Uthållighet/kondition (Samma sak)
|
|
- Rut Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärande mål och framgångskriterier (läs från power point) Allsidig träning (läs från power point) Uthållighet/kondition (Samma sak) Alla pratar om att man ska ha bra kondition, men vad är egentligen det? Jo, att du har bra kondition eller bra uthållighet betyder egentligen att din kropp har lätt för att ta upp syre och transportera ut det till kroppens alla delar och speciellt till de arbetande musklerna. Du har bra uthållighet om du kan arbeta hårt under (förhållandevis) lång tid. Medfödda egenskaper så som arv, ålder och kön påverkar din kondition och det kan vi inte göra något åt. Men med systematisk träning förbättrar du alltid din kondition oavsett din utgångspunkt. Systematisk träning innebär att man planerar sin träning utifrån frågorna: Hur hårt, hur länge och hur ofta man bör träna. Kondition är något som man alltid måste träna för att det är en färskvara. Två former av uthållighet Kroppen kan erhålla energi på två sätt, därför är det vanligt att man pratar om två former av uthållighetsträning, aerob och anaerob. Kroppens energi kommer till största del från kolhydrater och fett men då krävs det mycket syre. Det kallas för aerob träning. Denna form av uthållighet är kroppens förmåga att utföra ett långvarigt medelhårt arbete. Exempel på sådan träning är längdskidor, cykling och jogging. Vill du träna upp din grundkondition och må bra är det denna form du ska ägna dig åt. Vid starten av ett arbete, vid tempoväxlingar och vid spurter ändras kroppens sätt att få energi. Då bryter kroppen ner glykogen som finns lagrad genom så kallad spjälkning och som ger energi för kortare arbeten, anaerobt arbete. När
2 spjälkningen börjar bildas samtidigt laktat, mjölksyra, som vid tillräckligt stor mängd i blodet tvingar oss att sänka tempot. Mjölksyra kan man uppleva allmänt i kroppen men även i en specifik muskel/muskelgrupp som man använt väldigt mycket under kort tid. Enkelt sagt bildas mjölksyra när det finns för lite syre i blodet. Anaerob uthållighet använder du under kortvariga men stora belastningar exempelvis vid en spurt i ett långt lopp. Anaerob uthållighet är mest aktuell i tävlingssammanhang. Varför behöver du en god kondition? God kondition är en förutsättning för att orka med vardagen och må bra. Dessutom är en god kondition en förutsättning för prestationer inom idrotten. Konditionsträning förbättrar hjärtats arbetsförmåga, det kan pumpa mer blod ut i kroppen och på ett effektivare sätt. I musklerna bildas små nya blodkärl och därmed kan musklerna tillföras mer syre = bättre syreupptagningsförmåga. Här följer några skäl till varför man bör träna sin uthållighet: Arbetsförmågan ökar, du kan arbeta hårdare undre längre tid utan att bli trött. Det som faktiskt sker är att hjärtats slagvolym ökar = hjärtat kan pumpa ut mer blod för varje slag. Det i sin tur gör att vilopulsen sjunker. Du känner dig starkare, piggare och mår bättre samt blir mindre stressad. Immunförsvaret effektivitet ökar. Vi håller oss friskare. Blodtillförseln till hjärnan förbättras och det blir lättare att koncentrera och engagera sig. Du känner dig mer upplag för skolarbete. I alla muskler bildas nya kapillärer, vilket gör att blodet lättare kan nå de arbetande musklerna. Förbättrad blodtillförseln gör att skadade eller överansträngda muskler läks och återhämtar sig snabbare. Risken för åderförfettning och hjärtinfarkt minskar, bland annat för att kroppens kolesterolvärden sjunker. Skelettets hållfasthet bevaras eller ökas. Aktivitet under ungdomsåren ger oss ett starkare skelett när vi blir äldre.
3 Konditionsträning i lugnt tempo i kombination med riktig kosthållning är bästa sättet att hålla vikten. Kroppen håller sig ung. Hur tränar du uthållighet? Du tränar varje dag utan att tänka på det. När du går eller cyklar till skolan. Du får särskilt bra träning när du håller på med idrotter som simning, skidåkning, orientering och löpning. Men kom ihåg att det även ska vara kul. Det finns flera tester där man kan se om konditionen har förbättrats, t ex Beeptest, Coopertest, steptest eller test på en cykelergometer. En grundregel är att all testning bör utföras med stor försiktighet och tas för vad det är, en motivation, en morot för att fortsätta träna. Det bästa måttet på din förbättrade kondition är hur du mår rent allmänt. Det finns anledning att vara skeptisk mot att bokföra och föra statistik på allt, för att testresultatet beror så mycket på din dagsform. När du tränar uthålligheten ska du bli både svettig och andfådd, men det ska inte känns obehagligt. Om man vill kan man utgå från sina pulsslag och då ska träningspulsen vara mellan slag/minut då du tränar. Du kan kolla pulsen i slutet av uppvärmningen och sedan någon gång under passets gång så att du tränar lagom hårt. En grundregel brukar vara att du under träningen ska orka prata med en kompis så kallat snacktempo. Då håller du som regel ett behagligt tempo. Olika sätt att träna uthållighet/kondition Distansträning som innebär ett lugnt och jämt arbete under lång tid, t ex en cykeltur på en-två timmar. Pulsen bör ligga mellan slag/minut. Puls = hjärtats slag/minut. Fartlek som är en lekbetonad träning under längre distanser med växling mellan snabbare och lugnare tempo. En skidtur i kuperad terräng är ett exempel på fartlek.
4 Intervallträning där arbete och vila varvas. Intervallerna kan vara över en minut långa. Vilan brukar i regel vara lika lång som arbetet och vilan är ofta en så kallad aktiv vila t ex gång. Lågintensivträning är en behaglig och skonsam form av uthållighetsträning. Pulsen bör ligga mellan slag/minut och aktiviteten bör pågå i minuter. Raska promenader är ett exempel på lågintensivträning. När tränar du för hårt? Varierad (olika, blandad) träning bygger upp kroppen. Brist på träning eller överträning bryter ner kroppen. Kroppen ger signaler om du tränar för hårt. Signalerna kan vara smärta i leder, senor och muskler som används för mycket. Andra signaler kan vara att du sover dåligt eller känner dig allmänt trött. Grundregeln är att lyssna till sin kropp, undvika smärta och ägna sig åt sådana fysiska aktiviteter som man tycker om. Styrka Musklerna behöver vi för att kunna röra oss. Varje rörelse vi gör, hör ihop med muskler som antigen drar sig ihop (blir kortare) eller tänjs ut (blir längre). Vad är styrka? Det är musklernas styrka som avgör hur tungt arbete du kan utföra och hur länge samt hur snabbt du kan arbeta. Styrka är den förmåga en muskel har att utveckla kraft, att dra sig samman. Styrkan är främst beroende av muskelfibrernas, som trådar i muskeln, tjocklek och antal, samspelet mellan nerver och muskler samt hävstångsförhållanden.
5 Vilken typ av styrka behöver du? Dagligen behöver du styrka för att bära, lyfta, kasta, dra och putta och till allt annat du behöver göra. Till vardags är det bra att ha vältränade muskler eftersom du då kan: arbeta längre tåla större påfrestningar utan att bli skadad En muskel består av en mängd muskelfibrer, dessa sträcker sig som tunna trådar i hela muskelns längdriktning. En fiber är i sin tur uppbyggd av miljontals mindre enheter, proteintrådar (myofibriller). När det sker en muskelsammandragning glider proteintrådarna in i varandra (muskelförkortning) eller glider från varandra (muskelförlängning). Varje muskel delas upp i en mängd muskelbuntar som är omgivna av bindvävsskikt. I bindväven löper nerver och blodkärl till buntarna. Inne i muskelbuntarna är de tunna muskelfibrerna belägna. Det finns två huvudtyper av muskelfibrer: snabba och långsamma. De snabba muskelfibrerna är starkare och de långsamma muskelfibrerna är uthålligare, de orkar längre. Muskelfibrerna är således mer eller mindre lämpade för olika typer av arbete, men de kan också påverkas av träning. En fiber som ständigt utsätts för en viss typ av träning kommer långsamt att förändras och mer och mer anta egenskaper som lämpar sig för de krav som ställs på den. Olika typer av muskelarbete kräver olika former av styrka och denna styrka delas in i två delar: dynamisk styrka och statisk styrka. Dynamisk styrka
6 innebär att en muskel utvecklar kraft genom förlängning eller förkortning. Armhävningar är ett exempel. Statisk styrka innebär i sin tur att muskeln utvecklar kraft med bibehållen längd, t ex sitta 90 grader mot en vägg. Runt muskelfibrerna finns det ett nätverk av tunna blodkärl, kapillärer. När muskeln arbetar dynamiskt fungerar muskeln som en svamp som hela tiden suger åt sig nytt syrerikt blod och pressar ut syrefattigt blod. Men när en muskel arbetar statiskt kläms kapillärerna åt och blodcirkulationen försvåras. Dynamiskt = mycket syre. Statiskt = lite/inget syre. Var och en av dessa två huvudtyper kan delas in i maximal styrka och uthållig styrka. Maximal styrka är den största kraft som kan presteras viljestyrt. Sådan styrketräning utvecklar fler proteintrådar i muskeln. Inom idrotter och yrken där du ska utföra samma rörelse om och om igen krävs uthållig styrka eftersom den innebär att du kan prestera länge t ex hantverkare, fjällvandrare, långdistandlöpare, roddare och simmare. Explosiv styrka eller spänst behövs i många idrotter t ex vid häcklöpning, smash i volleyboll och kulstötning. I explosiv styrketräning tränar du både de starka och snabba muskelfibrerna. Exempel på explosiv styrketräning är hopp, häcklöpning och snabba lyft med lätta vikter. OBS! Inte för mycket hopp i unga år kroppen går då sönder. Alla människor behöver en god och varierad muskelstyrka för att kunna fungera i vardagen. Många av de vanligaste belastningsskadorna beror på att musklerna är för svaga. Musklerna i ryggen och magen har som sin huvuduppgift att stötta upp ryggraden och måste därför ha god statisk styrka som dessutom är uthållig. Musklerna i armar och ben arbetar i stort sett alltid dynamiskt och därför kan det vara bra att träna dem dynamiskt. Hur tränar man styrka? Innan du börjar träna kan det vara klokt att tänka igenom vilka delar av kroppen som redan får träning genom de fritidsaktiviteter du håller på med och vad du behöver stärka. Du bör känna till de största och viktigaste muskelgrupperna samt deras funktion eftersom det ger dig kunskaper om hur du tränar dem på bästa sätt.
7 Men brukar INTE rekommendera styrketräning med vikter för yngre tonåringar. Unga människors skelett är svagare än vuxnas. Generellt sett är det alltså olämpligt med hård styrketräning åren kring puberteten. Det är då som kroppen växer och skelettets tillväxtzoner kan skadas allvarligt. Därför bör ungdomar använda den egna kroppen som belastning. Viktigt är också att utföra styrketräningen på RÄTT sätt, därför bör styrketräning ledas av en person som verkligen vet hur allt bör vara. Allmän styrketräning innebär att du tränar med lätta belastningar som upprepas många gånger. Rörelserna ska utföras rätt och i lugnt tempo. Du kan öka belastningen successivt i takt med att du blir starkare. Om du är väl motiverad för att träna styrka bör du träna med systematiskt. Det ger snabbare resultat men kräver mer disciplin eftersom du då får följa en planering. Hur många gånger du ska träna per vecka beror på vad ditt mål är och i vilken form du befinner dig i när du börjar träna. Om du vill bibehålla den styrka du har idag är ett pass i veckan tillräckligt. Om du önskar bli starkare bör du träna två tre gånger i veckan och gärna i anslutning till uthållighetsträning. För din egen hälsa är det viktigast att du tränar uthållig styrka. Allsidig styrketräning bör omfatta arm-, ben-, buk- och ryggmuskulatur och vara av uthållighets karaktär. TIPS INFÖR STYRKETRÄNING! Börja ALDRIG träna med vikter och apparater innan du fått instruktioner av någon kunnig lärare eller instruktör. Styrketräning bör endast utgöra en del av ett program som också syftar till att förbättra din allmänna fysik. Träna aldrig ensam. Du kan klämmas fast eller råka ut för andra olyckor. Undvik maximala lyft träna alltid uthållig styrketräning! Styrketräning behöver INTE ske i ett gym! Bästa sättet att styrketräna på fritiden är att åka skidor, vandra i fjällen, simma, jogga, gympa, dansa och delta i andra former av allsidig träning. Rörlighet
8 Vad är rörlighet? Rörlighet är förmågan till rörelseutslag i lederna. Rörlighetsträning innebär övningar med syfte att bibehålla eller förbättra rörligheten i en led. Rörligheten tränas genom att man regelbundet använder lederna och töjer musklerna. Rörlighet ingår i begreppet smidighet, där även muskelstyrka och koordination ingår. Varför behöver vi god rörlighet? Rörlighetsträning är både prestationshöjande (vi orkar mer, vi blir duktigare på det vi ska göra) och skadeförebyggande. En god rörlighet möjliggör nämligen effektivare användning av kroppen, bättre hållning och mindre risk för skador. Genom töjningar blir muskler och senor smidigare och risken för muskelbristningar och andra skador på senorna minskar. Runt muskelfibrerna ligger bindväv, som skinnet på en korv. Bindväven har en tendens att krympa när du har jobbat intensivt med musklerna. Detta kan du motverka genom att töja ut musklerna. Rörligheten i en led begränsas av storleken på muskler och senor som rör leden och stramheten i dessa. Temperaturen i vävnaden är också betydelsefull. Ensidig och tung belastning leder ofta till minskad rörlighet. I takt med att vi blir äldre minskar också vår rörlighet. Töjda muskler ger bättre blodcirkulation. Stela och spända muskler klämmer ihop de små blodkärlen, vilket kan leda till smärta i nacke och axlar samt huvudvärk. Hur ska vi träna rörligheten? En gummisnodd drar ihop sig helt och hållet efter att man har dragit ut den. Ett tuggummi förblir utdraget. Bindväven runt muskelfibrerna har lite egenskaper av både gummiband och tuggummi. Principen är att töja bindväven i muskeln så att du får störst tuggummieffekt.
9 Några principer för rörlighetsträning: Var ordentligt uppvärmd när du töjer. Muskeln ska vara avspänd och du bör arbeta mjukt. Muskeln bör långsamt luras ut i ytterläge. Arbeta med en muskelgrupp i taget. Utgångsställningen ska vara stadig. Det ska kännas i musklerna att du töjer, men det ska inte vara smärtsamt. Töj inga skadade muskler. Håll ställningen i sekunder. Tänk på att rörlighetsträning är individuellt. Personer som är överrörliga ska inte ägna sig åt rörlighetsträning. Rörlighetsträning bör anpassas efter din egen kropp och dina egna behov. Var medveten då du väljer övningar och användtid till att noggrant lära in övningarna. Känn efter att du töjer de muskler och påverkar de leder som övningen avser. Det tar tid att lära sig metoder för rörlighetsträning, att kunna utföra dem på rätt sätt och för rätt muskelgrupp. Under tonåren växer skelettet periodvis kraftigare än vad senor och bindväv i musklerna gör. Detta påverkar din rörlighet negativt. Musklerna känns strama och kan göra ont eftersom skelettet har vuxit ifrån musklerna. Detta kommer att förbättras efter hand, men det är viktigt att töja ordentligt under perioder då man upplever sig stel
10 Gör det till en god vana att avsluta träningen med avslappning och töjningsövningar! I skolans idrottsundervisning räcker tyvärr inte alltid tiden till för rörlighetsträning Några träningsmetoder: KAT- metoden (kontraktion avslappning töjning) innebär att den muskel som ska töjas sträcks ut till ett läge strax under smärtgränsen. I detta läge utförs en maximal kontraktion (muskeln spänns) i 4-6 sekunder. Sedan följer en avslappningsfas på ett par sekunder och slutligen en ny töjning under ca 8 sekunder fram till smärtgränsen. Stretching innebär att du efter att ha töjt ut muskeln stannar kvar där i ca sekunder. Kan upprepas flera gånger. Tänja/töja innebär en upprepad töjning som mjukt går ut till ledens ytterläge och direkt tillbaka igen. Detta brukar man göra innan ett lopp, match eller hopp för att se att rörligheten är god. Passiv rörlighetsträning går till på två sätt. Antigen använder du dig av något redskap eller din egen kroppsvikt för att föra ut leden till ytterläge. Därefter håller du ställningen under lugn press eller så använder du dig av en kamrat som hjälper dig att pressa leden VARSAMT mot yttrepositionen för att hålla den där. Vid allmän rörlighetsträning stretchar du ca 20 sekunder i varje övning, utför gärna övningen två gånger. Länk till kort föreläsning om kondition
11
Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.
Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak
Läs merVår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,
Läs merJag en individuell idrottare. 1. Bra träning
1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför
Läs merStyrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.
Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.
Läs merUthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.
Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merHannah Svensson Arena Älvhögsborg
Styrka och rörlighet 2016-11-16 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Fysiologi Muskler 3 typer hjärt, glatt, skelettmuskulatur Typ 1 och typ 2 fibrer (Fotboll har en kombinerad) ppvärmning Varför ska jag
Läs merÅrstaskolan Provskrivning vecka 7 Idrott och Hälsa Träningslära: styrka STYRKETRÄNING
VARFÖR SKA MAN STYRKETRÄNA? STYRKETRÄNING Syftet med styrketräning är inte att skapa muskelfenomen, elitidrottare eller framgångsrika kroppsbyggare. Syftet är att minska skaderisker i vardagslivet. Oavsett
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merTräningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?
Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merPulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.
Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.
Läs merStyrketräning. Olika typer av muskelstyrka:
Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merVi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.
Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten
Läs merTrä ning och trä ningsplänering
Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merTRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!
TRÄNINGSLÄRA Teorin bakom konditionsoch styrketräning! Kondition kroppens förmåga att ta upp syre Uthållighet Förmåga att arbeta under en längre tid Hjärtat och lungorna tränas Snabbhet inte samma sak
Läs merCarina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se
Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merVarför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk
Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger
Läs mer2. Under spinningpasset rörde vi oss mellan olika pulser, I vilken pulszoon kan man tänka sig att mjölksyra bildas? Upplevde ni ngn mjölksyra i benen?
Vad är mjölksyra? Mjölksyra uppstår när kroppens muskler, vid hård ansträngning, inte får tillräckligt med syre. I normala fall hämtar musklerna energi från kolhydrater och fett med hjälp av syre. Vad
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merREHABPROGRAM. Hjärt & Lung. Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg
REHABPROGRAM Hjärt & Lung Träningsprogram framtaget av BungyPump i samarbete med leg. sjukgymnast Rovena Westberg Träningsglädje = Livskvalitet Friskare hjärtan! Fysisk aktivitet bidrar till att vi håller
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merAnatomi, hälsa och livsstil
Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till
Läs merAnatomi och Fysiologi
Anatomi och Fysiologi Anatomi beskriver hur kroppen är uppbyggd, och fysiologi beskriver hur den fungerar. Vet du lite om anatomi och fysiologi så förstår du varför du ska motionera, hur du ska planera
Läs merANVÄNDARMANUAL KROPPEN
ANVÄNDARMANUAL KROPPEN TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa
Läs merTräningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Läs merAllmänt om träningslära Text - Bernt Johansson
Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera
Läs merTräningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform
Läs merTräningstips: Grunder i fysisk träning
Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber
Läs mer9 FAKTA OM PULSTRÄNING
9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar
Läs merBänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.
Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler
Läs merVarför skall vi träna/röra på oss?
Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande
Läs merKondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet
Kondition Ett brett begrepp Kondition är ett ganska brett begrepp. För vissa personer kanske det är att ha ett allmänt bra flås. För andra kanske det är att klara en viss sträcka på en viss tid eller att
Läs merMetoder att träna kondition på!
Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner
Läs merEfter att ha arbetat med det här kapitlet bör du
6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merNedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.
Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan
Läs merKom igång programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min
Kom i programmet - Efter 2 månader kommer du kunna springa i 45min LÅT KROPPEN VÄNJA SIG VID BELASTNINGEN ATT SPRINGA Oavsett om du är helt nybörjare eller har haft ett långt uppehåll så är det viktigt
Läs merEnergi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar
Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom
Läs merFotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15. Fotbollsspecifik fys-träning 3a
Sida 1 av 5 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Fotbollsfys 3a: Styrka, spänst, snabbhet och bål träning med boll F12, F13, F14, F15, P12, P13, P14, P15 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:45
Läs merTräningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå
Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)
Läs merProblem med avföring och urin efter operation
Problem med avföring och urin efter operation Operation av bäckenorgan medför skador på nerver och blodkärl i lilla bäckenet samt gör att det bildas ärr i vävnaden. Detta ger biverkningar. Du kan få bekymmer
Läs merINKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD
REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.
Läs merSommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)
Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Läs merVarför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Läs merVarför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis..
Varför behöver DU träna? Diskutera med din bänkkompis.. Varför kan det vara bra att planera sin träning? Diskutera med bänkkompisen Den bästa träningen är den som blir av Så välj en aktivitet/aktiviteter
Läs merAtt förebygga motionsskador
Idrottsskador Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning. Börja träningen lugnt och öka intensiteten
Läs merVad händer i kroppen när man tränar?
Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merBARN & UNGDOMARS UTVECKLING
BARN & UNGDOMARS UTVECKLING Distriktsläger Vemdalen 2007 När ni ser mig = Bikupa Barn och ungdomars fysiska utveckling Delas ofta in i biologiska faser knutna till åldrar Som vi vet utvecklas alla människor
Läs merVarför ska jag träna som senior
Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,
Läs merSommarträning 2014 AIK Innebandy P99
Sommarträning 2014 AIK Innebandy P99 Du ska träna minst 2-3 pass i veckan från och med v31 (28 juli). Passen tränar fyra olika områden; Uthållighet, Snabbhet, Styrka och Teknik. Kombinera gärna uthållighetspass
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merUppvärmning. Stretching
Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merTräningslära! Aspudden/ Tellus. Pernilla Novais, Hjärnfysik
Träningslära! Aspudden/ Tellus Pernilla Novais, Hjärnfysik Kroppens byggnad och funk@on Vad händer i kroppen när vi utvecklas? Uppvärmning Styrketräning Presta@onstriangeln: Träning- Kost- Söm Mental träning
Läs merExplosiv Fotbollsträning
Snabbhet och explosivitet Snabbhet är en mycket viktig fysisk egenskap för alla fotbollsspelare och fotbollsspecifik snabbhet är beroende av ett bra samspel mellan ett antal faktorer, t ex koordination,
Läs merPassbeskrivning. Jympa och annan gruppträning
Passbeskrivning Jympa och annan gruppträning Jympa Soft Rörelsevalet är lätt att hänga på. Passet genomsyras av en hållningsbefrämjande medvetenhet som ger en säker och effektiv träning. Att bibehålla
Läs merLär dig bli en joggare
Lär dig bli en joggare Träna, svettas, promenixa, leka, vardagsmotionera Hur kommer en igång med träning? Hur ska en lägga upp det? Här får du tips på hur du kan bli träningssmart. Alla tips är skonsamma
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merStartprogram version 3
Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de
Läs merDet är mycket omdiskuterat vilken eller vilka metoder som är bäst och det finns argument för och emot de flesta metoderna
STRETCHING Fakta om stretching. Rörlighet är förmågan att röra leder. Begreppen stretching eller töjning är synonymer. Att töja eller stretcha innebär en töjning av bindväv, muskler och andra vävnader
Läs merFysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga
Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merIdrott och Hälsa. Rytm & rörelse
Idrott och Hälsa Rytm & rörelse Idrott och Hälsa - Rytm och rörelse Checklista Att sätta ihop ett rytm och rörelsepass 1. Gör en grovplanering Bestäm vilka som ska ta med musik till skolan. Fundera på
Läs merTRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 -
TRÄNINGSPROGRAM - 13 JUNI 2009 - Karlstad Stadslopp är ett arrangemang som alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Jag har under åren haft flera tuffa duster runt de 10 000 metrarna. Så det finns minst
Läs merSTYRKETRÄNING. Muskelfunktion
STYRKETRÄNING Foto: Apotek Hjartat Styrketräning på Playitas Muskelfunktion Kroppen har tre olika sorters muskler. Dessa är skelettmuskulaturen som är det vi vardagligen kallar muskler, hjärtmuskulaturen
Läs merFuska inte med antalet reps. Orkar du inte 10-12st så är vikterna för tunga. Skynda långsamt, så undviker du skador
Styrketräning Styrketräning är en bra motionsform som passar de flesta, stora som små, män som kvinnor. Genom att styrketräna stärker du din kropp och minskar risken för skador i det vardagliga livet.
Läs merTräningsplan. Tränare Hannes Assarsson den 22 oktober 2015
Träningsplan hj Tränare Hannes Assarsson Hannes@skiruncoaching.se 072-305 02 48 den 22 oktober 2015 1. Definitioner och förkortningar Arbetsekonomi Funktionell tröskel Kostnaden i energi för att utföra
Läs merGoda vanor fysisk aktivitet
Goda vanor fysisk aktivitet Varför ska jag röra på mig? För att må bra. Kroppens organ samt muskler och skelett påverkas positivt. Jag får ett bättre skydd mot sjukdom och smitta. Jag orkar mer i vardagen.
Läs merIdrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen
Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi
Läs merSommarträning utomhus Tips på träningspass
Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna
Läs merHälsa för unga rörelse, motion och idrott
Hälsa för unga rörelse, motion och idrott Vad är hälsa? Meningsfull tillvaro Sömn Mat och dryck Rörelse Kropp Relationer Individuella hälsomål - vad är det? - Långsiktiga förändringar! - Förändringar som
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs meri vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra
Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra TiLLSAMMANS Är vi STArKA! 1. Vad menar vi? 2. Hur ska vi göra i vårt lag? 3.
Läs merStretching. Nedvarvning. Stretching
Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.
Läs merTRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA
TRÄNINGS PROGRAM 6 DAGARS VECKO SCHEMA Upplägg för träning 6 dagar i veckan. Med både konditions och styrke övningar. ÖVNINGSUPPLÄGG FÖRKLARING AV UTFÖRANDE CARDIO Cardio träningen är uppdelad i 3 delar.
Läs merUt och gå. 30 60 minuter per dag!
Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merUppgift nr 1 Uppgift nr2
!! Dag 1 Uppgift nr 1 Din första uppgift år att gå runt hela gymmet för att du ska få lära känna din arbetsplats, och få ett inblick på hur många träningssalar/träningsrum och hur mycket träningsredskap
Läs mer19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM
19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...
Läs merDina allra ba sta tio kilometer!
Dina allra ba sta tio kilometer! 10 kilometer är en perfekt utmaning. Det är ingen kort sträcka men tillhör inte heller den längsta. 10 kilometer kan de allra flesta klara av med lite träning och utmaningen
Läs merFORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen
FORMARE 2015 Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen Allmänt om ForMare 50 fakturering. Sker under maj. Träningstillfällena med tränaren avgiftsfritt. Tränarna behöver
Läs merKompisträning. Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder.
Kompisträning Dubbelt så kul, dubbelt så bra. Här är 9 kul parövningar där du och en kompis lyfter varandra och er träning till nya höjder. Kompisträning Så lägger ni upp passet: Värm upp så ni blir mjuka
Läs merTeori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merEn träningsform på väg tillbaka
Spinning En träningsform på väg tillbaka När spinningen slog igenom för snart 20 år sedan blev konditionscykling i grupp snabbt det självklara valet för många träningsentusiaster. Och det är inte så svårt
Läs merSNABBHETSTRÄNING. Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching
SNABBHETSTRÄNING Marie Eriksson Idrottsvetare med inriktning på idrottsmedicin och coaching VAD ÄR SNABBHET? Muskulaturens förmåga att på kortast möjliga tid skapa största möjliga hastighetsförändring.
Läs mer