Budgetunderlag för räkenskapsåren

Transkript

1 Budgetunderlag för räkenskapsåren

2

3 Budgetunderlag för räkenskapsåren

4

5 5 BUDGETUNDERLAG

6

7 BUDGETUNDERLAG Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren Förslag till verksamhetens finansiering...11 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret :8 Statens jordbruksverk, anslagspost :4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, anslagspost :5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder anslagsposterna 2 och x :6 Bekämpande av smittsamma husdjurs sjukdomar, anslagsposterna :9 Bekämpande av växtskadegörare, anslagspost :10 Gårdsstöd m.m., anslagspost 1 och Intervention för jordbruksprodukter m.m. anslagspost :12 Finansiella korrigeringar m.m., anslags post :13 Strukturstödet till fisket m.m., anslagspost 1, 3 och x :14 Från EU-budgeten finansierade struktur stöd till fisket m.m., anslagspost 1 och anslagspost :16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1-5, 7 och :18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1, 2, 4, 9 och x :19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 2, 4, 7 och x :20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket anslagsposterna 1, 2, 3 och :21 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost :22 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost :1 Avgiften till Europeiska unionen, anslagspost Övriga ekonomiska villkor, investeringar...70 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras...72 Uppbörd inklusive återflöden från EU...74 Bemyndiganden...76 Bilaga 1, Landsbygdsprogrammet

8 Sammanfattning räkenskapsåren Budgetunderlaget lämnas till Regeringskansliet i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om tkr under år För åren 2017 och 2018 räknas med tkr respektive tkr. Observera att verket har räknat anslagsbelastning enbart till vissa delar vad gäller Europeiska Havs- och fiskerifonden (anslagsposterna 1:13.1 och 1:14.1) då programmet inte är beslutat av regeringen. Jordbruksverkets budgetunderlag är komplext. Skälet till detta är en komplex verksamhet och där förutsägbarheten i utgiftstrycket är svårbedömt. Myndighetsanslaget är kärnan i verkets finansiering av verksamheten. Utöver detta anslag finns anslag för flera olika ändamål. Det finns till exempel anslag där utgifterna för 2016 inte kan beräknas med nämnvärd precision. Exempel på detta är att det inte går att förutse hur stora utbetalningarna av smittskyddsersättningar kommer att bli. Ett annat exempel är de bidrag som betalas ut inom ramen för gårdsstödet, där det slutliga utfallet bland annat är beroende av växelkursen gentemot euron. Ett tredje exempel är anslag där verket äskar medel som ett resultat av tidigare uppdrag från regeringen. Situationen är nu unik för Jordbruksverket. Dels drar de nya EU-reformerna avsevärda resurser framöver. Dels finns nya uppgifter som behöver hanteras. Detta påverkar behovet av medel inom ramen för förvaltningsanslaget. Men förstärkningar behövs även av så kallade sakanslag mot bakgrund av målsättningar som lagts fast av statsmakterna samt förslag om förstärkningar som verket redovisat i bland annat uppdrag från regeringen. Jordbruksverket behöver nu tydliggöra denna situation särskilt. Förändringen av jordbruks-, landsbygds- och fiskeripolitiken har utsatt Jordbruksverket för stora påfrestningar. Tidigare har det inte inträffat så stora förändringar vid ett tillfälle inom ramen för gårdsstödet, landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. Förhandlingarna kring ny politik där Jordbruksverket deltagit i förberedelserna successivt med underlag, har dragit ut på tiden kraftigt. När Jordbruksverket planerade detta arbete var en utgångspunkt att de nya åtgärderna i sin helhet skulle börja gälla från 2014 och att det även skulle finnas rimlig tid för att omsätta de politiska besluten till regelverk samt ansöknings- och handläggningsstöd. Fortfarande (februari 2015) saknas ett antal klarlägganden gällande åtgärder där ansökningsperioden börjar i mars Jordbruksverket redovisade 2012 ett förslag till långtgående förenklingar i landsbygdsprogrammet. Men istället har komplexiteten ökat. Såväl förseningen som den ökade komplexiteten har medfört att verkets arbete blivit mycket dyrare jämfört med de beräkningar som kunde göras Utgiften till och med slutet av 2015 för implementeringen av den nya politiken beräknas nu till tkr jämfört med tkr som beräknades Detta belopp kan ställas i relation till de totala handläggningskostnaderna för staten, inkl. länsstyrelserna och andra samarbetspartners, som under en sjuårsperiod kan beräknas till ca 5,8 miljarder kr (6 %) eller till totalt utbetalt belopp om ca 70 miljarder kr (0,5 %). Till den utgift som redovisas ovan kommer kostnader för de analyser med mera som verket bistått regeringen med. Utmaningen den närmaste tiden är att slutföra implementeringsarbetet av den nya politiken. Verket räknar med att detta kan bli klart under Men nya regler för kompensationsstödet kommer redan stödåret Det är därför inte möjligt att nu göra en god uppskattning över de utgifter för detta som kommer att uppstå under 2016.

