Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2005:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2005:1"

Transkript

1 1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2005:1 Viveca Lindberg FD Institutionen för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm Abstract This article is a review of Swedish research on assessment and grading from The review is limited to assessment related to educational contexts pre-school, comprehensive school, upper secondary school, and higher education and to the assessment of pupils /students knowledge. Thereby related areas, like special educational assessments in order to diagnose or classify students, have been excluded. The review is based on approximately 300 texts research reports, articles, dissertations, and working papers (conference papers were not included). The results of the review show that psychometric tradition dominates Swedish research on assessment from comprehensive school to higher education. Within this tradition, the field is well represented. Concerning research on assessment related to the levels in the educational system, comprehensive school (secondary school) and higher education dominate the field. So far, there are but few examples of research on assessment of young children (pre-school and primary school). Much of the research related to comprehensive school is based on data deriving from national and international assessments. This is also the case for research on upper secondary school. However, here international measurements are few. Instead the final grades, being part of the basis for selection to higher education, are focused in many reports. Concerning assessment in higher education, the research is either focused on assessment for higher education (the Swedish Scholastic Assessment Test, SweSAT) or on assessment in higher education. In the latter case, reports on aspects of developmental projects concerning new forms of assessment dominate. The main part of the research within the psychometric research tradition is published in research reports, articles and working papers. Contrary to this mainstream research on assessment, the dissertations (eight doctoral and sic licentiate) represent other research interests. Many of them complement the psychometric descriptions and analyses with teachers and students perspectives on assessment and grading. They also employ other methods mainly interviews. Due to the fact that they are so few, these pictures so far are only fragmentary and need to be completed. Also there is almost a total lack of research on classroom assessment and of teachers assessment practice. 1

2 2 Svensk forskning om bedömning och betyg Introduktion Syftet med den här artikeln är att ge en översikt över svensk forskning om bedömning och betyg under perioden Tidsperioden är vald i relation till den omstrukturering av skolan som tog fart i början av 1990-talet. Möjligen kunde tidsperioden istället ha valts att omfatta endast tio år, , men eftersom såväl den obligatoriska som den frivilliga skolan omstrukturerades i början av 1990-talet verkade det rimligt att anta att processen skulle komma till uttryck på något sätt i de studier som föregick den förändringen. Därför stannade jag för den längre tidsperioden. Trots att år 2005 ännu pågår, har jag valt att ta med de arbeten som publicerats under året, närmast för att göra översikten så aktuell som möjligt. Beträffande avgränsningen av området vill jag inledningsvis påpeka att den inte var självklar, bedömning är inget entydigt begrepp. Det kan innebära att försöka uppskatta något, en avvägning, att avge ett omdöme om något eller någon, att värdera eller granska något, att pröva något/någon eller att betygsätta något. Sammanhangen kan vara många, vilket återspeglades i litteratursökningen (se nedan). I utbildningssammanhang, som detta gäller, har bedömning ofta kopplats till prövning/prov/examination och betygssättning. Jag har avgränsat översikten till att gälla bedömning och betyg inom det svenska utbildningssystemet, d.v.s. kunskapsbedömningar från förskola till högskola. Översikten presenteras därför i förhållande till utbildningssystemets olika nivåer för att ge en överblick över vilka slags frågor som utgjort fokus för forskning i relation till var och en av dem. Exempel på närliggande områden som inte inkluderats i översikten är bl.a. diagnostiserande och klassificerande bedömningar (jfr. t.ex. Börjesson, & Palmblad, 2003; Hellblom-Thibblin, 2004). Jag har inte heller gått igenom allmänna verk om svensk utbildningshistoria (jfr t.ex. Richardson, 2004) för att granska hur bedömning i skolan beskrivits inom dem eller i allmänna texter relaterade till utbildningspolitik (jfr. t.ex. Lindensjö & Lundgren, 2000). Litteratursökning material för översikten Som utgångspunkt för översikten genomfördes litteratursökningar via tre databaser: Libris (http://www.libris.kb.se), Academic Search Elite (artiklar i fulltext) och ERIC (abstract 1 ). För Libris del användes först sökorden bedömning och betyg, var för sig och tillsammans, i kombination med publikationstyp avhandling. Detta genererade sammanlagt cirka 40 träffar, av 1 En del av de abstracts som hittades via ERIC fanns även i resultatet inom Academic Search Elite. Andra hittades i den senare databasen genom att använda ett specifikt författarnamn. Detta antyder att kategoriseringarna delvis skiljer sig mellan de båda sökmotorerna, men även att Academic Search Elite täcker färre tidskrifter än vad ERIC gör. Vidare omfattade sökningen via ERIC såväl artiklar som forskningsrapporter och texter som kategoriserats som forskningsrapporter kommer inte upp via Academic Search Elite. 2

3 3 vilka flera relaterade till andra verksamheter än skola (t.ex. medicinska bedömningar, miljöbedömningar, ekonomiska bedömningar etc.). I resultatet saknades dock några avhandlingar som jag kände till sedan tidigare. Sammantaget har åtta doktorsavhandlingar och sex licentiatavhandlingar av relevans för den här artikeln identifierats under den aktuella perioden. Fem av licentiatavhandlingarna och fem av doktorsavhandlingarna är publicerade under 2000-talet. Utan att begränsa sökningen med publikationstyp avhandling var resultatet betydligt flera träffar. Det innefattade dock en mängd olika typer av texter utöver de ovan nämnda men texterna omfattade även t.ex. (svenska och utländska) metodböcker och kurslitteratur, varierande texter från Skolverket, examensarbeten och C-uppsatser (från de högskolor som valt att registrera dem vid Kungliga biblioteteket). Däremot fanns inte alla forskningsoch arbetsrapporter registrerade i Libris. Därför kompletterades denna sökning genom manuell sökning via de svenska universitetens hemsidor 2 och deras presentation av pågående och avslutad forskning och/eller länkar till deras publikationer. Denna sökning mångdubblade textmängden. Även hemsidorna för Skolverket (http://www.skolverket.se), Myndigheten för skolutveckling (http://www.skolutveckling.se) samt Högskoleverket (http://www.hsv.se) granskades för kompletterande texter och länkar. För att få hitta internationellt publicerad svensk forskning inom området användes databaserna Academic Search Elite (EBSCO) och ERIC med sökorden assessment, education och Sweden respektive grading, education och Sweden. Inom Academic Search Elite kombinerades sökorden med sökvillkoren 3 full text, peer reviewed och periodical och resultatet blev 47 respektive två träffar. De sökvillkor som valdes inom ERIC var publikationstyp (journal articles OR research reports) och publikationsdatum Detta resulterade i 66 respektive 70 träffar. Efter att ha gallrat bort studier som handlar om andra typer av bedömningar (t.ex. psykologiska eller ekonomiska bedömningar och utvärderingar av skolor) återstod 28 texter relaterade till bedömning och betyg. Slutligen har manuella sökningar gjorts via hemsidorna för tidskrifterna Pedagogisk forskning i Sverige (http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/indexf1.html), Nordisk Pedagogik (http://www.ped.gu.se/biorn/journal/nope/findex.html) samt Scandinavian Journal of Educational Research (http://www.tandf.co.uk/journals/titles/ asp). Innehållsförteckningarna och i förekommande fall abstracts eller artiklar i fulltext för de nummer som presenteras på respektive tidskrifts hemsida har använts. Denna sökning resulterade i enstaka artiklar som inte kommit fram i andra sammanhang. Sammantaget identifierades ca 300 texter av relevans (konferensbidrag har inte inkluderats i materialet). 2 Göteborgs universitet, ( ); Karlstad universitet (http://www.kau.se/); Linköpings universitet (http://www.liu.se/); Lunds universitet( ); Lärarhögskolan i Stockholm (http://www.lhs.se); Umeå universitet ( ); Uppsala universitet ( ); Växjö universitet ( ); Örebro universitet ( ); 3 De sökvillkor som är möjliga att välja skiljer sig mellan de båda databaserna. Utgångspunkten för de val som gjordes var dock att de skulle vara så likvärdiga som möjligt. 3

