Budgetunderlag för räkenskapsåren

Transkript

1 Budgetunderlag för räkenskapsåren

2

3 Budgetunderlag för räkenskapsåren

4

5

6

7 Innehåll Sammanfattning räkenskapsåren Ekonomiska frågor för räkenskapsåret :9 Statens jordbruksverk anslagspost :5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen anslagspost :6 Djurhälsovård anslagspost :7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar anslagspost :10 Bekämpande av växtsjukdomar anslagspost :11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. anslagspost 1, 3 och :12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter anslagspost 1, 4 och :13 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m., anslagspost :19 Livsmedelsstatistik, anslagspost :20 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, anslagspost :21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor, anslagspost 1 och :23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagspost 1-5, 7 och :24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, anslagsposterna 1,5 och :25 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, anslagspost :26 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., anslagspost :27 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., anslagspost :1 Avgiften till Europeiska gemenskapen, anslagspost 2 och Övriga ekonomiska villkor...56 Investeringar...56 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Behov av lokaler Avgiftsbelagd verksamhet Uppbörd inklusive återflöden från EU Bemyndiganden Bilaga Landsbygdsprogrammet Sändlista

8

9 Sammanfattning räkenskapsåren Budgetunderlag lämnas till regeringen i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Jordbruksverket hemställer om en anslagsnivå om tkr under år För åren 2011 och 2012 räknas med tkr respektive tkr. Följande belastningar under anslagen 2010 är högre än föreslagna belopp i budgetpropositionen 2008/09:1 För anslaget 1:9, Statens Jordbruksverk, Förvaltningskostnader Höjningen härleds till efterarbete blockdatabas, Härjedalsförhandlingarna, eventuell införande av sanktionsavgift rörande inrapportering till Centrala nötkreatursregistret. Vidare kommer verket att senare under 2009 återkomma om den årliga förvaltningen av upprättad blockdatabas jämte påverkan av införandet av den sk Hälsokontrollen. För anslaget 1:6, Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder För anslagsposten 1:6.2 Djurhälsovård föreslås en höjning av anslagsnivån. För att kunna främja forskningen inom djurskydd äskar härmed Jordbruksverket om tilldelning med tkr årligen från och med För anslagsposten 1:6.3 Stöd till biodling föreslås en höjning av anslagsnivån eftersom Sverige 2007 fick sitt treåriga honungsprogram godkänt av kommissionen. och därför bör den nationella delen av stödet för vart och ett av åren 2010 och 2011 vara tkr och för 2012 förutsätts beloppet också vara tkr. För anslagsposten 1:6.4 Djursjukdata föreslås en höjning av anslagsnivån på grund av den nya s.k. behörighetslagen för 2010 med tkr och med 500 tkr åren därefter. För anslaget 1:7, Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar För anslagsposten 1:7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar föreslås en höjning av anslagsnivån för bl.a. ökade kostnader vid sjukdomsutbrott med anledning av att djurbesättningar har blivit större samt för kostnader för bekämpningen av blåtunga. För anslagsposten 1:7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar äskar Jordbruksverket om en anslaghöjning med tkr årligen för kontrollprogram i syfte att minska EHEC bakterien. För anslaget 1:11, Gårdsstöd och djurbidrag m.m. För anslagsposten 1:11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. kan anslagsnivån behöva höjas beroende på framtida eurokurs För anslagsposten 1:11.4 EG-medfinansierade djursjukdomsprogram förslås en höjning av anslagsnivån med 400 tkr. 1

10 För anslaget 1:25, Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket föreslås en höjning av anslagsnivån med tkr som ska användas för tillämpade studier inom GMOområdet. För anslag med negativt utgående anslagssparande 2009 och där ingående anslagssparande 2010 har satts till noll har eller kommer Jordbruksverket att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag alternativt att underskottet täcks med anslagskredit I de fallen anslagskrediten täcker underskottet 2009 har medel som äskats för anslagsposten för 2010 även inkluderat täckning för ingående underskott. För respektive anslagspost är det vid prognostiserade överskott efter år 2009 inte medräknat något ingående överskott Enligt beräkningar hemställs om ett totalt bemyndigande för berörda anslag om tkr för år 2010 avseende förpliktelser som infrias under 2011 och framåt. Vidare föreslås anslagskrediter om totalt tkr på anslagsposterna. Räntekontokrediten för förvaltningen m.m. föreslås till tkr. Låneramen förslås till tkr. Avgiftsinkomster som disponeras inom de sex resultatområden beräknas till tkr för år Samtliga belopp är redovisade i 2009 års prisnivå. Eurokurs 10,25 kr har genomgående använts för aktuella anslagsposter. 2

11 Förslag till verksamhetens finansiering Samtliga belopp i tabellerna är i tkr och i 2009 års prisnivå. Gråmarkerade belopp avser förslag till höjning av anslaget i förhållande till förslag i Budgetproposition 2008/09:1. Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) :9 Statens Jordbruksverk, Förvaltningskostnader :5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen :6 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder :6.2 Djurhälsovård :6.3 Stöd till biodling :6.4 Djursjukdata :7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar :7.3 Bidrag till obduktionsverksamheten :7.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar :11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :11.4 EG-medfinansierade djursjukdomsprogram :12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 1:12.1 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag :12.4 Stöd till biodling m.m :12.5 Omstruktureringsfond för socker :13.1 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. 1:19.1 Livsmedelsstatistik :20.1 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten :21 Konkurrenskraftig livsmedelssektor :21.1 Exportfrämjande åtgärder :21.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn

12 Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslag (tkr) :23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :23.1 Miljö- och landsbygdsprogrammet :23.2 Nationellt stöd, stödområde :23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel :23.9 Landsbygdsprogrammet :24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (ram) :24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EU-medel EU-medel m.m :25.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet :26.1 Stöd till jordbrukets rationalisering :27.1 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m :1 Avgiften till Europeiska gemenskapen :1.2 Sockeravgifter :1.5 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor Totalt anslag Avgiftsinkomster som disponeras Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Tillsyn Utsäde DVO Uppdragsverksamhet Vatten Tillsyn Utsäde DVO Totalt avgiftsinkomster Ovanstående tabell är rensad från intäkter från anslagen 1:5.1 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen till resultatområde DVO och från 1:7.1 Bekämpande av växtsjukdomar till resultatområde Växt samt från myndighetsuppdrag Se prognostiserade resultat för verksamheten på sid 58. 4

13 Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslagskrediter (tkr) % 1:9.1 Statens Jordbruksverk, förvaltningskostnader % 1:5.1 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen :6 Djurhälsovård :6.2 Djurhälsovård % 1:6.3 Stöd till biodling % 1:6.4 Djursjukdata % 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar % 1:7.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar % 1:7.3 Bidrag till obduktionsverksamheten % 1:7.4 Bidrag till utveckling och genomförande % av sjukdomskontroller 1:10.1 Bekämpande av växtsjukdomar :11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m % 1:11.4 EG-medfinansierade djursjukdomsprogram % 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 1:12.1 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag % 1:12.4 Stöd till biodling m.m % 1:12.5 Omstruktureringsfond för socker % 1:13.1 Räntekostnader för förskotterade % gårdsstöd m.m. 1:19 Livsmedelsstatistik % 1:20 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten % 1:21 Konkurrenskraftig livsmedelsektor :21.1 Exportfrämjande åtgärder :21.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre komptens i livsmedelsektorn :23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :23.1 Miljö- och landsbygdsprogrammet

14 Tilldelat Förslag Förslag Förslag Anslagskrediter (tkr) % 1:23.2 Nationellt stöd, stödområde :23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel :23.9 Landsbygdsprogrammet % 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur :24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EU medel % 1:25.1 Miljöförbättrande åtgärder, Försöks-, och utvecklingsverksamhet % 1:26 Stöd till jordbrukets rationalisering % 1:27 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m % 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen :1.2 Sockeravgifter % 1:1.5 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor % Totalt anslagkrediter

15 Bemyndiganden (tkr) Anslag Anslagsbenämning 2009 Tilldelat 2010 Föreslagen bemyndiganderam 2010 Utestående förpliktelser 2011 Infriade förpliktelser Infriade förpliktelser 1:6.3 Stöd till biodling :7.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar :7.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller :11.1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m :12.4 Offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag :12.4 Stöd till biodling :12.5 Omstruktureringfond för socker :21.3 Konkurrenskraftig livsmedelssektor :23.7 Återföring av skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel :23.9 Landsbygdsprogram :24.7 Landsbygdsprogram för Sverige år , EUmedel Totalt bemyndiganden Övriga ekonomiska villkor (tkr) Tilldelat Förslag Förslag Förslag Låneram Kredit räntekonto

16 Ekonomiska frågor för räkenskapsåret 2009 Ytterligare anslagsbehov m.m. Förvaltningsanslaget (1:9.1) Ytterligare anslagbehov om knappt tkr avseende efterarbete blockdatabasen för Jordbruksverket och länstyrelsen för att kunna inventera samtliga betesmarksblock under Vidare föreligger en brist om medel avseende förhandlingar mellan samebyar och markägare i Härjedalen om tkr. Senare under året återkommer verket om de administrativa konsekvenserna och dess kostnader för införandet av regelförändringar m.m. enligt den s.k. Hälsokontrollen. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (1:7.1) För anslaget 1:7 anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar beräknar Jordbruksverket i dagsläget med en anslagsbelastning om tkr jämfört med disponibla medel om tkr. Det finns därmed en prognostiserad medelsbrist om ca tkr. Drygt tkr av underskottet kan finansieras via en omfördelning av anslagsmedel från anslagsposten 1:7.4. I prognostiserad anslagsbelastning ingår även en beräknad kostnad för revaccinering av blåtunga jämfört med den beräkning som verket redovisade i skrivelse Vidare har vaccinationsområdet utökats med delar av östra Småland och Öland vilket innebär ökade kostnader. Medelsbristen för anslagsposten beror framförallt på bekämpningen av Blåtunga och att ett antal pågående omfattande ersättningsärenden från tidigare år rörande salmonella och PRRS inte är reglerade. Gårdsstöd och djurbidrag m.m. (1:11.1) I prognosen över anslagsutfall har stödåret 2009 beräknats till eurokursen 10,25 kr. Eurokursen för stödåret 2009 fastställs dock först den 1 oktober Blir kursen högre än 10,25 stiger också anslagsbelastningen för Om kursen blir fastställd till 11,00 ökar anslagsbehovet med ca tkr för december 2009 vilket innebär ett behov av ytterligare anslagsmedel om ca tkr (exklusive anslagskredit om tkr). EG medfinansierade djursjukdomsprogram (1:11.4) Prognosen för anslagsposten visar på anslagsbrist om 750 tkr. Bristen kan lösas genom en höjd anslagskredit till tkr. Omstruktureringsstöd (1:12.5) Prognosen för anslagsposten 1:12.5 visar på en anslagsbrist om ca tkr. Anslagsbristen beror på att Kommissionen har beslutat om möjlighet att tidigareläggning av utbetalning av omstruktureringsstöd vilket innebär att prognostiserad utbetalning i februari 2010 tidigareläggs till betalningen i juni Ändringen av utbetalningen är frivillig. Näringen önskar dock en tidigareläggning, varför verket har prognostiserat med en tidigareläggning. Eurokursen fastställs i enlighet med artikel 21 d.v.s. i maj månad. Prognosen beräknas på eurokursen 10,25. Fastställs eurokursen till 11 ökar anslagsbristen med cirka tkr. Anslagsbristen kan lösas genom en omfördelning av anslagsmedel från anslagsposten 1 offentlig lagring, övrig intervention och exportbidrag om tkr till anslagsposten 5. Att omfördelning föreslås till nämnda belopp motiveras av att posten behöver en viss marginal med tanke på kursvariationer. 8