9 BUDGETUNDERLAG Det IT-system som vi utvecklar nu måste förvaltas och kommer att dra avsevärda resurser. Med tillämpning av allmänna tumregler kan den årliga förvaltningskostnaden i början av ett systems livstid beräknas till knappt tkr. Finansieringen av utvecklingsarbetet har i hög grad skett genom omprioriteringar inom verket och att arbetet har balanserats som pågående arbete, det vill säga en tillgång i vår bokföring. Jordbruksverkets ekonomi har hittills varit i god balans men framöver kommer stora avskrivningskostnader vilket påverkar verksamheten märkbart. Jordbruksverket har ett antal nya eller utökade uppgifter som måste utföras från Dessutom bortfaller särskild finansiering på vissa områden samtidigt som verksamheten fortsätter. Exempel på detta och som preciseras senare i budgetunderlaget är lagstiftningsarbete till följd av beslut inom det så kallade SANCO-paketet, bistå miljömålsrådet, inrätta och förvalta hästregister, dra nytta av utvecklingsarbete inom krisberedskapen, planering gällande civilt försvar, fortsätta att likrikta och samordna djurskyddskontroller, verkets ansvar inom en kommande livsmedelsstrategi, samt förbereda uppföljningar av de beslut inom jordbrukspolitiken som implementeras nu. Uppgifter som bortfaller och som nämnvärt påverkar verkets ekonomi har inte kunnat identifieras. Verket har beräknat att resursbehovet för dessa uppgifter, sett i relation till belopp per helår, uppgår till ca tkr. Verket har ett uppdrag gällande centrum för 3R-frågor. Resursbehov kan därför inte beräknas nu. Så långt det går att bedöma nu kommer samtidigt kostnaderna till följd av införandet av den nya politiken inom jordbruk, landsbygd och fiske medföra en ökad kostnad för 2016 med ca tkr. Detta belopp är i hög grad opåverkbart eftersom det huvudsakligen avser ökade avskrivningar och ökat underhåll av det IT-stöd som utvecklats. En grundläggande utgångspunkt för verkets prioriteringar är att säkerställa genomförandet av gårdsstödet samt landsbygds- och fiskeripolitiken. Exempel på resurskrävande uppgifter är inventering av jordbruksmark och àjourhållning av blockdatabasen samt implementeringen av den nya politiken. Jordbruksverket har bedömt att detta arbete måste prioriteras högt. Som exempel kan nämnas att verket kontinuerligt bedömer hur mycket IT-stöd olika funktioner behöver. Såväl prioriteringar utifrån resurseffektivitet som möjligheterna utifrån den tid som står till förfogande har varit viktiga faktorer i dessa bedömningar. En rättvisande blockdatabas och en väl genomförd implementering av den nya politiken ger nyttor genom en enkel hantering för dem som söker stöd, att handläggningen, inte minst på länsstyrelserna, ska bli resurseffektiv och att risken för finansiella korrigeringar från EU ska bli låg. De nya uppgifter som kommer under året måste Jordbruksverket prioritera tillsammans med verkets övriga uppgifter. Jordbruksverket kommer att fortsätta arbetet med att utveckla processerna inom verket och ta bort moment som inte är nödvändiga. Denna form av vardagsrationalisering kommer att frigöra vissa resurser. Erfarenhetsmässigt kan dock den slutsatsen dras att vinsterna kommer att motsvaras ungefär av produktivitetsavdraget i PLO-index. Exempel på verksamheter som särskilt måste analyseras är annat utvecklingsarbete än sådant som gäller stödhanteringen, verkets arbete med analyser och främjande samt de uppgifter som gäller arbete gentemot EU och andra internationella organisationer. Men även om betydande neddragningar görs inom dessa verksamheter, blir det inte tillräckligt för att få en ekonomi i balans. Risken är därför uppenbar att andra uppgifter, såsom främjandearbete, utvecklingsarbete på andra områden, analyser om politikens effektivitet och förberedelser inför översyner av politik, måste prioriteras ned. Mot bakgrund av det anförda konstaterar verket att en anslagsförstärkning krävs för 2016 med tkr (utöver tkr enligt tidigare riksdagsbeslut) för implementering av de nya reformerna och för ökad förvaltningskostnad. 9

