Att vara förälder till barn med ADHD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara förälder till barn med ADHD"

Transkript

1 AGNETA HELLSTRÖM Att vara förälder till barn med ADHD Så kan du underlätta vardagen för ditt barn

2 Innehåll Vad innebär barnens svårigheter? 2 Koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsproblem 2 Passiva eller överaktiva 3 Inte lätt att vara förälder 4 Förhållningssätt och bemötande 5 Förståelse 5 Realistiska krav och förväntningar 5 Så kan du hjälpa barnet att få struktur i vardagen 7 Miljöanpassning 7 Stressreduktion 7 Struktur i vardagen 8 Så kan du ge barnet stöd och hjälp 10 Hjälp att se samband och sammanhang 10 Hjälp att komma igång med, genomföra och avsluta en uppgift 10 Så kan du hjälpa barnet att samarbeta 12 Tydlig kommunikation 12 Uppmuntran och beröm 13 Belöningssystem 13 Att ignorera problembeteende 14 Att sätta gränser 15 Så kan du förebygga problem 16 Att förbereda förändringar 16 Att planera i förväg 16 Problemlösningsstrategi 17 Att hantera utbrott 18 Att hantera relationer till andra 19 Syskon 19 Kamrater 20 Att handskas med släkt och vänner 20 Att handskas med förskola och skola 21 Till sist 22 Litteraturtips 23

3 Varje barn har sin unika personlighet som skiljer just det barnet från alla andra och som väcker föräldrarnas och syskonens kärlek och fascination. Det gäller förstås också barn som får diagnosen ADHD. Men barn med ADHD har också vissa drag gemensamma. De fungerar på ett annorlunda sätt som gör att de kan vara svårare att förstå sig på och att fostra än andra barn. 1

4 Vad innebär barnens svårigheter? Problemen kan se mycket olika ut hos olika barn, både till sin karaktär och svårighetsgrad. Koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsproblem Det barnen har gemensamt är att de har svårt att koncentrera sig och att vara uppmärksamma mer än korta stunder, i synnerhet på sådant som inte väcker deras omedelbara fascination. En del barn är närmast passiva och oföretagsamma medan andra är överaktiva och impulsiva till sin läggning. Några växlar aktivitetsnivå mellan dessa ytterligheter. 2

5 Uppmärksamhetsproblemen kan ta sig många olika uttryck och vara av olika karaktär. De varierar naturligtvis också med barnets ålder och vilken situation barnet befinner sig i. Några exempel på beteenden som föräldrar ofta upplever är att barnet u inte verkar lyssna när man berättar saker eller ger det uppmaningar u är splittrat och förvirrat, har svårt att förstå den röda tråden i ett sammanhang u är lättdistraherat, glömmer saker och överenskommelser u inte har något tidsbegrepp u inte kan sortera ut det väsentliga u tröttnar fort u har svårt att komma igång med och att genomföra uppgifter Det är inte ovanligt att barnet flackar från det ena till det andra och ingenting blir ordentligt gjort eller slutfört. Vissa barn blir överväldigade av intryck som de inte kan sortera i, medan andra snarare verkar söka stimulans för att inte bli uttråkade. Att rikta uppmärksamheten på det väsentliga och att sedan hålla kvar den, utan att distraheras av annat till dess att en uppgift är slutförd, kan vara mycket svårt för dessa barn, liksom att lyssna färdigt på vad någon har att säga utan att tröttna eller avbryta. Karakteristiskt för de flesta är just den bristande uthålligheten och svårigheter att mobilisera energi för att göra sådant som barnet upplever som tråkigt eller enahanda. Passiva eller överaktiva De barn som tillhör den passiva sorten kan vara mycket tillbakadragna, lite håglösa och tröga, svåra att engagera i sysselsättningar, osjälvständiga och kravkänsliga. Det kan verka som om de nästan saknade motor och energi. Barn som tillhör den andra ytterligheten däremot, den överaktiva och impulsiva sorten, hörs och syns hela tiden. Det är som om de inte kunde låta bli att reagera på stort och smått och ofta blir reaktionerna kraftiga och överdrivna. Barnet stannar inte upp och tänker efter innan det handlar 3

