ANVÄNDARMANUAL KROPPEN
|
|
- Kerstin Elisabeth Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANVÄNDARMANUAL KROPPEN
2 TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa här ovan visar på ett samband mellan kropp, psyke och samhälle. Det handlar om att må bra både fysiskt och psykiskt och om att trivas med sin tillvaro. Det är något för varje människa att sträva emot. Du är byggd för rörelse. Du är uppbyggd på i stort sett samma sätt som människan varit uppbyggd på i minst år. Under större delen av denna tid har människan försörjt sig genom att jaga och samla sin föda. Människan har sprungit, burit, lyft, stridit och flytt för att överleva. Det är först under 1900-talet som vi i västvärlden, genom den tekniska utvecklingen, har fått ett mer stillasittande och bekvämare liv. Vi behöver sällan anstränga vår kropp för att kunna överleva. Vi lever bekvämt - och det är just det som för oss blir farligt. Våra kroppar är fortfarande konstruerade för att användas. För att må bra måste kroppens rörelsebehov bli tillgodosett. Eftersom få av oss på ett naturligt sätt får tillräckligt med rörelse är det viktigt att vi själva använder delar av vår fritid till fysisk aktivitet. Vardagsträning När vi hör ordet träning förknippar de flesta av oss detta med idrott eller tävling. Men träning kan vara så mycket mer. Man behöver inte hårdträna för att hälsan ska bli bättre, det räcker med raska promenader eller någon annan lågintensiv motion. Även sådant som trädgårdsarbete, snöskottning, dammsugning eller regelbunden cykling till skolan ger bra fysisk aktivitet. Vilken form av träning man väljer spelar inte så stor roll, det viktigaste är att man motionerar. Och gärna då regelbundet, helst några gånger i veckan. Det bästa är om man försöker vara fysiskt aktiv minst en halvtimme varje dag. Träning har med hälsa och trivsel att göra. Det kan handla om att vi vill försöka må bättre, se bättre ut, orka mer och leva längre. I vår vardag har vi goda möjligheter till enkel vardagsträning. Den är värdefull även om den kanske inte blir lika planerad och effektiv som en organiserad träning.
3 Uppvärmning För att förbereda kroppen för den kommande träningen bör vi värma upp. En bra uppvärmning är både prestationshöjande och skadeförebyggande. När vi värmer upp ökar kroppstemperaturen och vi kommer att kunna prestera bättre såväl fysisk som psykiskt. Den förhöjda kroppstemperaturen innebär att syre lättare kan avges och energiomsättning och nervimpulser sker snabbare. Under uppvärmningen förbereds inre organ för den kommande prestationen. Dessutom kommer sen- och muskelspolar lättare att aktiverats och andning och hjärtverksamheten förbereds. Uppvärmningen bör vara ungefär 5 minuter. Det är viktigt att uppvärmningen börjar i lugnt tempo för att successivt ökas. Vad du skall göra under huvudaktiviteten är avgörande för hur du planerar din uppvärmning. Åldern har också betydelse för uppvärmningens planering. En äldre människa behöver en längre uppvärmning än en yngre. Kondition Om du kan arbeta hårt under en längre tid har du bra kondition eller uthållighet som man ibland också säger. Konditionsträningen har som mål att träna musklernas arbetsförmåga. För att kunna göra detta krävs det en god syretillförsel. Därför är konditionsträningen till stor del träning av de syretransporterande organen dvs hjärta, lungor och blodomlopp. Förutom grad av träning påverkas din kondition av ålder, kön och arv. De senare är faktorer som du inte kan påverka. Men det är däremot så att en regelbunden träning förbättrar din kondition märkbart oavsett vilken utgångspunkt du har. Det är viktigt att konditionsträning sker regelbundet. Kondition är en färskvara. Den kan inte lagras utan måste hela tiden underhållas. Vad leder en förbättrad kondition till? Konditionsträning förbättrar hjärtats arbetsförmåga. Slagvolymen ökar. Det i sig leder till att vilopulsen sjunker. I musklerna ökar kapillärtätheten, d v s det bildas nya små blodkärl vilket leder till att kroppen bättre kan ta upp syre. Konditionsträning motverkar stress. Du känner dig starkare och du mår bättre. Blodtillförseln i hjärnan förbättras vilket leder till att du får lättare att koncentrera dig. Du får en bättre skadeläkning. Det är den bättre blodtillförseln som gör att skador läker snabbare. Konditionsträning tillsammans med en bra kost hjälper dig att hålla vikten.
4 Konditionsträning hjälper till att motverka många av våra välfärdssjukdomar. Hur bör du träna din kondition? Du kan träna din kondition (syreupptagningsförmåga) på många sätt. Hur du ska planera din träning beror givetvis ditt utgångsläge och på vad du vill uppnå med din träning. Om du startar från noll d v s att du är otränad kan det vara lämpligt att börja med att träna 2 ggr i veckan. Bara genom att promenera raskt förbättrar många sin kondition. Pulsen bör komma upp i slag per minut under träningen. För att få ytterligare bättre kondition kan du öka på träningsdosen till 3 gånger per vecka. Det som är viktigt är att du under en relativt lång tid arbetar dynamiskt med stora muskelgrupper. Försök gärna variera träningen för att få omväxling. Exempel på aktiviteter som tränar syreupptagningsförmågan är simning, joggning, skidåkning, bollspel och motionsgympa. Puls När man är i 20-årsåldern är maxpulsen för det mesta kring 200 slag per minut, sedan minskar den ju äldre man blir. Man kan räkna ut sin maxpuls om man utgår från 220 och drar bort sin egen ålder. Om man exempelvis är 35 år blir maxpulsen alltså 185. Redan vid hälften av maxpulsen förbättras konditionen. Om man sedan ökar intensiteten på träningen får man snabbare resultat. För en nybörjare räcker det att hålla sig mellan 50 och 70 procent av maxpulsen för ett gott resultat. En ansträngningsnivå på 70 procent av maxpulsen innebär för en 40-åring att man ska ligga på 180 X 0,7, alltså 126 hjärtslag per minut. Lågintensiv träning Träning i friskvårdssyfte bestå av lågintensiv träning. Lågintensiv träning kan också kallas för snacktempo. Du bör inte köra hårdare än att du kan prata under tiden du genomför din lågintensiva träning. Den lågintensiva träningen innebär att du utnyttjar 40-60% av din maximala syreupptagning. Pulsen bör då ligga någonstans runt 120 slag per minut. Arbetet skall upplevas som ganska lätt eller något ansträngande. Intervall- och distansträning Det finns olika sätt att träna sin syreupptagningsförmåga. De bygger alla på samma princip relativt hög puls under lång tid med så lite mjölksyra som möjligt. När det gäller intervallträning skall man försöka att hålla ett jämnt tempo och ha samma fart i den första intervallen som den sista. Man brukar prata om långintervall som innebär att arbetstiden är ca 2-5 minuter och vilotiden 1-3 minuter. Pulsen under långintervaller bör ligga någonstans mellan slag per minut. Kortintervall innebär
5 att arbetstiden är ca 60 sekunder och vilan ca 15 sekunder. När man springer kortintervall skall pulsen ligga något högre, dvs slag per minut. Det finns också det som kallas kort-kortintervall och då är intervallerna och vilan ca 15 sekunder och då skall pulsen upp ytterligare ett snäpp till ca slag per minut. Längden på vilan får inte överstiga arbetslängden. Vilan bör också vara av typen aktiv vila. Gemensamt för de olika intervalltyperna är att den totala arbetstiden bör vara minst 15 minuter. När man tränar Distansträning tränar man främst hjärtats pumpförmåga. Distansträningen bör hålla på en längre tid i ett jämnt tempo och pulsen bör ligga någonstans mellan 120 och 160 slag per minut. Distansträning brukar ofta bli i form av intervallträning om man tränar i kuperad terräng. Ett vanligt fel vid konditionsträning är att man har för hög intensitet. Det är viktigt att undvika mjölksyra för att kunna hålla på under en längre tid. När man tränar kondition kommer hjärtmuskeln att öka i storlek och det blir effektivare. Det leder till ökad slagvolym och sänkt vilopuls. Om du följer din vilopuls kommer du att kunna se en sänkning i vilopulsen. Detta beror på att kroppen behöver samma mängd syre oavsett om man är vältränad eller inte. Några begrepp Med uthållighet menas förmågan att utföra arbete under lång tid. Uthålligheten bestäms av: Syreupptagningsförmåga (aerobt arbete) innebär att kunna förse cellerna med syre för förbrännningsarbete. Det är viktigt framförallt vid hårda arbeten under 2-30 minuter, t ex terränglöpning. Långtidsarbetsförmågan innebär att kunna utnyttja en stor del av den maximala syreupptagningen så länge som möjligt. Det kan röra sig om en halvtimme upp till flera timmar, t ex en cykeltur. Spjälkningsförmågan (anaerobt arbete) innebär att kunna frigöra energi utan tillgång till syre. Den förmågan har störst betydelse vid kortvarigt hårt arbete, t ex ishockey och sprintgrenar. Det bildas stora mängder mjölksyra i musklerna. Det är syreupptagningsförmågan som är viktigast när man tränar för hälsans skull. Med en högre syreupptagningsförmåga klarar man av större delen av ett arbete utan att dra på sig mjölksyra och man kan arbeta på en högre intensitet vid långtidsarbete. Vill man träna intensivare kan man välja att träna intervallträning, det vill säga att under någon eller några minuter öka tempot för att sedan ta det lugnare igen. Om man konditionstränar mer intensivt behöver kroppen få vila och återhämta sig mellan träningspassen. Oftast bör man inte träna samma typ av träning mer än varannan dag. Pulsfrekvens antalet hjärtslag per minut. Vilopuls Pulsen som kroppen har i vila.