10 För att dessutom genomföra de uppgifter som redovisades ovan, utöver genomförandet av gårdsstödet, landsbygds- och fiskeripolitiken, krävs en ytterligare anslagsförstärkning. För att nå målet om dagens ambitionsnivåer på dessa områden och att genomföra de nya uppgifterna krävs en ytterligare anslagsförstärkning med tkr för Beloppet är lägre än det som redovisades ovan eftersom allt arbete inte beräknas komma igång förrän en bit in på året I jämförelse med beräknat belopp i höstens budgetproposition hemställer verket om att förvaltningsanslaget 1:8 för 2016 ökar med drygt tkr mer än vad regeringen har beräknat. För övriga anslag i detta budgetunderlag hemställer verket om cirka tkr (exklusive anslagen 1:13 och 1:14) mer i anslag 2016 än vad regeringen beräknade i hösten budgetproposition. För fiskerianslagen har verket enbart lämnat förslag på vissa delar då programmet inte är beslutat av regeringen ännu därför har dessa anslag inte beräknats med i jämförelsen. Av ökningen står landsbygdsstöden under anslagen 1:18 och 1:19 för cirka tkr och gårdsstödet under 1:10 för cirka tkr. Resterande anslag står för en nettoökning med drygt tkr. I budgetunderlaget räknar verket med en eurokurs för år 2015 på 9,25 kr/euro. 8,98 kr/euro för år 2016, 8,70 kr/euro för år 2017 samt 8,64 kr/euro för år Kurspåverkande anslagsutfall gäller anslagen 1:10, 1:11, 1:12 och 1:1. 10

11 BUDGETUNDERLAG Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp i tabellerna är i tkr och i 2015-års prisnivå. Markerade anslagsbeteckningar och belopp avser förslag till höjning i förhållande till föreslagna belopp i Budgetproposition 2014/15:1. Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) :8.1 Statens jordbruksverk :4 Bidrag till veterinär fältverksamhet Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 1:5 åtgärder :5.2 Djurhälsovård :5.x Djurskyddsbefrämjande medel :6 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar :6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten :6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller :9.1 Bekämpande av växtskadegörare :10 Gårdsstöd m.m :10.1 Gårdsstöd m.m :10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar :11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m :12.1 Finansiella korrigeringar m.m :13 Strukturstödet till fisket m.m :13.1 Strukturstödet till fisket m.m. - EHFF :13.3 Strukturstödet till fisket m.m. - EFF :13.x Nationellt stöd :14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m :14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF :14.3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EFF :16 Konkurrenskraftig livsmedelssektor :16.1 Exportfrämjande åtgärder :16.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn :16.5 Måltidslyftet :16.7 Jakt och fiske