6 utan det är impulsen eller intrycket för stunden som styr handlandet. Att planera för långsiktiga och abstrakta mål är svårt, barnet föredrar omedelbar och påtaglig behovstillfredsställelse. Barnen verkar ofta lite barnsliga och omogna jämfört med sina jämnåriga. Inte sällan får de problem med kamrater eftersom det inte riktigt klarar reglerna och villkoren för ömsesidig samvaro och lekar med jämnåriga. Det verkar som om dessa barn inte själva kan styra och reglera sitt handlande utan de måste hela tiden ha styrning utifrån av de vuxna, en styrning som de samtidigt ofta motsätter sig. Man kanske kan likna de förmågor barnen har svårt med vid det som krävs av en bra bilförare; att kunna anpassa körningen till vad som händer på vägen genom att vara uppmärksam på det väsentliga, reglera farten, lägga in rätt växel, styra och bromsa. Inte lätt att vara förälder Det säger sig självt att det inte alltid är så lätt att vara förälder till ett barn som har en sådan här läggning. Barnet påverkar hela familjen. Det är lätt hänt att man hamnar i onda cirklar med mycket tjat, förebråelser och upptrappade konflikter och att man känner sig otillräcklig och osäker på hur man ska bemöta barnet. Vilka krav kan man ställa, kan han eller hon rå för sitt beteende, hur ska man få barnet att klara av de förväntningar som ändå finns på att kunna fungera självständigt, ta ansvar, klara vardagsrutiner, hjälpa till, fungera ihop med andra, ta hänsyn och så vidare? Här behöver man få stöd i sin föräldraroll och verktyg för att hjälpa barnet att fungera bättre i vardagen. Många av de problem som föräldrar upplever, till exempel att barnen är extremt envisa och egensinniga, svåra att få in i vardagsrutiner, måltider, läxläsning med mera, går att hantera. Här följer några tips och ideer som kan vara värda att prova. Men kom ihåg att just ditt barn är unikt och det som fungerar för det ena barnet inte behöver göra det för det andra. Prova dig fram till vad som passar just ditt barn och er familj. 4

7 Förhållningssätt och bemötande Förståelse Många av de problem som uppstår beror på att omgivningen inte riktigt förstår sig på hur barnen fungerar. Det är viktigt att du som förälder verkligen skaffar dig den förståelsen och att du också kan förmedla den till andra, inte minst till barnet självt. Skaffa dig kunskap om ADHD genom att läsa och utbyta erfarenheter med andra! Låt också barnet visa dig vägen till kunskap och förståelse om du tolkar barnets reaktioner som uttryck för vilka förmågor och färdigheter det har eller saknar, snarare än som trots eller elakhet kan du få mycket vägledning. Barnet rår inte för sina svårigheter och inte du heller. Befria både dig själv och barnet från skuld och moraliserande. Ibland kan ett handikapptänkande vara till hjälp. Vi säger inte till ett barn som är blint att det ska se sig för, vi säger inte till ett hörselskadat barn att det ska höra upp. Men barn med ADHD får ofta höra att det ska skärpa sig, ta sig i kragen, lugna ner sig, rycka upp sig; just sånt som de på grund av sitt funktionshinder har svårt för. Realistiska krav och förväntningar Det är lätt att man ställer för stora krav på barnet för att man inte inser hur svårt det kan ha det med det vi tycker är enkla vardagsfärdigheter. Att till exempel städa sitt rum kan i själva verket kräva ganska komplexa förmågor. Det kräver att man kan: u planera u hålla flera saker i huvudet samtidigt u sortera u ha en bild av hur det ska se ut när det blir klart u mobilisera motivation för uppgiften 5

8 Allt detta är saker som barn med ADHD har svårt för och behöver hjälp med. I stället för att utgå från vad andra barn brukar klara bör man som förälder fråga sig vad barnet faktiskt förmår. Kanske måste du ta reda på detta genom att till exempel studera hur många minuter barnet klarar att leka själv, hur länge det kan sitta still vid matbordet och så vidare. Det är ett bra utgångsläge. Sedan kan man höja kravnivån i små steg. Viktigt är att prioritera och ställa sig frågan vad är viktigast just nu? Försök hitta sätt att kringgå svårigheterna som barnet har, undvik att utsätta det för misslyckanden och satsa i stället på det som barnet kan lyckas med! Om det är något barnet behöver så är det erfarenheter av att lyckas med vad det företar sig, om än aldrig så små saker. Försök inte göra om barnet utan låt det vara annorlunda och strunta i vad andra tycker! 6