4 4 Vad har utgjort fokus i svensk bedömningsforskning? Det första intrycket av genomgången av svensk forskning relaterad till bedömning och betyg är att den domineras av statistiska mätningar nationella och internationella mätningar/utvärderingar av elevers kunskaper och utveckling av uppgifter för dessa mätningar samt uppgiftsbanker. En del av den typen av kunskapsproduktion betraktas som utvärderingar, en del som uppföljningsarbete och ytterligare en del kategoriseras som forskning. I det här sammanhanget har jag valt att i huvudsak bara kort nämna vilka mätningar som görs och istället lagt tyngdpunkten på arbets- och forskningsrapporter samt artiklar relaterade till dem. De nationella mätningarna görs på uppdrag av statliga myndigheter Skolverket (nationella ämnes- och kursprov) och Högskoleverket (Högskoleprovet). Samma myndigheter fattar beslut om Sveriges deltagande i internationella mätningar och därefter ges uppdraget att genomföra studierna till en eller några högskolor. Översikten presenteras i relation till det svenska utbildningssystemets olika nivåer från förskola till högskola. Beträffande grundskolan har jag gjort en uppdelning utifrån bedömning utan betyg (grundskolans tidiga år) och bedömning med betyg (grundskolans senare år). Bedömning i förskolan Endast en studie som berör aspekter av bedömning i förskolan har identifierats. Huvudfokus för Ingela Elfströms (2005) licentiatavhandling utgörs av individuella utvecklingsplaner, med tonvikt på förskolan ett nytt verktyg för planering och utvärdering av det enskilda barnet (s. 170). Även de första skolåren ingår i datamaterialet, som består av dels intervjuer med 14 personer (förskollärare, lärare & barnskötare representerande F-klass/F-3/F-1/åk 1-2/förskola, inom fem kommuner) och dels dokument. De dokument som ingår är av två slag: underlag för utvecklingssamtalen med föräldrarna och mallarna för utvecklingsplanerna. Enligt Elfström har uppdraget att utforma individuella utvecklingsplaner för förskola och skola inte givits centralt, utan det har antingen uppstått på kommunal tjänstemannanivå eller inom enskilda förskolor och skolor. Inom förskolan förefaller införandet av en läroplan för förskolan ha bidragit till att individuella utvecklingsplaner införts personalen upplevde ett krav på dokumentation. I skolans lägre år upplever personalen ett tryck från de högre årskurserna, att alla elever ska nå godkända resultat, vilket medfört att man vill kunna identifiera barn i behov av stöd möjligast tidigt. De dokument checklistor som utformas som underlag för utvecklingssamtal å ena sidan och individuella utvecklingsplaner å den andra, fokuserar enligt Elfström i huvudsak olika sidor av individen. Därmed blir det också individen som ska åtgärdas miljön och verksamheten tas för givna/problematiseras inte. Två huvudsakliga typer av bedömningar identifieras: en där bl.a. barnets motoriska, språkliga, sociala, emotionella, perceptuella och logiskt matematiska utveckling (förmåga) fokuserar, liksom dess förmåga att anpassa sig till förskolans rutiner och olika dagliga aktiviteter. Den här typen av beskrivningar (bedömningar) av barnen byggs huvudsakligen upp av begrepp som går att härleda till barn- och utvecklingspsykologiska teorier, något som kan förstås som en del av förskollärartraditionen. I den andra, nyare typen av bedömningar ligger fokus i högre grad på verksamheten. Även om frågorna i dokumenten principiellt är de samma ställs de på ett nytt sätt och relateras till läroplanen och dess innehållsliga områden. Detta resulterar i andra typer av 4

5 5 beskrivningar av barnen. Då frågorna fokuserar de situationer där barnets förmågor kommer till uttryck framstår barnen som aktiva i relation till sin egen utveckling istället för som individer som genomgår en förutbestämd inre utvecklingsprocess som kan prickas av. Även om checklistorna ofta kombineras med t.ex. portfolios drar Elfström slutsatsen att fokus i de checklistor som utformas blir styrande för vad lärarna uppmärksammar i sina bedömningar av barnen och därmed får de också konsekvenser för utformningen av verksamheten 4. Bedömning i grundskolan En stor del av den forskning som bedrivits i relation till bedömning i grundskolan är relaterade till olika typer av nationella och internationella mätningar. Skolverket har gett olika högskolor i uppdrag att sköta utvecklingen av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk för årskurserna 5 och 9. Ämnesproven för årskurs 9 är obligatoriska medan de för årskurs 5 är frivilliga. Merparten av den forskning om bedömning i grundskolan som förekommer är producerad av de institutioner som ansvarar för utarbetandet av nationella ämnesprov 5 och ofta kopplad till någon av dessa mätningar. Utöver ämnesproven finns det diagnosmaterial för åren före årskurs 6 i matematik och svenska/svenska som andraspråk (Skolverket, 2004b). Nationella mätningar som utgångspunkt för forskning om bedömning och betyg De nationella ämnesproven inom dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem föregicks av standardprov och centrala prov inom det relativa betygssystemet. Syftet med respektive prov är helt olika. De centrala proven byggde på den psykometriska traditionen, enligt vilken proven skulle konstrueras så att de bästa, de sämsta och medelmåttorna kunde identifieras. De olika provuppgifternas funktion var således att vara särskiljande, och det sammantagna resultatet skulle hjälpa läraren att rangordna eleverna på en normalfördelningsskala där betyget 3 utgjorde medelvärdet och var det vanligaste betyget. Betygen 1 och 5 utgjorde ytterligheter som skulle ges endast till en liten andel elever. I ett nationellt perspektiv skulle elevernas betyg i olika ämnen således anpassas till en normalfördelningskurva. I relation till standardproven har en del analyser gjorts. Exempel på sådana studier i 4 I Skolverkets utvärdering av förskolan förstärks intrycket att tyngdpunkten ligger på dokumentation av enskilda barns utveckling (2004a). 5 Institutionen för pedagogik och didaktik/enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet ansvarar för ämnesproven i engelska i grundskolan och i gymnasiet, PRIM-gruppen vid Institutionen för undervisning, kommunikation och lärande/lärarhögskolan i Stockholm ansvarar för ämnesproven i matematik i grundskolan och för kursprovet i kurs A inom gymnasieskolan och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet ansvarar för ämnesproven i svenska/svenska som andraspråk inom såväl grundskolan som gymnasieskolan. I PRIM-gruppens uppdrag ingår också att utveckla bedömningsmaterial för ämnet hem- och konsumentkunskap (se nedan). Även Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet är involverad i arbetet med nationella prov. De ansvarar för kursproven i matematik inom gymnasieskolan (kurserna B, C och D). Dessa fyra institutioner har även engagerats i samband med vissa internationella mätningar TIMSS och PIRLS (se nedan) medan Mitthögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm ansvarat för PISA. 5

6 6 skolämnet matematik är t.ex. Westins (1997) analys av hur eleverna löst uppgifterna i standardprovet, Petterssons (1997) mer specificerade analys av de elevlösningar som gäller de mer omfattande matematikuppgifterna, samt Ek och Petterssons (1996) analys av lärarnas svar på de enkäter som de fått att besvara i samband med de nationella proven i matematik. Vidare jämförde Westin (1999) resultaten på uppgifter som användes återkommande inom standardproven i matematik under perioden Resultatet visade att från att flickorna presterade sämre resultat än pojkarna skedde det under 90-talet en utjämning. De könsskillnader som kvarstod låg på uppgiftsnivå. Sammantaget förbättrade flickorna sina resultat mer än pojkarna under perioden vilket resulterade i att skillnaderna mellan könen minskade. I några fall var flickornas resultat bättre än pojkarnas. Även Ericksons (1998) enkätstudie av elevperspektiv på standardproven i engelska (åk 8) respektive de nationella ämnesproven i engelska (åk 9) utgör exempel på forskning som genererats utifrån dessa prov. Exempel på preliminära resultat från studierna indikerar skillnader mellan pojkar och flickor i relation till självbedömning och, i förhållande till de tidigare standardproven, mellan elever i allmän respektive särskild kurs visavi deras upplevelse av provet. Inom dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem ska elevernas kunskaper jämföras med de mål och betygskriterier som ställts upp. De som idag konstruerar nationella ämnesprov har följaktligen ett annat uppdrag att utforma provuppgifter som speglar målen och kvaliteter i kunnandet, d.v.s. ger eleverna möjlighet att på olika sätt visa vad de kan. Vidare ska proven fungera som stöd för lärarna i deras bedömningsarbete (Andersson, 1999; Pettersson, 2003). Eftersom uppgiftskonstruktörerna fått ett nytt uppdrag har en del av forsknings- och utvecklingsarbetet inom de olika grupperna handlat om att utveckla och utpröva nya typer av uppgifter. Exe mpel på detta utvecklingsarbete finns beskrivet i Erickson (1999). Utöver nationella ämnesprov genomförs även utvärderingar av grundskolan på uppdrag av Skolverket. Också relaterat till dem görs en del forskning, även om det tills vidare endast finns synliga resultat kopplade till utvärderingen av grundskolan 1995 (UG 95). En avhandling som tar sin utgångspunkt i detta material är Folkessons (1998) studie, som syftade till att utveckla och pröva kriterier för att bedömning av muntlig framställning i svenska i årskurs 5. Studien genomfördes i fyra steg, där det första bestod i en analys av fyra elevers tal i relation till en muntlig uppgift för årskurs 5. Analysen gjordes utifrån kriterier som utarbetats på basis av tidigare forskning, metodlitteratur och motiverade helhetsintryck från två grupper av bedömare som lyssnade på bandupptagningarna. I den ena gruppen ingick 12 personer som representerande olika yrkesgrupper och i den andra 58 blivande grundskollärare inom ramen för en kurs i svenska/termin 3. De kriterier som blev utfallet av steg 1 användes för att elaborera kriterierna för steg 2, där nio elever bedömdes av Folkesson själv och två medbedömare representerande skol- och barnomsorgen. Grunden för bedömningen utgjordes av skattning med hjälp av skalan 1-4 (4= det högsta värdet) i förhållande till tre positiva omdömen och tre negativa. Resultatet användes för att vidareutveckla kriterierna inför steg 3. Här skattades 22 elever av Folkesson och en medbedömare. De kriterier som utgjorde resultatet av steg 3 prövades på 101 elever med två barn i samma ålder som medbedömare. Designen med stegvis utveckling och prövning av kriterierna beskrivs som snarlik grounded theory-metoden. För beräkningar av skattningar mellan kriterier och mellan bedömare har sambandsanalyser 6