6 Slagvolym mängden blod som hjärtat kan pumpa i ett slag. Minutvolym mängden blod som passerar genom hjärtat på en minut. Minutvolymen kan ökas på två sätt: *genom att hjärtat pumpar mer blod per slag * genom att hjärtat ökar takten Kost och kondition Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra. Om du äter tre huvudmål per dag och två mellanmål så mår kroppen bra. De tre huvudmålen är frukost, lunch och middag. Tränar du på kvällen behöver du även ett kvällsmål. Kroppen behöver få i sig rätt energi i mindre mängder men ofta för attdu ska må bra. Vad ska man då äta? Till de tre huvudmålen följer man tallriksmodellerna. Lågenergiförbrukaren Normalenergiförbrukaren Högenergiförbrukaren 50 % grönsaker och 33 % grönsaker och 25 % grönsaker och rotfrukter rotfrukter rotfrukter 25% kolhydrater 33 % kolhydrater 50 % kolhydrater 25 % protein 33 % protein 25 % protein Lågenergiförbrukaren Normalenergiförbrukaren Högenegiförbrukaren = Grönsaker och rotfrukter = Kolhydrater = Protein Kolhydrat finns i pasta, bröd, gryn, müsli, potatis, ris, grönsaker, frukt mm. Protein finns i kött, fisk, ägg, mjölk, ost, pasta, kyckling, korv mm. Fett finns i olja, margarin, smör, ost, korv, jordnötter mm. Vitaminer finns i maten vi äter i små mängder så därför r det viktigt att äta lite av varje. Vi behöver vitaminer för att kroppen ska fungera. Vitaminerna fungerar också som ett skydd mot sjukdomar. C-vitamin finns i kiwi, apelsiner, citroner, svarta vinbär, broccoli, paprika, tomater mm. Mineralämnena är viktiga och ökar din prestation.
7 Exempel på mineraler: Kalcium finns i mjölkprodukter och är viktigt för ditt skelett. Järn flyttar syre från lungorna till kroppen. Har du för lite järn i kroppen kan du vara blek och känna dig trött. Magnesium är viktigt för att muskler och nerver ska fungera effektivt. Mellanmål Två till tre mellanmål under dagen är bra för att kroppen behöver påfyllning av energi mellan huvudmålen. Med ett mellanmål får du upp humöret och koncentrationen. Ett mellanmål kan bestå av frukt, smörgåsar, pastasallad, grönsaker, müsli mm. Godis, läsk och energidryck är inte bra att äta till mellanmål. Sockret i blodet går snabbt upp av godis, läsk och energidryck och du blir pigg i en liten stund. Efter det går sockret i blodet ner igen och du blir trött. Försök att inte äta godis, läsk och energidryck så ofta. Är du sugen på någonting sött kan du äta en frukt. Frukost När du sover går det åt energi och vätska. Därför är det viktigt att äta frukost för att orka dagen du har framför dig. Exempel på bra frukost som du håller dig mätt på länge är: gröt, müsli med banan, flingor med frukt, grovt bröd med ost, skinka, leverpastej, kalkon mm. Vätska Ungefär 60 % av din kroppsvikt är vätska. Vätskan försvinner när du svettas, andas och kissar och behövs därför fyllas på. Varje dag behöver du fylla på med cirka två liter vätska fördelat över hela dagen. Ungefär en halvliter vätska får du i dig från maten. Resten måste vi dricka. Det är viktigt att dricka extra när det är varmt ute och när du tränar, eftersom du svettas mer då. Om du dricker för lite kan du få huvudvärk eller plötslig trötthet. Vila Kroppen behöver åtta till tio timmars sömn per dygn. En vuxen person behöver 6-8 timmar sömn per dygn. Det är också viktigt att slappna av och vila emellanåt. Exempel på att slappna av kan vara promenad, avslappning till musik, massage, läsa mm.
Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs mer5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.
Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merPulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.
Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.
Läs merVarför skall vi träna/röra på oss?
Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande
Läs merAnatomi, hälsa och livsstil
Anatomi, hälsa och livsstil Allmänt om hälsa För att må psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt bra behöver man tillgodogöra sig flera delar i sitt liv. Man är själv ansvarig för att leva upp till
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,
Läs merAllmänt om träningslära Text - Bernt Johansson
Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merSmå barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.
Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merHÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN
Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att
Läs merTeoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:
Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merKompendium Styrka & Kondition
Kompendium Styrka & Kondition Kunskapsbetyget E åk 9 : Eleven kan sätta upp mål och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna och föra enkla resonemang om hur
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merÅterhämtningsmål direkt efter träning
Återhämtningsmål direkt efter träning Återhämtning för musklerna är viktigt efter ett hårt träningspass. All träning är nämligen nedbrytande till dess att du stoppar i dig någonting, först då börjar uppbyggnaden
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merTräningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:
TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merUppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.
TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merVår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.
Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTrä ning och trä ningsplänering
Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor
Läs merFöreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila
Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa
Läs merInledning. Varför är det viktigt med mat
Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merÄta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist
Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar
Läs merTeorin bakom konditions- och styrketräning!
Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merBra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult
Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat
Läs merUthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.
Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merTräningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):
Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)
Läs merHt 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION
Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs mer19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM
19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...
Läs merGolf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk
FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca
Läs merVILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans
VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merMIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då? KONDITION Uthållighet, förmågan att arbeta under längre tid Kroppens förmåga att ta upp och transportera syre
Läs merTräningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå
Träningsschema för Blodomloppet den 28 maj 2014 10 km Komponerat av Eva Brolin, Personlig tränare Korpen Luleå 19 veckor till start (Om vädret inte tillåter löpning utomhus så träna alt träning eller löpband)
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merKondition. Ett brett begrepp. Hög intensitet
Kondition Ett brett begrepp Kondition är ett ganska brett begrepp. För vissa personer kanske det är att ha ett allmänt bra flås. För andra kanske det är att klara en viss sträcka på en viss tid eller att
Läs merTRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan
TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merIDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte
IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs merKost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott
Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!
Läs merVAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer
VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av
Läs merMetoder att träna kondition på!
Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merVarför ska man ha ett balanserat?
Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller
Läs merVad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer
Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merDet är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1
Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merHälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV
Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan
Läs merDET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Läs merTräningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merRåd för en god hälsa
Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma
Läs merOm man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig
Läs merHögt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa
Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.
Läs merPlanera din konditionsträning
Planera din konditionsträning Idrott och hälsa 1 Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera och genomföra fysiska aktiviteter
Läs merTräningslära! Aspudden/ Tellus. Pernilla Novais, Hjärnfysik
Träningslära! Aspudden/ Tellus Pernilla Novais, Hjärnfysik Kroppens byggnad och funk@on Vad händer i kroppen när vi utvecklas? Uppvärmning Styrketräning Presta@onstriangeln: Träning- Kost- Söm Mental träning
Läs merKICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet
HSK P06-3 18-19 mars Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet Söndag 19 mars, Hässelby IP Frukost Teori Träning Campen startar kl 15 och avslutas kl 12 Rasmus
Läs merIDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015
IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat
Läs meri vårt lag: Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra
Är vi: Ödmjuka, engagerade och sprider glädje Träningsvilliga, kämpar och visar rätt attityd Ärliga och respekterar varandra TiLLSAMMANS Är vi STArKA! 1. Vad menar vi? 2. Hur ska vi göra i vårt lag? 3.
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merGUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider
VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merSÖMN den viktigaste källan till återhämtning
Mat för Hälsa & Handboll I Sverige tränar vi som proffs men återhämtar oss som amatörer! ÄTA TRÄNA VILA/SOVA Patricia Pyri Badh Leg. dietist Idrottsnutritionsrådgivare www.naringsratt.se Dålig återhämtning
Läs mer