9 Så kan du hjälpa barnet att få struktur i vardagen Miljöanpassning Många av barnen med ADHD far illa i en kaotisk och stressig miljö och sådana finns det ju gott om i vårt samhälle. För att inte förvärra barnets problem kan det vara extra viktigt att åtminstone hemma försöka skapa en lugn och avstressande miljö. Barnen mår oftast bäst i en miljö där ordning och reda råder, där saker har sina bestämda platser och där inte alltför många störande ljud- och synintryck splittrar och förvirrar barnet. Försök till exempel att hålla god ordning i barnets rum och hjälp det att hålla snyggt där. Låt inte TV:n stå på om ingen tittar och stäng av radion och musikanläggningen om ingen lyssnar. Stressreduktion Många barn med ADHD är extremt stresskänsliga och mycket av deras besvärliga beteende kan vara uttryck för just stress. Precis som vi själva blir barnen splittrade vid stress och trötthet, men deras stresströskel är sannolikt lägre än vad den är för de flesta av oss andra. Några exempel på situationer som kan framkalla stress är: u en rörig miljö u för höga krav u tidsbrist u tjat och starka reaktioner på barnets beteende u för många intryck som barnet inte kan sortera u plötsliga förändringar u ostrukturerade situationer u för mycket aktiviteter 7

10 Undersök vad som framkallar stress och splittring hos just ditt barn att se vad du kan åtgärda. Kanske kan det också vara värt att försöka lära barnet avslappning och stresshantering det finns många kurser och mycket litteratur på detta område numera. Struktur i vardagen För barn med ADHD är det extra viktigt att dagen har en fast struktur med återkommande rutiner på bestämda tider. Förutsägbarheten skapar trygghet och gör att barnet lättare får grepp om sin tillvaro. Visuella scheman Eftersom barnen ofta har svårt att komma ihåg vad som gäller och se strukturer inne i huvudet är det ofta till stor hjälp att åskådliggöra vad som ska 8

11 hända under veckan eller dagen i form av tydliga visuella scheman. Sådana kan man tillverka själv med bilder och/eller enkel text men de finns också att köpa. Synliga regler Man kan också behöva åskådliggöra regler genom att skriva upp dem och sätta upp dem på väggen, ge varje regel en färg eller ett nummer för att kunna hänvisa till den. Bestämda platser Bestämda platser vid matbordet och i vardagsrumssoffan minskar risken för konflikter. Märkta skåp och lådor Skåp, lådor och backar för barnets tillhörigheter underlättar för barnet att hitta, i synnerhet om man märker dessa med bilder eller skriven text. Hjälpmedel för tid och påminnelser För barn som har svårt att förstå sig på tiden med vanlig klocka finns det hjälpmedel i form av tidur, timglas och andra mer åskådliga sätt att visa tidens gång. Olika hjälpmedel för påminnelser finns också, med pipsignaler eller andra signaler. Många klockor och mobiltelefoner har ju numera sådana funktioner. 9

12 Så kan du ge barnet stöd och hjälp Som förälder är du barnets viktigaste guide i tillvaron och barn med ADHD behöver mycket stöd och hjälp långt upp i åldrarna. Detta är något man som förälder måste acceptera även om man kanske hade hoppats att barnet skulle vara som andra barn och fortare bli självständigt och oberoende. Genom att vara barnets stöd i livet kan du bidra till att det kan utveckla viktiga förmågor och färdigheter i små steg utifrån sina egna förutsättningar. Hjälp att se samband och sammanhang Barnen har ofta svårt att få grepp om vad som händer och sker och det gör att tillvaron lätt blir kaotisk för dem. Saker bara händer utan att barnet förstår hur det gick till, det ser inte vad som är huvudsak och bisak i ett skeende, det kan inte sortera och ser inte den röda tråden. Allt blir lika viktigt, tillvaron blir fragmentarisk och splittrad och barnet känner att det inte kan påverka skeenden. Risken är att det intar en passiv hållning inlärd hjälplöshet. Som förälder kan du göra mycket för att hjälpa barnet. Du kan göra det genom att finnas till hands och u sätta barnet in i sammanhanget när en uppgift ska göras eller en aktivitet äga rum u skapa reda genom att tydliggöra samband u skilja ut det väsentliga och på så sätt hjälpa barnet att förstå hur saker hänger ihop Därigenom kan du bidra till att barnet kan få bättre grepp om sin tillvaro och bli mer självständigt och ansvarstagande. Hjälp att komma igång med, genomföra och avsluta en uppgift Barn med ADHD har ofta svårt att få saker gjorda i tid. Särskilt sådant som de finner tråkigt kan de skjuta upp i evigheter. Ofta blir saker heller inte slutförda eftersom barnet tappar intresset efter ett tag och ger upp 10

