SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTRESULTAT FRÅN DELTAGARE I SVERIGES VATTENRÅD EVA-LOTTA SUNDBLAD CHRIS VON BORGSTEDE SVERKER JAGERS

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTRESULTAT FRÅN DELTAGARE I SVERIGES VATTENRÅD EVA-LOTTA SUNDBLAD CHRIS VON BORGSTEDE SVERKER JAGERS

2 SPEQS A SYSTEMS PERSPECTIVE ON ENVIRONMENTAL QUALITY STANDARDS Forskningsprogrammet SPEQS koordineras av Havsmiljöinstitutet. Medverkande universitet är Göteborgs Universitet Luleå Tekniska Universitet Umeå Universitet Uppsala Universitet Författarnas e-postadresser Eva-Lotta Sundblad: eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se Chris von Borgstede: chris.von.borgestede@psy.gu.se Sverker Jagers: sverker.jagers@pol.gu.se webb:

3 FÖRORD Sverige är rikt på vatten och det finns också en lång erfarenhet av att vårda vattnet. År 00 infördes en ny lagstiftning i Sverige för att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten 1. Målet är att vattenförekomster ska uppnå god vattenstatus senast 015. Sverige har valt att sätta krav på vattenkvaliteten genom att besluta om miljökvalitetsnormer som anger vilken status vattendragen ska ha. Många personer, organisationer och myndigheter behöver vara delaktiga och samarbeta för att målen ska nås. För att underlätta samarbetet kring ett vattenområde har det på många håll i landet bildats lokala vattenråd. På uppdrag av Naturvårdsverket har ett treårigt forskningsprogram, System Perspective on Environmental Quality Systems (SPEQS), arbetat sedan 01 med att studera hur systemet kring miljökvalitetsnormerna fungerar och uppfattas. Som ett led i programmet har en enkät riktats till alla medlemmar i alla vattenråd i Sverige. Enkäten sändes ut december 01 och svar togs emot till och med januari 01. Denna rapport är baserad på enkätens resultat och är i första hand skriven för intresserade från vattenråd, kommuner, länsstyrelser och andra aktörer i vattenarbetet. Här beskrivs en ögonblicksbild av situationen inom vattenråden, bland annat avseende den delaktighet man upplever och beredskapen för att vidta åtgärder. Rapporten innehåller inga analyser av dessa data utan lämnar öppet till läsaren att reflektera över uppgifterna utifrån sitt eget perspektiv. Utöver denna rapport kommer enkätens resultat att presenteras i en vetenskaplig publikation som publiceras separat. Den kommer att publiceras på liksom forskningsprogrammets samtliga övriga rapporter. Vi vill passa på att tacka alla som genom att svara på enkäten bidragit till bättre förståelse för vattenrådens arbete. Göteborg, Eva-Lotta Sundblad, Chris von Borgstede, Sverker Jagers 1 Europaparlamentet och rådets direktiv 000/60/EG av den oktober 000 om upprättande av en ram för gemensakpens åtgärder på vattenpolitikens område.

4 INNEHÅLL 1. Många deltar i Sveriges vattenråd men vilka är de? 5. Representerar en organisation i vattenrådet 7. Synpunkter på insatser i vattenrådet, 9.1 Synpunkter på egna insatser i vattenrådet Synpunkter på eget ansvar Synpunkter på målet med vattenrådsarbetet Synpunkter på beredskap för insats Synpunkter på vattenrådens uppgift Synpunkter på koppling mellan vattenråd och distriktets vattendelegation....7 Synpunkter på vattenarbetet i Sverige....8 Synpunkter på förtroende för omgivningen....9 Synpunkter om rättvisa Synpunkter på egen osäkerhet och egen närmiljö Synpunkter om vattnet i den egna kommunen... 0 Bilaga A. Enkätsvar redovisat per vattendistrikt

