Redovisning av temadiskussioner från mötet om lokal samverkan och vattenråd, 7-8 februari 2011 i Stockholm

Transkript

1 Redovisning av temadiskussioner från mötet om lokal samverkan och vattenråd, 7-8 februari 2011 i Stockholm På vilken skala? Deltagare: Ann-Louise Haglund, Anneli Sedin, Eva T Hammarström, Junna Maltseva, Bo Sundström, Märet Engström, Carins Nanker, Jenny Rondahl, Karin de Beer, Sara Peilot VRO idag HARO Hur dela HARO? Vilka principer? Vi prövar oss fram! Alltför stora vattenråd ineffektiva? Underindelning ger ökat engagemang och mer länsstyrelsearbete som kräver resurser. Kostnadseffektiva åtgärder vattenförvaltningens synsätt annorlunda! Bättre en genomförd åtgärd idag än en kostnadseffektiv i morgon Hur samordnar vi åtgärder för avlopp och jordbruk? Deltagare: Emanuel Nandorf, Marie Jonsson, Cecilia Norén, Anna ÅE, Irene Karlsson Elfgren. Viktigt att samordna arbetet mellan kommun och länsstyrelse. Visa att man jobbar med alla källor. Börja i liten skala, demogård Kartlägg hot spots Kretslopp? Visa källfördelningsdiagram Definition av roller Deltagare: Dea, Annika, Junna, Ann-Cathrin, Carina, Jean Länsstyrelsen är beslutande myndighet, e.g. Vattenmyndighet för distriktet. Vattendelegation fattar beslut i åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan Skillnaden mellan Lst och vattendelegationen måste framgå av arbetsordningen. Beredningssekretariaten borde fungera som närverk för vattenfrågor inom alla områden, t. ex. kultur, miljö, land, plan, fiske juridik mm.

2 Mandat att jobba med samverkan på LSt, inom BS Deltagare: Märet Engström, Katarina Vartia, Håkan Lagesson, Ann Salomonson, Jacob Bergengren. Bestämma sig att göra det Avsätta tid. Anställa särskild samverkansperson. När vattenråd/samverkan är igång så efterfrågar dom stöd och samverkansresurs på Lst Samverkan är svår att tidsätta i verksamhetsplan-var beredd på det Tillräckligt mycket folk/resurser på BS Fördela samverkansansvaret på fler Identifiera vad samverkan är inom BS och inom Lst, inte bara vattenråd Information och utbildning kontra samverkan diffust gränsland En vattengrupp på Lst informationsutbyte om vad som händer och vilka aktörer som Lst möter. Samverkansansvaret kan ligga på samordnaren liksom andra vattendirektivsuppdrag Vattenmyndigheten bör peka med hela handen Hur få med kommunerna? Deltagare: Sofia Scholler, Ann Salomonson, Lotten Sjölander, Stöt Ulrika Andersson, Monika A, Åke B, Johanna Alm, Björn Lagerdahl, Rolf Hansson, Thomas Lakowitz. Vattengrupp inom kommunen, intern samordning behövs + mandat & politiskt stöd Vattenmyndighet/Länsstyrelsen kan bjuda in sig till kommunfullmäktige Länsstyrelsens ansvar att utbilda kommunerna Eventuellt kommande krav på kustråd (SOU xx hav) Få in statusklassning och miljökvalitetsnormer i planprocessen gott exempel finns i Tranås kommun (Miljösamverkan i Sverige-projekt). Lättförståeliga inforamtiosblad om vattenförekomster. Nödvändigt med enkelt underlagsmaterial. Samarbete med länsstyrelsensn planerare Koppla vatenförvaltningen till kommunernas klimatanpassningsarbete.

3 Vem ska bestämma/ ska någon bestämma vad vattenråden ska göra? Deltagare: Johanna E, Johanna A, Carina A, Monika A, Åke B. Grundkrav (skiljer sig mellan distrikten, t. ex avrinningsområdesvis, alla intressenter/aktörer representerade Inga ytterligare krav. Istället LSt/VMs ansvar att visa och bidra med möjligheter Årligt finansiellt bidrag (smörjmedel). Lst ha dialog om samverkans fokus under året som kan följas upp. T. ex Bottenviken årlig samverkansplan. Vattenmyndighetens kansli och Lst bidrar med verktyg, goda exempel. Möjliggör och underlättar geno möten, webb, informationsmaterial. Vattenmyndighetens kansli och länsstyrelsen saknar målbild och strategi flr arbetet med samverkan. Vad, Hur Varför. Hur underlättar vi för vattenråden att nå ut och samverka? Deltagare: Sara, Sofia, Junna, Emanuel, Kristina, Håkan Lokalt problem skapar engagemang Länsstyrelsen behöver så ett frö. Initiera, skapa möjligheter till möten och följa upp Temamöten, t. ex. kraftverk, båtliv Stärka kopplingen mellan vattenråd och övrigt pågående vattenarbete på t. ex kommunerna. Möten riktade till alla, t. ex. Rödingens dag (Jönköping). Vad är bra samverkan?. Hur går vi vidare från prat till konkreta åtgärder? Hur mäter vi detta? Kommunernas roller Deltagare: Maria v H, Jonas J, Björn S, Lennart, Åke, Niclas, Cecilia N, Lotten Generellt inget stort problem Kommunernas många roller ( PBL, MB, VFF verksamhetsutövare mm) är mer en styrka. Effektivare kommunarbete i vattenråden genom mer formaliserat samarbete t. ex via kommunförbund ger större politisk förankring och möjlighet till finansiering Kommunerna har inte alltid pratat ihop sig på hemmaplan om mål och syfte med deltagandet i vattenråd men börjar bli bättre. Kommuner med vattenplaner har oftare tydligt klart för sig vad de vill uppnå, har en tydligare roll i vattenråden.

4 Länsstyrelsen kan trycka mer på vattenråden som kommunernas forum för att dikutera helhetsperspektiv på vatten. Vad har vattenråd för mandat? Deltagare: Sara Peilot, Grete Algesten, Dea C, Johanna Egerup, Lotten Sjölander, Stöt Ulrika Andersson, Monica A, Johanna Alm, Annci Milder, Håkan Lagesson, Rolf Hansson, Sofia Scholler Inget juridiskt men påverkansmöjligheter och ett vattenråds synpunkter väger TUNGT! Ge uppgifter 1 + utbilda i samverkan + aktiviteter, media Påverka arbetet med driftsbidrag Särintressen finns mötas halva vägen. Styr upp med uppdrag, bidrag. Mötesanteckningar viktigt! Tvärsektoriella arbetet på Lst viktigt skapar förutsättningar för vattenråden Viktigt att VR känner att de är viktiga Tydlighet inom VR om roller och påverkansmöjligheter Kommuners representation genom kommunala vattengrupper Viktigt att representanter för organisationer för ut info lokalt, och även tillbaka Hur få finansiering till vattenråden? Deltagare: Anna Åhr Evertson, Eva Hammarström, Ann Salomonson, Jakob Berggren, Junna Maltseva Medlemsavgifter LOVA-bidrag Lantbruksstöd etc, EU-bidrag Verksamhetsutövare mätning, analys, genomför åtgärder (som gynnar egen verksamhet) Intresseorganisation el förbund (tex fiske) - åtgärd Kommun el lst till administration, fika, resor åtgärd En slutsats är: Finansiering en sekundär fråga, det första är att komma fram till rätt åtgärder

5 Hur vända motsträvighet till samarbetsvilja? (hos tex VU) Deltagare: Ann-Louise Haglund, Anneli Sedin, Marie Jonsson, Irene Karlsson Elfgren, Märet Engström, Thomas Lakowitz Möjlighet för alla att prata av sig. Ge VU chansen att formulera problemet. Ge VU chansen att sätta agendan för mötet. men bryt långrandig diskussion Neutral moderator Var väl förberedd. Lokalkunskap! Vilka konflikter finns? Ta reda på innan mötet. Ta kontakt m byåldermän. Ha en färdig ståndpunkt/plan innan mötet. Ta udden av konflikter m ödmjukhet. Vi måste inte vara överens. Exkursioner väcker engagemang. Lokal samverkan inte bara vattenråd Deltagare: Ann-Louise Haglund, Rolf Hansson, Sara Peilot, Jenny Rondahl, Madelen Juhl, Thomas Lakowitz Hur ser man till att de gör rätt saker? lita på att systemet (tillsyn/prövning) fungerar. Hur får man grupperna att prata med alla intressenter? info om att vattenråden finns och kan fungera som paraply. Andra sammanslutningar för lokal samverkan: - LRF förbund Vattnets väg (infomaterial för studiecirkel LRF) - LOVA-grupper - Sportfiskeföreningar /FVOF huvudmän för åtgärder - Kommunförbund - Lantbrukare inom Greppa näringen arbetsgrupp inom vattenråd? - Miljösamverkan länsnamn möjligt forum för vattenförvaltningsfrågor - Interregionala projekt borde länkas till vattenförvaltningen många goda exempel att hämta.

6 Samverkan vs resursbrist Deltagare: Björn L, Anneli, Eva H, Greta Prioriteringar av samverkan på lst viktigt. Fundera kring behov av omorganisation/nytt arbetssätt. Behöver VM vara kvar som motor i åtgärdsarbetet? Prioritera områden med lokalt engagemang. Ta vara på eldsjälar i kommuner och lokalt. Styr pengar dit! Sälj in möjligheter, inte problem till politikerna. Ta hjälp av vattenråden i den långsiktiga planeringen, typ hemläxor. Som ett VMuppdrag. Hur organisera samverkan i Länsstyrelsen? Deltagare: Ann Salomonsson, Greta Algesten, Karina de Beer, Anna Otmalm, Annika Karlsson, Dea Carlsson, Ulrika Andersson, Annci Milder Vattengrupp på Lsty. Tänk på mötesform och frågorna! Vattensamordnande chefsgrupp (distrikt) Vattensamordnande chef på lsty Alla enheter kan använda VR som resurs. Delfinansiera tjänster på andra enheter, tex planerare, kommunikatör, lantbruk. Plan/strategi för samverkan. Kartlägga befintliga samverkansforum i ländet där lsty ingår. Bunta ihop/lägga ner Samverkan mellan vattenråd? Deltagare: Carina, Maria, Lennart Möjligheterna finns men finns incitamenten och engagemanget? Underlätta kontaktytorna? möten, listor, pengar Hur hitta rätt? problematik, roll, naturgeografi

7 Rubrik: Ta tillvara lokalt engagemang, hur bilda vattenråd? Deltagare: Annica Karlsson, Cecilia Norén, Jenny Rondahl Lst hjälper till med provtagningar/analyser och information. Svårt att förvalta det lokala engagemanget utan medel. Hålla isär vattenvårdsförbund och vattenråd? Bugga vidare på fiskevårdsföreningar eller liknande. Kan vara avskräckande att lägga för stor tyngd på åtgärder. Ta hjälp av kommunkationskonsult (bra om lst inte driver processen) Rubrik: Vattenrådsmedlemmar vill bara bevaka, ej göra något. Deltagare: Åke B, Karin db, Katarina V, Jonas J Beredningssekretariat ansvara för att få ingång engagemanget. Det kan ta tid Man kan kräva morprestation för utbetalda bidrag Utbilda styrelsen Vattendragsvandringar Lyft fram intressekonflikter Fråga ut medlemmarna om deras åsikter Rubrik: Militanta motstående intressen. Deltagare: Lotten, Eva TH, Lennart S, Katarina V, Marie J, Jean E, Åke B. Ta hjälp av professionella mötesledare Låt dessa driva sina hjärtefrågor i egen arbetsgrupp Det finns inget krav på konsensus i ett VR Ingen kan uteslutas ur ett VR pga sina åsikter Framförallt inte av myndigheterna.

8 Hur skapa och bibehålla engagemang? Egennytta enda drivkraften? Detta dokument kom upp som en eftersläntrare på väggen, när många redan delat ut sina pluppar. Deltagare: Rolf Hansson, Björn Lagerdahl, Carina Nanker, Madelene Juhl, Niclas Bäckman, Björn Sjöberg, Cecilia Näslund, Monica Andersson, Åsa Andersson och Johanna Alm Tydlighet o Stödja genom att ge uppgifter. o Långsiktig plan och dialog med vattenråden. o Visa att de är viktiga ex synpunkter åtgärder, hjälpa med provtagning och elfiske Se att blir verkstad, d v s visa att de kunnat påverka o Se resultat lokalt, åtgärder o Återkopping angående vad deras synpunkter lett till Projekt som verktyg o Stödja vattenråden att driva projekt o Alt VM/BS/kommuner/kommunförbund jobbar vidare med idéerna. Strukturtänk o Internt länsstyrelsen (vad vill vi uppnå med samverkan) o Möta vattenråden där de är, vägleda vattenråden, dialog o Riktlinjer och deadlines för synpunkter och material Skapa gemenskap och förtroende via informella och konkreta möten, t ex fältaktiviteter (i samverkan med vattenråden) Stödja med pedagogiskt material och information + tips om mötesformer Påtala vikten att förankring egna organisationen vattenrådet o Kommunerna centrala vattengrupper Hitta eldsjälarna, men viktigt uppmuntra att sprida/dela arbetet (så ej beroende av fåtal personer) Pengar behövs, ex till arvode till kontaktpersoner och ideella Vidga vattenrådens roll? o Även andra på länsstyrelsen kan kontakta vattenråden. o Remissinstans? Inspirationslistan för vattenorganisationer (den som tagits fram av de fem vattendistrikten)