13 eller ger sig på nästa uppgift. En del sysselsättningar som roar barnen, exempelvis dataspel, kan de istället nästan fastna i och bli mycket arga när man vill att de ska sluta. De här svårigheterna har att göra med barnens problem med att mobilisera energi, styra sig själva inifrån och att planera målinriktat. Gör det roligt Om du hjälper barnet att komma igång genom att sitta tillsammans med det, försöka göra uppgiften rolig och stimulerande, ge uppmuntran och beröm under genomförandet kan det bli lättare för barnet att ta sig an uppgiften. En sak i taget Det underlättar också om du hjälper barnet att avgränsa och begränsa genom att ta en sak i sänder och ge tydliga anvisningar steg för steg för hur uppgiften ska genomföras. Gärna i form av skrivna eller ritade anvisningar. Belöna En morot kan också vara att barnet får en belöning efter det att uppgiften är genomförd. Förvarna om avslutning När det gäller barn som har svårt att avsluta en aktivitet kan det underlätta om man förvarnar en stund innan barnet ska avsluta aktiviteten och sedan låter det gå en liten stund till innan det är dags att bryta. Gör barnet delaktigt Att göra barnet delaktigt i en aktivitet och göra överenskommelser med barnet är också ofta ett sätt att öka motivationen. 11

14 Så kan du hjälpa barnet att samarbeta Som förälder tycker man ofta att det är svårt att få barnet att samarbeta. Du upplever kanske att du får tjata om och om igen om samma sak och ibland blir du tvungen att ta i på skarpen. Ändå lär sig inte barnet vad som gäller eller bryr sig inte om dina tillsägelser. Ibland blir det uppslitande konflikter och hårda ord när barnet sätter sig på tvären och vägrar lyda. Tonen blir lätt negativ och man hamnar i onda cirklar där man till slut nästan förväntar sig att barnet inte ska uppföra sig väl. Problemet är att man på detta sätt riskerar att förstärka och trappa upp barnets negativa beteende. Hur kan man då bryta de negativa cirklarna och få barnet mera följsamt? Tydlig kommunikation Brukar ditt barn missuppfatta vad du säger, i synnerhet om du använder många ord? Kanske beror det på att barnet med sin begränsade uppmärksamhet bara uppfattar slutet på en lång mening. Om den dessutom är vagt och abstrakt formulerad, exempelvis i form av en fråga när det i själva verket är en uppmaning, så blir det ännu svårare för barnet. Det blir lätt så att man vädjar eller hotar istället för att vara tydlig och bestämd. Ansträng dig därför att vara tydlig och entydig när du ger barnet en uppmaning eller tillsägelse. u Förvissa dig om att du verkligen har fångat barnets uppmärksamhet. u Ge barnet specifika och kortfattade uppmaningar steg, för steg. u Använd påståenden inte frågor. u Tala om exakt vad du vill att barnet ska göra inte vad det inte ska göra för då riskerar du att barnet gör precis det! u Tänk på ditt tonfall så att du inte förmedlar negativa förväntningar till barnet eller låter affekterad. Ett neutralt tonfall är ofta bäst. 12

15 u Förklara inte för mycket det gör bara barnet förvirrat. Använd gärna gester och minspel för att förtydliga och påminna. u Be barnet repetera vad du sa så du är säker på att det uppfattat rätt. Uppmuntran och beröm Det är mer effektivt att aktivt uppmuntra och berömma barnet när det uppför sig väl än att ständigt tillrättavisa det. Detta är också ett sätt att bryta de negativa cirklarna och få en positivare relation till barnet. Försök komma på så många tillfällen som möjligt där du kan uppmuntra och berömma, också för sådant som man egentligen tycker borde vara självklarheter. Genom att uppmuntra och berömma ökar du barnets motivation att uppföra sig väl. u Beröm i direkt anslutning till något bra som barnet gör. u Var specifik sätt ord på det som barnet gjorde bra. u Beröm ofta och påtagligt, inte bara med ord utan också med tonfall, gester och kroppslig beröring. u Beröm också de små framstegen. Resultatet kommer inte att låta vänta på sig ditt barn kommer bekräfta dig tillbaka och det blir roligare för er båda! Belöningssystem Ett sätt att ytterligare förstärka positivt beteende hos barnet är att använda yttre belöningar i form av guldstjärnor, klistermärken, spelkulor eller något annat som barnet uppskattar. För äldre barn kan man i stället använda poäng. Man kan låta barnet samla poäng och sedan köpa sig olika förmåner, till exempel en leksak eller en rolig aktivitet. Varje förmån har ett pris som man gjort upp innan med barnet. Man kanske tycker att det inte skulle behövas sådana här yttre belöningar, att det skulle räcka med att man berömmer barnet. Men om man ser belöningen som ett sätt att kompensera barnet för att det har så svårt att själv mobilisera motivation och ge sig själv uppmuntran och belö- 13