17 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m (1:13.1) Prognosen för anslagsbelastning under 1:13.1 visar på en anslagsbrist om 43 mnkr. Anslagsbristen beror huvudsakligen på en beslutad finansiell korrigering från EU om 126,6 mnkr avseende djurbidrag. Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor (1:1.5) Kommande anslagsbelastningar under 1:1.5 visar på en anslagsbrist om 38 mnkr. Anslagskrediten om 34,5 mnkr räcker därmed inte till. Bemyndiganderamar Anslag 1:11 anslagsposten 1 Gårdsstöd och djurbidrag m.m I dagsläget ser verket en brist på bemyndigande om drygt tkr orsakade av framförallt en högre eurokurs. Anslag 1:21 anslagsposten 3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn Jordbruksverket kommer att bevilja projektmedel under 2009 men utbetalningar om tkr planeras ske under 2010 varför Jordbruksverket i särskild skrivelse har hemställt om en bemyndiganderam om tkr för anslagsposten. 9

18 1:9 Statens jordbruksverk anslagspost 1 Totalt (tkr) Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Ap 1 Förvaltningsanslag Ingående sparande Omfördelas från 43: Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Ap 2 TSE tester Ingående sparande Omfördelas till 1: Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Anslagssparande från ap ska enligt regeringsbeslut överföras till ap Beräkningsförutsättningar Anslagspost 1 Förvaltningskostnader Underskottet 2008 blev knappt tkr mot ett beräknat underskott om tkr enligt lämnad prognos i slutet av oktober Orsaken till det lägre underskotttet är framförallt att fältinventeringen kom igång senare än beräknat. Under hösten kom även signaler från regeringen om att anslagna medel under 2008 och 2009 om tkr även ska räcka till myndigheternas efterarbete under perioden. Detta innebär att ett större antal betesmarkblock i översynen får skjutas på framtiden. Fältinventeringen stoppas för nämnda områden och påverkar kostnaderna först År 2009 Härledningen av förändringen av anslagsbeloppet mellan 2008 och 2009 framgår i nedanstående tabell. 10

19 Tkr Anslagsbelopp Avdrag registrering foderanläggningar Avdrag uppdatering blockdatabas Drift foderanläggningar Återföring djurskyddsforskningsmedel Uppdatering blockdatabas Igångsättningskostnader djurförbuds- och djurskyddskontrollregister Pris-och löneomräkning Anslagsbelopp Regeländringar i hälsokontrollen omfattar förordningarna om direktstöd, den samlade marknadsordningen och landsbygdsutveckling. Även om hälsokontrollen inte anses vara en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken är regeländringarna tämligen omfattande och kräver en omfattande informationsinsats både från Jordbruksverkets och från länsstyrelsernas sida. Handläggningskostnaderna och IT-kostnaderna kommer att öka 2009 och 2010 för Jordbruksverket, framförallt under införandet och under år 1 efter införandet. Jordbruksverket återkommer senare under våren 2009 om de administrativa konsekvenserna och nettokostnadsökningen för införandet av regeländringar i hälsokontrollen. Vidare kommer verket att beräkna den årliga kostnaden efter införandet jämfört med dagens kostnader. Under Sveriges ordförandeskap hösten 2009 kommer Jordbruksverket att vara ordförande i åtta rådsarbetsgrupper. Vidare ansvarar verket för tre konferenser; jordbruksdirektörs-, livsmedels- och landsbygdskonferensen. Verket har inte erhållit några extra anslagsmedel för detta. I höstens interna budgetarbete har resurser omfördelats inom befintliga anslagsmedel 2009 för att klara uppgiften. Inventeringen av de block som ingår i blockdatabasen pågår. För närvarande är en stor del av åkermarksblocken inventerade. Större delen av betesmarksblocken återstår dock att inventera. Med de resultat som har analyserats så här långt i inventeringen har prognoser över efterarbetets omfattning tagits fram. Jordbruksverket och länsstyrelserna har i gemensam skrivelse till regeringen beskrivit efterarbetet. Den nuvarande bedömningen är att merkostnaden för Jordbruksverket blir tkr under åren 2009 och Av kostnaden avser tkr merkostnader 2009 varav tkr för utveckling av gemensamma IT-stöd för länsstyrelserna och Jordbruksverket avseende stödrätter, gårdsstödet och miljöersättningarna. Resterande beräknade merkostnader om tkr under 2010 avser handläggning av överklagningar av beslut om stödrättskorrigeringar, utbetalningsbeslut och återkravsbeslut för berörda stödformer. Länsstyrelsernas merkostnader för efterarbetet 2009 beräknas till tkr och för 2010 till tkr. Så länge kostnaderna för Jordbruksverkets och länsstyrelsernas efterarbete 2009 ska finansieras inom anslagna medel under anslaget 1:9 kommer inte alla block att inventeras. Sammanlagt räknar verket med att ca betesmarksblock inte kommer att inventeras 2009 i det fall efterarbetet ska rymmas inom den nuvarande tilldelningen av anslag. Tilldelade anslagsmedel utgörs av tilläggsanslagen 2008 och 2009 om tkr jämte villkorade medel i verkets ordinarie anslag Detta innbär att Sveriges utfästelser mot EUkommissionen inte kommer att uppfyllas dvs att blockdatabasen ska vara inventerad fullt ut under