12 Anslag (tkr) :18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :18.1 Landsbygdsprogram :18.2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering :18.4 Nationellt stöd, stödområde :18.9 Landsbygdsprogram :18.x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden inkl. TA-medel :19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Landsbygdsprogram för Sverige år , 1:19.2 EU-medel :19.4 Honungsprogrammet, EU-finansiering Landsbygdsprogram för Sverige år , 1:19.7 EU-medel Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av 1:19.x Regional- och socialfonden inkl. TA-medel :20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket :20.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet :20.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel :20.4 Stöd för metangasreducering :21.1 Stöd till jordbrukets rationalisering :22.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m :1.2 Avgiften till Europeiska unionen Totalt anslag Beslut Förslag Förslag Förslag Avgiftsinkomster som disponeras (tkr) Offentlig rättslig verksamhet Djur Växt Tillsyn Utsäde Distriktsveterinärna Uppdragsverksamhet Vatten *) Tillsyn Utsäde Tjänsteexport Distriktsveterinärerna Summa: *) Jordbruksverket avser upphöra med uppdragsverksamhet från och med Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet till resultatområde Distriktsveterinärerna och från 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare till resultatområde Växt samt från myndighetsbidrag. Se prognostiserade resultat för verksamheterna under avsnitt Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. 12

13 BUDGETUNDERLAG Tilldelat Förslag Anslagskrediter (tkr) :8.1 Statens jordbruksverk :4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet :5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder :5.2 Djurhälsovård :5.x Djurskyddsbefrämjande åtgärder - 0 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar :6.3 Bidrag till obduktionsverksamheten 210-1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller :9.1 Bekämpande av växtskadegörare :10 Gårdsstöd m.m :10.1 Gårdsstöd m.m :10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar :11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m :12.1 Finansiella korrigeringar m.m :13 Strukturstödet till fisket m.m. 0 1:13.1 Strukturstöd fiske - EHFF :13.3 Strukturstödet till fisket m.m. - EFF :13.x Nationellt stöd 0 1:14 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 0 1:14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EHFF :14.3 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - EFF :16 Konkurrenskraftig livsmedelsektor :16.1 Exportfrämjande åtgärder :16.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn :16.5 Måltidslyftet 0 0 1:16.7 Jakt och fiske :18 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :18.1 Landsbygdsprogram :18.2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering :18.4 Nationellt stöd, stödområde :18.9 Landsbygdsprogram :18.x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden inkl. TA-medel :19 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :19.2 Landsbygdsprogram för Sverige år , EU medel :19.4 Honungsprogrammet, EU-finansiering :19.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EU medel 0-1:19.x Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av Regional- och socialfonden inkl. TA-medel :20 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket :20.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet :20.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel :20.4 Stöd för metangasreducering :21.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m :22.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m :1.2 Avgiften till Europeiska unionen, sockeravgifter Totalt anslagkrediter Markerade poster med x är förslag på nya anslagsposter. 13

14 Bemyndiganden (tkr) Anslag Anslagsbenämning 2015 Tilldelat 2016 Föreslagen bemyndiganderam 2016 Utestående förpliktelser 2017 Infriade förpliktelser Infriade förpliktelser 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m :13.1 Strukturstöd till fisket m.m. Europeiska Havs- och Fiskerifonden 2014_2020 1:14.1 Från EU-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. - Europeiska Havs- och Fiskerifonden 2014_2020 1:18.1 Landsbygdprogram :18.2 Honungsprogrammet, nationell medfinansiering :19.2 Landsbygdsprogram , EU-finansiering :19.4 Honungsprogrammet, EU-finansiering :20.4 Stöd till metangasreducering Totala bemyndiganden På anslagsposterna 1:13.1 och 1:14.1 har Jordbruksverket inte kunnat beräkna några anslagsbelastningar gällande stödutbetalningar från 2015 och framåt som är hänförliga till den nya programperioden. Verket återkommer med beräkningar längre fram när Europeiska Havs och Fiskeriprogrammet är beslutad. Jordbruksverket utgår ifrån att regeringen föreslår ramar för landsbygds- och fiskeriprogrammet som täcker hela programperiodens behov. Övriga ekonomiska villkor (tkr) Tilldelat 2015 Förslag 2016 Förslag 2017 Förslag 2018 Låneram Räntekontokredit Jordfondsram