16 ningar blir det lättare att acceptera. Belöningen är mer påtaglig och konkret för barnet än bara ord och kan därför vara mer verksam. Om du ska prova belöningssystem är det viktigt att vara mycket noggrann och specifik. u Välj bara ett eller några få beteenden i taget som du vill ska bli vanligare. u Välj sådant som barnet enkelt kan lyckas med. u Bestäm tillsammans med barnet vilken typ av belöningar ni ska använda och hur de ska värderas, när på dagen barnet ska få belöningen och hur belöningssystemet ska åskådliggöras, till exempel i form av ett protokoll. Att ignorera problembeteende Det beteende som får uppmärksamhet har en tendens att bestå. Inte bara positiv uppmärksamhet, utan också negativ, kan vidmakthålla och förstärka ett beteende. När man tjatar och skäller på barnet för allt möjligt dumt som det gör riskerar man alltså att åstadkomma motsatsen till det man vill. Barnet fortsätter med just detta som vi vill att det ska sluta med. Eftersom barnet gör så mycket som det inte får eller borde göra är det lätt att man tillrättavisar barnet för ofta och för mycket. Följden blir ständiga konflikter om stort och smått. Man behöver emellertid inte ingripa mot allt mycket går att bortse ifrån, exempelvis om barnet visserligen protesterar men ändå gör som man säger. Genom att ignorera mindre förseelser ökar man chansen att barnet ska upphöra med dem och man får på köpet ett lugnare och positivare klimat. Tänk på att välja dina krig! Ibland är man så påverkad av sina negativa förväntningar på barnet att man förmedlar dem till barnet. Barnet hör kanske på ditt tonfall att du inte tror dig om att få det att göra som det blir tillsagt. Eller att du kommer ge upp om det protesterar tillräckligt mycket. Att hålla huvudet kallt, att bevara sitt lugn och inte låta sig provoceras av barnet är ett sätt att sätta sig själv vid rodret i stället för att låta barnet styra. Så länge barnet i alla fall gör som det blir tillsagt kan du ju ignorera protesterna och suckarna och inrikta dig på att berömma det som barnet gör bra. 14

17 Att sätta gränser Självklart finns det beteenden som är oacceptabla och där man måste sätta gränser genom att ingripa aktivt. Det kan vara sådana beteenden som är direkt destruktiva för barnet själv eller omgivningen. När man måste sätta stopp och visa barnet var gränsen går är det extra viktigt att man behåller sitt lugn och inte ingriper i affekt. u Tänk på att vara neutral, kortfattad och saklig. u Tala om vad som gäller och stå för det. u Ingrip innan det gått för långt. u Ingrip direkt efter högst en förvarning hota inte. u Prata inte för mycket utan handla istället. u Om du använder någon typ av sanktioner exempelvis i form av indragna förmåner hänvisa gärna till en överenskommelse som du har med barnet försök vara sådan att barnet upplever dig som rättvis och rimlig. u I vissa fall kan man också behöva avlägsna barnet rent fysiskt från en upptrappad konfliktsituation. I dessa fall är det också viktigt att det sker under lugna former. 15

18 Så kan du förebygga problem De problem som uppstår runt barnet framkallas oftast av bland annat stress, oväntade händelser och otydlighet. Mycket går att förebygga genom planering och förutseende. Ett bra sätt är att kartlägga i vilka situationer barnet brukar få svårigheter med att uppföra sig och klara de krav som ställs. Ofta kan det vara just de situationer i vardagen som nämnts tidigare; rutinsituationer som måltider, av- och påklädning, läxläsning, övergångar från en aktivitet till en annan, att sysselsätta sig på egen hand, hjälpa till med sysslor, besök i affärer etc. Problemet kan vara att barnet inte har någon mental beredskap och föreställning om vad det ska göra i dessa situationer. En del situationer är bäst att överhuvudtaget inte utsätta barnet för, medan andra blir lättare att klara för barnet om det får hjälp genom förberedelse, planering och tydliga kartor och anvisningar. Att förbereda förändringar Förändringar, exempelvis att det är dags att sluta titta på TV och komma och äta middag, kan behöva förberedas genom att man förvarnar barnet en stund innan och visar tiden tydligt. u Ofta fungerar det bättre om du går in i rummet och säger till eller visar barnet inte ropar från köket. u Man kan behöva påminna barnet flera gånger om att det snart är dags och åskådliggöra tiden med exempelvis ett tidur. u Ofta kan det vara bra att använda den roligare aktiviteten som morot för att få barnet att göra det mindre roliga: Först ska du plocka ihop dina leksaker - sen får du se på TV. Att planera i förväg Många problemsituationer kan undvikas om man ger barnet tydliga anvisningar i förväg för vad det ska göra en karta att hålla sig till. När man 16