7 7 använts. Studiens resultat består av fem kriterier som utgångspunkt för bedömning av muntlig framställning i årskurs 5: att ta ordet, att hitta på ett innehåll, att motivera, att reflektera och att ta berättarrollen. Även Svingbys (Skolverket, 1998) delrapport är relaterad till UG 95 och berör samhällsorienterande ämnen. I fokus står elevers (åk 9) och lärares syn på de prov de har i skolan och på de provuppgifter som gavs inom ramen för utvärderingen. För att samla in data användes en enkel enkät till 100 lärare och ca elever. Enkäten omfattade en fråga om vilka typer av prov som förekommer i klassen och hur ofta de förekommer. Svaren på denna fråga skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna uppgav att de fick läxförhör och prov mycket oftare än lärarna uppgav att dessa förekom. Lärarna uppgav att redovisningar av eget arbete eller grupparbeten förekom i större utsträckning än vad eleverna uppgav. Lärarsvaren visade vidare att prov i huvudsak användes summativt och i kontrollerande syfte. Ett fåtal av lärarna använde proven för att utvärdera sin undervisning. Utöver enkäten uppmanades lärarna även att sända in det prov de senast givit till sina elever, vilket ungefär hälften av dem gjorde. De totalt 400 provfrågor som på detta sätt samlades in bestod av två typer: frågor som krävde svar med ett eller ett fåtal ord och frågor som krävde korta beskrivningar av ett förhållande eller uppräkning av ett antal orsaker/förklaringar som nämnts i läroboken. Beträffande utvärderingens provuppgifter kan lärarnas huvudsakliga bedömning av dem sammanfattas med att de ansåg dem vara innehållsligt viktiga men relativt svåra, medan eleverna bedömde dem som viktiga, intressanta och lätta. Då elevsvaren delades upp i relation till kön handlade de huvudsakliga skillnaderna om att pojkarna tenderade att överskatta sina kunskaper medan flickorna föreföll uppfatta uppgifterna som svårare och var mera kritiska till vad de lärt sig under högstadietiden. Lindström, Ulriksson och Elsner (1999) utgick i sin studie av elevers bildskapande från utvärderingen av skolan 1998 (US 98). Utgångspunkten för deras studie var ett övergripande mål, skapande förmåga. Studien hade två huvudsyften: att ge en flerdimensionell beskrivning av den skapande förmågans utveckling över olika skolår och under olika villkor och att pröva nya utvärderingsmetoder och presentera elevbeskrivningar som skulle göra det möjligt för lärare att använda portföljvärdering å den ena sidan och kriterierelaterad bedömning enligt det rådande betygssystemet å den andra. Materialet för studien bestod av 46 elevportföljer med bildkollektioner, loggböcker, videobandade elevintervjuer relaterade till portföljerna, samt av förebilder, bakgrundsfakta om elever, lärare, bildtema, klassen och skolan. Studien representerade sammantaget 17 skolor, 22 lärare och 458 elever och såväl vanliga klasser som profilklasser ingick i materialet. För grundskolans del hämtades materialet från årskurserna 2, 5 och 9, för gymnasieskolans från det avslutande året/den avslutande kursen inom estetiska programmet. Tre produktkriterier och fyra processkriterier samt ett helhetsbetonat omdöme prövades av undervisande lärare och en medbedömare från en annan skola. För några kriterier kompletterades medbedömarna med bedömningar av lärarstuderande. Valet av de fyra processkriterierna baserar sig på sådana som utvecklats och utprövats inom välrenommerade sammanhang som Arts PROPEL och International Baccalaureate (IB) 6. Likaså härstammar de tre 6 Jfr t.ex. Winner, E. & Simmons, S. (1992). Arts PROPEL: A handbook for the visual arts. Cambridge, Massachusetts: Educational Testing Service/Project Zero, Harvard Graduate School of Education; Anderson, T. (1994). The International Baccalaureate 7

8 8 produktkriterierna i huvudsak från dessa sammanhang men ett av kriterierna har omformulerats utifrån den holländska Central Practical Examination (CPE) 7. För varje kriterium utvecklades nivåbeskrivningar för fyra nivåer utifrån den av Dreyfus och Dreyfus 8 beskrivna utvecklingen från novis till expert. I resultatet jämfördes progressionen för några kriteriers del den bristande progressionen mellan olika skolår, skillnaderna mellan förskolebarn och skolbarn, mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika bakgrund. Vidare jämfördes resultaten mellan profilklasser och vanliga klasser. Internationella jämförelser/utvärderingar Sverige har deltagit i flera olika internationella studier/utvärderingar om av elevers kunskaper inom olika ämnesområden (Skolverket, 2004c): PIRLS (Progress in International Reading Literacy) är en internationell studie av läsfärdigheter bland 9-10-åringar inom drygt 30 länder som drivs av International Association for the Evaluation of Educational Achievement, IEA, (Mullis, Martin, Gonzalez & Kennedy, 2003; Rosén, Gustafsson & Myrberg, 2003). Fokus i PIRLS ligger på utvärdering av läskompetens i relation till tre områden, nämligen läsfärdigheter, läsvanor och attityder samt sammanhang för läsinlärning. Läsfärdigheterna mäts genom test relaterade till skönlitteratur och sakprosa medan en enkät används för de övriga faktorerna. Analyserna av resultaten handlar om skillnader mellan pojkars och flickors resultat, mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund samt förändringar över tid. Även enkäter till föräldrar, lärare och till skolledare ingår. Enlig resultatet från den studie som genomfördes 2001 med 35 länder klarade sig de svenska eleverna i årskurs 4 bäst i båda de lästest som användes (Skolverket, 2003). Poängen för de svenska eleverna var också väl samlade, vilket indikerar en jämn läsnivå. Oavsett land och lässkala presterar flickorna bättre än pojkarna, däremot varierar skillnaderna mellan olika länder. På motsvarande sätt har flickor även en positivare attityd till läsning än vad pojkar har i samtliga deltagarländer. Svenska elevers bedömning av sin läsförmåga är bland de högsta. Om man ser till förändringar över tid kan är resultatet inte lika positivt: trots att svenska elever rankades högst på läsförmåga 2001, var deras resultat sämre än resultaten på motsvarande studie tio år tidigare. En annan skillnad handlar om att läsningen minskat något från 1991 till 2001, men även på denna punkt konstateras att svenska barn läser mer än barnen i de flesta andra deltagarländerna. Exempel på resultat relaterade till det material som genererats inom PIRLS 2001 är en artikel av Myrberg och Rosén (i tryck), där de fokuserar lärarkompetensens betydelse för resultaten på lästesten. Följande studie genomförs TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study) genomfördes i 50 länder med elever i skolår 8. Liksom PIRLS drivs den av IEA. Sammanlagt 4300 elever från 160 skolor i Sverige deltog i studien. De fick dels ett prov med uppgifter i matematik och naturvetenskap och dels fick de besvara en enkät. Även lärarna i dessa ämnen och respektive skolledare fick model of content-based art education. Art Education, 47, (2), Jfr t.ex. Schönau, D. (1994). Final examinations in the visual arts in the Netherlands. Art Education, 47, (2), Dreyfus, H.L. & Dreyfus, S.E. (1986). Mind over machine. The power of human intuition and expertise in the era of the computer. Oxford: Blackwell. 8

9 9 enkäter att besvara. Vidare ingick information om läroplaner, examination o dyl. i studien. Elevernas resultat speglades bl.a. mot enkäterna, t.ex. i vilken utsträckning kursplanens delområden tas upp inom ramen för undervisningen och hur tiden fördelas på olika aktiviteter, läxornas omfattning och typ, hur bedömning går till, hur redskap som IT och miniräknare används etc. Likaså ställdes frågor om gruppstorleken och klimatet i klassrummet. Läroplanerna är naturligtvis inte identiska i de deltagande länderna. Detta hade betydelse för utformningen och urvalet av frågor. Trots att man eftersträvade likvärdighet ville man inte begränsa frågorna till enbart sådant innehåll som är gemensamt för läroplanerna i deltagarländerna. En motsvarande studie genomfördes 1995 (Skolverket, 2004d). Kopplat till tidigare TIMSS-studier har jämförande forskning bedrivits kring en rad frågor relaterade till t.ex. genus och prestation (Wester & Jonsson, 1999), skillnader mellan extremgrupper d.v.s. de 5% elever som fick högsta respektive lägsta resultat på provet i olika länder (Wester & Sigurdsson, 1997) samt lärares (Olofsson, 1998; 1997) och elevers attityder till matematik (Wester, 1997). TIMSS och liknande internationella studier har tidigare problematiserats t.ex. för att den språkliga utformningen av provuppgifterna riskerar att förändra uppgiftens karaktär i samband med översättningar, bl.a. kan viss information vara relaterad till särskilda kontexter eller så kan nyckeln till svaret finnas i begreppen på originalspråket (Säljö, 1999; Schoultz, 2000). I den senaste TIMSS-studien (TIMSS 2003) har man försökt hantera dylika problem 9. The Assessment of English är ett projekt initierat av The European Network of Policy Makers for the Evaluation of Education Systems (bildat 1995, jfr Studien syftade till att jämföra elevernas kunskaper i och uppfattningar om engelska i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Tyskland. I Sverige deltog elever från årskurs 9 (studien riktade sig elever inom det nionde skolåret, vilket innebär att eleverna i några deltagarländer är ett år yngre än de svenska eleverna). Materialet bestod av provuppgifter och enkäter till elever och lärare. Vidare skulle eleverna bedöma såväl uppgifternas svårighetsgrad som sina kunskaper i engelska. Uppgifterna omfattade områdena hörförståelse, språklig korrekthet, läsförståelse och skriftlig produktion. Resultatet finns beskrivet i två rapporter, en nationell rapport (Skolverket, 2004e) och en internationell rapport (Bonnet, 2002). Sammantaget kan man säga att även om de olika internationellt komparativa studierna inriktas mot olika ämnesområden är de ändå rätt snarlika till sina konstruktioner och de eftersträvar samma typer av resultat. Varje test/prov kompletteras med enkäter till lärare och elever, ibland även föräldrar. Testerna syftar till att kunna jämföra nationella medelvärden, skillnader mellan de 9 PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-studie av 15- åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Beträffande denna studie har Mitthögskolan haft det övergripande ansvaret för de delar som varit relaterade till naturvetenskap och läsning medan PRIM -gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm har ansvarat för de delar som berör matematik och problemlösning. Studien genomförs vart tredje år, d.v.s. det finns datainsamlingar från åren 2000 och En tredje studie planeras för Även denna studie går in på frågor om elevers intresse för att lära och uppfattning av sig själva och sina kunskaper. Jämförelser mellan olika elevgrupper genomförs också, t.ex. mellan pojkar och flickor och mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund (Skolverket, 2004f). 9