5 1. MÅNGA DELTAR I SVERIGES VATTENRÅD MEN VILKA ÄR DE? Ett vattenråd består av en grupp personer eller organisationer som är intresserade av vattenfrågor i ett visst vattenområde. Råden är frivilliga sammanslutningar och deltar i arbetet med vattenförvaltningen genom sin kunskap om lokala förhållanden. Det finns inga regler om legala organisationsformer för ett vattenråd, om storlek på vattenområdet eller dylikt, men alla som berörs av vattenfrågor inom området ska få delta. Även om initiativet till vattenråd kommer från Länsstyrelsen så är bildandet av ett vattenråd ett lokalt ansvar. Den samordnande länsstyrelsen, kallad vattenmyndighet, drar nytta av vattenråden genom att de ger möjlighet till samverkan och deltagande från olika parter. Inom forskningsprogrammet SPEQS vill vi veta hur alla de människor som medverkar i vattenråd ser på sin uppgift och på vattenförvaltningen. Vilka är de, varför deltar de, vad uppfattas som svårt, tror man att ansträngningarna kommer att lyckas, behöver något förändras? Frågorna är många och en del kan belysas genom en enkät. Syftet med studien har varit att göra en nationell översyn av medlemmarnas synpunkter. Det finns tidigare studier av Sveriges vattenråd, men de har gjorts inom enskilda vattendistrikt eller för vissa intressegrupper,. Vi hittade 96 vattenråd i Sverige. Dessa fann vi genom att söka på hemsidor (till exempel samt fråga tjänstemän i kommuner och på länsstyrelser. En metodmässig komplikation för studien är att det finns en annan typ av sammanslutning med liknande namn; det är vattenvårdsförbunden och deras verksamhet studeras inte här. Vattenvårdsförbund har funnits i decennier och utför en specifik uppgift; att mäta, utvärdera mätningar och informera medlemmar om mätresultat, samt dessutom med avsikten att medlemmarna delar på kostnaderna för detta. Det finns vattenvårdsförbund som har utvidgat sin verksamhet till att även vara vattenråd men det finns också vattenområden som har både vattenvårdsförbund och vattenråd samtidigt. Inkluderade i enkätens resultat finns alla sammanslutningar där styrelsen uppger att de är vattenråd oavsett om de har ordet vattenråd i namnet eller ej. Ljung, Magnus (01) Vattenråden i Sverige de gröna näringarnas perspektiv. LRF Eckerberg Katarina, Zackrisson Anna och Mårald Gunilla (01) Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt: analys av vattenrådsarbete, Länsstyrelsens rapportserie 6/01 5

6 Vi fann 1 personer i vattenråden genom att kontakta alla vattenrådens styrelser och be om e-postadresser till alla medlemmar. Många av vattenråden har inte definierat när någon ska betraktas som medlem. En del vattenråd har bara adresser till sin styrelse och de mest aktiva personerna, andra har adresser till alla personer som har besökt ett möte och uppgett en e-postadress. Enkäten riktades till de e-postadresser som vattenråden kände till, varför den täckte olika andel av vattenrådens alla medlemmar. Det är en obalans som accepteras för att studien skulle kunna genomföras. Detta avspeglar de olika vattenrådens varierande arbetsmetoder. En annan komplikation är att flera vattenråd uppgav samma individ då en person kan ingå i flera råd. Detta hanterade vi genom att i inbjudan till enkäten uppmana dessa personer att svara bara på en enkät och tänka på och relatera till det råd som de är mest aktiva i. Det är personer satt i mer än ett råd, varav 179 st i två råd, 5 st i tre råd, 11 st i fyra råd, 5 st i fem råd, och st i sex råd (se dubbletter i tabell nedan). Enkäten skickades via e-post direkt till enskilda individer, som fick svara på enkätens frågor via dator. Totalt inkom 910 användbara svar. Genomsnittsåldern på deltagarna var 56 år. Könsfördelningen bland de svarande var 687 män och kvinnor. Den procentuella könsfördelningen var ungefär samma för samtliga fem vattendistrikt (tabell 1). Sveriges fem vattendistrikt har olika förutsättningar historiskt, verksamhetsmässigt, miljömässigt, geografiskt mm. Det finns därför skäl att redovisa enkätens resultat uppdelat på de fem distriken. I södra Sverige finns många vattenråd och många medlemmar i absoluta tal (se tabell ). Då många av vattenråden söderut inte för register över e-postadresser till andra än styrelsen eller den inre kretsen är det verkliga antalet personer som deltar i vattenrådsarbetet förmodligen större. I Bottenvikens distrikt är antalet vattenråd färre. De har relativt fullständiga medlemsregister. I dessa vattenråd finns två typer av medlemmar, antingen som medlem i styrgruppen eller i nätverket. Samtliga av dessa har fått inbjudan att svara på enkäten. Det finns enkätsvar från hela landet, vilket framgår av antalet inkomna svar per distrikt. Däremot varierar det procentuella bortfallet, eller omvänt svarsfrekvensen, mellan distrikten. Tabell 1. Fördelning av män och kvinnor per vattendistrikt bland de som deltar. Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Män Kvinnor

7 Tabell. Antal råd, medlemmar och svarsfrekvens per vattendistrikt. Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Totalt Antal vattenråd Antal medlemmar Varav personer som är dubletter E-postadresser som inte fungerade Netto personer som tagit emot enkätinbjudan Inkomna svar Svarsfrekvens netto 6% 0% 5% % 1% 9% Andel svarande vars roll är att vara styrelse Medlem/nätverk 0% 60% % 67% 0% 60% 5% 55% 9% 61% I det följande presenteras en sammanfattning av resultaten från enkäten.. REPRESENTERAR EN ORGANISATION I VATTENRÅDET Majoriteten av de svarande var representanter för sitt arbete eller ideell organisation medan 188 personer företrädde sig självt. Frågan som ställdes var Deltar du i vattenrådet som representant för någon av nedanstående organisationer? och det fanns färdiga svarsalternativ (se Tabell ). På en separat fråga ombads de svarande som angett alternativet branschorganisation att förtydliga sig: LRF angavs av 75 personer Södra skogsägarna angavs av 1 personer. Sveriges fiskevattenägarförbund angavs av 6 personer. Övriga 68 personer angav enstaka organisationsnamn inom skog, turism och fiske. Det var 16 personer som förtydligade vilken branschorganisation de företräder vilket alltså är fler de än de 98 personer som uppgett att de företrädde en branschorganisation (se Tabell ). 7

8 Tabell. Antal personer och procent som företräder en organisation i vattenrådet Organisationstyp Frekvens Kommunal förvaltning 16 16,0 Kommunalpolitisk nämnd 87 9,6 Kommunal verksamhet/bolag 5,8 En branschorganisation 98 10,8 Näringslivet 99 10,9 Lokala intressen, t.ex. byalag, vägföreningen e.dyl. 0, NGO,8 Fiske tex FVO 6 6,9 Länsstyrelsen 1 1,5 Annan organisation 116 1,7 Nej, jag företräder mig själv 188 0,7 Total ,0 För att få en bild av om deltagarna driver en egen verksamhet ställdes frågan Är du verksamhetsutövare?, med färdiga alternativ att fylla i. Skogsbruk och jordbruk var de mest frekventa svaren (se tabell ). Det fanns fler än 910 svar eftersom det var möjligt att fylla i flera alternativ. En individ kan till exempel vara både skogsbrukare och jordbrukare. Det förefaller som om svaren avspeglar vad personen sysslar med och inte om de bedriver egen verksamhet. Det framgår när man läser de svarandes uppgifter som täcker flera frågor. Tabell. Typ av verksamhet som deltagarna arbetar med. Skogsbruk Vattenbruk Jordbruk Industri Fiske Nej Annat Total Frekvens

9 SYNPUNKTER PÅ EGNA INSATSER I VATTENRÅDET. SYNPUNKTER PÅ INSATSER I VATTENRÅDET, Nedanstående synpunkter från vattenrådens medlemmar är alla baserade på att de bedömt påståenden som fanns i enkäten. De svarande har markerat i vilken grad de instämmer eller inte i respektive påstående. Påståendena bedömdes med hjälp av en femgradig skala där 1 är instämmer inte alls och det högsta värdet 5 är instämmer helt. Synpunkterna redovisas i tabeller utifrån ett nationellt perspektiv. Det betyder att tabellerna visar alla givna svar, uttryckt i procent, oberoende av distriktstillhörighet. Svaren från medlemmar vid respektive vattendistrikt hittas i Bilaga A. Enkätens påståenden har grupperats efter tematiska områden och redovisas med en till två diagram per sida. Den exakta formuleringen som använts i enkäten återfinns i punktform ovanför tabellerna på respektive sida..1 SYNPUNKTER PÅ EGNA INSATSER I VATTENRÅDET Enkäten gav sex påståenden där den egna insatsen bedömdes. Min egen insats för att medverka i vattenrådet är omfattande 9

10 SYNPUNKTER PÅ EGNA INSATSER I VATTENRÅDET Min arbetsinsats i vattenrådet står i proportion till resultaten i vattenkvalitet som har uppnåtts eller som kommer att uppnås Att delta i vattenrådet är lärorikt 10

11 SYNPUNKTER PÅ EGNA INSATSER I VATTENRÅDET Att delta i vattenrådet ger stora möjligheter att påverka miljön Jag får gehör för mina åsikter inom vattenrådet 11

12 SYNPUNKTER PÅ EGNA INSATSER I VATTENRÅDET Mina insatser fyller en viktig funktion för att skapa en god status på vattnet i samhället 1

13 SYNPUNKTER PÅ EGET ANSVAR I VATTENRÅDET. SYNPUNKTER PÅ EGET ANSVAR Fyra påståenden i enkäten avsåg hur man ser på sitt ansvar. Det är inte mitt ansvar att komma tillrätta med försämringar i vattenkvaliteten Jag anser att jag bör arbeta med vattenfrågor i allmänhet 1

14 SYNPUNKTER PÅ EGET ANSVAR I VATTENRÅDET Jag skulle få dåligt samvete om jag inte arbetade med vattenfrågor Omgivningen förväntar sig att jag ska vara engagerad i vattenrådet 1

15 SYNPUNKTER PÅ EGET ANSVAR I VATTENRÅDET De som representerade en organisation fick bedöma ett extra påstående. Inom vår organisation anser vi att vi bör arbeta med vattenfrågor 15

16 SYNPUNKTER PÅ MÅLET MED VATTENRÅDSARBETET. SYNPUNKTER PÅ MÅLET MED VATTENRÅDSARBETET Sex påståenden om målet som medlemmen har med sitt vattenrådsarbete kunde bedömas. Det är bra för mig och/eller min verksamhet Det är något jag anser att jag bör göra 16

17 SYNPUNKTER PÅ MÅLET MED VATTENRÅDSARBETET Det är något som andra i min omgivning och/eller bransch anser att jag bör göra I första hand för att bevaka specifika frågor som berör mig starkt 17

18 SYNPUNKTER PÅ MÅLET MED VATTENRÅDSARBETET Det är viktigt att arbeta med miljö och vattenfrågor I första hand för att få kontakt med viktiga personer 18

19 SYNPUNKTER PÅ BEREDSKAP FÖR INSATS. SYNPUNKTER PÅ BEREDSKAP FÖR INSATS I ett av påståendena bedömdes den insats vattenrådsmedlemmen är beredd att göra. Jag och min organisation är beredd(a) att genomföra de faktiska åtgärder som krävs för att vattnet ska nå god status 19

20 SYNPUNKTER PÅ VATTENRÅDENS UPPGIFT.5 SYNPUNKTER PÅ VATTENRÅDENS UPPGIFT Genom fyra påstående bedömdes vattenrådens uppgift. Vattenrådet ska prioritera att vara: En mötesplats för dialog och demokrati i vattenförvaltningen En kunskapsspridare och informatör 0

21 SYNPUNKTER PÅ VATTENRÅDENS UPPGIFT En part som positionerar sig gentemot externa påbud En pådrivare i vattenfrågor 1

22 SYNPUNKTER PÅ KOPPLING MELLAN VATTENRÅD OCH DISTRIKTETS VATTENDELEGATION.6 SYNPUNKTER PÅ KOPPLING MELLAN VATTENRÅD OCH DISTRIKTETS VATTENDELEGATION Kopplingen mellan vattenrådet och den vattendelegation i vattendistriktet som beslutar om miljökvalitetsnormer och åtgärder belystes genom nedanstående påstående: Mitt vattenråd har gemensam uppfattning med vattendelegationen om vilka åtgärder som krävs för att nå god status.