19 till exempel ska gå och handla med barnet räcker det inte att ge allmänna förmaningar eller hot som att nu håller du dig i skinnet annars får du inte följa med. u Gå igenom med barnet exakt vad du vill att det ska göra när ni kommer till affären, innan ni går dit. u Se till att barnet är sysselsatt hela tiden. Välj gärna något som innebär att barnet får känna sig duktigt, som att hjälpa till att plocka varor i korgen. u Skriv ner eller rita om det behövs. u Utlova också gärna en liten belöning om barnet sköter sig, till exempel en glass. u Be barnet repetera vad ni kommit överens om strax innan ni går in och påminn när det behövs. u Beröm sedan barnet och ge det belöningen direkt. Problemlösningsstrategi Ytterligare ett sätt att förebygga problemsituationer och konflikter när barnet börjar bli lite äldre är att lära barnet problemlösningsstrategier. Barn med ADHD är ofta dåliga på att själva hitta lösningar på problem, vilket skapar mycket frustration, både hos dem själva och hos omgivningen. Med sitt impulsiva och konkreta sätt att tänka har de svårt att reflektera över olika tänkbara lösningar och sedan välja den bästa. Tillsammans med barnet kan man träna problemlösning genom att: u formulera problemet u föreslå lösningar u diskutera för- och nackdelar med dessa u välja den bästa lösningen u planera hur man ska genomföra den u utvärdera om det fungerade u vid behov prova något annat Genom att i dialog med barnet hjälpa det att bli bättre på att resonera på detta sätt ger du det verktyg att bli mer självständigt och konstruktivt. 17

20 Att hantera utbrott Vissa barn har mycket svårt att klara motgångar och förändringar. För dessa barn kanske det inte fungerar med de strategier som jag beskrivit i det föregående eftersom barnen helt enkelt saknar förmåga att hantera de situationer som uppstår. Ofta handlar det om en bristande flexibilitet som innebär att barnet inte kan ställa om till nya eller förändrade situationer. Viktiga frågor att ställa sig kan då vara vad det är som utlöser utbrotten och varför. u Försök att eliminera så många av dessa situationer som möjligt husfriden måste prioriteras. Mycket är inte värt att ta strid om. u Försök också hjälpa barnet att bli bättre på att hantera de situationer som trots allt är ofrånkomliga. Försök förstå vad det är barnet upplever som utlöser utbrotten. Kanske har barnet svårt att sätta ord på just detta och det är därför du behöver hjälpa det att komma underfund med sin egen upplevelse. På detta sätt kan du lära barnet att bli lite bättre på att förstå och känna igen sitt reaktionssätt och också att hitta mer acceptabla tekniker för att handskas med frustration. u Om du märker att ett utbrott är på gång försök att ingripa genast, innan det gått för långt. Lär dig upptäcka tecknen i tid innan allt spårat ur och härdsmältan är ett faktum. 18

21 Att hantera relationer till andra Syskon Många föräldrar har dåligt samvete för att syskonen blir åsidosatta och får ta för mycket ansvar på grund av att barnet med ADHD är så krävande. Samtidigt är syskonen ofta mycket lojala mot sin syster eller bror med ADHD. Det är bra om du som förälder kan ge syskonen tid och uppmärksamhet, kanske genom att göra egna saker med dem ibland. Att göra saker tillsammans med barnet och syskonen, till exempel spela spel eller hitta på gemensamma friluftsaktiviteter, kan också minska det dåliga samvetet. Samtidigt får barnet med ADHD träning i samarbete och social samvaro. 19

22 Kamrater En del barn med ADHD har svårt med kamrater därför att de inte tillräckligt behärskar de färdigheter och förmågor som krävs i socialt umgänge. Det kan handla om att förstå och följa regler, lyssna på andra, ha något att bidra med själv, ta lagom mycket plats och så vidare. Vissa barn har en naturlig fallenhet för sådant, medan andra behöver mycket övning för att lära sig det. Du kan hjälpa ditt barn genom att tydligt visa och berätta, kanske genom att rita eller skriva ner hur man gör. Hos många barn med ADHD är emellertid inte problemet att de saknar kunskap om hur man bör bete sig socialt. Snarare rör det sig om en svårighet att tillämpa kunskapen i en given situation, något som kan förbättras om man tränar färdigheten i den situation den ska användas. Att handskas med släkt och vänner Att leva med och fostra ett barn med ADHD ställer höga krav på föräldrar och syskon. Som familj har man behov av förstående och lojala människor som kan utgöra ett stödjande nätverk. En del familjer har turen att ha släkt och vänner som förstår barnet och som ställer upp ibland rent praktiskt, medan andra inte är så lyckligt lottade. Det finns familjer som känner sig så illa berörda av en intolerant och oförstående omgivning att de helt isolerar sig. Man kan behöva stöd i att stå upp för sitt barn inför släkt och vänner och få dem att förstå att barnet inte rår för sina svårigheter lika lite som du som förälder gör det. u Avvisa vänligt men bestämt missriktade råd och, framförallt, allt moraliserande. u Tänk på att det ofta är uttryck för okunskap och aningslöshet. u Öva dig i att förklara, utan ursäkter, hur barnet fungerar och tala om för människor i din omgivning hur de bäst kan hjälpa till om de är välvilligt inställda. 20

23 Att handskas med förskola och skola Förskolan och skolan är för många barn en stor stötesten eftersom barnets sätt att vara ofta krockar med framförallt skolans krav. Barnens svårigheter med att uppfatta instruktioner, sitta still, arbeta självständigt, bli färdig i tid, vänta på sin tur, fungera tillsammans med kamrater i grupp, följa regler, hålla reda på sina saker och annat som de förväntas klara, gör att de framstår som omogna och osjälvständiga. Inte sällan får barnen stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen och att lära sig i den takt som de flesta andra barn klarar. Många pedagoger förstår barnens svårigheter och är beredda att ge dem det extra stöd och den hjälp de behöver, medan andra kan vara oförstående och inte alls ha denna förmåga. Ofta kan också bristande resurser vara en stötesten även om pedagogernas inställning är aldrig så välvillig. Som förälder är det viktigt att du i förhållande till förskolan och skolan står upp för ditt barn och att du kräver förståelse och respekt för dess svårigheter och behov av hjälp. Tänk på att en negativ attityd från lärarens sida kan vara uttryck för osäkerhet och kanske skuldkänslor. u Försök att inte hamna i anklagelser och förebråelser gentemot förskolan eller skolan och ta inte emot sådant själv heller. u Visa att du är en resurs genom din kunskap om barnet och bilda ett team tillsammans med barnets lärare. u Delta i planeringen av åtgärdsprogram och utnyttja möjligheten till konstruktiva utvecklingssamtal. u Försök påverka innehåll och uppläggning av elevvårdskonferenser så att du inte hamnar i underläge u Skapa ett enkelt rapporteringssystem mellan hem och skola, till exempel en kontaktbok eller e-post, där både pedagogen och du som förälder dagligen kan berätta om framsteg, stötestenar och viktiga händelser. 21

24 Till sist Begär inte för mycket av dig själv, ingen är perfekt. Det kan vara svårt att ha ett barn med ADHD men det finns också många glädjeämnen. Tänk på att förändring tar tid och att barnet utvecklas hela tiden även om det sker i långsam takt och blir en del bakslag ibland. Som förälder är du den viktigaste personen i barnets liv. Därför får du inte bli utsliten. Se till att du får vila ibland och att du har tid för dig själv och din eventuella partner. Försumma inte resten av familjen och dina vänner. Var inte orolig för barnets framtid du kan påverka den. Bestäm dig för att just ditt unika barn med tiden kommer att kunna hantera sina svårigheter allt bättre och dessutom hitta en plats i samhället där det kommer till sin rätt och blir omtyckt för sin egen skull. Med din hjälp! 22