10 10 andelar som presterar högst respektive lägst i förhållande till respektive prov och till att kunna jämföra skillnader mellan specifika grupper av elever (pojkar/flickor, infödda/elever med utländsk bakgrund). För enkäternas del intresserar man sig för elevers attityder till ämnet, deras uppfattningar om provet och deras bedömning av den egna kompetensen i ämnet. För lärarnas del fokuseras t.ex. arbetsvillkor (klasstorlek, total undervisningstid per vecka och tid för ämnet, formell behörighet och fortbildning samt kollegial samverkan). Beträffande föräldrarna handlar det om deras utbildningsnivå, engagemang i barnens skolarbete och bedömning av sina barns insatser i skolan. Övrig forskning om bedömning och betyg relaterad till grundskolan Merparten av den forskning som gjorts utöver ovan nämnda mätningar består av avhandlingar. Huvudfokus i de flesta av dem utgörs av bedömning med betyg, d.v.s. är relaterad till grundskolans senare år. Två av studierna en licentiatavhandling (Törnvall, 2002) och en arbetsrapport (Lindqvist, 2003) fokuseras dock bedömning i de lägre skolåren. Båda studierna kombinerar ett elevperspektiv på bedömning med andra aspekter. Lindqvist intervjuar nio elever i årskurs 5 om deras uppfattningar om och upplevelser av bedömning i matematik. Intervjuerna kompletteras med porträtt av den undervisning deras lärare bedriver. Törnvall har i sin studie intervjuat 45 elever från årskurserna 1-9 och hon kompletterar elevintervjuerna med lärarperspektiv på bedömning genom en enkät. Beträffande elevintervjuerna är resultaten från de båda studierna snarlika. Även om eleverna har varierande uppfattningar om bedömningens funktion är det gemensamma att bedömning görs för andra än för dem själva: för att läraren ska ha kontroll och/eller kunna gruppera eleverna, för att informera föräldrarna. Några elever uppgav att bedömning görs för deras egen skull. En stor del av eleverna upplever att de blir stressade/nervösa av att bli bedömda här är det tydligt att eleverna förknippar bedömning med prov och att detta påverkar deras resultat på ett negativt sätt. Det som framstår vid läsning av de båda studierna är att de yngre eleverna uppfattar att bedömning i huvudsak sker i samband med prov, medan de äldre eleverna är medvetna om att de bedöms även i andra sammanhang. Däremot är de inte medvetna om när andra bedömningar görs. I Lindqvists studie tillfrågas eleverna också om de vet vad lärarna bedömer. Deras svar handlar huvudsakligen om hur snabbt de räknar och huruvida de skriver snyggt. Av studien framgår också att eleverna skulle vilja att fokus i högre utsträckning låg på hur de löst uppgifterna. Undervisningsporträtten i Lindqvists studie indikerar att räknefärdigheter betonas och att undervisningen huvudsakligen är organiserad kring läromedlet. För lärarna utgör det viktigaste bedömningsunderlaget skriftliga prov, men eleverna bedöms även i arbetet med läroboken. Läraren bedömer intresse, ordentlighet och ansvarstagande, vilket eleverna förefaller vara omedvetna om. Lärarenkäten i Törnvalls studie besvarades av 127 lärare. Svaren visar att lärarna upplever att deras bedömning står i konflikt med läroplanen. Flera lärare gav i sina svar uttryck för ett dilemma: å ena sidan uppgav de att de skriftliga prov de använder inte bedömer elevernas kunskaper i ett helhetsperspektiv. Å den andra uppgav de att de inte vet hur de ska gå tillväga för att göra sådana helhetsbedömningar. Av svaren framgår också att lärarna förefaller välja skriftliga prov för att de är lätta att rätta istället för att använda prov som kräver kvalitativa omdömen. I Tholins (2003) licentiatavhandling fokuseras implementeringen av det nya 10

11 11 betygssystemet genom 93 skolors lokala betygskriterier i tre ämnen (engelska, idrott och hälsa samt kemi) för årskurs 8. För engelskans del kompletterades materialet med en enkät till skolorna om undervisningens organisation. Datamaterialet insamlades under 1996, då Skolverket givit ut nationella kriterier endast för betyget väl godkänt (VG). Då varje skola i genomsnitt formulerade tio kriterier för var och en av nivåerna G, VG och MVG för respektive ämne omfattade det empiriska material sammanlagt ca kriterier. Kriterierna analyserades genom diskursanalys i syfte att identifiera den framväxande diskursens gemensamma mönster och dolda inre kärna (s. 16). Ett av resultaten i studien är att de som huvudsakligen formulerar kriterierna är lärarna föräldrar och elever är osynliga i detta arbete, vilket beskrivs som att lärarnas makt över betygssättningen har ökat. Tholin drar också slutsatsen att skolorna haft svårigheter med att se relationen mellan de centrala och lokala styrdokumenten, eftersom flera formuleringar av de lokala kriterierna använder sig av uttryck som är snarlika dem i centralt formulerade styrdokument. Vidare hävdar han att flera av formuleringarna i de lokala betygskriterierna för engelska ger uttryck för att de nya styrdokumenten har tolkats utifrån gamla mönster och ramar (s. 139). Sammantaget hävdar Tholin att kriterierna för de respektive betygen i de undersökta ämnena skiljde sig markant från skola till skola både beträffande utformning och innehåll. Inom 14 av de 93 skolorna saknades lokala betygskriterier i ett eller två av de ämnen som utgjorde fokus för studien. Selgheds (2004) avhandling representerar ett lärarperspektiv på bedömning och betygssättning. Han intervjuade 30 grundskollärare (20 kvinnor, 10 män) i ämnena svenska, engelska och matematik. Lärarna representerade 10 grundskolor. Studien syftade till att beskriva olika uppfattningar av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemets innebörd. Fiktiva fallstudier utgjorde ingången till intervjuerna, som sedan beskrevs som samtal om betygssystemet. Resultaten utgjordes av tre teman: hur lärarna erfar betygssystemet som fenomen, hur lärarna använder betygssystemet i sitt arbete och vad de fokuserar i betygsättningen av eleverna. Lärarnas erfarande av betygssystemet analyserades fenomenografiskt och resulterade i fyra hierarkiskt ordnade kategorier, där den högsta nivån tolkades som den mest utvecklade. Selgheds tolkning är att få av de intervjuade lärarna hade förstått läroplanens kunskapssyn (d.v.s. har den mest utvecklade förståelsen av betygssystemet) som förväntas komma till uttryck i samband med bedömning av kunskapskvaliteter. Beträffande lärarnas användning av betygssystemet förefaller det som om de ser betygssystemet som användbart i andra sammanhang än just bedömning och betygssättning (t.ex. vid planering och genomförande av undervisning, som stöd vid föräldrakontakter i samband med utvecklingssamtal). Då lärarna sätter betyg väger de in även andra faktorer än elevernas kunskaper, t.ex. deras engagemang i skolarbetet, ansvar för hemuppgifter och deras personlighet. Det förekommer också att lärarna använder de olika betygsnivåerna för att motivera elever i årskurs 8 att anstränga sig i årskurs 9. Lärarna jämför även elever sinsemellan i samband med betygssättning, vilket enligt Selghed inte är förenligt i ett betygssystem där varje elevs prestation ska jämföras mot målen. Utöver avhandlingarna nämns här ytterligare några texter. Den första utgör en antologi med Adelswärd, Evaldsson och Reimers (1997) som redaktörer. Det gemensamma temat för texterna är samtal mellan hem och skola, d.v.s. olika aspekter av innehållet i och förutsättningarna för utvecklingssamtal (jfr även 11

12 12 Adelsvärd & Nilholm, 2000 för ett närliggande exempel från träningsskolan). Texterna i antologin visar att mikroetnografiska analyser kan användas för att få en uppfattning om vad som bedöms och hur lärare kommunicerar för att betona olika aspekter av detta. Två utredningar för Skolverket, den ena i relation till grundskolan och den andra till gymnasieskolan (se nedan) fokuserade konsekvenserna av införandet av dagens betygssystem för lärarnas arbete (Lindberg, 2002). Studierna genomfördes på samma sätt, d.v.s. genom sekventiella intervjuer. Grundskollärarna (16 st) intervjuades under läsåret , alltså i samband med att de första betygen i årskurs 9 sattes, och gymnasielärarna (17 st) under läsåret För grundskollärarnas del innebar det nya betygssystemet i samspel med andra delar av reformen att lärarna uppfattade att de fått ett nytt uppdrag. Från att tidigare ha uppfattat sitt uppdrag som bestående av att undervisa eleverna gav de under intervjuerna uttryck för att deras nya uppdrag handlade om att få eleverna att lära sig. Detta tog sig bl.a. uttryck i en ökad och förändrad kommunikation med kollegor, föräldrar och elever, en ökande fokusering på tolkning och analys av mål, betygskriterier och elevernas prestationer. Vidare innebar det att lärarna uppmärksamhet försköts från de högpresterande eleverna till de elever som riskerade att inte nå godkänt resultat 12. Liknande resultat presenteras i rapporten Att arbete för godkänt timplanens roll i ett förändrat uppdrag (Eriksson, Arvola Orlander & Jedemark, 2004; Eriksson & Jedemark, 2004). Studien bygger bl.a. på bandade arbetslagsmöten från fem arbetslag (fyra skolor) under tre läsår. Huvudsyftet för studien var att studera konsekvenserna av att slopa den nationella timplanen. Genom verksamhetsteoretisk analys av hur lärarna organiserar och talar urskiljs att lärarna ser som sin främsta uppgift att alla elever ska ges möjlighet att nå målen som uppställda för grundskolan. Denna uppfattade uppgift innebär att undervisningen organiseras för att eleverna ska kunna klara det de ser som gränsen för godkänt. Uppnåendemål och betygskriterier har därmed fått en ny och central roll i lärarnas arbete. Även i en annan studie relaterad till timplanens roll (From, Holmgren, Andersson & Ahl, 2003), betonas betygssystemets starka effekter på skolans inre liv jämfört med effekterna av att timplanen slopas. De hävdar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, tillsammans med godkäntgränsen påverkar atmosfären i skolan för alla inblandade parter. Vidare indikerade intervjuer med 19 lärare från två skolor att betygskriterierna håller på att vidgas och förändras och flera av lärarna försökte hitta utvägar för att slippa situationer där någon elev riskerade att lämnas utan betyg. Sammanfattning forskning om bedömning och betyg i grundskolan I ett helhetsperspektiv domineras den forskning om bedömning och betyg som förekommer av de stora nationella och internationella mätningarna även om 10 Lindberg, V. (1998). På gränsen till godkänd. Skolverket (Intern rapport). 11 Lindberg, V. (1999). Att närma sig andra värden. Skolverket (Intern rapport). 12 Flera av de övriga forsknings- och utvärderingsprojekten som genomförts i anslutning till Timplanedelegationens försöksverksamhet Utan timplan oförändrat uppdrag presenterar resultat som visar att läroplanens mål att uppnå har stor betydelse för hur lärarna organiserar undervisningen. 12