20 I budgetunderlaget har verket utgått ifrån att kostnader för bekämpningsarbetet rörande blåtunga kan belasta anslagsposten 1:7.1, Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar varför inga medel äskas under detta anslag. Se vidare under anslaget 1:7. Enligt regeringsbeslut har verket fått i förnyat uppdrag att fortsätta utreda förutsättningarna samt verka för att förhandlingarna genomförs mellan samebyar och markägare i Härjedalen om vinterbete för ren. Verket har som målsättning att avtal mellan berörda parter (samebyar och privata skogsägare) ska vara slutna senast under Antalet avtal kan uppgå till storleksordningen st. Merkostnaderna för verket i form av köpta tjänster, partskostnader och resor beräknas uppgå till tkr under 2009 och tkr Verkets egna arbete finansiseras inom ordinarie anslag. Tre offentliga utredningar som lämnats under dec 2008 och januari 2009 berör verkets ansvarsområde i stor omfattning. Aktuella utredningar är Förslag till en effektivare statsförvaltning, SOU 2008:118, Utredningen om jordbruksadministrationen, SOU 2009:7 och Myndighetsstrukturen inom livsmedelskedjan, SOU 2009:8. Vidare har Jordbruksverket på uppdrag av regeringen utifrån Veterinärutredningens betänkande Veterinär fältverksamhet i nya former (SOU 2007:24) utrett den fältveterinära verksamheten enligt skrivelse Det pågår även en översyn av smittsamma djursjukdomar m.m. som ska lämna sitt betänkande När regeringen har tagit ställning till vad som ska genomföras i nämnda och kommande utredningsförslag återkommer Jordbruksverket till regeringen hur den ekonomiska påverkan beräknas bli för verket. Tkr Anslagsbelopp 2009-beslutat Härjedalsförhandlingarna Hälsokontrollen (verket återkommer senare under 2009)? Efterarbete blockdatabasen (SJV och LST) Föreslaget anslagsbelopp År 2010 Resultatet från blockinventeringen ska överlämnas till förvaltning En utredning har påbörjats inom ramen för blockinventeringen med syfte att ta fram effektiva metoder för förvaltning och årlig uppdatering av blockdatabasen de kommande åren. Ny teknik utvärderas bland annat. Utredningen beräknas vara klar i augusti Kostnaderna för den löpande uppdateringen och förvaltningen beräknas därefter. Enligt EU-kommissionen är det krav på att blockdatabasen kontinuerligt ska ses över. Om inte detta sköts på ett effektivt sätt i syfte finns det en uppenbar risk att Sverige framöver kommer att drabbas av finansiella korrigeringar. Verket återkommer till regeringen senast under augusti 2009 med beräkningar över merkostnaden (efter avdrag för befintliga villkorsmedel inom anslaget 1:9) för den årliga uppdateringen. Jordbruksverket har i skrivelser till regeringen i december 2007 och juni 2008 hemställt om en ändring i provtagningslagen och provtagningsförordningen som skulle möjliggöra för Jordbruksverket att besluta om en sanktionsavgift för de djurhållare som inte rapporterar till det centrala nötkreatursregistret (CDB) inom den föreskrivna tidsfristen om sju dagar. 12

21 En mer allmänt utbredd benägenhet att rapportera i tid borde medföra att registret blir än mer användbart till dess primära syfte, smittspårning. En förbättrad kvalitet i registret borde också på sikt leda till en minskad tidsåtgång för kontrollarbete kring registret på grund av en lägre kontrollfrekvens. Antalet händelser som rapporteras för sent rör sig om ca 13 % och berör ca st djurhållare. Enligt verkets beräkningar åtgår det uppskattningsvis timmar årligen för handläggningen av ärendena. Om sanktionsavgift införs beräknar Jordbruksverket att det åtgår 7 årspersoner till en merkostnad per år om tkr. Om effekten av ett införande av sanktionsavgift blir den tänkta kommer resursbehovet successivt att minska i takt med sena rapporteringar. I budgetunderlaget har beräknats att införandet sker från 2010 och av denna anledning har tkr lagts in i nivåhöjning i nedanstående härledning för föreslaget anslagsbelopp Härledning av anslagsbeloppet för 2010 framgår av nedanstående tabell. Tkr Föreslaget anslagsbelopp Avdrag uppdatering blockdatabas Avdrag igångsättningskostnader djurförbuds- och djurskyddskontrollregister Avdrag efterarbete blockdatabas (SJV och LST nettopåverkan) Avdrag Härjedalsförhandlingarna (jmf 2009) Djurförbuds- och djurskyddskontrollregister,drift Årlig drift Hälsokontrollen (verket återkommer senare under 2009)? Årligt underhåll blockdatabas (verket återkommer senare under 2009)? Sanktionsavgift Föreslaget anslagsbelopp Åren Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen 2008 sänks anslagskompensationen för driften av djurregistren från tkr till tkr från I detta sammanhang bör påpekas att verket hemställt om en höjning av anslaget med tkr från 2010 för ett eventuellt införande av sanktionsavgifter för sena inrapporteringar till CDB. I budgetpropositionen 2009 har en nivåsänkning felaktigt beräknats för TSE-tester avseende 2011 om ett grundbelopp på tkr (exkl PLO-omräkning). Anslagsbeloppet för TSEtester har från 2009 överförts till anslagsposten 1:7.4 och enligt beslut av budgetproposition 2008 ska staten bära kostnaderna t.o.m Eftersom avdraget är felaktigt hanterat i BP 2009 för år 2011 under anslaget 1:9 korrigeras ingen nivåsänkning för detta. 13

22 Härledning av beräknat anslagsbelopp framgår av nedanstående tabell Tkr Föreslaget anslagsbelopp Avdrag drift av djurregister Avdrag efterarbete blockdatabas Avdrag Härjedalsförhandlingarna Föreslaget anslagsbelopp Verket bedömer att anslagsnivån även för 2012 bör ligga på tkr i prisnivå 2009 exklusive ännu ej beräkande merkostnader för årligt underhåll av blockdatabasen jämte påverkan av hälsokontrollen. 14

23 1:5 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen anslagspost 1 (tkr) Anslag Utfall Utgående sparande Beräkningsförutsättningar Distriktsveterinärorganisationen finansieras till största delen av uppdragsgivarna d.v.s. i första hand av djurägarna, samt av anslaget 1:5.1 Anslaget belastas av kostnader för löner, varav kostnader för jourberedskap utgör en betydande del. Under anslaget anvisas även medel för att minska avlägset boende djurägares veterinärkostnader för vård av livsmedelsproducerande djur. Utnyttjandet av ersättningen till avlägset boende djurägare har stadigt minskat pga. att dessa djurägare minskar i antal. Inför 2009 har ersättningsnivåerna till avlägset boende djurägare höjts. Ersättning till avlägset boende djurägare syftar till att minska kostnaderna för animalieproduktionens djurägare om avståndet till veterinär överstiger 30 minuters restid. Ersättning lämnas vid förrättningar rörande akut sjuka djur som uteslutande hålls för produktion av livsmedel. Tkr Utfall Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Ersättning till avlägset boende djurärgare varav privata veterinärer Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabell ovan för perioden Av beloppet föreslås att ersättning till avlägset boende kan uppgå till högst tkr. 15

24 1:6 Djurhälsovård anslagspost 2-4 Totalt (tkr) Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Ap 2 Djurhälsovård Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Ap 3 Stöd till biodling Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Ap 4 Djursjukdata Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående sparande Beräkningsförutsättningar Anslagspost 2 Djurhälsovård Medel på denna anslagspost ska täcka in följande områden: stöd till forskning som kan främja djurskyddet samt stöd till förebyggande djurhälsovård. Medlen till forskning som kan främja djurskyddet har tidigare fördelats till olika forskningsprojekt samt för utveckling av ny teknik för djurhållning. De senaste tre åren har ca tkr fördelats. Det har funnits prioriterade områden för nya projektmedel för att främja djurskyddet som t ex hantering av livsmedelsproducerande djur under transport och i samband med slakt, systemlösningar för lantbrukets djur och alternativ till kastration av gris 16

25 och ren. Resultaten som framkommit av forskningen har gett ytterligare kunskap som behövts för att föreskrifter och regler inom djurskyddet skulle ha en vetenskaplig grund. Regeringen visar i uppdrag och regleringsbrev till verket att djurskyddslagstiftningen bör moderniseras och utvecklas. Denna utveckling ska bland annat ske genom införandet av mer egenkontroll och omsorgsprogram som ska bygga på välfärdsparametrar. För att detta ska vara möjligt krävs att resurser även framöver satsas på forskning för framtagande av välfärdsparameterar för olika djurslag. Även för att kunna få en riskbaserad djurskyddskontroll krävs denna forskning. Behovet av denna forskning är tydligt utpekad av regeringen i de uppdrag som verket erhållit för lantbrukets djur, inklusive odlad fisk, men även för såväl traditionella som exotiska sällskapsdjur. För att kunna främja forskningen inom djurskyddsbefrämjande åtgärder äskar härmed Jordbruksverket om tilldelning med tkr per år för Medel från denna anslagspost går också till olika djurhälsovårdsaktiviteter avseende nötkreatur, svin, får, hästar och odlad fisk. Mottagare är Svensk Mjölk, Svenska Djurhälsovården AB (SvDHV), Svenska Fåravelsförbundet, Svenska Hästavelsförbundet och Fiskhälsan FH AB. Medlen används till förebyggande åtgärder och utvecklingsarbete på djurhälsoområdet när det gäller produktionsbundna sjukdomar. Detta har stor betydelse för att producera säkra livsmedel och vidmakthålla djurhållning som uppfyller högt ställda etiska och kvalitativa krav från konsumenten. Den förebyggande djurhälsovårdens främsta uppgift är att genom rådgivning inom avel, skötsel, utfodring och gårdsmiljö minska eller balansera de olika riskfaktorerna för olika sjukdomar. Förekomst av djursjukdomarna PMWS (postweaning multisystemic wasting syndrome) på svin och fotröta på får har ökat under de senaste åren. Akut lunginflammation på slaktsvin förkommer också numera oftare än tidigare. Dessa djursjukdomar motverkas främst genom skötsel- och djurmiljöåtgärder. Dessutom fortsätter strukturrationaliseringen i det svenska lantbruket, vilket leder till allt större djurbesättningar och allt mer högproducerande djur. Detta ger ökad risk för djursjukdomar, speciellt infektions- och ämnesomsättningssjukdomar. Stora besättningar är också svårare att sanera från djursmittor än små besättningar. Hälsovårdsprogrammen bedöms få stor betydelse för möjligheten att nå det uppsatta målet inom politikområde djurpolitik. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen för åren samt en anslagskredit om 3%. Anslagspost 3 Stöd till biodling Det nationella honungsprogrammet som vanligtsvis finansieras av anslagsposterna 1:6.3 och 1:12.4 har godkänts av EU och uppgår totalt till tkr respektive tkr för åren under perioden Enligt regleringsbrev 2009 har denna anslagspost tilldelats anslagsmedel om tkr samt ytterligare medel om 475 tkr på anlaget 1:23 anslagspost 7. Tilldelningen till medlemsstaternas honungsprogram grundar sig på antalet bisamhällen i medlemsstaterna. Eftersom Sverige 2007 fick sitt honungsprogram godkänt av kommissionen borde det vara en strävan att komma upp i denna nivå inför det nuvarande treårsprogrammet. Stödet för den svenska delen av det nationella honungsprogrammet bör för år 2010 vara tkr. Godkännandet för den nya treårsperioden tillkännages under tidig vår Jordbruksverket arbetar med att höja det nationella programmets anslag till nästa 3-årsperiod pga. det nuvarande allvarliga läget inom biodlingen. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen för åren samt en anslagskredit om 3%. 17

26 Anslagspost 4 Djursjukdata Medlen från anslaget används för driftkostnader och utvecklingsarbete av djursjukdatasystemet i Vet@. Jordbruksverket utvecklar och kvalitetssäkrar systemet som bl.a. innefattar uppgifter om veterinärer, behandlingar, diagnoser, djurslag och läkemedel. Inrapporteringen av djursjukdata har förbättrats ytterligare och flera funktioner för validering och rättning har utvecklats. Systemet anpassas till att överensstämma med övriga register med djuruppgifter och krav på registrering av djur som Jordbruksverket ansvarar för. Djursjukdata används liksom tidigare till att avelsvärdera tjurar och ingår som parametrar i kokontrollen. Vet@- systemet möjliggör dessutom en förbättrad uppföljning och tillsyn av användningen av läkemedel samt den veterinära verksamheten. Inte sällan används djursjukdatabasen i specifika forskningsprojekt och utredningar. I det kommande arbetet finns ett stort behov av ett modernare analysverktyg. Jordbruksverket har påbörjat utvecklingen av en ny Datawarehouse-lösning för djursjukdatabasen som öppnar för nya grupper av användare. Den 1 januari 2010 träder den nya s.k. behörighetslagen ikraft vilket innebär att flera yrkesgrupper inom djurens hälso- och sjukvård kommer att legitimeras eller tilldelas andra behörigheter. Dessa behörigheter föreslås registreras i Vet@ systemet varför ytterligare medel om tkr 2010 och 500 tkr för åren framöver behöver anslås för detta ändamål. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt ovanstående tabell för åren samt en anslagskredit om 3 %. 18

27 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar anslagspost 1-4 Totalt tkr Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Medgivet överskridande Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Ap 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Medgivet överskridande * Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Ap 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande Ap 3 Bidrag till obduktionsverksamheten Ingående sparande 0 0 Anslag Utfall Utgående anslagssparande Ap 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Ingående sparande Disponibelt anslagssparande Anslag Disponibla medel Utfall Utgående anslagssparande * Enligt regleringsbrev 2008 uppgår medgivet överskridande till tkr varav tkr är utnyttjad exkl anslagskredit. 19

28 Beräkningsförutsättningar Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma djursjukdomar samt för bidrag till obduktionsverksamhet, utveckling och genomförande av sjukdomskontroller samt kostnader för provtagning av TSE, Aviär influensa och övriga sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Anslagspost 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Medel från denna anslagspost utgörs i första hand av medel som lämnas i ersättning till djurägare med anledning av statliga beslut om smittbekämpning enligt epizooti- och zoonoslagen. Rätten till ersättning är garanterad i lagstiftningen och kan inte vägras med hänvisning till att medel saknas. Det totala behovet av ersättningar från denna anslagspost är mycket svårbedömt eftersom både antalet fall av zoonotiska och epizootiska sjukdomar varierar från år till år och den ersättningsberättigade kostnaden för varje fall varierar. Under 2008 har blåtunga, Newcastlesjuka och mjältbrand påvisats i djurbesättningar i landet. Bekämpningen av salmonella kan i svåra fall vara mycket tidskrävande och ge upphov till både höga saneringskostnader och omfattande produktionsbortfall för de drabbade företagen. I september 2008 konstaterades blåtunga för första gången i Sverige. Kort därefter påbörjades en vaccinationskampanj för att förhindra att sjukdomen skulle få fäste i landet. Restriktioner, övervakning, bekämpning och vaccinering av blåtunga är reglerat av en EU lagstiftning. Sverige är tvungna att upprätthålla en viss övervakning av djur och svidknott både inom restriktionsområdena och utanför dessa. Restriktionsområdena måste upprätthållas 2 år efter sista konstaterade utbrottet oavsett om vaccination sker eller inte. Vaccinering tillåts endast inom restriktionsområdet. Vaccinering är inte obligatorisk enligt EU lagstiftningen. Blåtunga (BTV-8) är dock föremål för en massiv koordinerad vaccinationskampanj inom EU med början 2008 för att förhindra klinisk sjukdom samt ytterligare spridning av smittan. BTV-8 serotypen har sedan augusti 2006 haft en kraftig spridning inom EU trots implementering av restriktioner enligt blåtungedirektivet. Italien, Spanien, Portugal har erfarenhet av blåtungeutbrott av andra serotyper sedan 2000 och de har kunnat förhindra utbrott endast genom vaccinering. För närvarande framstår vaccinering som det enda verkningsfulla sättet att kontrollera/utrota sjukdomen. Smittade djur avlivas inte. Vacciner mot BTV-8 fanns först på marknaden under våren Beslutet att vaccinera i Sverige grundade sig dels på de erfarenheter som gjordes under de 2 år som sjukdomen härjade i nordvästra EU och dels på det faktum att det är en ny sjukdom på våra breddgrader. Ett mål för vaccinationskampanjen är att hålla över 80 % av de mottagliga djuren vaccinerade i 2-3 år. Därefter ska smittan inte finnas kvar i landet. Obligatorisk vaccination gäller för nötkreatur och får. Nötkreatur grundvaccineras 2 gånger, därefter en gång om året. Får grundvaccineras 1 gång och därefter 1 gång om året. Om restriktions- och vaccinationsområdet behåller sin nuvarande storlek (februari 2009) kommer ca 1,5 miljoner doser vaccin att behöva ges 2008/2009 som grundvaccinering. Därefter beräknas revaccinering utföras under två säsonger om ca 1,1 miljoner doser vaccin årligen 2009/2010 och 2010/2011. Om obligatorisk vaccinering kommer att göras efterföljande år beror på händelseförloppet under de kommande åren i Sverige men fram för allt inom EU. Det kommer dock att behövas en övervakning av både mottagliga djur och svidknott även åren efter. Lagstiftad övervakning av BT i restriktionsområdet beräknas till ca 600 tkr/år. Det utgår ersättning från EU för en del av denna övervakning (övervakning av både idisslare och svidknott). 20

29 Grundimmuniceringen i pågående vaccinationskampanj i bekämpningen mot Blåtunga som beräknas genomföras under perioden september 2008 tom. sommaren Kostnaden för detta beräknas uppgå till drygt 110 mnkr varav EU beräknas finansiera drygt 15 mnkr och omfatta cirka vaccineringar. EU-medfinansieringen belastar anslaget 1:11.4. Omfattningen utgår ifrån dagens vaccinationsområde i södra Sverige. Revaccineringen för aktuellt vaccinationsområde beräknas starta under november 2009 och pågå t.o.m. sommaren Under perioden beräknas vaccineringar utföras. För närvarande är EUfinansieringen beslutad för 2009 och avser enbart halva vaccinkostnaden vilket motsvarar drygt 1 mnkr. Kostnaden för revaccineringen under perioden är svår att beräkna då det kommer att utformas nya strategier både för att göra vaccineringen lättare för djurhållarna, samt i syfte att minska kostnaden för vaccineringsarbetet. Uppskattningsvis kan kostnaden för revaccinering uppgå till cirka 150 mnkr. Även om intentionen är att stoppa spridningen av sjukdomen 2009 måste vi med tanke på sjukdomens natur och risken för återinförsel av smittan inte utesluta att nya fall kommer att hittas under som innebär att restriktionsområden måste upprätthållas eller till och med utökas. Detta skulle då innebära vaccinering, hantering och provtagning av nya områden. För närvarande pågår ett utbrott av ytterligare för området ny serotyp, BTV-6, i Holland och Tyskland. Det saknas avdödat vaccin mot denna serotyp. Om den sprider sig med ett liknande förlopp som BTV-8 kan den nå Sverige tidigast Sannolikt finns då ett vaccin mot denna serotyp. Serotyp BTV-1 sprids också norrut genom Frankrike. Det finns vaccin mot BTV-1 så risken att den når Sverige är förhållandevis mindre men kan inte uteslutas. Blåtungesituationen i Tyskland, Danmark men fram för allt i länder där smittan ännu inte konstaterats; Polen och de baltiska staterna, innebär en osäkerhetsfaktor i spridnings och reinfektionsrisk för Sverige under fram för allt , då vaccineringen avslutas alternativt övergår till en frivillig basis. Då situationen är ny för större delen av EU inklusive Sverige finns också en osäkerhet i hur sjukdomen bäst hanteras framöver. En utvärdering av produktionsförluster, djurlidnade samt av vaccinationsprogrammen måste ligga till grund för den strategi som ska användas för bekämpningen under och framöver. Under 2008 har salmonella som tidigare år påvisats hos svin, nöt och fjäderfäbesättningar. Antalet gårdar med stora djurbesättningar ökar inom lantbruket och detta har stora konsekvenser för kostnaderna för sanering vilka ökar. Andra anledningar till att kostnaderna är höga är ett ökat djurflöde, komplicerade fodersystem och ett optimalt utnyttjande av byggnaderna. Detta innebär att tyngdpunkten av saneringsarbetet på gårdar med nötkreatur oftast förläggs till perioden av året då djuren kan gå utomhus. Däremot är nya stallbyggnader oftast lättare att sanera. Sedan 2006 har det inträffat ett utbrott per år av Newcastlesjuka. Då Sverige sedan 2003 haft minst ett utbrott varje år så bör det ingå i beräkningarna att minst ett mindre utbrott per år kommer att ske under de närmaste åren. Troligen smittas besättningarna via den vilda fågelpopulationen. Diskussioner med näringens organisationer pågår angående eventuell vaccinering av fjäderfä. Detta är dock ingen garanti för att förebygga utbrott. Mindre utbrott bör kunna hanteras utan allt för höga kostnader. Under det gångna året har ett antal EHEC-fall uppdagats som omfattat provtagning på flera gårdar. Denna provtagning har finansierats med medel från denna anslagspost. Under de gångna åren har en ökning av antalet gårdar med förekomst av EHEC-bakterier konstaterats, även om antalet under 2008 har varit lägre än de närmast tidigare åren. Dessutom ses en utökad geografisk spridning. 21

30 Jordbruksverket och flera myndigheter har uppdaterat handlingsplanen ( 5 GD-dokumentet ) för EHEC under Det har tagits fram flera punkter att arbeta vidare med för att täcka kunskapsluckor samt att utarbeta ett kontrollprogram. Tuberkulos är en sjukdom som medför långa spärrtider och kostnader för testning och obduktioner. Fall av tuberkulos har konstaterats på djurparker under senare år. Med hänsyn till att belastningen under anslagsposten är och förblir svårbedömd beräknar Jordbruksverket anslagsbehovet till cirka tkr för Som nämns ovan planeras revaccineringen mot blåtunga pågå tom sommaren 2011 varför anslagsbelastningen även 2011 ligger på en fortsatt hög nivå. Ökningen i jämförelse med tidigare år är främst föranlett av utbrottet av blåtunga. Andra orsaker är ökade kostnader för ersättningar till djurägare i samband med epizootiska och zoonotiska beslut. Djurbesättningarna är idag större i medeltal och därmed stiger också kostnaderna för ersättningar, veterinärkostnader och laboratoriekostnader. Verket utgår ifrån att såväl kostnader för själva vaccineringsarbetet i fält liksom centrala kostnader bekämpningen av blåtunga kan belasta anslagsposten. Därutöver kommer Jordbruksverket fortsatt att ha hög beredskap på utvecklingen av Blåtunga liksom fågelinfluensan (AI) m.fl. sjukdomar som kan vara aktuella i vår närhet. Om ytterligare utbrott av smitta sker inom landet kommer beredskaps- och övervakningsarbete gällande smittskyddsläget att kräva betydande resurser vilket påverkar verksamhet under detta anslag. Vid ytterligare omfattande utbrott/bekämpningsinsatser förutom nu känt kommer Jordbruksverket att återkomma med yrkanden om resursförstärkningar. Anslagskrediten bör vara minst 10 % eftersom anslagsposten är svår att budgetera utifrån kommande smittsamma djursjukdomar som ersätts enligt epizooti- och zoonoslagen. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten enligt tabell ovan för åren samt en anslagskredit om 10 %. Anslagspost 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar Bekämpningsprogram för allvarliga djursjukdomar har pågått under lång tid. Programmen startas oftast med en frivillig anslutning och flera av programmen blir senare obligatoriska för att till slut efter friförklaring övergå till en övervakningsfas. Under fasen när djursjukdomen bekämpas och programmet är obligatoriskt är kostnaderna höga för att senare bli lägre då bekämpningsprogrammet övergår till en övervakningsfas. Sverige har för närvarande EUstatus som nationellt friförklarat land från leukos, IBR, Tb och Brucellos hos nötkreatur samt AD hos svin. BVD-programmet planeras att övergå i övervakningfas. Program som pågår är också paratuberkulos hos nötkreatur, Maedi-visna hos får och tuberkulosprogram på hägnad hjort, campylobacterprogram för slaktkyckling, frivilligt salmonella kontrollprogram för värphöns respektive slaktfågel, övervakning i fält avseende antibiotikaresistens samt smittskyddsberedskap på gårdsnivå kallat FRISKKO-smittskydd. Under 2007 har ett nytt provtagningssystem för sjukdomsövervakning driftsatts där provtagning sker vid slakt istället för ute i besättningarna. Detta system har bidragit till att sänka kostnaderna i övervakningsprogrammen både för djurägare och för staten. När det gäller EHEC (VTEC O 157 H7) planerar Jordbruksverket att år 2010 införa ett kontrollprogram med syfte att minska förekomsten av bakterien genom att reglera vissa förflyttningar av nötkreatur. I besättningar där man hittar bakterien är tanken att djurägaren ska få speciell rådgivning angående sanering m.m. Målsättningen med programmet är att minska risken för att människor ska insjukna. Varför anslagsbehovet ökar med drygt tkr årligen from

31 Medel till bekämpningsprogram både i bekämpnings- och övervakningsfasen är viktiga för att undvika en ökning av antalet fall som är ersättningsberättigade enligt anslagspost 1. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen för åren samt en anslagskredit om 5 %. Anslagspost 3 Bidrag till obduktionsverksamhet Obduktionsverksamheten är mycket betydelsefull för landets smittskyddsberedskap. Jordbruksverkets målsättning har hittills varit att ca lantbruksdjur ska obduceras varje år. De totala kostnaderna för obduktionsverksamheten har varit högre än de tilldelade medlen på denna anslagspost. Från och med 2007 ingår även fjäderfä inom obduktionsverksamheten för att öka Sveriges förmåga i övervakningen av epizootiska sjukdomar inom fjäderfäpopulationen. Jordbruksverket har i oktober 2008 lämnat en rapport om obduktionsverksamheten där det framkommer hur viktigt det är att denna verksamhet bedrivs för att bland annat kunna påvisa smittor i landet. I december 2008 kunde till exempel mjältbrand påvisas till följd av obduktion. För att Sverige även i fortsättningen ska kunna säkerställa smittskyddet bör anslagsnivån bibehållas på tkr. Jordbruksverket hemställer om en tilldelning till anslagsposten om tkr årligen för åren samt en anslagskredit om 5 %. Anslagspost 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Under anslagsposten disponerar Jordbruksverket medel för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för bl.a. de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier. Sjukdomskontroller som EU ställer krav på t ex tuberkulos och brucellos hos nötkreatur samt Newcastlesjuka och Aviär influensa hos fjäderfä har också utförts med dessa medel. Oavsett om Sveriges tilläggsgarantier kommer att kvarstå i nuvarande omfattning eller inte så kommer provtagningen och dokumentationen över vissa sjukdomar vara nödvändig. I syfte att dokumentera Sveriges TSE-frihet (BSE och Scrapie) startade 1998 undersökningar av nötkreatur och får. Efter det att Sverige fick sitt första fall av BSE har prov tagits på alla slaktade nötkreatur över 30 månader vilket ökade den totala kostnaden för BSEprovtagningen markant. Den del som finansieras via denna anslagspost avser dels den provtagning som görs bland självdöda, avlivade och nödslaktade nötkreatur, får och getter samt från och med 2008 även de analyser som utförs på prover från slaktade nötkreatur med en ålder över 30 månader. Från och med 1 januari 2009 har EU givit SE möjlighet att höja åldersgränsen från vilken provtagning ska ske till 48 månader i alla kategorier vilket kommer att minska den totala kostnaden för BSE-provtagningen i Sverige. Vi räknar med en minskning av antalet provtagna djur i normalslakten med ca 40% och 30% bland de s.k riskgrupperna. Den EU-finansierade delen har under 2008 varit 5 euro per test för nötkreatur samt 30 euro per test för får och getter. Samma finansiering kommer att gälla under Enligt ett EU-beslut påbörjades i november 2002 ett övervakningsprogram för aviär influensa. Programmet omfattar provtagning avseende aviär influensa hos både vilda fåglar och tama fjäderfä. EU har medfinansierat 50 % av analyskostnaderna upp till ett visst belopp och resterande kostnader har finansierats med medel från denna anslagspost. Det fortsatta arbetet med aviär influensa kommer med allra största sannolikhet att vara en prioriterad uppgift den kommande perioden. 23