25 Litteraturtips Beckman Vanna (red) (2007) ADHD en uppdatering. Tredje upplagan. Studentlitteratur. Forster Martin (2009) Fem gånger mer kärlek. Forskning och praktiska råd kring föräldrar och barn. Natur och Kultur. Gillberg Christopher (2013) Ett barn i varje klass Om ADHD och DAMP. Tredje upplagan. Studentlitteratur. Greene Ross (2014) Explosiva barn ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Andra upplagan. Studentlitteratur. Hellström Agneta (2012) Värt att veta om ADHD hos barn och ungdomar. Broschyr. SINUS AB. Hellström Agneta (2012) Vad är ADHD? Faktablad. SINUS AB. Hellström Agneta (2012) Barn med ADHD så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen. Faktablad. SINUS AB. Iglum Lisbeth (2006) Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom. Andra upplagan. Studentlitteratur. Kadesjö Björn (2008) Barn med koncentrationssvårigheter. Tredje upplagan. Liber. Nadeau K, Littman E och Quinn P (2002) Flickor med ADHD. Studentlitteratur. Socialstyrelsen (2002) ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt. Förf. Björn Kadesjö. Webbadresser: Riksförbundet Attention ADHD-center Självhjälp på vägen CHADD Children and Adults with Attention Deficit Disorders ADD Warehouse www. addwarehouse.com my ADHD 23

Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen

Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika men har ändå ofta vissa drag gemensamma. Dit hör att de har svårt att koncentrera

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD sinusfaktablad Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Agneta Hellström sinus ab SVENSKA INSTITUTET FÖR BARN I BEHOV AV UTVECKLINGSSTÖD www.sinus.se Förälder

Läs mer

Förälder till barn med ADHD

Förälder till barn med ADHD 1(5) ADHD-center Mars 2007 Agneta Hellström Förälder till barn med ADHD - Så kan du hjälpa ditt barn att fungera bättre i vardagen Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika men har ändå ofta vissa drag

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilken hjälp finns att

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

AGNETA HELLSTRÖM. Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD

AGNETA HELLSTRÖM. Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD AGNETA HELLSTRÖM Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD Innehåll ADHD hos barn 2 ADHD av kombinerad typ 2 ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsstörning 3 Gemensamma svårigheter 3 De

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Arbeta med barn och ungdomar med adhd. Camilla Ekstrand Enhetschef

Arbeta med barn och ungdomar med adhd. Camilla Ekstrand Enhetschef Arbeta med barn och ungdomar med adhd Camilla Ekstrand Enhetschef Agenda 1. Vad är adhd? 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Vad vet vi om hjärnan och adhd? 6. Vilka

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Barn idag och föräldrarollen

Barn idag och föräldrarollen Barn idag och föräldrarollen Barns inlärning och utveckling Karin Rosvall AB karin.rosvall@telia.com Telefon: 0703-245515 1 Föräldrarollen Upplever Du som förälder att du ibland o är vilsen och känner

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen.

1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning En inskolningsmetod som ökar möjligheten för patienter med autismspektrumtillstånd, ADHD m fl att lättare klara av tandvårdsituationen. 1000 inlärning är en inskolningsmetod som ökar möjligheten

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet 0 1 2 3 4 Detta är ett utdrag ur boken Bra relation av Kenth Svartberg där du kan få hjälp att bedöma vilken relation du och din hund har. Utdraget är främst avsett som en hjälp för instruktörer som använder boken

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården

Lite Emil ibland. Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Information om Aspergers syndrom till skolorna och eftermiddagsvården Lite Emil ibland Du har kanske redan träffat Emil eller kanske kommer du att göra det i framtiden. Han (han kan också

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation

Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Sidan 1 Att samarbeta kring sitt barns förskole-/skolsituation Agneta Hellström ADHD-center www.habilitering.nu/adhd-center Sidan 2 Föreläsningens uppläggning Barn med ADHD och förskolans/skolans krav

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Barn och ungdomar med adhd

Barn och ungdomar med adhd Barn och ungdomar med adhd 2 Agenda 1. Diagnosen adhd 2. Hur vanligt är det? 3. Vilka upptäcks? 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras adhd? 7. Stöd och behandling 9.

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon

BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Ta upp hur man förbereder det äldre barnet för att ett syskon är på väg så

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården

1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-inlärning En metod för inskolning i tandvården 1000-INLÄRNING, de 1000 gångernas pedagogik Metoden innebär att man avsätter längre behandlingstid under en och samma dag som innehåller flera korta

Läs mer

Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/ungdomar med ADHD. Agneta Hellström

Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/ungdomar med ADHD. Agneta Hellström Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/ungdomar med ADHD Agneta Hellström Inledning Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHD är inte lätt. Som pedagog kan man känna sig vilsen eller

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling 2015-201 Junibackens plan mot diskrimineri iminering ng och kränkande behandling 2015-201 2016 Ansvariga för planen: Personalen vid förskola Junibacken och förskolechef Greta Särefors. Vår vision på vår förskola

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer