Svensk forskning om bedömning och betyg

Transkript

1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy ISSN: (Print) (Online) Journal homepage: Svensk forskning om bedömning och betyg Viveca Linberg FD To cite this article: Viveca Linberg FD (2005) Svensk forskning om bedömning och betyg , Studies in Educational Policy and Educational Philosophy, 2005:1, 26834, DOI: / To link to this article: The Author(s). Published by Taylor & Francis. Published online: 18 Jan Submit your article to this journal Article views: 1 View related articles Full Terms & Conditions of access and use can be found at Download by: [ ] Date: 10 February 2017, At: 00:18

2 1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2005:1 Viveca Lindberg FD Institutionen för samhälle, kultur och lärande Lärarhögskolan i Stockholm Abstract This article is a review of Swedish research on assessment and grading from The review is limited to assessment related to educational contexts pre-school, comprehensive school, upper secondary school, and higher education and to the assessment of pupils /students knowledge. Thereby related areas, like special educational assessments in order to diagnose or classify students, have been excluded. The review is based on approximately 300 texts research reports, articles, dissertations, and working papers (conference papers were not included). The results of the review show that psychometric tradition dominates Swedish research on assessment from comprehensive school to higher education. Within this tradition, the field is well represented. Concerning research on assessment related to the levels in the educational system, comprehensive school (secondary school) and higher education dominate the field. So far, there are but few examples of research on assessment of young children (pre-school and primary school). Much of the research related to comprehensive school is based on data deriving from national and international assessments. This is also the case for research on upper secondary school. However, here international measurements are few. Instead the final grades, being part of the basis for selection to higher education, are focused in many reports. Concerning assessment in higher education, the research is either focused on assessment for higher education (the Swedish Scholastic Assessment Test, SweSAT) or on assessment in higher education. In the latter case, reports on aspects of developmental projects concerning new forms of assessment dominate. The main part of the research within the psychometric research tradition is published in research reports, articles and working papers. Contrary to this mainstream research on assessment, the dissertations (eight doctoral and sic licentiate) represent other research interests. Many of them complement the psychometric descriptions and analyses with teachers and students perspectives on assessment and grading. They also employ other methods mainly interviews. Due to the fact that they are so few, these pictures so far are only fragmentary and need to be completed. Also there is almost a total lack of research on classroom assessment and of teachers assessment practice. 1

3 2 Svensk forskning om bedömning och betyg Introduktion Syftet med den här artikeln är att ge en översikt över svensk forskning om bedömning och betyg under perioden Tidsperioden är vald i relation till den omstrukturering av skolan som tog fart i början av 1990-talet. Möjligen kunde tidsperioden istället ha valts att omfatta endast tio år, , men eftersom såväl den obligatoriska som den frivilliga skolan omstrukturerades i början av 1990-talet verkade det rimligt att anta att processen skulle komma till uttryck på något sätt i de studier som föregick den förändringen. Därför stannade jag för den längre tidsperioden. Trots att år 2005 ännu pågår, har jag valt att ta med de arbeten som publicerats under året, närmast för att göra översikten så aktuell som möjligt. Beträffande avgränsningen av området vill jag inledningsvis påpeka att den inte var självklar, bedömning är inget entydigt begrepp. Det kan innebära att försöka uppskatta något, en avvägning, att avge ett omdöme om något eller någon, att värdera eller granska något, att pröva något/någon eller att betygsätta något. Sammanhangen kan vara många, vilket återspeglades i litteratursökningen (se nedan). I utbildningssammanhang, som detta gäller, har bedömning ofta kopplats till prövning/prov/examination och betygssättning. Jag har avgränsat översikten till att gälla bedömning och betyg inom det svenska utbildningssystemet, d.v.s. kunskapsbedömningar från förskola till högskola. Översikten presenteras därför i förhållande till utbildningssystemets olika nivåer för att ge en överblick över vilka slags frågor som utgjort fokus för forskning i relation till var och en av dem. Exempel på närliggande områden som inte inkluderats i översikten är bl.a. diagnostiserande och klassificerande bedömningar (jfr. t.ex. Börjesson, & Palmblad, 2003; Hellblom-Thibblin, 2004). Jag har inte heller gått igenom allmänna verk om svensk utbildningshistoria (jfr t.ex. Richardson, 2004) för att granska hur bedömning i skolan beskrivits inom dem eller i allmänna texter relaterade till utbildningspolitik (jfr. t.ex. Lindensjö & Lundgren, 2000). Litteratursökning material för översikten Som utgångspunkt för översikten genomfördes litteratursökningar via tre databaser: Libris ( Academic Search Elite (artiklar i fulltext) och ERIC (abstract 1 ). För Libris del användes först sökorden bedömning och betyg, var för sig och tillsammans, i kombination med publikationstyp avhandling. Detta genererade sammanlagt cirka 40 träffar, av 1 En del av de abstracts som hittades via ERIC fanns även i resultatet inom Academic Search Elite. Andra hittades i den senare databasen genom att använda ett specifikt författarnamn. Detta antyder att kategoriseringarna delvis skiljer sig mellan de båda sökmotorerna, men även att Academic Search Elite täcker färre tidskrifter än vad ERIC gör. Vidare omfattade sökningen via ERIC såväl artiklar som forskningsrapporter och texter som kategoriserats som forskningsrapporter kommer inte upp via Academic Search Elite. 2

4 3 vilka flera relaterade till andra verksamheter än skola (t.ex. medicinska bedömningar, miljöbedömningar, ekonomiska bedömningar etc.). I resultatet saknades dock några avhandlingar som jag kände till sedan tidigare. Sammantaget har åtta doktorsavhandlingar och sex licentiatavhandlingar av relevans för den här artikeln identifierats under den aktuella perioden. Fem av licentiatavhandlingarna och fem av doktorsavhandlingarna är publicerade under 2000-talet. Utan att begränsa sökningen med publikationstyp avhandling var resultatet betydligt flera träffar. Det innefattade dock en mängd olika typer av texter utöver de ovan nämnda men texterna omfattade även t.ex. (svenska och utländska) metodböcker och kurslitteratur, varierande texter från Skolverket, examensarbeten och C-uppsatser (från de högskolor som valt att registrera dem vid Kungliga biblioteteket). Däremot fanns inte alla forskningsoch arbetsrapporter registrerade i Libris. Därför kompletterades denna sökning genom manuell sökning via de svenska universitetens hemsidor 2 och deras presentation av pågående och avslutad forskning och/eller länkar till deras publikationer. Denna sökning mångdubblade textmängden. Även hemsidorna för Skolverket ( Myndigheten för skolutveckling ( samt Högskoleverket ( granskades för kompletterande texter och länkar. För att få hitta internationellt publicerad svensk forskning inom området användes databaserna Academic Search Elite (EBSCO) och ERIC med sökorden assessment, education och Sweden respektive grading, education och Sweden. Inom Academic Search Elite kombinerades sökorden med sökvillkoren 3 full text, peer reviewed och periodical och resultatet blev 47 respektive två träffar. De sökvillkor som valdes inom ERIC var publikationstyp (journal articles OR research reports) och publikationsdatum Detta resulterade i 66 respektive 70 träffar. Efter att ha gallrat bort studier som handlar om andra typer av bedömningar (t.ex. psykologiska eller ekonomiska bedömningar och utvärderingar av skolor) återstod 28 texter relaterade till bedömning och betyg. Slutligen har manuella sökningar gjorts via hemsidorna för tidskrifterna Pedagogisk forskning i Sverige ( Nordisk Pedagogik ( samt Scandinavian Journal of Educational Research ( Innehållsförteckningarna och i förekommande fall abstracts eller artiklar i fulltext för de nummer som presenteras på respektive tidskrifts hemsida har använts. Denna sökning resulterade i enstaka artiklar som inte kommit fram i andra sammanhang. Sammantaget identifierades ca 300 texter av relevans (konferensbidrag har inte inkluderats i materialet). 2 Göteborgs universitet, ( ); Karlstad universitet ( Linköpings universitet ( Lunds universitet( ); Lärarhögskolan i Stockholm ( Umeå universitet ( ); Uppsala universitet ( ); Växjö universitet ( ); Örebro universitet ( ); 3 De sökvillkor som är möjliga att välja skiljer sig mellan de båda databaserna. Utgångspunkten för de val som gjordes var dock att de skulle vara så likvärdiga som möjligt. 3

5 4 Vad har utgjort fokus i svensk bedömningsforskning? Det första intrycket av genomgången av svensk forskning relaterad till bedömning och betyg är att den domineras av statistiska mätningar nationella och internationella mätningar/utvärderingar av elevers kunskaper och utveckling av uppgifter för dessa mätningar samt uppgiftsbanker. En del av den typen av kunskapsproduktion betraktas som utvärderingar, en del som uppföljningsarbete och ytterligare en del kategoriseras som forskning. I det här sammanhanget har jag valt att i huvudsak bara kort nämna vilka mätningar som görs och istället lagt tyngdpunkten på arbets- och forskningsrapporter samt artiklar relaterade till dem. De nationella mätningarna görs på uppdrag av statliga myndigheter Skolverket (nationella ämnes- och kursprov) och Högskoleverket (Högskoleprovet). Samma myndigheter fattar beslut om Sveriges deltagande i internationella mätningar och därefter ges uppdraget att genomföra studierna till en eller några högskolor. Översikten presenteras i relation till det svenska utbildningssystemets olika nivåer från förskola till högskola. Beträffande grundskolan har jag gjort en uppdelning utifrån bedömning utan betyg (grundskolans tidiga år) och bedömning med betyg (grundskolans senare år). Bedömning i förskolan Endast en studie som berör aspekter av bedömning i förskolan har identifierats. Huvudfokus för Ingela Elfströms (2005) licentiatavhandling utgörs av individuella utvecklingsplaner, med tonvikt på förskolan ett nytt verktyg för planering och utvärdering av det enskilda barnet (s. 170). Även de första skolåren ingår i datamaterialet, som består av dels intervjuer med 14 personer (förskollärare, lärare & barnskötare representerande F-klass/F-3/F-1/åk 1-2/förskola, inom fem kommuner) och dels dokument. De dokument som ingår är av två slag: underlag för utvecklingssamtalen med föräldrarna och mallarna för utvecklingsplanerna. Enligt Elfström har uppdraget att utforma individuella utvecklingsplaner för förskola och skola inte givits centralt, utan det har antingen uppstått på kommunal tjänstemannanivå eller inom enskilda förskolor och skolor. Inom förskolan förefaller införandet av en läroplan för förskolan ha bidragit till att individuella utvecklingsplaner införts personalen upplevde ett krav på dokumentation. I skolans lägre år upplever personalen ett tryck från de högre årskurserna, att alla elever ska nå godkända resultat, vilket medfört att man vill kunna identifiera barn i behov av stöd möjligast tidigt. De dokument checklistor som utformas som underlag för utvecklingssamtal å ena sidan och individuella utvecklingsplaner å den andra, fokuserar enligt Elfström i huvudsak olika sidor av individen. Därmed blir det också individen som ska åtgärdas miljön och verksamheten tas för givna/problematiseras inte. Två huvudsakliga typer av bedömningar identifieras: en där bl.a. barnets motoriska, språkliga, sociala, emotionella, perceptuella och logiskt matematiska utveckling (förmåga) fokuserar, liksom dess förmåga att anpassa sig till förskolans rutiner och olika dagliga aktiviteter. Den här typen av beskrivningar (bedömningar) av barnen byggs huvudsakligen upp av begrepp som går att härleda till barn- och utvecklingspsykologiska teorier, något som kan förstås som en del av förskollärartraditionen. I den andra, nyare typen av bedömningar ligger fokus i högre grad på verksamheten. Även om frågorna i dokumenten principiellt är de samma ställs de på ett nytt sätt och relateras till läroplanen och dess innehållsliga områden. Detta resulterar i andra typer av 4

6 5 beskrivningar av barnen. Då frågorna fokuserar de situationer där barnets förmågor kommer till uttryck framstår barnen som aktiva i relation till sin egen utveckling istället för som individer som genomgår en förutbestämd inre utvecklingsprocess som kan prickas av. Även om checklistorna ofta kombineras med t.ex. portfolios drar Elfström slutsatsen att fokus i de checklistor som utformas blir styrande för vad lärarna uppmärksammar i sina bedömningar av barnen och därmed får de också konsekvenser för utformningen av verksamheten 4. Bedömning i grundskolan En stor del av den forskning som bedrivits i relation till bedömning i grundskolan är relaterade till olika typer av nationella och internationella mätningar. Skolverket har gett olika högskolor i uppdrag att sköta utvecklingen av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk för årskurserna 5 och 9. Ämnesproven för årskurs 9 är obligatoriska medan de för årskurs 5 är frivilliga. Merparten av den forskning om bedömning i grundskolan som förekommer är producerad av de institutioner som ansvarar för utarbetandet av nationella ämnesprov 5 och ofta kopplad till någon av dessa mätningar. Utöver ämnesproven finns det diagnosmaterial för åren före årskurs 6 i matematik och svenska/svenska som andraspråk (Skolverket, 2004b). Nationella mätningar som utgångspunkt för forskning om bedömning och betyg De nationella ämnesproven inom dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem föregicks av standardprov och centrala prov inom det relativa betygssystemet. Syftet med respektive prov är helt olika. De centrala proven byggde på den psykometriska traditionen, enligt vilken proven skulle konstrueras så att de bästa, de sämsta och medelmåttorna kunde identifieras. De olika provuppgifternas funktion var således att vara särskiljande, och det sammantagna resultatet skulle hjälpa läraren att rangordna eleverna på en normalfördelningsskala där betyget 3 utgjorde medelvärdet och var det vanligaste betyget. Betygen 1 och 5 utgjorde ytterligheter som skulle ges endast till en liten andel elever. I ett nationellt perspektiv skulle elevernas betyg i olika ämnen således anpassas till en normalfördelningskurva. I relation till standardproven har en del analyser gjorts. Exempel på sådana studier i 4 I Skolverkets utvärdering av förskolan förstärks intrycket att tyngdpunkten ligger på dokumentation av enskilda barns utveckling (2004a). 5 Institutionen för pedagogik och didaktik/enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet ansvarar för ämnesproven i engelska i grundskolan och i gymnasiet, PRIM-gruppen vid Institutionen för undervisning, kommunikation och lärande/lärarhögskolan i Stockholm ansvarar för ämnesproven i matematik i grundskolan och för kursprovet i kurs A inom gymnasieskolan och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet ansvarar för ämnesproven i svenska/svenska som andraspråk inom såväl grundskolan som gymnasieskolan. I PRIM-gruppens uppdrag ingår också att utveckla bedömningsmaterial för ämnet hem- och konsumentkunskap (se nedan). Även Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet är involverad i arbetet med nationella prov. De ansvarar för kursproven i matematik inom gymnasieskolan (kurserna B, C och D). Dessa fyra institutioner har även engagerats i samband med vissa internationella mätningar TIMSS och PIRLS (se nedan) medan Mitthögskolan och Lärarhögskolan i Stockholm ansvarat för PISA. 5

7 6 skolämnet matematik är t.ex. Westins (1997) analys av hur eleverna löst uppgifterna i standardprovet, Petterssons (1997) mer specificerade analys av de elevlösningar som gäller de mer omfattande matematikuppgifterna, samt Ek och Petterssons (1996) analys av lärarnas svar på de enkäter som de fått att besvara i samband med de nationella proven i matematik. Vidare jämförde Westin (1999) resultaten på uppgifter som användes återkommande inom standardproven i matematik under perioden Resultatet visade att från att flickorna presterade sämre resultat än pojkarna skedde det under 90-talet en utjämning. De könsskillnader som kvarstod låg på uppgiftsnivå. Sammantaget förbättrade flickorna sina resultat mer än pojkarna under perioden vilket resulterade i att skillnaderna mellan könen minskade. I några fall var flickornas resultat bättre än pojkarnas. Även Ericksons (1998) enkätstudie av elevperspektiv på standardproven i engelska (åk 8) respektive de nationella ämnesproven i engelska (åk 9) utgör exempel på forskning som genererats utifrån dessa prov. Exempel på preliminära resultat från studierna indikerar skillnader mellan pojkar och flickor i relation till självbedömning och, i förhållande till de tidigare standardproven, mellan elever i allmän respektive särskild kurs visavi deras upplevelse av provet. Inom dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem ska elevernas kunskaper jämföras med de mål och betygskriterier som ställts upp. De som idag konstruerar nationella ämnesprov har följaktligen ett annat uppdrag att utforma provuppgifter som speglar målen och kvaliteter i kunnandet, d.v.s. ger eleverna möjlighet att på olika sätt visa vad de kan. Vidare ska proven fungera som stöd för lärarna i deras bedömningsarbete (Andersson, 1999; Pettersson, 2003). Eftersom uppgiftskonstruktörerna fått ett nytt uppdrag har en del av forsknings- och utvecklingsarbetet inom de olika grupperna handlat om att utveckla och utpröva nya typer av uppgifter. Exe mpel på detta utvecklingsarbete finns beskrivet i Erickson (1999). Utöver nationella ämnesprov genomförs även utvärderingar av grundskolan på uppdrag av Skolverket. Också relaterat till dem görs en del forskning, även om det tills vidare endast finns synliga resultat kopplade till utvärderingen av grundskolan 1995 (UG 95). En avhandling som tar sin utgångspunkt i detta material är Folkessons (1998) studie, som syftade till att utveckla och pröva kriterier för att bedömning av muntlig framställning i svenska i årskurs 5. Studien genomfördes i fyra steg, där det första bestod i en analys av fyra elevers tal i relation till en muntlig uppgift för årskurs 5. Analysen gjordes utifrån kriterier som utarbetats på basis av tidigare forskning, metodlitteratur och motiverade helhetsintryck från två grupper av bedömare som lyssnade på bandupptagningarna. I den ena gruppen ingick 12 personer som representerande olika yrkesgrupper och i den andra 58 blivande grundskollärare inom ramen för en kurs i svenska/termin 3. De kriterier som blev utfallet av steg 1 användes för att elaborera kriterierna för steg 2, där nio elever bedömdes av Folkesson själv och två medbedömare representerande skol- och barnomsorgen. Grunden för bedömningen utgjordes av skattning med hjälp av skalan 1-4 (4= det högsta värdet) i förhållande till tre positiva omdömen och tre negativa. Resultatet användes för att vidareutveckla kriterierna inför steg 3. Här skattades 22 elever av Folkesson och en medbedömare. De kriterier som utgjorde resultatet av steg 3 prövades på 101 elever med två barn i samma ålder som medbedömare. Designen med stegvis utveckling och prövning av kriterierna beskrivs som snarlik grounded theory-metoden. För beräkningar av skattningar mellan kriterier och mellan bedömare har sambandsanalyser 6

8 7 använts. Studiens resultat består av fem kriterier som utgångspunkt för bedömning av muntlig framställning i årskurs 5: att ta ordet, att hitta på ett innehåll, att motivera, att reflektera och att ta berättarrollen. Även Svingbys (Skolverket, 1998) delrapport är relaterad till UG 95 och berör samhällsorienterande ämnen. I fokus står elevers (åk 9) och lärares syn på de prov de har i skolan och på de provuppgifter som gavs inom ramen för utvärderingen. För att samla in data användes en enkel enkät till 100 lärare och ca elever. Enkäten omfattade en fråga om vilka typer av prov som förekommer i klassen och hur ofta de förekommer. Svaren på denna fråga skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna uppgav att de fick läxförhör och prov mycket oftare än lärarna uppgav att dessa förekom. Lärarna uppgav att redovisningar av eget arbete eller grupparbeten förekom i större utsträckning än vad eleverna uppgav. Lärarsvaren visade vidare att prov i huvudsak användes summativt och i kontrollerande syfte. Ett fåtal av lärarna använde proven för att utvärdera sin undervisning. Utöver enkäten uppmanades lärarna även att sända in det prov de senast givit till sina elever, vilket ungefär hälften av dem gjorde. De totalt 400 provfrågor som på detta sätt samlades in bestod av två typer: frågor som krävde svar med ett eller ett fåtal ord och frågor som krävde korta beskrivningar av ett förhållande eller uppräkning av ett antal orsaker/förklaringar som nämnts i läroboken. Beträffande utvärderingens provuppgifter kan lärarnas huvudsakliga bedömning av dem sammanfattas med att de ansåg dem vara innehållsligt viktiga men relativt svåra, medan eleverna bedömde dem som viktiga, intressanta och lätta. Då elevsvaren delades upp i relation till kön handlade de huvudsakliga skillnaderna om att pojkarna tenderade att överskatta sina kunskaper medan flickorna föreföll uppfatta uppgifterna som svårare och var mera kritiska till vad de lärt sig under högstadietiden. Lindström, Ulriksson och Elsner (1999) utgick i sin studie av elevers bildskapande från utvärderingen av skolan 1998 (US 98). Utgångspunkten för deras studie var ett övergripande mål, skapande förmåga. Studien hade två huvudsyften: att ge en flerdimensionell beskrivning av den skapande förmågans utveckling över olika skolår och under olika villkor och att pröva nya utvärderingsmetoder och presentera elevbeskrivningar som skulle göra det möjligt för lärare att använda portföljvärdering å den ena sidan och kriterierelaterad bedömning enligt det rådande betygssystemet å den andra. Materialet för studien bestod av 46 elevportföljer med bildkollektioner, loggböcker, videobandade elevintervjuer relaterade till portföljerna, samt av förebilder, bakgrundsfakta om elever, lärare, bildtema, klassen och skolan. Studien representerade sammantaget 17 skolor, 22 lärare och 458 elever och såväl vanliga klasser som profilklasser ingick i materialet. För grundskolans del hämtades materialet från årskurserna 2, 5 och 9, för gymnasieskolans från det avslutande året/den avslutande kursen inom estetiska programmet. Tre produktkriterier och fyra processkriterier samt ett helhetsbetonat omdöme prövades av undervisande lärare och en medbedömare från en annan skola. För några kriterier kompletterades medbedömarna med bedömningar av lärarstuderande. Valet av de fyra processkriterierna baserar sig på sådana som utvecklats och utprövats inom välrenommerade sammanhang som Arts PROPEL och International Baccalaureate (IB) 6. Likaså härstammar de tre 6 Jfr t.ex. Winner, E. & Simmons, S. (1992). Arts PROPEL: A handbook for the visual arts. Cambridge, Massachusetts: Educational Testing Service/Project Zero, Harvard Graduate School of Education; Anderson, T. (1994). The International Baccalaureate 7

9 8 produktkriterierna i huvudsak från dessa sammanhang men ett av kriterierna har omformulerats utifrån den holländska Central Practical Examination (CPE) 7. För varje kriterium utvecklades nivåbeskrivningar för fyra nivåer utifrån den av Dreyfus och Dreyfus 8 beskrivna utvecklingen från novis till expert. I resultatet jämfördes progressionen för några kriteriers del den bristande progressionen mellan olika skolår, skillnaderna mellan förskolebarn och skolbarn, mellan pojkar och flickor samt mellan elever med olika bakgrund. Vidare jämfördes resultaten mellan profilklasser och vanliga klasser. Internationella jämförelser/utvärderingar Sverige har deltagit i flera olika internationella studier/utvärderingar om av elevers kunskaper inom olika ämnesområden (Skolverket, 2004c): PIRLS (Progress in International Reading Literacy) är en internationell studie av läsfärdigheter bland 9-10-åringar inom drygt 30 länder som drivs av International Association for the Evaluation of Educational Achievement, IEA, (Mullis, Martin, Gonzalez & Kennedy, 2003; Rosén, Gustafsson & Myrberg, 2003). Fokus i PIRLS ligger på utvärdering av läskompetens i relation till tre områden, nämligen läsfärdigheter, läsvanor och attityder samt sammanhang för läsinlärning. Läsfärdigheterna mäts genom test relaterade till skönlitteratur och sakprosa medan en enkät används för de övriga faktorerna. Analyserna av resultaten handlar om skillnader mellan pojkars och flickors resultat, mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund samt förändringar över tid. Även enkäter till föräldrar, lärare och till skolledare ingår. Enlig resultatet från den studie som genomfördes 2001 med 35 länder klarade sig de svenska eleverna i årskurs 4 bäst i båda de lästest som användes (Skolverket, 2003). Poängen för de svenska eleverna var också väl samlade, vilket indikerar en jämn läsnivå. Oavsett land och lässkala presterar flickorna bättre än pojkarna, däremot varierar skillnaderna mellan olika länder. På motsvarande sätt har flickor även en positivare attityd till läsning än vad pojkar har i samtliga deltagarländer. Svenska elevers bedömning av sin läsförmåga är bland de högsta. Om man ser till förändringar över tid kan är resultatet inte lika positivt: trots att svenska elever rankades högst på läsförmåga 2001, var deras resultat sämre än resultaten på motsvarande studie tio år tidigare. En annan skillnad handlar om att läsningen minskat något från 1991 till 2001, men även på denna punkt konstateras att svenska barn läser mer än barnen i de flesta andra deltagarländerna. Exempel på resultat relaterade till det material som genererats inom PIRLS 2001 är en artikel av Myrberg och Rosén (i tryck), där de fokuserar lärarkompetensens betydelse för resultaten på lästesten. Följande studie genomförs TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study) genomfördes i 50 länder med elever i skolår 8. Liksom PIRLS drivs den av IEA. Sammanlagt 4300 elever från 160 skolor i Sverige deltog i studien. De fick dels ett prov med uppgifter i matematik och naturvetenskap och dels fick de besvara en enkät. Även lärarna i dessa ämnen och respektive skolledare fick model of content-based art education. Art Education, 47, (2), Jfr t.ex. Schönau, D. (1994). Final examinations in the visual arts in the Netherlands. Art Education, 47, (2), Dreyfus, H.L. & Dreyfus, S.E. (1986). Mind over machine. The power of human intuition and expertise in the era of the computer. Oxford: Blackwell. 8

10 9 enkäter att besvara. Vidare ingick information om läroplaner, examination o dyl. i studien. Elevernas resultat speglades bl.a. mot enkäterna, t.ex. i vilken utsträckning kursplanens delområden tas upp inom ramen för undervisningen och hur tiden fördelas på olika aktiviteter, läxornas omfattning och typ, hur bedömning går till, hur redskap som IT och miniräknare används etc. Likaså ställdes frågor om gruppstorleken och klimatet i klassrummet. Läroplanerna är naturligtvis inte identiska i de deltagande länderna. Detta hade betydelse för utformningen och urvalet av frågor. Trots att man eftersträvade likvärdighet ville man inte begränsa frågorna till enbart sådant innehåll som är gemensamt för läroplanerna i deltagarländerna. En motsvarande studie genomfördes 1995 (Skolverket, 2004d). Kopplat till tidigare TIMSS-studier har jämförande forskning bedrivits kring en rad frågor relaterade till t.ex. genus och prestation (Wester & Jonsson, 1999), skillnader mellan extremgrupper d.v.s. de 5% elever som fick högsta respektive lägsta resultat på provet i olika länder (Wester & Sigurdsson, 1997) samt lärares (Olofsson, 1998; 1997) och elevers attityder till matematik (Wester, 1997). TIMSS och liknande internationella studier har tidigare problematiserats t.ex. för att den språkliga utformningen av provuppgifterna riskerar att förändra uppgiftens karaktär i samband med översättningar, bl.a. kan viss information vara relaterad till särskilda kontexter eller så kan nyckeln till svaret finnas i begreppen på originalspråket (Säljö, 1999; Schoultz, 2000). I den senaste TIMSS-studien (TIMSS 2003) har man försökt hantera dylika problem 9. The Assessment of English är ett projekt initierat av The European Network of Policy Makers for the Evaluation of Education Systems (bildat 1995, jfr Studien syftade till att jämföra elevernas kunskaper i och uppfattningar om engelska i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och Tyskland. I Sverige deltog elever från årskurs 9 (studien riktade sig elever inom det nionde skolåret, vilket innebär att eleverna i några deltagarländer är ett år yngre än de svenska eleverna). Materialet bestod av provuppgifter och enkäter till elever och lärare. Vidare skulle eleverna bedöma såväl uppgifternas svårighetsgrad som sina kunskaper i engelska. Uppgifterna omfattade områdena hörförståelse, språklig korrekthet, läsförståelse och skriftlig produktion. Resultatet finns beskrivet i två rapporter, en nationell rapport (Skolverket, 2004e) och en internationell rapport (Bonnet, 2002). Sammantaget kan man säga att även om de olika internationellt komparativa studierna inriktas mot olika ämnesområden är de ändå rätt snarlika till sina konstruktioner och de eftersträvar samma typer av resultat. Varje test/prov kompletteras med enkäter till lärare och elever, ibland även föräldrar. Testerna syftar till att kunna jämföra nationella medelvärden, skillnader mellan de 9 PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-studie av 15- åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Beträffande denna studie har Mitthögskolan haft det övergripande ansvaret för de delar som varit relaterade till naturvetenskap och läsning medan PRIM -gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm har ansvarat för de delar som berör matematik och problemlösning. Studien genomförs vart tredje år, d.v.s. det finns datainsamlingar från åren 2000 och En tredje studie planeras för Även denna studie går in på frågor om elevers intresse för att lära och uppfattning av sig själva och sina kunskaper. Jämförelser mellan olika elevgrupper genomförs också, t.ex. mellan pojkar och flickor och mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund (Skolverket, 2004f). 9

11 10 andelar som presterar högst respektive lägst i förhållande till respektive prov och till att kunna jämföra skillnader mellan specifika grupper av elever (pojkar/flickor, infödda/elever med utländsk bakgrund). För enkäternas del intresserar man sig för elevers attityder till ämnet, deras uppfattningar om provet och deras bedömning av den egna kompetensen i ämnet. För lärarnas del fokuseras t.ex. arbetsvillkor (klasstorlek, total undervisningstid per vecka och tid för ämnet, formell behörighet och fortbildning samt kollegial samverkan). Beträffande föräldrarna handlar det om deras utbildningsnivå, engagemang i barnens skolarbete och bedömning av sina barns insatser i skolan. Övrig forskning om bedömning och betyg relaterad till grundskolan Merparten av den forskning som gjorts utöver ovan nämnda mätningar består av avhandlingar. Huvudfokus i de flesta av dem utgörs av bedömning med betyg, d.v.s. är relaterad till grundskolans senare år. Två av studierna en licentiatavhandling (Törnvall, 2002) och en arbetsrapport (Lindqvist, 2003) fokuseras dock bedömning i de lägre skolåren. Båda studierna kombinerar ett elevperspektiv på bedömning med andra aspekter. Lindqvist intervjuar nio elever i årskurs 5 om deras uppfattningar om och upplevelser av bedömning i matematik. Intervjuerna kompletteras med porträtt av den undervisning deras lärare bedriver. Törnvall har i sin studie intervjuat 45 elever från årskurserna 1-9 och hon kompletterar elevintervjuerna med lärarperspektiv på bedömning genom en enkät. Beträffande elevintervjuerna är resultaten från de båda studierna snarlika. Även om eleverna har varierande uppfattningar om bedömningens funktion är det gemensamma att bedömning görs för andra än för dem själva: för att läraren ska ha kontroll och/eller kunna gruppera eleverna, för att informera föräldrarna. Några elever uppgav att bedömning görs för deras egen skull. En stor del av eleverna upplever att de blir stressade/nervösa av att bli bedömda här är det tydligt att eleverna förknippar bedömning med prov och att detta påverkar deras resultat på ett negativt sätt. Det som framstår vid läsning av de båda studierna är att de yngre eleverna uppfattar att bedömning i huvudsak sker i samband med prov, medan de äldre eleverna är medvetna om att de bedöms även i andra sammanhang. Däremot är de inte medvetna om när andra bedömningar görs. I Lindqvists studie tillfrågas eleverna också om de vet vad lärarna bedömer. Deras svar handlar huvudsakligen om hur snabbt de räknar och huruvida de skriver snyggt. Av studien framgår också att eleverna skulle vilja att fokus i högre utsträckning låg på hur de löst uppgifterna. Undervisningsporträtten i Lindqvists studie indikerar att räknefärdigheter betonas och att undervisningen huvudsakligen är organiserad kring läromedlet. För lärarna utgör det viktigaste bedömningsunderlaget skriftliga prov, men eleverna bedöms även i arbetet med läroboken. Läraren bedömer intresse, ordentlighet och ansvarstagande, vilket eleverna förefaller vara omedvetna om. Lärarenkäten i Törnvalls studie besvarades av 127 lärare. Svaren visar att lärarna upplever att deras bedömning står i konflikt med läroplanen. Flera lärare gav i sina svar uttryck för ett dilemma: å ena sidan uppgav de att de skriftliga prov de använder inte bedömer elevernas kunskaper i ett helhetsperspektiv. Å den andra uppgav de att de inte vet hur de ska gå tillväga för att göra sådana helhetsbedömningar. Av svaren framgår också att lärarna förefaller välja skriftliga prov för att de är lätta att rätta istället för att använda prov som kräver kvalitativa omdömen. I Tholins (2003) licentiatavhandling fokuseras implementeringen av det nya 10

12 11 betygssystemet genom 93 skolors lokala betygskriterier i tre ämnen (engelska, idrott och hälsa samt kemi) för årskurs 8. För engelskans del kompletterades materialet med en enkät till skolorna om undervisningens organisation. Datamaterialet insamlades under 1996, då Skolverket givit ut nationella kriterier endast för betyget väl godkänt (VG). Då varje skola i genomsnitt formulerade tio kriterier för var och en av nivåerna G, VG och MVG för respektive ämne omfattade det empiriska material sammanlagt ca kriterier. Kriterierna analyserades genom diskursanalys i syfte att identifiera den framväxande diskursens gemensamma mönster och dolda inre kärna (s. 16). Ett av resultaten i studien är att de som huvudsakligen formulerar kriterierna är lärarna föräldrar och elever är osynliga i detta arbete, vilket beskrivs som att lärarnas makt över betygssättningen har ökat. Tholin drar också slutsatsen att skolorna haft svårigheter med att se relationen mellan de centrala och lokala styrdokumenten, eftersom flera formuleringar av de lokala kriterierna använder sig av uttryck som är snarlika dem i centralt formulerade styrdokument. Vidare hävdar han att flera av formuleringarna i de lokala betygskriterierna för engelska ger uttryck för att de nya styrdokumenten har tolkats utifrån gamla mönster och ramar (s. 139). Sammantaget hävdar Tholin att kriterierna för de respektive betygen i de undersökta ämnena skiljde sig markant från skola till skola både beträffande utformning och innehåll. Inom 14 av de 93 skolorna saknades lokala betygskriterier i ett eller två av de ämnen som utgjorde fokus för studien. Selgheds (2004) avhandling representerar ett lärarperspektiv på bedömning och betygssättning. Han intervjuade 30 grundskollärare (20 kvinnor, 10 män) i ämnena svenska, engelska och matematik. Lärarna representerade 10 grundskolor. Studien syftade till att beskriva olika uppfattningar av det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemets innebörd. Fiktiva fallstudier utgjorde ingången till intervjuerna, som sedan beskrevs som samtal om betygssystemet. Resultaten utgjordes av tre teman: hur lärarna erfar betygssystemet som fenomen, hur lärarna använder betygssystemet i sitt arbete och vad de fokuserar i betygsättningen av eleverna. Lärarnas erfarande av betygssystemet analyserades fenomenografiskt och resulterade i fyra hierarkiskt ordnade kategorier, där den högsta nivån tolkades som den mest utvecklade. Selgheds tolkning är att få av de intervjuade lärarna hade förstått läroplanens kunskapssyn (d.v.s. har den mest utvecklade förståelsen av betygssystemet) som förväntas komma till uttryck i samband med bedömning av kunskapskvaliteter. Beträffande lärarnas användning av betygssystemet förefaller det som om de ser betygssystemet som användbart i andra sammanhang än just bedömning och betygssättning (t.ex. vid planering och genomförande av undervisning, som stöd vid föräldrakontakter i samband med utvecklingssamtal). Då lärarna sätter betyg väger de in även andra faktorer än elevernas kunskaper, t.ex. deras engagemang i skolarbetet, ansvar för hemuppgifter och deras personlighet. Det förekommer också att lärarna använder de olika betygsnivåerna för att motivera elever i årskurs 8 att anstränga sig i årskurs 9. Lärarna jämför även elever sinsemellan i samband med betygssättning, vilket enligt Selghed inte är förenligt i ett betygssystem där varje elevs prestation ska jämföras mot målen. Utöver avhandlingarna nämns här ytterligare några texter. Den första utgör en antologi med Adelswärd, Evaldsson och Reimers (1997) som redaktörer. Det gemensamma temat för texterna är samtal mellan hem och skola, d.v.s. olika aspekter av innehållet i och förutsättningarna för utvecklingssamtal (jfr även 11

13 12 Adelsvärd & Nilholm, 2000 för ett närliggande exempel från träningsskolan). Texterna i antologin visar att mikroetnografiska analyser kan användas för att få en uppfattning om vad som bedöms och hur lärare kommunicerar för att betona olika aspekter av detta. Två utredningar för Skolverket, den ena i relation till grundskolan och den andra till gymnasieskolan (se nedan) fokuserade konsekvenserna av införandet av dagens betygssystem för lärarnas arbete (Lindberg, 2002). Studierna genomfördes på samma sätt, d.v.s. genom sekventiella intervjuer. Grundskollärarna (16 st) intervjuades under läsåret , alltså i samband med att de första betygen i årskurs 9 sattes, och gymnasielärarna (17 st) under läsåret För grundskollärarnas del innebar det nya betygssystemet i samspel med andra delar av reformen att lärarna uppfattade att de fått ett nytt uppdrag. Från att tidigare ha uppfattat sitt uppdrag som bestående av att undervisa eleverna gav de under intervjuerna uttryck för att deras nya uppdrag handlade om att få eleverna att lära sig. Detta tog sig bl.a. uttryck i en ökad och förändrad kommunikation med kollegor, föräldrar och elever, en ökande fokusering på tolkning och analys av mål, betygskriterier och elevernas prestationer. Vidare innebar det att lärarna uppmärksamhet försköts från de högpresterande eleverna till de elever som riskerade att inte nå godkänt resultat 12. Liknande resultat presenteras i rapporten Att arbete för godkänt timplanens roll i ett förändrat uppdrag (Eriksson, Arvola Orlander & Jedemark, 2004; Eriksson & Jedemark, 2004). Studien bygger bl.a. på bandade arbetslagsmöten från fem arbetslag (fyra skolor) under tre läsår. Huvudsyftet för studien var att studera konsekvenserna av att slopa den nationella timplanen. Genom verksamhetsteoretisk analys av hur lärarna organiserar och talar urskiljs att lärarna ser som sin främsta uppgift att alla elever ska ges möjlighet att nå målen som uppställda för grundskolan. Denna uppfattade uppgift innebär att undervisningen organiseras för att eleverna ska kunna klara det de ser som gränsen för godkänt. Uppnåendemål och betygskriterier har därmed fått en ny och central roll i lärarnas arbete. Även i en annan studie relaterad till timplanens roll (From, Holmgren, Andersson & Ahl, 2003), betonas betygssystemets starka effekter på skolans inre liv jämfört med effekterna av att timplanen slopas. De hävdar att det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet, tillsammans med godkäntgränsen påverkar atmosfären i skolan för alla inblandade parter. Vidare indikerade intervjuer med 19 lärare från två skolor att betygskriterierna håller på att vidgas och förändras och flera av lärarna försökte hitta utvägar för att slippa situationer där någon elev riskerade att lämnas utan betyg. Sammanfattning forskning om bedömning och betyg i grundskolan I ett helhetsperspektiv domineras den forskning om bedömning och betyg som förekommer av de stora nationella och internationella mätningarna även om 10 Lindberg, V. (1998). På gränsen till godkänd. Skolverket (Intern rapport). 11 Lindberg, V. (1999). Att närma sig andra värden. Skolverket (Intern rapport). 12 Flera av de övriga forsknings- och utvärderingsprojekten som genomförts i anslutning till Timplanedelegationens försöksverksamhet Utan timplan oförändrat uppdrag presenterar resultat som visar att läroplanens mål att uppnå har stor betydelse för hur lärarna organiserar undervisningen. 12

14 13 bilden nyanseras något då man även granskar de texter som är relaterade till materialet. De avhandlingar som representerar området ger andra bilder av bedömning och betyg i skolan. Genom att fokusera lärar- och elevperspektivet utgör de komplement till de stora studierna, men tillsvidare är den kompletterande bild de ger begränsad. Dels är studierna för få för att kunna ge något annat än glimtar av lärar- och elevperspektiv på bedömning och dels saknas klassrumsstudier relaterade till bedömning och betygssättning. Både Svingbys (1998) och Selgheds (2004) studier gör ansatser för att närma sig autentiska bedömningssituationer, men genom att de båda valde fiktiva exempel uppstår en rad frågetecken om hur svaren hade sett ut om exemplen hämtats från lärarnas egen verksamhet. Intervjustudier som, på olika sätt, är kontextualiserade i lärarnas egen verksamhet saknas, vilket gör att de blir begränsade (Lindberg, 2003). Den studie som går längst i mångfalden av material och materialets autenticitet är Lindström, Ulriksson och Elsners (1999) studie relaterad till bildämnet. Studien kan samtidigt ses som ett utvecklingsarbete. I studien av Eriksson, Arvola-Orlander och Jedemark (2004) är de delar av resultatet som handlar om bedömning egentligen en biprodukt till en studie med ett annat fokus, men trots det utgör den här studien ett exempel på en beskrivning av en särskild aspekt av de deltagande lärarnas bedömningspraktik. Bedömning i gymnasieskolan När det gäller studier av bedömning och betyg inom gymnasieskolan finns det betydlig färre studier än vad som var fallet för grundskolans del. Även här är flera studier knutna till framför allt nationella mätningsprojekt (nationella ämnesprov, gymnasiebetygen som grund för antagning till högskolan och/eller prognos av studieframgång). Studier som fokuserar elev- eller lärarperspektiv utgör ett fåtal. En stor del av den forskning som bedrivs inom området är, liksom för grundskolans del, relaterad till de högskolor och institutioner 13 som av Skolverket fått i uppdrag att utveckla och följa upp nationella kursprov, provbanker i olika ämnen och bedömningsinstrument för yrkesämnen. De texter 14 som litteratursökningen resulterade i och är relaterade till dessa uppdrag har indelats i några huvudsakliga områden som presenteras i det följande. Centrala prov och nationella kursprov De centrala proven var aktuella före reformeringen av gymnasieskolan under tidigt 1990-tal och man kan säga att de utgjorde föregångarna till de nationella kursproven. En stor del av den forskning som bedrevs i förhållande till dem bestod av uppföljningar, som antingen relaterades till olika ämnen eller till gymnasieskolans olika linjer (Hofslagare & Mattsson, 1991; Lindström & 13 För gymnasieskolans del handlar det om Göteborgs universitet (kursprovet i engelska, Högskoleprovet i engelska), Uppsala universitet (kursprovet i svenska/svenska som andra språk), Lärarhögskolan i Stockholm (kursprovet i matematik, kurs A, bedömningsinstrument för yrkesämnen), Umeå universitet (kursproven i matematik, kurserna B, C och D, Högskoleprovet, provbanker i naturvetenskapliga ämnen fysik, kemi, biologi). 14 Observera att de texter som nämns endast utgör exempel på studier inom området, de täcker inte samtliga studier. 13

15 14 Ramstedt, 1993; Pettersson, 1994; 1995, Ramstedt, 1996). Av de avhandlingar som skrivits under perioden är en relaterad till de tidigare centrala kursproven för gymnasieskolan. Ramstedts (1996) avhandling är en psykometriskt baserad longitudinell studie av skillnader mellan pojkars och flickors resultat i centrala kursprov i fysik. Huvudresultatet i hans studie visade att de största skillnaderna uppstod i de delprov som handlade om ellära, där flickorna klarade sig bättre, och mekanik, där pojkarna klarade sig bättre medan skillnaderna i övrigt var marginella. Av den forskning som gjorts i förhållande till de nationella kursproven handlar några studier om utveckling av nationella kursprov i svenska (Garme & Palmér, 1996; Palmér, 1999) eller i matematik (Pettersson & Kjellström, 1995; Bergqvist & Lind, 2005). Andra utgörs uppföljningar av nationella prov (Kjellström, 1996; Ericsson, Lindström, Nyström, Näsström, Palm & Sigurdsson, 1997; Lindström, Nyström & Palm, 1996), eller rättning av nationella prov (Lindström, 1998). Några ger ett lärarperspektiv på nationella prov (Ericsson & Sigurdsson, 2004; 2003; 2002). Merparten av studierna är genomförda inom ramen för den psykometriska traditionen eller som storskaliga enkätstudier riktade till lärare och/eller elever. Det förekommer dock även exempel på andra typer av studier, t.ex. är två avhandlingar delvis relaterade till de nationella kursproven för gymnasieskolan. Östlund-Stjärnegårds (2002) avhandling baserade sig på två delstudier. Först genomfördes en enkätstudie med gymnasielärare, som syftade till att analysera vilka kriterier de bedömde som viktigast i samband med gränsdragningen mellan icke godkänt betyg (IG) och godkänt betyg (G). I den andra delstudien fick externa medbedömare sätta betyg på cirka 60 uppsatser skrivna av gymnasieelever inom ramen för det nationella kursprovet i svenska efter det att deras egna lärare hade betygsatt dem. Analysarbetet bestod av skattningar av samband mellan de kriterier lärarna uppgett via enkäterna och av överensstämmelsen mellan lärarnas och de externa medbedömarnas betygsättning av elevernas uppsatser. Nyströms (2004) sammanläggningsavhandling syftade till att belysa validitetsbegreppet och att utveckla utgångspunkter för att värdera kvalitet i samband med bedömningar i skolan. För detta genomförde han fyra delstudier relaterade till bedömningar inom gymnasieskolan. Utgångspunkten utgjordes av Messicks 15 validitetsbegrepp, där validitet beskrivs som en samverkan av två dimensioner (provets resultat och funktion å den ena sidan och utgångspunkter för värdering av provets utformning å den andra). Denna strukturering resulterar i ett mera enhetligt och omfattande validitetsbegrepp än tidigare uppdelningar på olika slags validitet. Nyström använder Messicks validitetsbegrepp som en teoretisk modell med vars hjälp han exemplifierar hur den kan användas för att värdera de olika delarna av bedömningsprocessen. Han poängterar dock att den teoretiska modellen behöver fyllas med relevanta och konkreta frågor relaterade till validitet för att det ska vara möjligt att koppla modellen till bedömningar i skolan. I avhandlingen kombinerar han elev- och lärarperspektiv och kvalitativa och kvantitativa data genom de fyra delstudierna. En av delstudierna belyser reliabilitetsproblemets relevans för valideringsprocessen i samband med nationella prov, en annan bedömningens funktion och validitet i relation till hur 15 Messick, S. (1989). Validity. Ingår i R.L. Linn (Ed.), Educational measurement (Vol. 3, s ). New York: American Council on Education. 14

16 15 gruppering av elever påverkar deras prestationer. Den tredje delstudien bygger på en enkät till elever om deras upplevda kompetens och om vad de anser bidrar till att forma den. Denna delstudie belyser även skillnader mellan könen. Inom ramen för den fjärde delstudien intervjuades sex matematiklärare om sina erfarenheter av och föreställningar om nivågruppering (inre differentiering) inom gymnasieskolan en skolform som präglas av urval och gruppering genom yttre differentiering genom uppdelningen av eleverna på olika program. Dessa delstudier exemplifierar validitetsfrågor utifrån Messicks modell och relateras till aspekter av bedömningar i skolan. Studier relaterade till internationella mätningar När det gäller internationella mätningar är skillnaden mellan grundskolan och gymnasieskolan markant. För gymnasieskolans del finns det endast ett fåtal internationella mätningar och de analyser som sökningen resulterade i är relaterade till den tidigare TIMSS-studien, TIMSS För gymnasiets del riktar sig TIMSS-studierna till avgångsklasserna. Wester och Sigurdsson (1998b) jämförde svenska gymnasieelevers prestationer matematik och fysik med motsvarande prestationer för elever från andra länder. I den studien avgränsades jämförelsen till att gälla de högpresterande gymnasieeleverna. Även Wester och Jonssons (1998) studie är komparativ med avseende på två variabler. De analyserade skillnader i lösningsfrekvens på 47 flervalsfrågor i matematik mellan högpresterande pojkar och flickor inom naturvetenskapligt teknisk linje (den gamla gymnasieskolan) respektive naturvetenskapligt program (den nya gymnasieskolan). En motsvarande jämförelse, men enbart med avseende på kön, i relation till fysik gjordes av Ramstedt (1999). Gymnasiebetygen Gymnasiebetygen har rönt en del intresse inom forskarvärlden. Merparten av den forskning som bedrivits är relaterad till de nya, mål- och kunskapsrelaterade betygen. Håkan Anderssons avhandling från 1991 skrevs dock i förhållande till det tidigare, relativa betygssystemet. Den består av dels en historisk beskrivning av det svenska betygssystemets utveckling över tid, och dels ett empiriskt material relaterat till elevers, lärares och arbetsgivares uppfattningar om betyg och deras värde i och efter skolan d.v.s. i relation till urval för högskolestudier och arbetsliv. Eleverna representerade såväl teoretiska som praktiska linjer och resultatet visade skillnader i hur de uppfattade betygen, såväl inom skolan som i förhållande till studier/arbete. Beträffande betygen i skolan uppfattade eleverna inom yrkeslinjerna dem som mindre viktiga. Anderssons tolkning var att de hade en inre motivation inriktningen på det framtida yrket. Betygens värde inom de praktiska linjerna i förhållande till framtiden fokuserades inte på samma sätt som inom de teoretiska linjerna, inte heller förekom det konkurrens om höga betyg på samma sätt som inom de teoretiska linjerna. En del av Anderssons resultat visade också att det viktiga för arbetsgivarna var ett avgångsbetyg, inte att eleven hade höga betyg. För elever inom de teoretiska linjerna fungerade betygen som yttre motivation för studierna, samtidigt som de skapade konkurrenssituationer i förhållande till andra elever och ett slags beroende i förhållande till lärarna. Medan eleverna gav uttryck för stress, konkurrens och beroende var detta inte något som uppmärksammades av lärarna. Lärarnas svar 15