationsmaterial/Massmedia några nyckeltal Från Medieanalysen (mätperiod 27/10 8/11) Antal införanden 50 Potentiella läsare i miljoner 2,3 Impact Score* Andel huvudaktör Andel positiv publicitet 33 procent 44 procent 94 procent (Källa: Cision) * Ett mått på vad som gör att en läsare uppmärksammar och minns en organisation eller kampanj i en tidning eller på Internet. Impact Score tar hänsyn till de sju faktorer som visat sig ha störst betydelse för hågkomsten. Dessa faktorer är bland annat omnämnande i rubrik, i ingress, storleken på artikeln, bildförekomst samt om artikeln är positivt eller negativt vinklad gentemot organisationen eller kampanjen. DOMKRETSEN NR 4/