Bitcoin Framtidens valuta?

Transkript

1 Viktor Olsson Bitcoin Framtidens valuta? Bitcoin The currency of the future? Nationalekonomi Kandidatuppsats Termin: Handledare: VT-2014 Niklas Jakobsson Karlstad Business School Karlstad University SE Karlstad Sweden Phone: Fax:

2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella påverkan på dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats på ämnet undersöker främst tekniska och säkerhetsmässiga detaljer, det är därför intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att använda makroekonomisk teori ska jag försöka klargöra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor. Bitcoins volatilitet i värde gör det tvivelaktigt, en volatilitet som inte kan kontrolleras. Bitcoin uppfyller delar av de funktioner och egenskaper som definierar en valuta enligt makroekonomisk teori, men inte lika många som fiatpengar och Bitcoin bör därför inte kunna konkurrera med dagens valutor. Fiatpengar är att föredra även i andra områden som acceptans och säkerhet. Bitcoin är bättre ur ett kostnadsperspektiv, dock under specifika omständigheter som sällan uppfylls. Bitcoin kommer därför tills vidare fungera som ett alternativ betalningssystem och valuta för personer och företag som är villiga att ta de risker som medföljer. Nyckelord: Bitcoin, Satoshi, virtuell valuta, fiatpengar, betalningssystem, volatilitet

3 Abstract The aim of this thesis is to investigate Bitcoins attributes and functions and discuss its effect on today s economic system. The academic work that been published on the subject investigate technical and safety aspects, it is therefore interesting to analyse from a macroeconomic point of view. By using macroeconomic theory I will try to clarify if Bitcoin can compete with today s currencies. Bitcoins volatility in value makes it doubtful. Bitcoins volatility in value makes it questionable, a volatility that cannot be controlled. Bitcoin meet part of the functions and characteristics that define a currency as macroeconomic theory, but not as many as fiatmoney and should therefore not be able to compete with today's currencies. Fiatmoney is preferable also in other areas such as acceptance and security. Bitcoin is better from a cost perspective, but under specific circumstances that are rarely met. Bitcoin will therefore until further serve as an alternative payment system and currency individuals and companies that are willing to take the risks included. Keywords: Bitcoin, Satoshi, virtual currency, fiatmoney, payment system, volatility

4 Innehållsförteckning 1.Inledning Introduktion Problemformulering Syfte Metod och problemavgränsning Disposition 3 2. Teoretisk bakgrund Pengars historia Vad är pengar? Fiatpengar Elektronisk valuta Bitcoin Bitcoins ursprung och ideologi Teknisk beskrivning Hur skapas Bitcoin? Hur skaffar du Bitcoin? Alternativa kryptovalutor Bitcoins värde Analys och diskussion Är Bitcoin pengar? Volatilitet Kostnad Acceptans Säkerhet Slutsats Källor 40

5 1.Inledning 1.1 Introduktion Sedan urminnes tider har människan haft en vilja att byta varor med varandra. Till en början användes byteshandel där varor var prissatta relativt mot varandra, när antalet varor ökade blev byteshandeln snabbt komplicerad och tidskrävande (Mauss 1923). För att lösa de problem som uppstod infördes värdefulla metaller i handeln som värdemätare för varor och tjänster. Efter en tid ersattes metallerna av papperspengar i olika former som sedan successivt blev till fiatpengar. Fiatpengar är en valuta som en regering har förklarat vara ett lagligt betalningsmedel, trots att den saknar egenvärde och inte backas upp av reserver (Investopedia 2014a). Fiatpengar kan inte skapas av vanliga lekmän utan endast av monetära myndigheter utsedda av regeringar. Libertarianska ekonomer har länge ifrågasatt centralbankernas monopol på att trycka och ge ut valuta, de anser att lagar och regleringar som kontrollerar fiatvalutor hindrar en helt fri marknad (White 1993, Chait 2010). Libertarianerna argumenterar att samhället skulle dra nytta av en oreglerad marknad då kapital och andra resurser skulle allokeras till de mest behövande områden. Återkommande finanskriser orsakar ökad brist i förtroende gentemot banker och det ekonomiska systemet gör att människor letar efter andra alternativ för att byta varor och tjänster (Daily Kos 2012). Ett pseudonym vid namn Satoshi Nakamoto skapade i början av 2009 den digitala valutan Bitcoin, som gör det möjligt att kringgå lagar och regleringar skapade av centralbanker och regeringar. Bitcoin är ett decentraliserat peer-to-peer nätverk vars integritet och säkerhet förlitar sig på komplex matematik och kryptografi. Bitcoins digitala funktion gör det möjligt att överföra pengar till vem du vill, när du vill, utan godkännande från en tredje part. Till skillnad mot de flesta valutor eller digitala betalningstjänster, som t.ex. Visa, MasterCard, PayPal har Bitcoin nästan obefintliga transaktionskostnader oavsett belopp som överförs.

6 Bitcoins fluktuation i värde och ideologiska värdegrund har fångat massmedias intresse och blivit ett starkt politiskt diskussionsämne (The Economist 2014, Johnson 2014, Edwards 2013). En växande acceptans som betalningsmedel utgör ett hot för banker, regeringar och institutioners existens som med politiska åtgärder försökt sätta käppar i hjulet för Bitcoins utveckling (Bloomberg 2013, Durden 2013) 1.2 Problemformulering Frågan kvarstår om Bitcoin är en kortvarig trend eller om det klarar av att fungerar som valuta ur ett långsiktigt perspektiv. Många välryktade ekonomer hävdar att Bitcoin är en bubbla (Russian Today 2014) (Kearns 2013) (Blodget 2013), så gjordes det även om internet, när det var nytt på 90-talet. Är Bitcoin början på en teknisk revolution likt internet, som kommer rita om förutsättningarna för ekonomin helt och hållet? Kan Bitcoin fungera som en valuta likt de vi använder idag, kanske t.o.m. ersätta dem? Klarar Bitcoin av att fungera som en valuta? 1.3 Syfte Intentionen med min uppsats är att undersöka Bitcoin och dess förmåga att fungera som betalningsmedel och valuta ur ett långsiktigt perspektiv. Jag kommer även undersöka hur Bitcoin kan påverka det ekonomiska system vi använder idag. 1.4 Metod och problemavgränsning I uppsatsen används ett kvalitativt tillvägagångssätt för att besvara problemformuleringen. En djupdykning om Bitcoin görs för att skapa en förståelse om konstruktionen och dess innebörd. Genom att använda makroekonomisk teori om pengar görs en utvärdering om Bitcoin uppfyller de funktioner och egenskaper som definierar en valuta. Uttalanden och åsikter från ansedda ekonomer används i uppsatsen för att skapa en grund till diskussion om Bitcoins för- och nackdelar. 2

7 Endast ett fåtal akademiska uppsatser och vetenskapliga artiklar har publicerats om Bitcoin vilket är en begränsning i sig (Bitcoin Wiki 2014). Den forskning som publicerats är främst skriven för att analysera tekniska och säkerhetsmässiga aspekter i Bitcoin, vilket medvetet har valts bort då det placerar sig utanför ramen för uppsatsens syfte. Uttalanden från banker, regeringar och andra institut är subjektiva och läsaren bör ha i åtanke att deras grundincitament är att försvara monopolet av pengarhantering. Vice versa gäller för uttalanden från personer och företag förknippade med Bitcoin. 1.5 Disposition Inledningsvis ges en grundläggande beskrivning av pengar, valuta och Bitcoin för att ge läsaren en uppfattning av vad Bitcoin är och de incitament till varför Bitcoin skapats. I analysdelen undersöks om Bitcoin uppfyller de egenskaper och funktioner som pengar bör inneha enligt makroekonomisk teori, en diskussion om Bitcoin görs även i ett par olika områden som t.ex. kostnad och säkerhet. En jämförelse av Bitcoin och fiatpengar görs i slutet av varje delkapitel, detta för att avgöra om Bitcoin kan fungera som en valuta. Avslutningsvis förs en diskussion om Bitcoin och en slutsats dras om dess existens och påverkan på det ekonomiska system vi har i dagens samhälle. 3

8 2. Teoretisk bakgrund 2.1 Pengars historia Sedan urminnes tider har människan haft en vilja att byta varor med varandra. Till en början användes byteshandel, varor var prissatta relativt mot varandra, när antalet varor ökade blev byteshandeln snabbt komplicerad och tidskrävande (Mauss 1923). För att lösa de problem som uppstod infördes värdefulla metaller i handeln som värdemätare för varor och tjänster då metaller uppfyller merparten av de funktioner och egenskaper pengar bör inneha. Runt 1000-talet skapades papperspengar i Kina då grossister och handlare ville undvika att transportera stora volymer mynt vid stora transaktioner (Headrick 2009), papperspengarna kunde växlas till motsvarande värde i metaller. Papperspengar spred sig till andra länder allt eftersom människor reste över jorden (Moshenskyi 2008), dessa olika varianter av papperspengar fungerade som skuldsedlar, värdet låg i trovärdigheten att få tillbaka värdet i metaller från utfärdaren. Vanligt förekommande metaller var guld, silver och koppar. Massvis med banker uppstod och utfärdade egna papperspengar i hopp om att tjäna pengar, varje person kunde skapa sin egen valuta, så länge värdet av sedlarna kunde återfås i motsvarande värde av silver eller guld. I USA, fanns det i mitten av 1800-talet tusentals olika typer av sedlar utgivna av olika banker. Enligt Rolnick och Weber (1983) var endast sedlar som utfärdats av de största, mest pålitliga banker var allmänt. Sedlarna fungerade som pengar och kunde omvandlas till silver eller guld av banken som utfärdat sedeln. De flesta banker missbrukade detta och utfärdade sedlar långt över den silver- och guldreserv som fanns. Användningen av sedlar utgivna av privata banker ersattes successivt av sedlar som godkänts och kontrolleras av de nationella regeringarna. I Sverige är det Sverige Riksbank sedan år 1668 (Sverige Riksbank 2014), medan i USA är det Federal Reserve Bank som har monopol på utfärdandet av pengar, monopolet erhölls så sent som år 1913 (Investopedia 2014b). Efter andra världskriget samlades allierade länder och kom överens om regler för kommersiella och ekonomiska relationer mellan självständiga länder, detta föra att återuppbygga värdsekonomin (Bordo 1993). Det innefattade ett världsomfattande system av valutor som var knuten till den amerikanska dollarn som i sin tur var 4

9 knuten till guld. En person kunde alltså växla sina pengar till amerikanska dollar och få motsvarande värde i guld utav USA. President Nixon avslutade 1971 denna konvertibilitet av amerikanska dollarn till guld tillsammans med en rad andra åtgärder (Investopedia 2014c). Sedan dess är alla valutor fiatvalutor, däribland den amerikanska dollarn, euron och svenska kronan. 2.2 Vad är pengar? Pengar är ett föremål som är allmänt accepterat för betalning av varor och tjänster och återbetalning av skulder i ett land eller socioekonomiskt sammanhang. Vanligen består pengar av mynt och sedlar vars värde garanteras av en stat. Utan pengar som ett medel för handel skulle vi behöva ta till en bytesekonomi. I en bytesekonomi prissätts varor relativt mot varandra, en enhetlig prissättning blir svår att upprätthålla när antalet varor och tjänster ökar. För att lösa de problem som uppstod i en byteshandel skapades pengar. Ett föremål bör uppfylla fyra funktioner för att fungera som pengar (Jevons 1875) 1. Betalningsmedel I sin första form är pengar endast en råvara gott ryktad av alla personer, det kan vara ett föremål av mat, kläder, eller prydnad som en person lätt kan erhålla. Varje person önskar att ha med sig pengar i större eller mindre mängd i syfte att han kan ha möjlighet att skaffa livets nödvändigheter när som helst. Även om många råvaror kan vara kapabla att utföra denna funktion som ett betalningsmedel mer eller mindre perfekt, kommer något föremål att väljas som pengar framför andra genom seder och bruk eller tillfälligheter. 1 Källan är skriven i en tid då betalkort och andra moderna uppfinningar inte existerade, ett bra föremål för pengar ansågs t.ex. vara en metall. Förklaringen av en egenskap eller funktion kan därför anses vara lite underliga. 5

10 Värdemätare Genom att byta saker ofta för penningsummor lär sig människor värdet av andra varor i form av pengar, alla utbyten kommer lättast beräknas och justeras genom jämförelse av penningvärden för de saker som utbyts. Värdebehållare Varje person som gör ett avtal där han kommer att få en vara på en framtida dag, kommer att föredra att säkerställa mottagandet av en vara lika värdefull nu som då. Denna råvara kommer vanligtvis att vara nuvarande pengar och det kommer således att fungera som en standard i värde. Värdelagring Ibland behöver en person förminska sin egendom i minsta möjliga mån, så att han kan lägga undan egendomen för en tid, bära den med sig på en lång resa eller överföra till en vän i ett avlägset land. Något som är mycket värdefullt, men av liten volym och vikt, och som kommer att kännas igen som mycket värdefullt i alla delar av världen är nödvändigt för detta ändamål. Varje föremål som uppfyller dessa fyra funktioner fungerar som pengar. Det finns väldigt många föremål som uppfyller de fyra funktionerna men som inte är lämpade som pengar. För att skilja på lämpade och icke lämpade föremål bör pengar även uppfylla ett flertal egenskaper (Jevons 1875). Nytta och värde Eftersom pengarna måste bytas för värdefulla varor, bör pengar själv inneha ett värde, och måste därför ha en användbar värdegrund. Bärbarhet Materialet i pengar ska inte endast vara värdefullt, men värdet ska vara relaterad till vikt och volym av materialet, pengarna ska inte vara obekvämt tung att bära med sig men inte heller obekvämt lätt. 6

11 Oförstörbarhet Om pengar ska skickas omkring i handeln och hålls i reserv, får pengar inte vara föremål för lätt försämring eller förlust. Pengar bör inneha samma värde oavsett hur mycket pengarna används. Homogenitet Alla delar av det ämne som används som pengar ska vara homogena, det vill säga av samma kvalitet, så att lika vikter kommer att ha exakt samma värde. Delbarhet Nära samband med den förra egenskapen är delbarhet. Varje material är mekaniskt delbar nästan utan gräns. Materialet i pengar bör inte enbart vara kapabel till division, men det sammanlagda värdet av materialet efter delning ska vara exakt samma som före division. Stabilt värde Det är uppenbarligen önskvärt att valutan inte bör vara föremål för fluktuationer i värdet. Förhållandena där pengar utbyts för andra råvaror bör upprätthållas så nära som möjligt oföränderlig i genomsnitt. Kännedom Med detta betecknar vi möjligheten av ett material för att vara lätt att känna igen och skiljas från alla andra ämnen. 7

12 2.2.1 Fiatpengar Fiatpengar är en term som används för att beskriva den valuta som officiellt används av ett land. Ett fiatsystem bygger på regeringens mandat att utfärda valuta som lagligt betalningsmedel för finansiella transaktioner. Fiatpengar saknar egenvärde och är i sig självt värdelöst, pengarnas värde garanteras av regeringen och värdet beror på vårt förtroende att de klarar av den uppgiften. Om regeringen bryter denna garanti kan en rad problem uppstå som t.ex. hyperinflation 2. Det finns ett flertal definitioner på fiatpengar, jag nöjer mig med att visa en av dem. Pengar som en regering deklarerat ska godtas som betalningsmedel till sitt nominella värde; pengar som emitterats av en regering som är tänkt att ha makten att genomdriva sitt godkännande, inom sina egna herravälden, i betalning av skulder. Enligt en allmän uppfattning har "fiatpengar" inte något verkligt värde, eller åtminstone mindre värde än sitt nominella värde. I det senare fallet, är skillnaden mellan det verkliga och nominella värdet fiatpengar (Rollins 1917, min översättning) Utbudet av fiatpengar kontrolleras av en centralbank genom penningpolitik. Sveriges Riksbank (2014) beskriver att penningpolitikens roll är att försöka se till att ekonomin växer i en stadig takt och att inflationen hålls nere. En centralbank skapar nya fiatpengar i ekonomin genom att köpa finansiella tillgångar eller låna pengar till finansiella institut. Processen kallas penningmultiplikatorn i modern ekonomisk teori och mäter den maximala mängden pengar som kan skapas av en given enhet av centralbankspengar. Pengarutbudet kontrolleras alltså endast av centralbanken, något som de klassiska liberalerna inte anser vara optimalt för samhället, de argumenterar att ekonomin skulle må bättre i sin naturliga form. 2 Hyperinflation innebär en extremt hög inflation. Det finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet, men en tumregel är minst 50 % inflation per månad (Library Economics Liberty 2014). 8

13 2.2.2 Elektronisk valuta Elektronisk valuta är brett definierat som en elektronisk lagring av ett penningvärde på en teknisk anordning som i omfattande utsträckning kan användas för betalningar. Enheten fungerar som ett förbetalt innehavarinstrument som inte kräver några bankkonton i transaktionerna (ECB 2014). Elektronisk valuta är hårdvarubaserade eller mjukvarubaserade, beroende på vilken teknik som används för att lagra det monetära värdet. I fallet med hårdvarubaserade produkter är köpkraften bosatt i en personlig fysisk enhet, till exempel ett chipkort, med hårdvarubaserade säkerhetsfunktioner. Mjukvarubaserade produkter sysselsätter specialiserade program som fungerar på vanliga personliga enheter såsom persondatorer, mobiler eller surfplattor. För att möjliggöra överföring av monetära värden, måste den personliga enheten upprätta en online- anslutning till en fjärrserver som styr användningen av köpkraften. System som blandar både hård-och mjukvarubaserade funktioner finns också (ECB 2014). Elektronisk valuta fungerar som ett alternativ till den nationella valutan. I dagens samhälle utgör elektroniska valutor en stor del av den globala ekonomin, vi konsumerar mer och mer på nätet där betalning till företagen oftast sker med elektronisk valuta (Mynewsdesk 2011). En viktig aspekt av elektronisk valuta baseras på om de är centraliserade, att de har några kända enheter som utfärdar dem, eller decentraliserade, att det inte finns någon enskild enhet som utfärdar dem. Den förstnämnde förekommer i stor utsträckning i form av alla fiatvalutor där de elektroniska pengarna är knutna till en nationell valuta, som t.ex. amerikanska dollarn. Decentraliserade elektroniska valutor är mer sällsynta, där virtuell valuta räknas in. Den europeiska centralbanken definierar virtuell valuta som följande, men påpekar samtidigt att definitionen kan behövas anpassas om grundläggande egenskaper förändras. En virtuell valuta är en typ av oreglerad, digital valuta, som utfärdas och vanligen kontrolleras av dess utvecklare, som används och accepteras bland medlemmarna i en specifik virtuell gemenskap (ECB 2012, min översättning) 9

14 ECB kategoriserar en virtuell valuta baserat på interaktionen mellan fiatpengar och virtuella pengar. Detta sker genom två kanaler, utifrån detta kan tre typer av virtuell valuta urskiljas. (ECB 2012) 1) Slutet virtuellt valutasystem: Dessa system har ingen koppling med den riktiga ekonomin. Användare betalar oftast en abonnemangsavgift med fiatpengar och tjänar virtuella pengar baserat på deras prestation i systemet. Exempel: World of Warcraft (WoW) Gold är en virtuell valuta som används för att köpa och sälja föremål i datorspelet World of Warcraft. 2) Virtuellt valutasystem med enkelriktat flöde: Den virtuella valutan kan köpas direkt med fiatpengar genom en växelkurs, men kan inte växlas tillbaka till fiatpengar igen. Valutan används främst till att köpa virtuella varor och tjänster, men i vissa fall går det även att köpa riktiga varor och tjänster. 10

15 Exempel: Facebook Credits (FB) är en virtuell valuta som tidigare användes för att köpa föremål till diverse applikationer på facebook. 3) Virtuellt valutasystem med dubbelriktat flöde: Användare kan både köpa och sälja den virtuella valutan genom en växelkurs. Valutan fungerar som vilken konvertibel valuta som helst och kan användas för att köpa både virtuella och riktiga varor och tjänster. Exempel: Linden Dollars (L$) är en virtuell valuta som används i den digitala världen Second Life. Valutan kan köpas och säljas gentemot den amerikanska dollarn. Bitcoin (BTC) inkluderas även i denna kategori, en grundläggande beskrivning av Bitcoin finns på nästa sida. Kryptovalutor är en typ av virtuell valuta som bygger på kryptografi. Kryptovalutor använder sig av kryptografi som säkerhet, vilket gör det svårare att förfalska. Kryptografin kombineras vanligen med ett proof-of-work system, i syfte för att skapa och hantera valutan. Proof-of-work innebär komplex kodning för att säkerställa systemet. Offentliga och privata nycklar används vanligen för att överföra den kryptografiska valutan från en person till en annan (Technopedia TM 2014). Kryptovalutor fungerar i huvudsak som en fiatvaluta, vilket innebär att den har ett värde eftersom människor är överens om det. Kryptovalutor är däremot inte är knutet till något land, värdet på valutan påverkas inte av en centralbank. I fallet med Bitcoin, det mest framträdande exempel på kryptovaluta, bestäms dess värde av utbud och efterfrågan på marknaden. Som sådan, uppför sig värdet på kryptovalutor likt guld och andra ädelmetaller. 11

16 2.3 Bitcoin Bitcoin har under senaste året blivit ett modeord. Som alla nya fenomen som bryter sig snabbt in på den publika scenen, uppstår det spekulationer, rykten och förvirring. Vad är egentligen Bitcoin? Faktum är att Bitcoin är komplicerat. I detta kapitel ges en grundläggande beskrivning för att bekanta läsaren om vad Bitcoin är och hur det fungerar 3. Beskrivningen är ur författarens perspektiv, vars bild av Bitcoin skapats från diverse källor under en längre tidsperiod, det förekommer därför bristande källhänvisning i främst i den tekniska beskrivningen. Bitcoin är en den största och mest kontroversiella virtuella valuta som finns idag (Cryptocoincharts 2014). Bitcoin är ett decentraliserat system vars huvudsyfte är att kringgå en tredjeparts inblandning vid transaktioner. Bitcoin avser även den open source -mjukvara som Satoshi Nakamoto skapade där användarna tillsammans skapar ett peer-to-peer -nätverk. Skype och Spotify m.m. är mjukvaror som är uppbyggda på liknande sätt. Detta innebär att det inte förekommer någon hierarki bland användarna, alla har samma privilegier som övriga i nätverket. Bitcoin är verksamt på en global nivå och kan användas som valuta för både virtuella och verkliga varor och tjänster och därmed konkurrerar Bitcoin med officiella valutor som t.ex. euron och dollarn. Bitcoin är utformat till att vara oberoende av några centrala utfärdare i form av t.ex. centralbank för hantering av skapande av pengar. För att förhindra missbruk av systemet förlitar sig Bitcoin på matematiska algoritmer och kryptografi istället för banker och regeringar. Bitcoin är alltså två saker, det är en digital valutaenhet och det är ett nätverk. Både valutaenheten och nätverket delar samma namn, Bitcoin. I nätverket överförs den digitala valutaenheten till varandra utan inblandning av någon tredje part. Världen har idag dollar (USD), euro (EUR) osv, och nu även Bitcoin (BTC). 3 En rad frågor kan uppstå ifall du läser om Bitcoin för första gången eller endast hört det någon enstaka gång, i så fall hänvisar jag dig till hemsidan där vanligt förekommande frågor besvaras. 12

17 2.3.1 Bitcoins ursprung och ideologi År 2008 publicerade en person under pseudonymet Satoshi Nakamoto en teknisk rapport innehållande en konstruktion för en ny virtuell valuta kallad Bitcoin. Nakamoto beskriver hans skapelse som följande; Det är helt decentraliserad, med ingen central server eller betrodda parter, eftersom allt bygger på kryptografiska bevis istället för förtroende." (Nakamoto 2008, min översättning). Hen beskriver Bitcoin som en fristående fungerande valuta vars förtroende grundar sig i matematik istället för en tredje part. I sin tekniska rapport förklarar Nakamoto Bitcoins ändamål och politiska natur med bl.a. följande uttalande. Det grundläggande problemet med vanlig valuta är allt det förtroende som behövs för att få det att fungera. Centralbanken måste litas på att inte försämra valutan, men historien om fiatvalutor är full av överträdelser av det förtroendet. Bankerna måste litas på att hålla våra pengar och överföra dem elektroniskt, men de lånar ut i vågor av kreditbubblor med knappt en bråkdel i reserv. Vi måste lita på dem med vår integritet, lita på dem att inte låta identitetstjuvar dränera våra konton. Deras massiva omkostnader omöjliggör mikrobetalningar (Nakamoto 2008, min översättning) Nakamoto argumenterar vidare att vi måste lita på en tredjepart med vår integritet, ett förtroende som hen hävdar är lätt att bryta. Ämnet integritet har blivit känsligare sedan visselblåsaren Edward Snowden läckte sekretessbelagda dokument från den amerikanska underrättelsetjänsten CIA där de bröt detta förtroende (SvD 2013). Missbruk av förtroende från tredjepart förekommer även i Sverige (Aftonbladet 2013). Sekretess kan alltid åsidosättas av administratör utifrån hans omdöme som väger principen om integritet mot andra frågor, eller på order av sina överordnade. Regeringar är bra på att skära av huvudet på centralt styrda nätverk som Napster 13

18 men rena P2P-nätverk klarar sig. Det är väldigt attraktivt för den frihetliga synvinkeln, om vi kan förklara det på rätt sätt " (Nakamoto 2008, min översättning) Som tidigare nämnt konsumerar vi människor på internet i större och större utsträckning, betalning sker mestadels med betalkort dvs. genom en tredje part som tar betalt för att genomföra betalningen. I den tekniska rapport som i detalj beskriver konstruktionen förklarar Nakamoto Bitcoins relevans enligt följande. Handel på Internet har kommit att förlita sig nästan enbart på finansiella institut som fungerar som betrodd tredje part för att bearbeta elektroniska betalningar. Medan systemet fungerar tillräckligt bra för de flesta transaktioner, lider fortfarande betalningsprocessen från den inneboende svagheten hos en förtroendebaserad modell. Helt icke-reversibla transaktioner är inte möjligt, eftersom finansinstitut inte kan undvika att medla tvister. Kostnaden för medling ökar transaktionskostnaderna, vilket begränsar den minsta praktiska transaktionsstorlek och skär av möjligheten för små tillfälliga transaktioner. Vad som behövs är ett elektroniskt betalningssystem som bygger på kryptografiska bevis istället för förtroende, vilket gör att två villiga parter att handla direkt med varandra utan behov av en betrodd tredje part (Nakamoto 2008, min översättning) Bitcoin gör det möjligt att undgå inblandning av finansiella institut vid elektroniska betalningar och är lösningen på problemen ovan påstår Nakamoto. En röd tråd som finns i Nakamoto s uttalanden är brist på förtroende och misstro till de finansiella institutionerna. Denna skepsis till de institutioner som kontrollerar de finansiella systemen är mest troligt hens motivation till utvecklandet av Bitcoin. 14

19 2.3.2 Teknisk beskrivning En detaljerad teknisk förklaring om hur Bitcoin fungerar är långt utanför ramarna för den här texten. De finns tekniska aspekter av Bitcoin som är väldigt komplexa, en god teknisk bakgrund är nödvändigt för att skapa en fullständig förståelse. I texten förekommer därför förenklingar av tekniska beskrivningar på bekostnad av små felaktigheter, detta görs för att fokusera på de ekonomiska aspekterna och underlätta för läsaren 4. Kom ihåg att både valutaenheten och nätverket delar samma namn, Bitcoin. Bokföringsbok I grunden är Bitcoin en digital fil som innehåller konton med pengar, likt en bokföringsbok. En full kopia av denna bokföringsbok finns hos varje användare i Bitcoin nätverket 5. Dessa siffror har endast värde då vi tror de har värde, precis som vilka fiatpengar som helst. För att överföra pengar meddelar du nätverket att ditt eget konto ska minska en summa och att mottagarens konto ska öka denna summa, användarna i nätverket antecknar överföringen i deras kopia av bokföringsboken, allting sker elektroniskt med hjälp av datorer. Det låter likt hur bankerna sköter sina finansiella system men det finns en markant skillnad. Bokföringsboken uppdateras av användarna istället för en central enhet, de innebär att alla vet om allas transaktioner. Hur funkar en transaktion? Bitcoin är konstruerat så det krävs ett slags lösenord för att kunna överföra pengar, detta lösenord kallas en digital signatur. Likt en handskriven signatur bevisar den digitala signaturen att överföringen är legitim, men görs så genom en matematisk algoritm vilket förhindrar förfalskning och kopiering i den digitala världen, en ny digital signatur krävs för varje överföring. 4 För en mer utvecklad teknisk beskrivning hänvisar jag läsaren till Nakamoto s tekniska rapport Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System. 5 Det är ej nödvändigt att alla användare har en fullständig version av bokföringsboken för att systemet ska fungera. 15

20 En digital signatur består av två olika, men anslutna nycklar, en privat nyckel för att skapa en signatur och en offentlig nyckel som andra användare kan använda för att kontrollera signaturen. Detta är inget som sändaren eller mottagaren manuellt behöver signera eller fundera på, utan allting sker med hjälp av datorer. I grunden består nycklarna av lång rad slumpmässigt utvalda bokstäver och siffror. Tänk dig den privata nyckeln som det sanna lösenordet och signaturen som en mellanhand för att bevisa att lösenordet tillhör dig, utan att du behöver visa det sanna lösenordet. Genom användning av de två nycklarna i matematiska formler kan Bitcoin genomföra en transaktion med noll stöldrisk utan inblandning av någon finansiell institution. Den offentliga nyckeln identifierar ett Bitcoinkonto, medan den privata nyckeln kan skapa transaktioner som tillhör till detta konto. Ett konto består av en lång sträng av siffror och bokstäver alternativt en QR-kod som kopplas till den långa strängen av siffror och bokstäver. Ett Bitcoinkonto används för att erhålla Bitcoins, på samma sätt som ett bankkonto används för att erhålla fiatpengar. En överföring sker enklast med en applikation i antigen en dator eller smartphone, där du skriver in mottagarens bankkonto alternativt scannar in mottagarens QR-kod och trycker skicka. Den långa strängen av bokstäver och siffor kan döpas om till valfritt namn i applikationen för att användaren inte ska behöver memorera till vem alla offentliga nycklar tillhör. Överföringen sker på sekunden till en kostnad i Bitcoins motsvarande ett par ören. 17u7eneHYX5e1YTjFNyeqrCQf9K5hEjc2u 6 (Offentlig nyckel) 6 Den offentliga nyckeln och tillhörande QR-kod är författarens egna, tycker du att uppsatsen varit givande får du gärna donera en liten peng. 16