15 BUDGETUNDERLAG Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2015 Statens jordbruksverk, Förvaltningskostnader (1:8.1) Jordbruksverket återkommer eventuellt senare under året om ytterligare anslag för att täcka merkostnader för de delar som fortfarande är oklara inom implementeringen av de nya reformerna. Se vidare under sid Bekämpande av djursjukdomar (1:6.1) I prognoser som har lämnats under januari-februari 2015 har verket än så länge beräknat ett anslagsutfall som motsvarar tilldelade medel om tkr. Det finns en uppenbar risk att tilldelade medel inte räcker eftersom den genomsnittliga anslagsbelastningen på anslagsposten de senaste fem åren legat på cirka tkr. Verket återkommer till regeringen när det finns en risk för att tilldelade medel inklusive anslagskredit inte är tillräckligt. Bemyndigandebehov för interventionsstöd finansierade av anslag 1:11, Intervention för jordbruksprodukter m.m. Jordbruksverket återkommer senare under 2015 om eventuell höjning av bemyndiganderamen från disponibla tkr till drygt tkr. Finansiella korrigeringar m.m. (1:12.1) I prognoser som har lämnats under januari och februari 2015 har verket beräknat ett anslagsutfall om tkr vilket överstiger tilldelade anslagsmedel med närmare tkr. Grunden till beräknat belopp är i huvudsak förslag från Kommissionen om finansiella korrigeringar om närmare tusen euro för fem revisionsärenden. Vidare har verket i fastställda årsräkenskaper för 2014 gjort en finansiell korrigering om ytterligare cirka tusen euro. Verket har än så länge inte hemställt om ytterligare anslagsmedel för 2015 eftersom det är osäkert när det slutgiltiga beslutet tas av KOM och när i tid aktuella korrigeringar regleras och belastar anslaget. Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur/från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (1:18.1/1:19.2)-Lokalt ledd utveckling (LLU) finansierat av regional och socialfonden Jordbruksverket har i skrivelse hemställt om medel för den nationella delen för utbetalningar rörande programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonden. Hemställt belopp uppgår till tkr och avser nationell del för stödåtgärd och TA-medel som föreslås placeras under anslaget 1:18. Vidare har verket hemställt om att anslagna medel om tkr för stödåtgärder under anslagsposterna 1:4.3 och 1:6.4 överförs till anslaget 1:19 samt att ytterligare tkr tillförs avseende den EU-medfinansierade delen av TA-medel. Bemyndigandebehov för stöd finansierade av anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (1:20.4) Jordbruksverket har hemställt om att en bemyndiganderam inrättas till anslagsposten om tkr. Ramen beräknas omfatta beslutade stöd under året som infrias först under åren Avgiften till Europeiska unionen, Sockeravgifter (1:1.2) Jordbruksverket har i hemställan informerat om att det kommer uppstå en brist på anslagsposten. Anslagsbelastningen 2015 beräknas uppgå till tkr, disponibla medel uppgår 15

16 till tkr (exklusive anslagskredit om tkr). Vidare kan det tillkomma ytterligare anslagsbelastning då det kvarstår ca 670 tkr att återbetala till betodlare för regleringsåren 2001/ /2006. För de betodlare vi inte lyckas lokalisera och därmed betala ut till, så ska beloppet betalas tillbaka till EU med avdrag för 25 procent i administrationsavgift. Maximal tillkommande anslagsbelastning blir då ca 500 tkr, men det troliga är att beloppet blir lägre. För denna eventuellt tillkommande anslagsbelastning kan anslagskrediten på tkr användas. Jordbruksverket har hemställt om att ytterligare tkr i anslagsmedel tillförs anslagsposten. Övrigt *I den senaste prognosen över anslagsutfall av den EU-medfinansierade delen inom landsbygdsprogrammet under anslagsposten 1:19.7 beräknar verket en anslagsbelastning som överstiger disponibla medel om cirka tkr. Under anslagsposten 1:18.9 där den nationella finansieringen belastas beräknas närmare tkr inte disponeras. Verket återkommer efter sommaren när mer klarhet råder över de slutliga anslagsbelastningarna för landsbygdsprogrammet * Jordbruksverket har i skrivelse hemställt om att resultatområde Vatten ska avvecklas. Under 2015 beräknas pågående ärenden avslutas. *Låneramen om tkr behöver ökas till tkr, anledningen till detta är i huvudsakligen ökade utgifter för implementeringen av de nya reformerna för delar som ska lånefinansieras. 16

17 BUDGETUNDERLAG :8 Statens jordbruksverk, anslagspost 1 Totalt (tkr) Utfall Prognos Totalt ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Totalt utgående anslagssparande Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Under räkenskapsåret 2014 har förvaltningen ett överskott om drygt tkr. I senaste budgetrevideringen från oktober beräknades att överskottet skulle ligga på drygt tkr. Under 2014 erhöll Jordbruksverket tkr i en tillfällig anslagsförstärkning till anslaget samt ytterligare tkr i s.k. TA-medel under anslagen 1:18 och 1:19 för kostnader rörande en extra uppdatering av blockdatabasen. TA-medlen kan enligt beslut användas under perioden Projektet blev försenat och nu beräknas att denna uppdatering är klar först våren Av det utgående överskottet avser tkr ej förbrukade anslagsmedel för den extra blockinventeringen som påbörjades under Kvarvarande förvaltningsmedel om tkr liksom TA-medel om tkr beräknas förbrukas till största delen under En mindre del av beviljade medel kommer troligtvis att behövas användas även under Förbättrad myndighetsservice i stödhanteringen - de fyra initiativen Under 2014 har också serviceuppdraget De fyra initiativen utvecklat Kundakt och Mina Sidor med anpassning till SAM-ansökan och direktstöden. Det har också utvecklats ett gemensamt system för utskick av brev från handläggnings-system och kundakt. Detta är utvecklingsarbeten som kommer att resultera i driftsättningar under De regeringsuppdrag som ligger till grund för detta arbete har beskrivits i Jordbruksverkets årsredovisning för 2014 (under avsnitt Korrekt hantering av stöd ) som lämnades till Regeringskansliet den 19 februari Uppdraget avslutades i och med utgången av Kostnaden för att genomföra uppdraget under åren har uppgått till tkr. År 2015 Härledningen av förändringen av förvaltningsanslagets anslagsbelopp mellan 2014 och 2015 framgår av nedanstående tabell. Tkr Anslagsbelopp Avdrag extra blockinventering av blockdatabas Avdrag förenklingsmedel 4 ii (inkl. PLO) Avdrag införandeprojekt ProCAP (inkl. PLO) Avdrag nivåsänkning e-förvaltning -132 PLO-omräkning 2015 (ca 0,57 % på tkr) Anslagsbelopp

18 I beslutad förvaltningsbudget för 2015 beräknar verket att knappt tkr av beviljad anslagskredit kommer att utnyttjas. Utmaningen för verket under budgetprocessen hösten 2014 var framförallt finansieringen av ProCAP-programmet samt den ökande förvaltningskostnaden för leveranser av IT-stöd från programmet. Eftersom de äldre stödsystemen fortfarande kräver löpande förvaltning ökar förvaltningskostnaden markant under 2015 och För att få budgeten inom de ramar som beslutades av regeringen krävdes besparingar i storleksordningen 5 % för att delvis finansiera nytillkommande uppgifter. Dessutom beräknas utgifter för personal (lön m.m. för utveckling inom ProCAP) i större omfattning än under 2014 balanseras som en pågående investering. Kostnaden belastar istället respektive finansiär/anslag i form av avskrivningar under perioden Att kostnaden förskjuts framåt i den delen gör att cirka tkr har frigjorts i förvaltningsbudgeten 2015 i jämförelse med De delar av verket som till största delen finansieras av förvaltningsanlaget har fortfarande en tung uppgift i att komma ner till de budgetnivåer som beslutades inför Implementering av den nya politiken Planen var att den nya politiken om direktstöd, landsbygdsutvecklingsåtgärder och fiskeripolitiken skulle börja gälla från Starten fick av olika skäl förskjutas till Landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet beräknas nu beslutas av Kommissionen före sommaren Jordbruksverket medverkar med underlag till regeringens arbete med utformningen av olika åtgärder. Jordbruksverket har också ansvar för att besluta om detaljföreskrifter, att framställa information om de olika stödformerna, att utarbeta stöd för handläggning och fysisk kontroll i form av bland annat IT-stöd och utbildning för personal vid främst länsstyrelserna. Jordbruksverket har organiserat detta arbete på två olika linjer, dels stöd till regeringen vid utarbetande av de olika stödformerna, dels att utarbeta informationsmaterial och IT-stöd. Det senare arbetet genomförs till största delen i ett sammanhållet program (ProCAP). Programmet startade under 2012 och beräknas pågå åtminstone fram till årsskiftet 2015/16. Planen nu är att åtgärder som ska öppnas för ansökningar först 2016 planeras att organiseras på annat sätt. Den kalkyl som låg till grund för det ursprungliga budgetäskandet var att ProCAP-programmet skulle pågå från augusti 2012 till juni 2014 och kosta totalt tkr för Jordbruksverket under perioden Kostnadsuppskattningen kunde då göras enbart med utgångspunkt från vad motsvarande utvecklingsarbeten har kostat tidigare. Från 2014/2015 består kostnaden till största delen av avskrivningar på byggda IT-applikationer. Våren 2012 räknade verket med att frigöra befintliga resurser om 15 % av projektets totala kostnader under den två-åriga projektperioden. Merkostnaden som bedömdes ligga på förvaltningsanslaget 1:8 beräknades därför till drygt tkr. Resterande beräknades kunna finansieras med huvudsakligen TA-medel inom framförallt landsbygdsprogrammet. Beloppet var bl.a. baserat på att politiska beslut var fattade under 2013 för såväl direktstöden som stöd inom fiskeri- och landsbygdsprogrammen. I riksdagsbeslut på budgetproposition 2013 hösten 2012 erhöll verket en tillfällig anslagsförstärkning på totalt tkr under åren Förutsättningarna för arbetet har efter hand förändrats genom de förseningar som har uppstått i förberedelserna och beslut om inriktningen av politiken. Men klarhet har ännu (februari 2015) inte nåtts gällande utformning av regionalstöden. Arbetet har belastats med två slag av problem. Ett problem är det försenade ikraftträdandet. I praktiken innebär det att arbetet förlängs med ca två år. Ett annat problem är att komplexiteten har ökat. De beräkningar som finns nu visar att kostnadsfördyringen för ProCAP-programmet kommer att bli knappt tkr. Totalkostnaden beräknas nu till knappt tkr. Kostnaden för projektperioden fördelas nu på åren

19 BUDGETUNDERLAG Huvuddelen av fördyringen beräknas belasta förvaltningsanslaget. Till detta ska även läggas kostnader för arbeten under 2015 och 2016 som nu kommer att utföras i separata projekt. Eftersom det ännu inte är klarlagt vad som måste utvecklas måste vi återkomma senare om kostnaderna för detta. Utvecklingsarbete för leverans 2015 Parallellt med arbetet inför öppningarna under hösten 2014 har mycket utveckling och förberedelser pågått för att kunna öppna för ansökan, handläggning och utbetalning av ytterligare stödformer under Gårdsstödet samt miljöersättningar och regionala stöd är en stor och viktig del i detta arbete. IT-stödet för stödrätter har arbetats om eftersom det tidigare IT-stödet varit mycket tungt att förvalta. Utvecklingen av handläggningssystem för åtgärder gällande landsbygd och fiske har kommit långt under året och kommer att öppnas under Nedan framgår utgifter och kostnader under perioden för ProCAP-programmet (exkl. tidigare omnämnda kostnader för De fyra initiativen ), tkr; År Kostnader Balanserade Totalt utgifter Totalt De totala utgifterna för programmet ProCAP uppgick under 2014 till tkr varav kostnaderna uppgick till tkr eftersom tkr av utgifterna redovisas som en immateriell anläggningstillgång. Kostnaden för tillgången förskjuts i tid och uppkommer först genom avskrivningar under en femårsperiod från att programvarorna börjar användas. Den totala utgiften under perioden uppgår till drygt tkr. Fortsatt implementering av de nya reformerna under 2015 Under 2015 beräknar Jordbruksverket att ProCAP-programmets kostnader kommer att uppgå till ca tkr. Av detta beräknas tkr finansieras av förvaltningsanslaget 1:8 medan resterande tkr finansieras av s.k. TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen. Därutöver beräknas utgifter om ca tkr balanseras som pågående investering där kostnaden för respektive finansiär uppkommer i form av avskrivningar först när applikationerna börjar användas. Utöver programmets kostnader 2015 tillkommer avskrivningskostnader för tidigare balanserade utgifter inom programmet om knappt tkr varav förvaltningsanslaget belastas med ca tkr och resterande belastar disponibla TA-medel. Projektperioden för att implementera de nya programmen fullt ut har nu förlängts från två år som var planen från början till fyra år. Förseningarna av olika beslut på såväl nationell nivå som EU-nivån innebär att kostnaden för verket stiger kraftigt. Vårt mål med implementeringen är fortfarande att göra det lätt att göra rätt för kunderna och att främst länsstyrelserna ska få ett effektivt stöd för sitt arbete. En god implementering ger förutsättningar för minskade risker för finansiella korrigeringar från EU och att samhällsmålen nås. Den totala kostnaden för ProCAP-programmet om cirka tkr beräknas belasta olika finansiärer enligt följande under perioden , mnkr; 19

20 Finansiär Anslag 1:8 21,8 43,0 53,8 44,0 17,0 Anslag 1:13/1: ,3 0,6 Anslag 1:18/1: ,7 30,3 19,5 10,4 Finansiär Totalt Anslag 1:8 17,0 17,0 17,0 11,0 241,6 Anslag 1:13/1:14 0,6 0,6 0,6 0,4 3,1 Anslag 1:18/1:19 10,4 10,4 10,4 6,0 115,1 Summa: 359,8 Verket räknar med att övriga finansiärer såsom TA-medel från landsbygds- och fiskeriprogrammen minst kan ta de belopp som framgår ovan från En översyn av beloppen kommer att ske under våren Under 2015 påbörjas även utveckling av IT-stöd för stödåtgärderna bete, våtmark, m.fl. som avgränsats från ProCAP-programmet. Huvuddelen av utgifterna 2015 balanseras som en pågående investering varför anslagsbelastningen/kostnaden skjuts framåt i tiden. Detta innebär också att delar av detta arbete utförs av egen personal varför lönekostnaden m.m. sjunker ytterligare. Det omfattande projektarbetet 2015 jämte kraftiga omprioriteringar medför att verket kan hålla sig inom befintliga ramar under förvaltningsanslaget. De avgränsningar som gjorts beror till stor del på att politiska beslut inte har tagits enligt den tidsplan som förutsattes, oklarheter i regelverk och att landsbygds- och havs- och fiskeriprogrammet ännu inte är godkända av Kommissionen. Årlig ajourhållning av blockdatabasen Ajourhållningens kostnader för 2015 budgeteras till tkr varav hälften finansieras med s.k. TA-medel från landsbygdsprogrammet Extra uppdatering av blockdatabasen Verket räknar med att kostnaden för uppdateringen 2015 kostar ca tkr varav förvaltningsanslaget står för tkr medan resterande tkr belastar TA-medel under anslagen 1:18 och 1:19. Kvarvarande anslagna medel på förvaltningsanslaget och av TA-medel om tkr beräknas att användas under våren Lokalt ledd utveckling och fondsamordning Under 2015 räknar verket med att kostnader om ca tkr finansieras av TA-medel från de fyra fonderna-landsbygdsfonden (EJFLU), fiskerifonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). I hemställan har verket hemställt om att TA-medel erhålls 2015 för att finansiera verkets kostnader om ca tkr för lokalt ledd utveckling rörande regionaloch socialfonden. För resterande tkr har verket erhållit disposition till TA-medel inom landsbygds- och fiskeriprogrammet. Utmaningar inför 2016 Inför 2016 står Jordbruksverket inför ett flertal viktiga utmaningar. Huvuddelen av arbetet med att förbereda den nya politiken för direktstöd samt åtgärder inom landsbygds- och fiskeriprogrammen är genomfört i slutet av Men dels står vi inför betydande förvaltning av det utvecklade IT-stödet, dels avskrivningar på upptagna lån. Arbetet med den årliga ajourhållningen av blockdatabasen har en otillfredsställande finansiering idag. Finansieringen bör i huvudsak ske via förvaltningsanslaget. Detta kan lösas genom att 20