Den västmanländska betygsrouletten

Transkript

1 Den västmanländska betygsrouletten En rapport om likvärdigheten i betygssättningen i Västmanland Mikael Damsgaard (M) OPPOSITIONSRÅD VÄSTERÅS STAD mikael.damsgaard@moderat.se

2 Inledning Västmanland utvecklas alltmer mot att bli en sammanhållen gymnasieregion. Allt fler elever går idag i gymnasieskolor utanför sin hemkommun. Framförallt är det många elever som tar sig till Västerås för sina gymnasiestudier. Det innebär att elever från olika kommuner allt oftare konkurrerar med sina betyg om platser på populära utbildningar och skolor. Den fråga som vi då kan ställa sig är om betygen är rättvisa och likvärdiga? Kvaliteten i betygssättningen är emellertid inte bara viktig utifrån ett rättviseperspektiv. Med den nya gymnasieskolan är utgångspunkten att eleverna har tillgodogjort sig grundskolans kunskaper. Om det då ges betyg som inte motsvarar elevernas faktiska kunskaper riskerar elever hamna i en besvärlig situation när de påbörjar sin gymnasieutbildning. Dessutom försvåras gymnasieskolans uppdrag. Många gymnasielärare vittnar om hur olika kunskapsnivåer elever med samma betyg kan ha beroende på vilken skola de kommer från. Betygssättning kommer aldrig bli någon exakt vetenskap. Den grundar sig på lärares bedömning av vilka kunskaper enskilda elever har uppvisat. För att kunna jämföra om betygssättningen vid olika skolor och kommuner är likvärdig jämförs de nationella ämnesproven i relation till slutbetygen i årskurs 9. De nationella proven ska inte vara den enda bedömningsgrunden i samband med betygssättning. Samtidigt har de nationella proven en särställning genom dess omfattning och den professionalitet som ligger bakom utformningen av proven. De nationella proven har också som uttalat syfte att stödja likvärdig betygssättning. Med den bakgrunden har vi valt att kartlägga betygssättningen i relation till nationella prov vid Västmanlands grundskolor med hjälp av statistik från Skolverkets statistikdatabas SIRIS. Resultatet av kartläggningen redovisas i denna rapport med syfte att uppmärksamma de brister i likvärdighet som tycks finnas och väcka debatt i en viktig fråga. Rapporten avslutas också med fyra förslag som för ökad likvärdighet i betygssättningen i Västmanland. Mikael Damsgaard Oppositionsråd (M) Västerås stad Västerås den 11 juni

3 Om de nationella proven I grundskolan ges nationella prov i årskurs 3 6 och 9. I årskurs 3 ges nationella prov i matematik och svenska/ svenska som andraspråk. I årskurs 6 och 9 ges nationella prov i matematik engelska och svenska/svenska som andraspråk samt ett ämne av biologi fysik eller kemi och ett ämne av geografi historia religionskunskap eller samhällskunskap. Enligt Skolverket är de huvudsakliga syftena med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt att ge underlag för analyser av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls. Vidare bidrar de nationella proven bland annat till konkretisering av kursplanerna. De nationella proven konstrueras vid olika lärosäten på uppdrag av Skolverket. Utformningen av proven bygger på erfarenhet och forskning. Som en del av konstruktionen av proven deltar mellan elever i utprovningen av uppgifter och delar i proven. De nationella proven är omfattande och består av flera delar för att så allsidigt som möjligt pröva vad eleven kan i de olika ämnena. De nationella proven och betygen När läraren sätter betyg ska denne använda sig av all information som finns tillgänglig avseende vilka kunskaper eleven har i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Läraren ska göra en allsidig bedömning och inget prov ska ensamt avgöra elevens betyg. Istället ska eleven ges möjlighet att visa sina kunskaper på flera sätt. Det faktum att proven bara är ett bedömningsunderlag bland flera samt att eleverna kan inhämta och uppvisa kunskaper även efter genomförda nationella prov framhålls ofta som förklaring när skolor motiverar att de har satt högre slutbetyg än vad eleverna har presterat i nationella prov. Med hänsyn till att de nationella proven enligt Skolverket har ett uttalat syfte att stödja likvärdig betygsättning bör ändå de nationella proven väga tungt när frågan om olika skolors betygssättning likvärdighet diskuteras. Skolverket har dessutom bland annat i en rapport från 2007 med stöd av en analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg konstaterat att det finns brister i likvärdigheten vad gäller betygssättningen. 3

4 Överenstämmelse mellan slutbetyg och nationella prov I detta avsnitt jämför vi överensstämmelsen mellan slutbetygen i årskurs 9 respektive betyg på nationella prov Västmanlands grundskolor avseende matematik svenska och engelska. Överenstämmelsen definierar vi som differensen mellan den andel av eleverna som har fått högre slutbetyg än betyget på nationella prov och andelen elever som har fått lägre slutbetyg än provbetyget i nationella prov. Andel av eleverna som får högre slutbetyg än betyg i nationella prov - Andel av eleverna som får lägre slutbetyg än betyg i nationella prov = Överensstämmelse mellan slutbetyg och betyg i nationella prov För varje ämne redovisas två tabeller med vardera tio skolor. I den ena redovisas de skolor där störst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov. I den andra redovisas de skolor där lägst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov. Alla betygs- och provresultat är från läsåret 2011/2012. I de flesta fall är överenstämmelsen mellan slutbetyg och nationella prov bättre desto mer restriktiv betygssättningen har varit. Det finns dock undantag från detta mönster framförallt i engelska men också i något fall i svenska. I de fall det står (F) efter skolans namn innebär det att skolan är fristående. Övriga skolor är kommunala. 4

5 Matematik I tabellen nedan redovisas de tio skolor där störst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov i matematik. För nio av skolorna får fyra av tio elever högre slutbetyg än vad de har presterat i de nationella proven. Av de tio skolorna är en skola fristående (Rotundaskolan) och nio är kommunala skolor. 10 skolor med störst andel elever med högre slutbetyg än betyg i nationella prov Lägre Lika Högre Differe ns högre - lägre Rotundaskolan (F) Stureskolan Kristiansborgsskolan Risbroskolan Ekebyskolan Scheeleskolan Karlbergsskolan Vallaskolan Bäckbyskolan Tunboskolan I tabellen nedan redovisas de tio skolor där lägst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov i matematik. Av de tio är två fristående skolor (Kunskapsskolan och Fryxellska skolan) och övriga är kommunala skolor. 5

6 10 skolor med lägst andel elever med högre slutbetyg än betyg i nationella prov Lägre Lika Högre Differens högre - lägre Kunskapsskolan Västerås (F) S:t Ilians skola Rönnbyskolan Nybyggeskolan Irstaskolan Fryxellska skolan (F) Apalbyskolan Centralskolan Persboskolan Hammarskolan Tabellerna visar på mycket stora skillnader hur väl slutbetygen stämmer överens med resultaten i de nationella proven. Samtidigt som det vid några skolor är mer än varannan elev som får högre betyg än vad de har presterat i de nationella proven är det vid några andra skolor inte mer än var tionde elev som får ett högre betyg. Detta antyder stora brister i likvärdigheten i bedömningen av elevernas kunskaper. 6

7 Svenska I tabellen nedan redovisas de tio skolor där störst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov i svenska. Vid fyra av skolorna är andelen elever som har fått ett högre betyg en vad de har presterat på de nationella proven 20 procenteneheter högre än de som har fått ett lägre. Av de tio skolorna är tre fristående skolor och sju kommunala skolor. 10 skolor med störst andel elever med högre slutbetyg än betyg i nationella prov Lägre Lika Högre Differens högrelägre Rotundaskolan (F) Kunskapsskolan Västerås (F) Stureskolan Viksängsskolan Gäddgårdsskolan Tunboskolan Fryxellska skolan (F) Irstaskolan Scheeleskolan Vallaskolan I tabellen nedan redovisas de tio skolor där lägst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov i svenska. Samtliga tio har en god överenstämmelse mellan slutbetygen och betygen i de nationella proven. Alla tio skolor är kommunala. Vid fyra av skolorna är det fler som får lägre betyg än betygen i de nationella proven. 7

8 10 skolor med lägst andel elever med högre slutbetyg än betyg i nationella prov Lägre Lika Högre Differens högrelägre Klockarbergsskolan Kung Karls skola Önstaskolan Skiljeboskolan Persboskolan Risbroskolan Ekebyskolan Västerfärnebo skola Kristiansborgsskolan Nybyggeskolan Generellt är överensstämmelsen mellan slutbetygen och betygen på de nationella proven bättre i svenska än i matematik. Men eftersom överenstämmelsen är bättre både vid de skolor som har god respektive sämre överenstämmelse jämfört med matematiken är skillnaden i betygssättningen i förhållande till de nationella proven fortfarande betydande. 8

9 Engelska I tabellen nedan redovisas de tio skolor där störst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov i engelska. Vid fem av skolorna är andelen elever som har fått ett högre betyg en vad de har presterat på de nationella proven 15 procenteneheter högre än de som har fått ett lägre. Av de tio skolorna är två fristående skolor (Rotundaskolan och Fryxellska skolan) och åtta kommunala skolor. 10 skolor med störst andel elever med högre slutbetyg än betyg i nationella prov Lägre Lika Högre Differens högre - lägre Virsboskolan Rotundaskolan (F) Fryxellska skolan (F) Skiljeboskolan Persboskolan Vallaskolan Lindboskolan Apalbyskolan S:t Ilians skola Stureskolan I tabellen nedan redovisas de tio skolor där lägst andel av eleverna har fått ett högre slutbetyg än deras resultat i nationella prov i engelska. Vid samtliga tio är det fler elever som har fått ett lägre slutbetyg än provbetyg. 9

10 10 skolor med lägst andel elever med högre slutbetyg än betyg i nationella prov Lägre Lika Högre Differens högrelägre Lindgårdsskolan (F) Önstaskolan Irstaskolan Rönnbyskolan Gäddgårdsskolan Kristiansborgsskolan Kung Karls skola Malmaskolan Scheeleskolan Tillbergaskolan Engelskan är det ämne där betygssättningen tycks vara mest restriktiv i förhållande till nationella prov. Likvärdigheten i betygssättningen tycks dock brista även i engelskan då skillnaden i överenstämmelse mellan slutbetyg och nationella prov är väl i nivå med de skillnader som uppvisas i matematik och svenska. 10

11 Slutsatser Vi har i kartläggningen konstaterat att det finns mycket stora skillnader i hur väl slutbetygen i årskurs nio överensstämmer med resultaten i de nationella proven. Stora skillnader finns såväl mellan skolor och ämnen. Trots att matematiken är det ämne som tydligast sticker ut utifrån att många skolor sätter höga betyg i relation till nationella prov är problemet med likvärdighet i betygsättningen mellan olika skolor lika stor i svenska och engelska om utgångspunkten ska vara att ett betyg ska vara lika mycket värt oavsett från vilken skola eleven kommer ifrån. Men det tycks också finnas stora skillnader inom skolor mellan olika ämnen. Det finns flera exempel på skolor som i ett ämne hör till de skolor som sätter lägst slutbetyg i relation till nationella prov samtidigt som de i ett annat ämne tycks vara mer generösa i betygssättningen. I tabellerna redovisas de fristående skolorna med ett (F) vid skolans namn. Vid en genomgång av tabellerna framgår att de fristående skolorna i olika ämnena återfinns såväl bland de som sätter höga betyg som de som sätter låga betyg i relation till nationella prov på samma sätt som är fallet för flera kommunala skolor. Däremot finns det enstaka exempel på skolor som har mycket dålig överenstämmelse i flera ämnen. Vår slutsats är därför att det inte i första hand är enskilda skolor som i dagsläget ska hängas ut för brister i betygssättningen utan att hela systemet kring betygens likvärdighet behöver stärkas. I enskilda fall kan det naturligtvis finnas rimliga förklaringar till avvikelserna till exempel att eleverna har uppvisat kunskaper efter genomförda prov eller att andra bedömningsunderlag har vägts in. Vi menar dock att det på systemnivå ändå svårt att se att det skulle förklara den stora variation som finns. Ett sätt att få en ökad kunskap om likvärdigheten är att följa upp hur det går för eleverna från respektive grundskola när de har kommit till gymnasieskolan och har bedömts av andra lärare. En sådan studie genomfördes i Västerås 2005 avseende de elever som drygt två år tidigare hade gått ut grundskolan. På så sätt blir också grundskolans mål tydligare: Hur kan vi på bästa sätt förbereda eleverna för fortsatta gymnasiestudier? 11

12 Fyra förslag för ökad likvärdighet i betygssättningen i Västmanland För att öka likvärdigheten i betygssättningen är vår slutsats att det krävs ett samlat grepp om frågan både på ledningsnivå i länet i kommunerna liksom på respektive skola. Vi föreslår därför fyra åtgärder som kan bidra till att lyfta frågan på agendan och bidra till ökad likvärdighet. 1. Ge Västmanlands kommuner och landstings barn- och ungdomsberedning i uppdrag att driva frågan om ökad likvärdighet i betygssättningen i Västmanland. 2. Genomför en årlig uppföljning av överenstämmelsen mellan nationella prov och betyg för alla grundskolor i Västmanland. 3. Genomför regelbundet uppföljningar av hur det går på gymnasiet för elever från olika grundskolor i relation till elevernas betyg och resultat på nationella prov. 4. Skolnämnder skolchefer och rektorer i alla kommuner behöver prioritera och skapa förutsättningar för mer likvärdig betygssättning. 12

13 Källförteckning Edlund Håkan (2005); Betygen i År 9 i svenska matematik och engelska jämfört med gymnasiebetygen i svenska A matematik A engelska A 13

14 14