23 SYNPUNKTER PÅ VATTENARBETET I SVERIGE.7 SYNPUNKTER PÅ VATTENARBETET I SVERIGE Enkäten hade två påståenden om vattenarbetet i Sverige. Kopplingen mellan de fastställda miljökvalitetsnormerna och - åtgärdsprogrammet är tydlig för mig Vattendelegations som beslutar om mål och åtgärder tar tillräcklig hänsyn till remissvar och synpunkter från vattenråden

24 SYNPUNKTER PÅ FÖRTROENDET FÖR OMGIVNINGEN.8 SYNPUNKTER PÅ FÖRTROENDE FÖR OMGIVNINGEN Fyra påståenden avsåg förtroende för omgivningen. Jag har förtroende för att personer som deltar i vattenrådet kommer att genomföra de faktiska åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna Jag har förtroende för människor i allmänhet

25 SYNPUNKTER PÅ FÖRTROENDET FÖR OMGIVNINGEN Jag har förtroende för att myndigheterna gör det de ska för att genomdriva åtgärderna för att nå miljökvalitetsnormerna Jag har förtroende för myndigheter i allmänhet 5

26 SYNPUNKTER OM RÄTTVISA.9 SYNPUNKTER OM RÄTTVISA Påståenden som gällde rättvisa fanns två att bedöma: De krav på tid och pengar som ställs i för att genomföra vattenförbättrande åtgärder fördelas rättvist mellan olika organisationer (inklusive verksamheter) De krav på tid och pengar som ställs för att genomföra vattenförbättrande åtgärder fördelas rättvist mellan olika individer 6

27 SYNPUNKTER PÅ EGEN OSÄKERHET OCH EGEN NÄRMILJÖ.10 SYNPUNKTER PÅ EGEN OSÄKERHET OCH EGEN NÄRMILJÖ Enkäten innehöll sex påstående där den egna säkerheten bedömdes. Bedömningarna av den ekologiska statusen i mitt vattenområde är tillförlitliga Bedömningarna av den kemiska statusen i mitt vattenområde är tillförlitliga 7

28 SYNPUNKTER PÅ EGEN OSÄKERHET OCH EGEN NÄRMILJÖ Diskussioner inom vattenområdet bidrar till att jag blir säkrare på vad andra aktörer är beredda att göra i vattenarbetet Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattnet i de vattenförekomster som finns i min kommun 8

29 SYNPUNKTER PÅ EGEN OSÄKERHET OCH EGEN NÄRMILJÖ De parametrar som används för att mäta ekologisk status i vattnet är begripliga för mig De parametrar som används för att mäta kemisk status i vattnet är begripliga för mig 9

30 SYNPUNKTER OM VATTNET I DEN EGNA KOMMUNEN.11 SYNPUNKTER OM VATTNET I DEN EGNA KOMMUNEN Enkätdeltagaren fick även möjlighet att bedöma påstående gällande vattnet i den egna kommunen. Vattenstatusen i min kommun måste förbättras Kvaliteten på vattnet i de vattenförekomster som finns i min kommun är god 0

31 SYNPUNKTER OM VATTNET I DEN EGNA KOMMUNEN Jag upplever att jag är väl insatt i frågor som rör vattnets kvalitet Många påståenden om försämringar i vattnet är överdrivna 1

32 SYNPUNKTER OM VATTNET I DEN EGNA KOMMUNEN De åtgärder som framgår av det beslutade åtgärdsprogrammet kommer leda till att god status uppnås i min kommun Att utföra åtgärderna förbättrar vattenkvaliteten på lång sikt

33 SYNPUNKTER OM VATTNET I DEN EGNA KOMMUNEN De åtgärder jag/min organisation gör spelar ingen roll för att påverka vattenkvaliteten i kommunen som helhet

34 BILAGA A. ENKÄTSVAR REDOVISAT PER VATTENDISTRIKT I rapporten har alla enkätfrågor redovisats utifrån ett nationellt perspektiv. I denna bilaga redovisas istället enkätsvaren för varje distrikt baserat på de svar som inkommit från medlemmarna. Det finns fem vattendistrikt och de är: Bottenviken () Bottenhavet () Norra Östersjön () Södra Östersjön () Västerhavet (). Påståendena i enkäten redovisas ovanför varje figur i fullständig formulering, så som de ställdes vid undersökningen. Min egen insats för att medverka i vattenrådet är omfattande 1 Egen insats för att medverka i vattenrådet är omfattande

35 Min arbetsinsats i vattenrådet står i proportion till resultaten i vattenkvalitet som har uppnåtts eller som kommer att uppnås 1 Min insats i vattenrådet proportionerligt resultat i vattenkvalitet Att delta i vattenrådet är lärorikt 5 1 Att delta i vattenrådet är lärorikt 5

36 Att delta i vattenrådet get stora möjligheter att påverka miljön 1 Att delta i vattenrådet ger stora möjligheter att påverka miljön Jag får gehör för mina åsikter inom vattenområdet 1 Jag får gehör för mina åsikter inom vattenrådet 6

37 Mina insatser fyller en viktig funktion för att skapa en god status på vattnet i samhället 1 Mina insatser fyller en viktig funktion för god status på vattnet i samhället Det är inte mitt ansvar att komma tillrätta med försämringar i vattenkvaliteten 1 Eget ansvar: Inte mitt ansvar komma tillrätta m försämringar i vattenkvaliteten 7

38 Jag anser att jag bör arbeta med vattenfrågor i allmänhet 1 Eget ansvar: Jag anser att jag bör arbeta med vattenfrågor i allmänhet Jag skulle få dåligt samvete om jag inte arbetade med vattenfrågor 1 Eget ansvar: Jag skulle få dåligt samvete om jag inte arbetade med vattenfrågor 8

39 Omgivningen förväntar sig att jag ska vara engagerad i vattenrådet 1 Eget ansvar: Omgivningen förväntar sig att jag ska vara engagerad i vattenrådet Inom vår organisation anser vi att vi bör arbeta med vattenfrågor Instämmer inte alls 5 Ej relevant Instämmer helt Inom vår organisation anser vi att vi bör 9

40 Det är bra för mig och/eller min verksamhet 1 MÅL1: Det är bra för mig och/eller min verksamhet Det är något jag anser att jag bör göra 1 MÅL: Det är något jag anse att jag bör göra 0

41 Det är något som andra i min omgivning och/eller bransch anser att jag bör göra 1 MÅL: Andra i min omgivning/bransch anser att jag bör göra I första hand för att bevaka specifika frågor som rör mig starkt 1 MÅL: Orsak till deltagande: Bevaka specifika frågor som berör mig starkt 1

42 Det är viktigt att arbeta med miljö och vattenfrågor 8 6 MÅL5: Det är viktigt att arbeta med miljö och vattenfrågor I första hand för att få kontakt med viktiga personer 1 MÅL6: Få kontakt med viktiga personer

43 Jag och min organisation är beredd(a) att genomföra de faktiska åtgärder som krävs för att vattnet ska nå god status 1 Beredd att genomföra åtgärder för god vattenstatus Vattenrådet ska prioritera att vara: en mötesplats för dialog och demokrati i vattenförvaltningen VR prio: Mötesplats f dialog och demokrati i vattenförvaltningen

44 Vattenrådet ska prioritera att vara: en kunskapsspridare och informatör 6 VR prio: En kunskapsspridare och informatör Vattenrådet ska prioritera att vara: en part som positionerar sig gentemot externa påbud 1 VR prio: En part som positionerar sig gentemot externa påbud

45 Vattenrådet ska prioritera att vara: en pådrivare i vattenfrågor VR prio: En pådrivare i vattenfrågor Mitt vattenråd har gemensam uppfattning med vattendelegationen om vilka åtgärder som krävs för att nå god status 1 Vattenrådet gemensam uppfattning m vattendelegationen om åtgärder för god 5

46 Kopplingen mellan de fastställda miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet är tydlig för mig 1 Koppling mellan fastställda miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet tydlig Vattendelegationen som beslutar om mål och åtgärder tar tillräcklig hänsyn till remissvar och synpunkter från vattenråden 5 1 Vattendelegationen tar hänsyn till remissvar/synpunkter från vattenråden 6

47 Jag har förtroende för att personer som deltar i vattenrådet kommer att genomföra de faktiska åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna 1 Förptroende A: Pers. i vattenrådet kommer genomföra åtgärder f att nå miljökvalitetsnormer Jag har förtroende för människor i allmänhet 5 1 Förrtroende B: Människor i allmänhet 7

48 Jag har förtroende för att myndigheterna gör det de ska för att genomdriva åtgärderna för att nå miljökvalitetsnormerna 1 Fötroende C: Myndigheterna genomdriver åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Jag har förtroende för myndigheter i allmänhet 5 1 Förtroende D: Fö myndigheter i allmänhet 8

49 De krav på tid och pengar som ställs för att genomföra vattenförbättrande åtgärder fördelas rättvist mellan olika organisationer (inklusive verksamheter) 5 1 Krav på åtgärder fördelas rättvist mellan verksamheter De krav på tid och pengar som ställs för att genomföra vattenförbättrande åtgärder fördelas rättvist mellan olika individer Krav på åtgärder fördelas rättvist mellan individer 9

50 Bedömningarna av den ekologiska statusen i mitt vattenområde är tillförlitliga 1 6 a Bedömningarna av den ekologiska statusen är tillförlitliga Bedömningarna av den kemiska statusen i mitt vattenområde är tillförlitliga 1 Bedömningarna av den kemiska statusen är tillförlitliga 50

51 Diskussioner inom vattenområdet bidrar till att jag blir säkrare på vad andra aktörer är beredda att göra i vattenarbetet 1 Diskussioner gör mig säkrare på andra aktörers beredskap i vattenarb. Det behövs omfattande åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattnet i de vattenförekomster som finns i min kommun 1 Det behövs omfattande åtgärder f att förbättra kvaliteten på vattnet 51

52 De parametrar som används för att mäta ekologisk status i vattnet är begripliga för mig 1 Parametrarna för att mäta ekologisk status i vattnet begripliga De parametrar som används för att mäta kemisk status i vattnet är begripliga för mig 1 Parametrarna för att mäta kemisk status i vattnet är begripliga 5

53 Vattenstatusen i min kommun måste förbättras 5 1 Vattnet i kommunen: Vattenstatusen måste förbättras Kvaliteten på vattnet i de förekomster som finns i min kommun är god 1 I kommunen: Kvaliteten på vattnet är god 5

54 Jag upplever att jag är väl insatt i frågor som rör vattnets kvalitet 5 1 I kommunen: Jag är väl insatt i frågor som rrör vattnets kvalitet Många påståenden om försämringar i vattnet är överdrivna 1 I kommunen: Många påståenden om försämringar i vattnet är överdrivna 5

55 De åtgärder som framgår av det beslutade åtgärdsprogrammet kommer leda till att god status uppnås i min kommun 1 I kommunen: Åtgärder i åtgärdsprogrammet kommer leda till god status Att utföra åtgärderna förbättrar vattenkvaliteten på lång sikt 5 1 I kommunen: Att utföra åtgärderna förbättrar vattenkvaliteten på sikt 55

56 De åtgärder jag/min organisation gör spelar ingen roll för att påverka vattenkvaliteten i kommunen som helhet 5 1 I kommunen: Åtgärderna vi gör spelar ingen roll för vattenkvaliteten 56

57 57

58 58