13 13 bilden nyanseras något då man även granskar de texter som är relaterade till materialet. De avhandlingar som representerar området ger andra bilder av bedömning och betyg i skolan. Genom att fokusera lärar- och elevperspektivet utgör de komplement till de stora studierna, men tillsvidare är den kompletterande bild de ger begränsad. Dels är studierna för få för att kunna ge något annat än glimtar av lärar- och elevperspektiv på bedömning och dels saknas klassrumsstudier relaterade till bedömning och betygssättning. Både Svingbys (1998) och Selgheds (2004) studier gör ansatser för att närma sig autentiska bedömningssituationer, men genom att de båda valde fiktiva exempel uppstår en rad frågetecken om hur svaren hade sett ut om exemplen hämtats från lärarnas egen verksamhet. Intervjustudier som, på olika sätt, är kontextualiserade i lärarnas egen verksamhet saknas, vilket gör att de blir begränsade (Lindberg, 2003). Den studie som går längst i mångfalden av material och materialets autenticitet är Lindström, Ulriksson och Elsners (1999) studie relaterad till bildämnet. Studien kan samtidigt ses som ett utvecklingsarbete. I studien av Eriksson, Arvola-Orlander och Jedemark (2004) är de delar av resultatet som handlar om bedömning egentligen en biprodukt till en studie med ett annat fokus, men trots det utgör den här studien ett exempel på en beskrivning av en särskild aspekt av de deltagande lärarnas bedömningspraktik. Bedömning i gymnasieskolan När det gäller studier av bedömning och betyg inom gymnasieskolan finns det betydlig färre studier än vad som var fallet för grundskolans del. Även här är flera studier knutna till framför allt nationella mätningsprojekt (nationella ämnesprov, gymnasiebetygen som grund för antagning till högskolan och/eller prognos av studieframgång). Studier som fokuserar elev- eller lärarperspektiv utgör ett fåtal. En stor del av den forskning som bedrivs inom området är, liksom för grundskolans del, relaterad till de högskolor och institutioner 13 som av Skolverket fått i uppdrag att utveckla och följa upp nationella kursprov, provbanker i olika ämnen och bedömningsinstrument för yrkesämnen. De texter 14 som litteratursökningen resulterade i och är relaterade till dessa uppdrag har indelats i några huvudsakliga områden som presenteras i det följande. Centrala prov och nationella kursprov De centrala proven var aktuella före reformeringen av gymnasieskolan under tidigt 1990-tal och man kan säga att de utgjorde föregångarna till de nationella kursproven. En stor del av den forskning som bedrevs i förhållande till dem bestod av uppföljningar, som antingen relaterades till olika ämnen eller till gymnasieskolans olika linjer (Hofslagare & Mattsson, 1991; Lindström & 13 För gymnasieskolans del handlar det om Göteborgs universitet (kursprovet i engelska, Högskoleprovet i engelska), Uppsala universitet (kursprovet i svenska/svenska som andra språk), Lärarhögskolan i Stockholm (kursprovet i matematik, kurs A, bedömningsinstrument för yrkesämnen), Umeå universitet (kursproven i matematik, kurserna B, C och D, Högskoleprovet, provbanker i naturvetenskapliga ämnen fysik, kemi, biologi). 14 Observera att de texter som nämns endast utgör exempel på studier inom området, de täcker inte samtliga studier. 13

14 14 Ramstedt, 1993; Pettersson, 1994; 1995, Ramstedt, 1996). Av de avhandlingar som skrivits under perioden är en relaterad till de tidigare centrala kursproven för gymnasieskolan. Ramstedts (1996) avhandling är en psykometriskt baserad longitudinell studie av skillnader mellan pojkars och flickors resultat i centrala kursprov i fysik. Huvudresultatet i hans studie visade att de största skillnaderna uppstod i de delprov som handlade om ellära, där flickorna klarade sig bättre, och mekanik, där pojkarna klarade sig bättre medan skillnaderna i övrigt var marginella. Av den forskning som gjorts i förhållande till de nationella kursproven handlar några studier om utveckling av nationella kursprov i svenska (Garme & Palmér, 1996; Palmér, 1999) eller i matematik (Pettersson & Kjellström, 1995; Bergqvist & Lind, 2005). Andra utgörs uppföljningar av nationella prov (Kjellström, 1996; Ericsson, Lindström, Nyström, Näsström, Palm & Sigurdsson, 1997; Lindström, Nyström & Palm, 1996), eller rättning av nationella prov (Lindström, 1998). Några ger ett lärarperspektiv på nationella prov (Ericsson & Sigurdsson, 2004; 2003; 2002). Merparten av studierna är genomförda inom ramen för den psykometriska traditionen eller som storskaliga enkätstudier riktade till lärare och/eller elever. Det förekommer dock även exempel på andra typer av studier, t.ex. är två avhandlingar delvis relaterade till de nationella kursproven för gymnasieskolan. Östlund-Stjärnegårds (2002) avhandling baserade sig på två delstudier. Först genomfördes en enkätstudie med gymnasielärare, som syftade till att analysera vilka kriterier de bedömde som viktigast i samband med gränsdragningen mellan icke godkänt betyg (IG) och godkänt betyg (G). I den andra delstudien fick externa medbedömare sätta betyg på cirka 60 uppsatser skrivna av gymnasieelever inom ramen för det nationella kursprovet i svenska efter det att deras egna lärare hade betygsatt dem. Analysarbetet bestod av skattningar av samband mellan de kriterier lärarna uppgett via enkäterna och av överensstämmelsen mellan lärarnas och de externa medbedömarnas betygsättning av elevernas uppsatser. Nyströms (2004) sammanläggningsavhandling syftade till att belysa validitetsbegreppet och att utveckla utgångspunkter för att värdera kvalitet i samband med bedömningar i skolan. För detta genomförde han fyra delstudier relaterade till bedömningar inom gymnasieskolan. Utgångspunkten utgjordes av Messicks 15 validitetsbegrepp, där validitet beskrivs som en samverkan av två dimensioner (provets resultat och funktion å den ena sidan och utgångspunkter för värdering av provets utformning å den andra). Denna strukturering resulterar i ett mera enhetligt och omfattande validitetsbegrepp än tidigare uppdelningar på olika slags validitet. Nyström använder Messicks validitetsbegrepp som en teoretisk modell med vars hjälp han exemplifierar hur den kan användas för att värdera de olika delarna av bedömningsprocessen. Han poängterar dock att den teoretiska modellen behöver fyllas med relevanta och konkreta frågor relaterade till validitet för att det ska vara möjligt att koppla modellen till bedömningar i skolan. I avhandlingen kombinerar han elev- och lärarperspektiv och kvalitativa och kvantitativa data genom de fyra delstudierna. En av delstudierna belyser reliabilitetsproblemets relevans för valideringsprocessen i samband med nationella prov, en annan bedömningens funktion och validitet i relation till hur 15 Messick, S. (1989). Validity. Ingår i R.L. Linn (Ed.), Educational measurement (Vol. 3, s ). New York: American Council on Education. 14

15 15 gruppering av elever påverkar deras prestationer. Den tredje delstudien bygger på en enkät till elever om deras upplevda kompetens och om vad de anser bidrar till att forma den. Denna delstudie belyser även skillnader mellan könen. Inom ramen för den fjärde delstudien intervjuades sex matematiklärare om sina erfarenheter av och föreställningar om nivågruppering (inre differentiering) inom gymnasieskolan en skolform som präglas av urval och gruppering genom yttre differentiering genom uppdelningen av eleverna på olika program. Dessa delstudier exemplifierar validitetsfrågor utifrån Messicks modell och relateras till aspekter av bedömningar i skolan. Studier relaterade till internationella mätningar När det gäller internationella mätningar är skillnaden mellan grundskolan och gymnasieskolan markant. För gymnasieskolans del finns det endast ett fåtal internationella mätningar och de analyser som sökningen resulterade i är relaterade till den tidigare TIMSS-studien, TIMSS För gymnasiets del riktar sig TIMSS-studierna till avgångsklasserna. Wester och Sigurdsson (1998b) jämförde svenska gymnasieelevers prestationer matematik och fysik med motsvarande prestationer för elever från andra länder. I den studien avgränsades jämförelsen till att gälla de högpresterande gymnasieeleverna. Även Wester och Jonssons (1998) studie är komparativ med avseende på två variabler. De analyserade skillnader i lösningsfrekvens på 47 flervalsfrågor i matematik mellan högpresterande pojkar och flickor inom naturvetenskapligt teknisk linje (den gamla gymnasieskolan) respektive naturvetenskapligt program (den nya gymnasieskolan). En motsvarande jämförelse, men enbart med avseende på kön, i relation till fysik gjordes av Ramstedt (1999). Gymnasiebetygen Gymnasiebetygen har rönt en del intresse inom forskarvärlden. Merparten av den forskning som bedrivits är relaterad till de nya, mål- och kunskapsrelaterade betygen. Håkan Anderssons avhandling från 1991 skrevs dock i förhållande till det tidigare, relativa betygssystemet. Den består av dels en historisk beskrivning av det svenska betygssystemets utveckling över tid, och dels ett empiriskt material relaterat till elevers, lärares och arbetsgivares uppfattningar om betyg och deras värde i och efter skolan d.v.s. i relation till urval för högskolestudier och arbetsliv. Eleverna representerade såväl teoretiska som praktiska linjer och resultatet visade skillnader i hur de uppfattade betygen, såväl inom skolan som i förhållande till studier/arbete. Beträffande betygen i skolan uppfattade eleverna inom yrkeslinjerna dem som mindre viktiga. Anderssons tolkning var att de hade en inre motivation inriktningen på det framtida yrket. Betygens värde inom de praktiska linjerna i förhållande till framtiden fokuserades inte på samma sätt som inom de teoretiska linjerna, inte heller förekom det konkurrens om höga betyg på samma sätt som inom de teoretiska linjerna. En del av Anderssons resultat visade också att det viktiga för arbetsgivarna var ett avgångsbetyg, inte att eleven hade höga betyg. För elever inom de teoretiska linjerna fungerade betygen som yttre motivation för studierna, samtidigt som de skapade konkurrenssituationer i förhållande till andra elever och ett slags beroende i förhållande till lärarna. Medan eleverna gav uttryck för stress, konkurrens och beroende var detta inte något som uppmärksammades av lärarna. Lärarnas svar 15

16 16 fokuserade bl.a. problemen med att de elever som får låga betyg inte uppfattar betygen som motiverande. I förhållande till de nya betygen följde Lexelius (2004) den första gruppen elever som påbörjade gymnasieskolan 1994 och 1997 för att mäta sambandet (korrelationen) mellan jämförelsetalet från gymnasieskolans betyg och deras resultat på Högskoleprovet. Även medelbetyg från grundskolan (årskurs 9) ingick, liksom elevernas betyg i vissa enskilda ämnen (svenska A, B och C, engelska A, B och C samt matematik A, B, C, D och E). En av Lexelius slutsatser är att trots att ett nytt betygssystem införts är korrelationen densamma som i en tidigare likadan studie av Stage (1992). En annan slutsats är att betygen i engelska och matematik är de som uppvisar den högsta korrelationen med resultatet på Högskoleprovet. Inom ramen för forskningsprojeket Validering av den högre utbildningens antagningssystem (VALUTA), med syftet att belysa olika aspekter av systemet för urval och antagning till högskolan. Några av studierna inom projektet fokuserar gymnasiebetygen. Exempel på en sådan studie är Löfgrens (2004) granskning av så kallade utbyteskompletteringar av gymnasiebetyg, d.v.s. försök att höja betygen i enskilda ämnen (Löfgren, 2004). Studien syftade till att kartlägga vilka som använder sig av möjligheten att utbyteskomplettera, vad de utbyteskompletterar och effekterna av utbyteskompletteringarna. Några av studiens huvudresultat är att utbyteskompletteringar huvudsakligen (90%) görs av personer födda i Sverige som gått något av gymnasieskolans studieförberedande program och att det är lika vanligt bland kvinnor och män att utbyteskomplettera. De flesta utbyteskompletteringarna görs via Komvux, utom när det gäller personer från socialgrupp 1, som vanligen utbyteskompletterar på annat sätt t.ex. genom prövning vid en gymnasieskola. Inom en annan studie i VALUTA-projektet jämförs de nya och gamla gymnasiebetygen (Stage, 2003) visavi grundskolebetygen, den relativa betygsförändringen under gymnasieåren och i relation till Högskoleprovet. Hennes slutsats var att det generellt, efter det första året med det nya betygssystemet, inte kunde urskiljas några märkbara förändringar. Även Wikströms (2005) sammanläggningsavhandling skrevs inom detta projekt. Den syftade till att undersöka konsekvenserna av införandet av de mål- och kunskapsrelaterade betygen för pedagogisk bedömning och för urval till högre utbildning. Avhandlingens teoretiska referensram relateras till frågor om validitet och, i viss mån, reliabilitet. Den första delstudien fokuserade om konkurrens vid antagning till gymnasieskolans studieförberedande program inverkade på elevernas betyg. Eleverna ranking på basis av sina betyg vid urvalet till högskolestudier jämfördes med deras resultat på Högskoleprovet. I materialet särskiljdes konkurrerande fristående och kommunala skolor och skolor utan konkurrens för att kunna jämföra utfallet i de olika fallen. Enligt denna delstudie tenderade kommunala skolor som konkurrerar om eleverna med andra kommunala skolor att ge sina elever något högre betyg än skolor utan konkurrens, medan fristående skolor tenderade att ge sina elever märkbart högre betyg. Detta tolkades som en effekt av att betygen används som kvalitetsindikatorer för skolorna. En slutsats var att detta i kombination med konkurrenssituationen leder till betygsinflation (jfr även Cliffordson, 2004). Inom den andra delstudien jämfördes medelbetygen över en sexårsperiod, med början i den första kohort som lämnade gymnasieskolan med jämförelsetal baserade på mål- och kunskapsrelaterade betyg Jämförelsen visade att betygen har höjts varje år sedan det nya betygssystemet togs i bruk, den största 16

17 17 höjningen gäller elever med höga betyg. Då elevernas betyg jämfördes med deras resultat på Högskoleprovet kunde motsvarande höjning i prestationsnivån inte konstateras. Enligt Wikström kunde resultatet inte förklaras med att elever från den senare perioden skulle ha presterat bättre. För att eliminera bias relaterade till urvalseffekter eller eventuella effekter kopplade till elevernas strategiska val av kurser, kontrollerades dessa. Hennes tolkning är att den ökande pressen på höga betyg har lett till betygsinflation. Inom den tredje delstudien undersötes huruvida betygssättning kan relateras till skolstorlek. Datamaterialet bestod av betygen från elever inom naturvetenskapsprogrammet under åren I analysen jämfördes hur eleverna rankades utifrån betygens jämförelsetal respektive resultaten på Högskoleprovet och dessa data relaterades till skolstorlek. Resultaten visade små men signifikanta skillnader i betygssättningen. Elever i små (<300 elever) skolor hade något högre jämförelsetal men också högre betyg överlag än elever i andra skolor, undantaget små skolor i storstäder. Elever från fristående skolor konstaterades ha markant högre betyg. På motsvarande sätt fick elever i stora (>1000 elever) skolor, något lägre betyg än elever i andra skolor. Enligt Wikström kan man anta att resultatet beror på skilda betygssättningspraktiker i kombination med externt och internt tryck på höga betyg, beroende på att mindre skolor och fristående skolor tenderar att fånga upp högpresterande elever som förväntar sig och arbetar för höga betyg. Inom den fjärde studien undersöktes huruvida betygssättningspraktiker skiljde sig mellan gymnasieskolans program och hur kursuppläggningen inom programmen påverkade hur eleverna rankades i relation till urvalet till högskolestudier. Resultaten från denna studie antyder att elever inom yrkesförberedande program får högre betyg än andra elever och att de också får andra fördelar genom programmens utformning, vilket har en positiv inverkan på deras konkurrenskraft vid urvalet till högskolan. På basis av de fyra studierna hävdar Wikström att validiteten i de mål- och kunskapsrelaterade betygen är bristfällig: det finns flera möjliga felkällor relaterade till var, när och på vilka grunder betygen är satta. Hon menar att det jämförelsetal som räknas ut på basis av de enskilda betygen ytterligare komplicerar bilden, eftersom det inte finns någon gräns som anger det minsta godtagbara värdet för att bli antagen till högskolestudier. En bidragande faktor enligt henne är att vilka kurser som helst bidrar till det sammanlagda jämförelsetalet, oavsett vad de representerar innehållsligt. Vidare pekar hon på det problematiska i att automatiskt tolka den betygsstatistik som finns för de olika skolorna som ett mått på deras kvalitet. Ytterligare en aspekt av betygen som problematiseras är den nya snedvridning som uppstått i och med att kvinnor är överrepresenterade när det gäller höga betyg medan det motsatta förhållandet gäller i relation till resultaten på Högskoleprovet (jfr även Stage & Ögren, 2004). Wikströms slutsats är att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet har flera validitets- och reliabilitetsproblem att brottas med i förhållande till sin funktion att fungera som urvalsinstrument till högre utbildning. Utvecklingen av ämnesprovbanker för gymnasieskolan Inom ramen för olika ämnesområden pågår det utvecklingsprojekt där man bygger upp ämnesprovbanker i syfte att utveckla redskap för lärares i deras bedömning av eleverna. Dels görs detta inom ramen för ämnen som matematik, fysik (Boesen, Hellström, Lindström & Wästle, 1998) och biologi (Grelsson, 2003) samt generella aspekter på och konsekvenser av internetbaserade 17

18 18 provbanker (Ladfors & Ramstedt, 2000). Inom språk (engelska, tyska, franska och spanska) pågår motsvarande utvecklingsarbeten (www.skolverket.se/sb/d/313). Rapporter från dessa saknas dock tillsvidare. Även för de yrkesförberedande programmen pågår ett motsvarande utvecklingsarbete. I detta fall talar man om att utveckla så kallade autentiska uppgifter för en provbank. Liksom i de ovan nämnda ämnena är syftet att stödja lärarna i bedömning av yrkesämnen (Carlsson, Fritzén, Gerrevall & Pettersson, 1998; Fritzén & Gerrevall, 2001; Gerrevall 2001). De texter som publicerats hittills belyser olika aspekter av detta utvecklingsarbete, t.ex. bakgrund, överväganden, samarbetet med representanter för de berörda yrkesområdena. Elev- och lärarperspektiv på betyg och bedömning Utöver de ovan presenterade studierna finns det tre som fokuserar elevoch/eller lärarperspektiv på bedömning. Per Anderssons avhandling (2000) använder sig av elevperspektiv på studier och på bedömning. Hans studie syftade till att beskriva vilken varierande betydelse olika former av bedömning har för elever och deras förhållande till studier. Det empiriska materialet består av intervjuer med sammanlagt 100 elever i gymnasieskolan, Komvux och folkhögskolan. Intervjuerna relateras dels till Högskoleprovet och dels till respektive skolas egna bedömningar i studien avgränsade till betyg/omdöme. Intervjuerna analyserades fenomenografiskt i förhållande till två fenomen studier och betyg/omdöme. De fenomenografiska kategorierna relaterades till och integrerades med tidigare forskning i en modell, varefter resultatet samspelet mellan studier och bedömningar belystes med hjälp av tankefigurer som representerade tre samhällsvetenskapliga perspektiv. De aspekter av arbetet som särkilt fokuserades var dels utvecklingen mot nya relationer mellan bedömning, lärande och skola som pågår i samhället i stort, dels det motsägelsefulla i bedömningar (bedömning som mål eller medel, betygens starkare påverkan på eleverna trots att Högskoleprovet kan ha större betydelse för deras framtid, de motsägelsefulla krav som ställs på eleverna och rättssäkerhet kontra rättvisa), och dels att bedömningar är svårhanterliga. I relation till det sistnämnda pekar Andersson på möjliga konsekvenser av bedömning, t.ex. konstruktiv återkoppling eller begränsande styrning, bedömningens koppling till utdelning av studiemedel och öppenhet kontra tydlighet. Den i samband med forskning om grundskolan presenterade studien av Lindberg (2002) kommenteras här till de delar den berör gymnasieskolan. Studiens utgångspunkt är lärarperspektivet. Urvalet av lärare beaktade såväl studieförberedande som yrkesförberedande program och kärnämnen respektive karaktärsämnen inom de båda programtyperna. I intervjuerna med gymnasielärarna kom det fram några centrala skillnader mellan dessa lärargrupper. Det som var specifikt för gymnasielärarna och som därmed skilde deras svar från grundskollärarnas, var deras betoning av frågor om rättvisa och likvärdighet beträffande bedömning och betyg såväl i ett lokalt som i ett nationellt perspektiv. Vissa aspekter av dessa frågor sågs som oproblematiska t.ex. prövade kärnämneslärarna på att inom de studieförberedande programmen konstruera uppgifter i kärnämnena som svarade mot de tre betygsnivåerna och 18

19 19 låta eleverna välja vilka uppgifter de ville arbeta med, likaså förekom nivågruppering av eleverna inom de yrkesförberedande programmen i förhållande till kärnämnena. Medan kärnämneslärarna gav uttryck för att kursmålen var omöjliga att uppnå och att deras arbete därmed blev omöjligt, uppfattade yrkeslärarna att det nya betygssystemet var bättre för att det legitimerade deras krav på elevernas kunskaper för godkänt betyg. I förhållande till den ökade och förändrade kommunikationen fanns flera likheter med resultaten för grundskolan, men det fanns även två centrala skillnader: på vems initiativ de kollegiala samtalen fördes och i vilka sammanhang de fördes. Inom grundskolan initierades samtalen av skolledningen eller kommunens skolchef och samtalen fördes såväl inom ämneskollegiet som inom lärarlaget, d.v.s. över ämnesgränserna, medan de kollegiala samtalen inom gymnasieskolan huvudsakligen relaterades till ämneskollegiet och skedde på lärarnas initiativ. Med utgångspunkt i styrdokumentens skrivningar om att eleverna ska informeras om grunderna för bedömningen och i samråd med lärarna bestämma om vad som ska utgöra underlag för bedömning och betygsättning, syftade Tsagalidis (2003) licentiatavhandling till att jämföra skillnader mellan vad lärare inom gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram (HR) uppgav att de bedömde och vad elever inom programmet uppfattar att de blir bedömda på. I sin studie kombinerade hon således lärar- och elevperspektiv på bedömning. Studien baserade sig på dels en enkät riktad till tio yrkeslärare inom gymnasieskolans hotell- och restaurangprogram (HR) och en till 59 elever inom samma program och dels intervjuer med samtliga lärare och tio av eleverna. Utifrån enkätsvaren och intervjuerna klassificerades materialet i förhållande till färdiga kategorier, där huvudkategorierna bestod av nyckelkvalifikationer (kvalifikationer som är gemensamma för ett flertal yrken) och specifika yrkeskunskaper (relaterade till varje yrkes specifika karaktär). Tillsammans bildade nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper det som Tsagalidis benämnde yrkeskunnande. Analysen omfattade även hur lärare respektive elever relaterade dessa nyckelkvalifikationer och specifika kompetenser till de tre betygsnivåerna och vilken samstämmighet/vilka skillnader det fanns mellan lärare och elever. Lärarna och eleverna var i stort eniga om vilka nyckelkompetenserna och de specifika yrkeskompetenserna var även om vissa kompetenser helt saknades i elevsvaren. Resultatet skiljde sig när det gällde vilken betydelse lärarna och eleverna tillmätte dem i förhållande till betygsnivåerna. Andra tydliga skillnader mellan lärarnas och elevernas svar var relaterade till provens betydelse för betygen, där eleverna trodde att lärarna tillmätte proven betydligt större värde än vad lärarna uppgav att de gjorde. Likaså uppfattade eleverna att den slutliga produkten (maträttens kvalitet) hade stor betydelse för ett högt betyg, medan lärarna tillmätte självständighet i arbetet högre betydelse än produktens kvalitet. En av Tsagalidis slutsatser är att en del av de kriterier lärarna de facto vägde in i sin bedömning av eleverna var relaterade till förtrogenhet med yrkeskulturen, vilket hade betydelse för de höga betygsnivåerna, som egentligen var omöjliga för eleverna att tillägna sig utan branscherfarenhet. En ökad dialog om nyckelkvalifikationer, specifika kompetenser, yrkeskunnande och yrkeskultur är därför, enligt Tsagalidis, nödvändig för att eleverna ska få en chans att nå även de högre betygen. 19

20 20 Sammanfattning forskning om bedömning och betyg i gymnasieskolan Även när det gäller gymnasieskolan domineras forskningen om bedömning och betyg av psykometriska studier. En påtaglig skillnad mellan studier relaterade till grundskolan och till gymnasieskolan är att de studier som berör gymnasieskolan är betydligt färre. En annan skillnad är det intresse för betyg som kommer till uttryck i flera av studierna. Intresset riktas dock mot betygens funktion som urvalsinstrument till högskolestudier, så egentligen fokuserar dessa studier gränslandet mellan gymnasieskola och högskola. Vidare är de internationella mätningar som finns representerade i materialet marginella jämfört med grundskolan. Däremot förekommer studier relaterade till de nationella mätningarna i ungefär samma omfattning som för grundskolans del. Det fåtal avhandlingar som förekommer är relaterade till såväl nationella kursprov som till gymnasiebetygen och beträffande övriga studier är omdömet i stort sett detsamma som för grundskolan att det saknas beskrivningar av den konkreta bedömningspraktiken i skolorna. De olika delstudierna i t.ex. Wikströms (2005) avhandling inbjuder till att komplettera och möjligen konkretisera det statististiska materialet. Likaså visar Tsagalidis licentiatavhandling på behovet av att konkretisera intervju- och enkätmaterialet med klassrumsstudier (här använt i vid bemärkelse). Bedömning för och inom högskolan Det material som berör bedömning och betyg i förhållande till högskolan kan i huvudsak hänföras till två grupper. Den ena typen av studier fokuserar bedömning för högskolan, d.v.s. här handlar det om urvalsinstrumentens validitet i förhållande till studieframgång inom högskolan. Främst berör dessa studier Högskoleprovet och gymnasiebetygen. Den andra typen av studier handlar om bedömning inom högskolan. Här ligger fokus på beskrivningar av pågående utvecklingsarbeten i relation till examinationsformer, alltså de underlag som ligger till grund för lärarnas bedömning, och i viss mån på konsekvenserna (konstaterade effekter av de genomförda förändringarna). Även på denna nivå har det uppdrag som givits från myndighetshåll, Högskoleverket, viss betydelse för forskningens inriktning. Detta märks framför allt i relation till studier relaterade till bedömning för högskolan. När det gäller den andra typen av studier är de framför allt publicerade i artiklar, vanligen i helt andra typer av tidskrifter 16 än vad som var fallet för grundskolans och gymnasieskolans del. Antagning och studieframgång På ett nationellt plan finns det en mängd studier som är relaterade till olika aspekter av Högskoleprovet, som sedan 1977 använts som urvalsinstruments för antagning till högskolor och universitet (Stage & Ögren, 2001). Enbart de rapporter i BVM- och PM-serierna från Umeå universitet som belyser olika aspekter av Högskoleprovet uppgår till drygt 70. Relaterat till dessa finns även 16 T.ex. Medical Education, European Journal of Engineering Education, Scandinavian Journal of Caring Sciences. Dessa tidskrifter har ett referee-system och de uppger att de artiklar som publiceras är forskningsbaserade. 20

Svensk forskning om bedömning och betyg

Svensk forskning om bedömning och betyg Studies in Educational Policy and Educational Philosophy ISSN: 1652-2729 (Print) (Online) Journal homepage: http://tandfonline.com/loi/znst19 Svensk forskning om bedömning och betyg 1990-2005 Viveca Linberg

Läs mer

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff

TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende elever, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Läsläget Alla Läser! Erica Jonvallen 121018 Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) På Skolverket Uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att arbeta med barns och elevers språk-,

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter

Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet Christina Cliffordson, Högskolan Väst Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Bakgrund

Läs mer

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson

BILDER AV SKOLAN. - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson BILDER AV SKOLAN - Vad är det som driver kunskapsbildningen? - Hur ser bilden av framtidens skola ut? Mikael Alexandersson DRAMATURGIN KOMPETENSBEGREPPET DE NYA GRÄNSERNA SÄRSKILJANDETS PRINCIP Från trygga

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i matematik, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA).

Läs mer

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument...

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Bjärehovskolan Lingvägen 17 23734 BJÄRRED Tel Fax http://wwwlommase/bjerehov Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Lomma 1262 Grundskola Skolkod 126200503 Skolid 02061 Nedan presenteras

Läs mer

Det första nationella kursprovet

Det första nationella kursprovet Det första nationella kursprovet Katarina Kjellström Spänningen bland elever och lärare inför det första nationella provet för kurs A i gymnasieskolan i maj 1995 var stor. Hur skulle det spegla den gemensamma

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning sid 3. 1. Bakgrund sid 4. 2. Genomförande av utvärdering sid 6

Innehållsförteckning. Sammanfattning sid 3. 1. Bakgrund sid 4. 2. Genomförande av utvärdering sid 6 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 4 2. Genomförande av utvärdering sid 6 3. Resultat av skolornas utvärdering sid 8 A. Resultat för nationella prov i skolår 3 sid 8 B. Resultat

Läs mer

Bedömning av muntliga prestationer

Bedömning av muntliga prestationer Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,

Läs mer

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det

Läs mer

Av kursplanen och betygskriterierna,

Av kursplanen och betygskriterierna, KATARINA KJELLSTRÖM Muntlig kommunikation i ett nationellt prov PRIM-gruppen ansvarar för diagnosmaterial och de nationella proven i matematik för grundskolan. Här beskrivs de muntliga delproven i ämnesprovet

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan

Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2013-08-13 DNR BUN 2013.183 JONAS BERKOW SID 1/1 JONAS.BERKOW@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Rapport resultat grundskolan Förslag

Läs mer

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA: http://mdh.diva-portal.org/smash/search.jsf)

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller

För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon eller För mer information kontakta: Monica Vesterlund Olsson kvalitetsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen telefon 08-706 82 17 eller monica.vesterlund.olsson@sundbyberg.se Fokus på måluppfyllelse grundskolan

Läs mer

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?

Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Lena Adolfsson I förra numret gavs en sammanfattande beskrivning av TIMSS-projektets studie av svenska 13-åringars kunskaper i matematik. I denna artikel

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29 Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Prolympia, Umeå Umestans företagspark, hus 1 90347 UMEÅ Tel Fax wwwprolympiase Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Allmän Umeå 2480 Skolform Grundskola Skolkod 248011101 Skolid

Läs mer

Inriktning Kommun Kommunkod

Inriktning Kommun Kommunkod Skolblad avseende Rudolf Steinerskolan Göteborg Tallhöjdsgatan 1 474 GÖTEBORG Tel Fax wwwsteinerskolanse Huvudman Fristående Inriktning Kommun Kommunkod Waldorf Göteborg 1480 Skolform Grundskola Skolenhetskod

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över

Läs mer

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan. 1 (5) VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING MED ÄMNESDIDAKTIK I, INRIKTNING GYMNASIET, 15 HÖGSKOLEPOÄNG TEACHING PRACTICE WITH DIDACTICS I, IN UPPER SECONDARY SCHOOL, 15 CREDITS Basdata Kursen ingår i verksamhetsförlagd

Läs mer

Kommun Kommunkod Skolform

Kommun Kommunkod Skolform Skolblad avseende Hedekas skola Färgelandavägen 1 45054 HEDEKAS Tel 0524-18045 Fax 0524-18025 wwwmunkedalse Huvudman Kommun Kommun Kommunkod Skolform Munkedal 1430 Grundskola Skolkod 143000401 Skolid 02595

Läs mer

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 TIMSS 2015 frisläppta uppgifter Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8 Rättigheten till de frisläppta uppgifterna ägs av The International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Innehållsförteckning

Läs mer

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp

PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden PDG021, Bedömning i och av yrkeskunnande traditioner, samt betydelsen av instrument och kommunikation. 7,5 hp Assessment in vocational skills and the importance

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik Dokumentdatum: 16-09-9 0 (16) Slutbetyg i grundskolan, våren 16 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Bedömning FÖR och AV Lärande

Bedömning FÖR och AV Lärande SLP 400/450 Bedömning FÖR och AV Lärande Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gudrun.Erickson@ped.gu.se Uppfattningar om bedömning Granskning och kontroll Makt & Disciplinering

Läs mer

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng

PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA004 BEDÖMNING AV KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER, 15 högskolepoäng Assessment of Knowledge and Skills,15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. FASTSTÄLLANDE

Läs mer

Nationell utvärdering där matematiken

Nationell utvärdering där matematiken KATARINA KJELLSTRÖM & ASTRID PETTERSSON Matematiken i den nationella utvärderingen De nationella utvärderingarna i matematik har alltsedan starten varit förlagda till PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-4 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Den västmanländska betygsrouletten

Den västmanländska betygsrouletten Den västmanländska betygsrouletten En rapport om likvärdigheten i betygssättningen i Västmanland Mikael Damsgaard (M) OPPOSITIONSRÅD VÄSTERÅS STAD mikael.damsgaard@moderat.se www.moderat.se/vasteras Inledning

Läs mer

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm?

Hur läser år 8-eleverna i Stockholm? Hur läser år 8-na i Stockholm? av professor Karin Taube (Språka loss 2003) Som ett led i Stockholms skolors arbete med att utvärdera undervisningen har Högskolan i Kalmar genomfört en kartläggning av läsförmågan

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. kommun Kundvalskontoret 2014-12-03 Skolverket publicerade i november 2014 resultat från de nationella proven för grundskolans årskurs 9. Nationella

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 20 Grundskola 19694910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Duvboskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg

Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg Resultat från de nationella proven 2015 för årskurs 3, 6 och 9. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2016-01-12 Skolverket publicerade i december 2015 resultat från de nationella proven

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan

Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Regelbunden tillsyn i Lunds kommun International School of Lund Katedralskolan Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i grundskolan International School of Lund - Katedralskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik PRIM-gruppen Gunilla Olofsson PRIM-gruppen Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens Gruppen utvecklar olika instrument för

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Orsaskolan Järnvägsgatan 20 79430 ORSA Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Orsa 2034 Grundskola 194910 http://wwworsase Skolbladet presenterar den valda

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen

Nyheter Pedagogiska institutionen, Umeå universitet 1. Gunilla Näsström Pedagogiska institutionen Nyheter 2011 Pedagogiska institutionen 2010-11-04 Alla gör olika Likvärdig utbildning: 1994 Alla elever ska få möjlighet 2010 Alla elevers möjlighet att uppnå alla målen Resultatkontroll Pedagogisk frihet

Läs mer

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012 Resultatutvecklingen i landets kommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2009 rankat kommunerna utifrån ett sammanvägt resultat. Det sammanvägda resultatet

Läs mer

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka Internationella Engelska Skolan i Nacka är en grundskola för årskurserna 4-9. Skolan startades hösten 2010. Den ligger på Augustendalsvägen 1 i Nacka Strand, i en

Läs mer

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor

Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S. Utbildningsdepartementet. Vissa timplanefrågor Promemoria 2015-12-23 U2015/06066/S Utbildningsdepartementet Vissa timplanefrågor 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)...

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Smedby skola Ryttargatan 275 19471 UPPLANDS VÄSBY Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Upplands Väsby 04 Grundskola 36789655 http://wwwupplandsvasbyse/smedbynavet

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om nationella prov läsåret 2014/2015 Bakgrund Enligt skolförordningen (2011:185) ska nationella ämnesprov genomföras i de årskurser och ämnen

Läs mer

Lika för alla? Resultatbilaga. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år

Lika för alla? Resultatbilaga. Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år Regeringsuppdrag 2012-09-01 Dnr: 01-2010:2643 Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år Resultatbilaga Redovisning av regeringsuppdrag Dnr. U2009/4877/G

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se

Allmän Information om Gymnasievalet. annika.lind@kunskapsskolan.se Allmän Information om Gymnasievalet annika.lind@kunskapsskolan.se Fritt sök Skåne samt Karlshamn, Olofström, Ronneby och Sölvesborgs kommuner i Blekinge har ett gemensamt samverkansavtal om Fritt sök.

Läs mer

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Rapport resultat elev- och föräldraenkät 2015 Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Innehållsförteckning Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1 Bakgrund...

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5

Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.

Läs mer

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter

Bedömning och betyg - redovisning av två rapporter UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (11) DNR 09-400//3332 2009-08-18 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2009-10-22 Bedömning

Läs mer

Informationssökning inför uppsatsen

Informationssökning inför uppsatsen Informationssökning inför uppsatsen Vetenskapliga förhållningssätt, 2010-05-19 Anna Prymka, Högskolebiblioteket 1 Vi har två timmar för: Informationskompetens ett komplext begrepp Vetenskaplig information

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp

Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Läs- och skrivinlärning, 15 hp Education Ba (A), Learning reading and writing Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits

L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer