Vad influerar Guldpriset? En studie om Råvarors influens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad influerar Guldpriset? En studie om Råvarors influens"

Transkript

1 Lund School of Economics Bachelor Essay in Finance Vad influerar Guldpriset? En studie om Råvarors influens Abstrakt Denna studie är baserad på att förstå om det finns en influens från andra ädelmetaller, industrimetaller och vätskor på variationen i guldpriset. Studien ger ytterligare ett alternativ på forskning om vad som influerar guldpriset och tordes vara unik. Regressionsanalys används för att se om några av metallerna eller vätskorna kan förklara något av variationen på guldpriset. Av samtliga testade, visade några industrimetaller mest signifikans, och därmed tordes vara de enda som kan förklara en del av variationerna på guldpriset. Ytterligare forskning på området krävs för att definitivt kunna dra en mer korrekt slutsats, men studien innehåller ändå väldigt viktiga resultat. Författare: Nicklas Svensson(851202) Handledare: Birger Nilsson

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Ändamål Bidrag Begränsningar Tidigare forskning Forskning av ej akademisk karaktär Historia och allmänt Inflation och dollarn Deflation Akademisk forskning Influens av råvarors utdelning på guldpriset APGARCH modellen Investerares val Handelsinstrument för guld De två mest vanliga handelsinstrument Futures Exchange Traded Funds Skillnaden i hävstångseffekt: Guld ETF och Guld Futures Hypoteser Metod Översikt Regressionsanalys Regressionsförståelse Samtliga oberoende variabler Risker med regressionsanalys Uppställning av regressioner Guld mot guld(hypotes 1) Vätskor(Hypotes 2) Ädelmetaller(Hypotes 2) Industrimetaller(Hypotes 3) Notis till samtliga regressioner... 20

3 6 Data Översikt Observationer och förklaring till data Borttagna observationer Icke-stationär data Data för samtliga Vätskor Ädelmetaller Industrimetaller Resultat Guldets influens på guldet Vätskor Brentolja Crudeolja Ädelmetaller Silver Platina Palladium Multipel regression Industrimetaller Aluminium Koppar Nickel Zink Stål Multipla regressioner Koppar och Nickel Koppar och Zink Nickel och Zink Analys och diskussion Guldets influens på guldet Vätskor Ädelmetaller Industrimetaller... 36

4 8.4.1 Industrimetallers multipla regressioner Diskussion och jämförelser Slutsats Förslag till fortsatt forskning Referenser Appendix Appendix A(Standardiserat futureskontrakt) Appendix B(Vätskor) Appendix C(Ädelmetaller) Appendix D(Industrimetaller)... 67

5 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Efter finanskrisen hösten 2008 har guldpriset haft en mirakulös prisutveckling. Om man studerar prisutvecklingen, från då till nu, kan man se att guldet har minskat i värde marginellt några fåtal gånger för att sedan återigen stiga. I kapitel 4 nämner jag att det verkar finnas ett visuellt samband mellan guldprisutvecklingen och prisutvecklingen för andra metaller och vätskor. Vid studier av detta visuella samband fick jag idén till min forskning. Kan det möjligtvis vara så att andra metaller och vätskor influerar guldpriset, eller är sambandet enbart visuellt? Jag testar med hjälp av regressionsanalys om de olika metallerna och vätskorna, presenterade under 5.1.2, har någon förklaring till guldprisets variation. Om det visar sig att ett samband existerar skulle investerare kunna använda sig av denna information för att bättre kunna förutse framtida rörelser i guldpriset. 1.2 Ändmål Ändamålet med denna uppsats är att bättre förstå om andra metaller och vätskor verkligen kan förklara variationerna i guldpriset. Men även att ge investerare en bild över om hur de bör förhålla sig till att investera i guld om andra metaller och vätskor går upp eller ner. 1.3 Bidrag Det finns mycket tidigare forskning på vad som kan tänkas influera guldpriset. Under kapitel 2 i uppsatsen tas upp forskning gjord av banker och även tidigare akademisk forskning. Ju mer jag sökte efter forskning på området, desto mer fann jag. Dock verkar det vara väldigt lite akademisk forskning som gjorts på området. Istället verkar det mesta av forskningen komma från banker och olika institutioner. Min egen forskning tordes vara unik, så mitt bidrag till det finansiella samhället blir ett bevis för eller emot, att andra metaller och vätskor influerar guldpriset. 1.4 Begränsningar Mina begränsningar är till Europa och USA. Guldpriset jag tittar på är det som handlas i New York, även om det finns andra guldmarknader i världen. Mina metaller som kan tänkas influera guldpriset handlas i New York och London. Ädelmetaller handlas i New York och industrimetaller handlas i London. Då det gäller mina vätskor, dvs. brentolja och crudeolja, så handlas brentoljan på LME i London, men har leveranspunkt på Shetlandsöarna. Crudeolja handlas i New York, men har leverans punkt i Oklahoma, USA. Data till regressionerna sträcker sig från till , vilket betyder att mina tester begränsas till denna period. 1

6 Kapitel 2 Tidigare forskning "Gold is money, everything else is credit." - J.P. Morgan, 1912 Anledningen till detta kapitel i uppsatsen är att få läsaren att förstå hur mycket forskning som gjorts inom ämnet: vilka faktorer som influerar guldpriset. På de följande sidorna kommer jag först presentera lite kort om historien och hur den nu ser ut att kanske upprepas. Sedan går jag in på att förklara tre stora faktorer som influerar guldpriset. Dessa tre faktorer är valda efter vad som mest har kommenterats i studier och artiklar. Sist men inte minst kommer tidigare akademisk forskning om guldpriset. Akademisk forskning fann jag med hjälp av Handelshögskolan i Stockholm. 2.1 Forskning av ej akademisk karaktär Historia och allmänt Här nedan i figur 1, kan vi se en graf hämtad från studien Gold as a hedge against the US dollar, som visar guldpriset från början av 1970-talet till början av 2000-talet 1. Figur 1 I studien Short-run and Long-run Determinants of the Price of Gold, så diskutera Eric J Lavin och Robert E Wright att guldpriset på kort sikt bestäms av utbud och efterfrågan. Enligt Eric och Robert så är det på kort sikt endast politiska och finansiella chocker som kan rubba priset på guld 2. På lång sikt diskuteras att influensen kan komma från inflation och förändrade marginalkostnader 3. Om vi fortsätter på marginalkostnaden, och då höga sådana, så är det något den producerande guldindustrin, dvs. gruvindustrin får dras. Om det råder fullständig konkurrens på guldmarknaden, så kommer priset på lång sikt att ställa in sig efter marginalkostnaden 4. Detta kan i sin tur leda till att priset på guldet ökar för att bibehålla nuvarande produktion 5. 1 Forrest Capie, Terrence C Mills, Geoffrey Wood. Gold as a Hedge against the US dollar, World Gold Council September S Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June S26, st.1 3 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June S24, st.6 4 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June S25, st.2 5 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, S.6, st.1 2

7 I Studien: In Gold we trust, skriver dess författare Ronald-Peter Stöferle att i dagens läge då guld apprecierar och valutor deprecierar driver detta upp efterfrågan på guldet 6. Om vi går tillbaka till 1970-talet då guldpriset hade stora positiva förändringar på kort tid. År 1971 steg guldpriset med nästan 20 procent och året efter nästan 50 procent. Året 1974 hade guldpriset stiget hela 80 procent. I figur 2 här under från Ronalds studie kan vi se vad som hände i början av 1970 talet. Figur 2 Vi ser i figuren tre olika typer av staplar: penningmängd, inflation och guldpriset. Enligt Ronald skulle vi i dagens läge kunna stå inför samma typ av staplar. Mellan åren 1961 till 1972 sålde bankerna stora mängder guld. Denna typ av scenario kan vi se lite av i dagens marknad, då man blankar guld i stora mängder. Andra faktorer som att investerare vill bli utsatta för mindre risk och ökad penningmängd från centralbanker kan leda till att vi på 2000 talet återigen kan få en ny massiv ökning av guldpriset 7. Om vi skulle sätta händelserna i början av 1970 talet i relation till idag så skulle priset ligga på cirka 6000 dollar per ounce Inflation och dollarn Kenneth Rogoff som en gång i tiden jobbade som chefsekonom på internationella valutafonden säger i ett uttalande att den amerikanska centralbanken bör sikta på inflationsmål på cirka 6 procent. Detta skulle enligt honom kunna förbättra problemen Amerika står inför idag 9. Även chefsekonomen Olivier Blanchard vid den internationella valutafonden rekommenderade att amerikanska centralbanken bör höja sina förväntningar till åtminstone 4 procents inflation per år, vilket då överensstämmer med hans föregångares åsikter. Några som även överensstämmer med denna tanke är ekonomerna på UBS i sin rapport Gold the ultimate currency 10. Med tanke på att inflationen är ett hett ämne skall vi nu undersöka om den influerar guldpriset. Då jag söker efter forskning på området, finner jag en studie gjord av fyra ekonomer som jobbar vid investmentbanken UBS Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, s.4, st.4 7 Ronald-Peter Stöferle,In Gold we trust, Erste Group, s.6, st.1 8 Ronald-Peter Stöferle,In Gold we trust, Erste Group, s.6, st.1 9 Ronald-Peter Stöferle,In Gold we trust, Erste Group, s.12, st.3 10 Anders Höfert, Dirk Faltin,Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s.15, 11 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG,

8 Det finns alltid två faktorer som influerar priset på guld; penninginflation och guldinflation. Om vi nu mäter priset på guld i dollar så betyder det att om dollarn apprecierar så kommer det medföra att guldet blir dyrare. Notera här dock att guldets värde i sig inte har påverkats, alltså guldets köpkraft har inte influerats 12. Om vi då tittar närmare på just inflationen på guldet i sig, alltså guldinflationen, beror det på hur mycket som bryts varje år. På jordklotet finns idag en bestämd mängd av fysiskt guld. Tills någon kommer på att tillverka guldet på något annat sätt, inte troligt, så finns det en viss siffra för hur mycket ounce 13 guld som vår planet har att tillgå. Detta är anledningen till att guldet är väldigt användbart som valuta 14. Varför jag valde denna forskningsstudie är inte bara för att den är välskriven och lättläst, utan även för att de gör ett ekonometriskt test på sin tes. Tesen gör i anspråk att mängden guld och således mängden pengar, alltså då dollarn, influerar guldpriset 15. Deras ekvation ser ut enligt följande: Ekvation 1 Förklaring av variabler: Den sista variabeln behöver förtydligas. Detta är den faktor som tar hänsyn till den ökade marginalkostnaden som uppstår då en gruva är tömd på guld, eller med andra ord barskrapad 16. Marginalkostnaden är i detta fall den kostnaden som uppstår då man bryter ytterligare en enhet guld. Om vi då tänker rent logiskt borde det vara så att för varje enhet som bryts borde marginalkostnaden vara högre, med tanke på att guldet minskar successivt i gruvan. Tänk så, att du lägger lika mycket timmar nere i gruvan men med tidens gång kommer du upp med mindre kvantitet. Detta innebär ökad marginalkostnad, vilket i sin tur leder till ökat guldpris och det är därför faktorn adderas på i ekvation 1 ovan 17. För att man skall kunna använda ekvation 1 för att prissätta guldet olika år, måste man konstruera ett prisindex. Nationalekonomerna på UBS gör detta genom att sätta guldpriset 1967 som basår och sätter sedan guldpriserna från i relation till Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 14, st ounce= cirka 28 gram 14 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 15, st.1 15 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 14, st.5 16 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 17, st.3 17 Robert H Frank, Microeconomics and Behavior, McGraw-Hill Companies New York, s Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 17, st.3 4

9 De som utfört studien skriver att modellen är inte till för att gissa morgondagens guldpris, utan för att ge en bild av om guldet är över eller undervärderat i förhållande till dollarn. Vi kan då dra slutsatsen att i och med analysen är signifikant så influeras guldpriset av dollar mängden, alltså inflation och total mängd guld, alltså guldinflation. Dock ett varnings tecken här. Enligt deras modell skulle guldpriset i juni 2010 varit ungefär 800 dollar per ounce, vilket då inte stämmer med verkligheten. I figur 3 här under ser vi resultatet av ekvation 1. Den blåa kurvan är den som representerar det verkliga guldpriset och den gula linjen representerar det guldpriset enligt ekvation Figur 3 Dock bör detta resultatet ifrågasättas. I studien Short-run and Long-run Determinants of the Price of Gold, skriven av Eric J Levin och Robert E Wright, så visar de att priset på guld verkar vara högre i perioder med hög inflation. Då finns alltså det sambandet som diskuterats ovan. Men om vi studerar figur 4, en graf av Eric och Robert där vi ser guldpriset som blå kurva och amerikansk inflation som Röd kurva, kan vi se att ovan tes inte håller mellan åren och mellan Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, 2010, s. 17, st.4 20 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of Gold, World Gold Council S.31 5

10 Figur Deflation Om nu deflation uppstår, skriver Ronald-Peter Stöferle i sin studie; In Gold we Trust, att kreditvärdering av företag och länder sänks, och förtroendet för pengar försvinner. Man kan säga att samhället ger upp pengar av papper och börjar förlita sig till råvaror som guld 21. Vi kan i tabell 1 se hur människor valde att placera sina tillgångar i Amerika vid olika tillfällen av deflation i historien 22. Tabell 1 I studien In Gold we trust, kan man läsa att under deflation är guld fördelaktigt. Detta härstammar från att för papperspengar i en deflation finns inget värde 23. Guldet är däremot lättforslat, det är ett bra diversifikationsverktyg, det kan handlas vart än i världen och det är associerat med hög kvalitet. Därför handlas guldet även i hög frekvens i deflation 24. Då tordes det vara så att om nu då efterfrågan på guldet stiger, så bör priset öka, om inte något sker på utbudssidan. Man skulle då kunna påstå med hjälp av studien Short-run and Long-run Determinants of the Gold Price, så influeras guldpriset av deflation, i och med att efterfrågesidan påverkas Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, s.13, st.3 22 Roy Jastram, The Golden constant and Silver, The restless metal, Erste Group 23 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, s.13, st.3 24 Ronald-Peter Stöferle, In Gold we trust, Erste Group, s.12, st.1 25 Eric J Levin, Robert E Wright, Short-run and Long-run Determinants of the price of gold, World Gold Council, June s.24, st.4 6

11 2.2 Akademisk forskning Influens av råvarors utdelning på guldpriset I Studien Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, så försöker de fyra forskarna; Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski att utreda om de snabba ökade investeringarna har skapat en prisbubbla på guldet. Man börjar med att försöka ta fram råvarornas monetära dividend, alltså dess monetära utdelning. Detta sker genom funktion 1: Funktion 1 i formeln är priset på råvaran vid tidpunkten t., är det som brukar kallas för net convenience yield rate och står för vinsten av att ha råvaran fysiskt minus de kostnader som kommer till för förvaring 26. Den sista termen, är kvoten, där 250 är andelen handelsdagar på ett år 27. Den dividend de sedan fick fram ur funktion 1, skulle användas till att göra en regression. Regression 1, är den som används för att söka svar på om det fanns ett samband mellan guldpriset och råvarors dividend. Regression 1 såg ut enligt följande: Regression 1 Anledningen till att man har logaritmerat den beroende- och oberoende variabeln är för att reducera påverkan av extremvärden 28. Man kör regressionen med den vanligaste typen av estimat, dvs. Ordinary least squares, förkortas OLS 29. Regression 1. s resultat för den nominella och det reala data presenteras här nedan 30. Resultat för nominell data 5,7421 0,6082 0,6135 Resultat för reala data 5,7795 0,7610 0,5429 Som vi kan se ovan finner forskarna bevis för att det logaritmerat dividend för råvaror förklarar mer än hälften av variationen i det logaritmerat guldpriset. Om vi tittar ännu närmare på värdena kan vi se att under nominell data, om nu dividend på råvaror ökar med 1 procent så kommer guldpriset gå upp med 0,61 procent. Liknande gäller för de reala data, om dividend på råvaror ökar 1 procent så ökar guldpriset med 0,76 procent Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars University of Munster. s.3 27 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars University of Munster. s.5 28 Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars University of Munster. s.5 29 Damodar N. Gujarati, Essential of Econometrics, Library of Congress s Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars University of Munster. s Jedrzej P. Bialkowski, Martin T. Bohl, Patrick M. Stephan och Tomasz P. Wisniewski, Is There a Speculative Bubble in the Price of Gold?, Mars University of Munster. s.10 7

12 2.2.2 APGARCH modellen I studien APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, försöker, Edel Tully och Brian M Lucey vid University of Dublin, finna svar på om modellen APGARCH är ett bra verktyg för att undersöka vad som influerar guldpriset. I studien kollar man på två kristidpunkter i historien, 1987 och Man undersöker då guldpriset i pengar och på futures 32. Om vi börjar med att titta på modellen APGARCH. Denna modell är en påbyggnad från modellen GARCH, som i sin tur är en vidare byggning från modellen ARCH. Finansiella tidserier består oftast av volatilitets klustering, dvs. olika chocker har en tendens att följa med in i andra perioder. I det fallet uppstår problem med heteroskedasticitet. Detta problem förklaras bättre under ARCH-modellen ser heteroskedasticitet på ett helt nytt sätt. Modellen framför att variansen av fel termen, dvs. variansen av residualerna, beror på kvadrerade feltermer från föregående perioder. ARCH- modellen kan skrivas enligt funktion 2 33 : År 1986 kom en ny variant på ARCH modellen, som kallas GARCH modellen. Denna modell är intressant på grund av att i sin uträkning, tar denna även med själva variansen på feltermen, laggad en period. GARCH modellen kan skrivas enligt funktion 3 34 : Enligt Madhusudan Karmakar så har de båda modellerna blivit mer och mer vanliga för att behandla modeller med heteroskedasticitet. Dessa modeller ger oss volatilitets mått som kan användas för att prissätta olika derivat, att göra riskanalys och att välja värdepappersportfölj 35. Den asymmetriska power GARCH modellen som används i studien är funktion 4 36 : Funktion 2 Funktion 3 Funktion 4 Alpha är parametern för ARCH och Beta är parametern för GARCH. Däremot finns nu en ny parameter med i formeln som måste förklaras. Parametern: är den som mäter den så kallade leverage effekten. Den visar hur variansen asymmetriskt svarar mot negativa kontra positiva finansiella chocker. Den asymmetriska effekten gör så att positiva och negativa chocker behandlas 32 Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin 33 Marno Verbeek, A Guide to Modern Econometrics, Library of Congress s Marno Verbeek, A Guide to Modern Econometrics, Library of Congress s Madhusudan Karmakar, Heteroskedastic Behaviour of the Indian stock market: evidence and explanation, Journal of the Academy of Business and Economics, January Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s. 14 8

13 olika 37. Parametern är FTSE: s marknads avkastningar, angivna i pengar. Parametern är avkastningen på dollarns växelkurs och den sista representerar avkastningen på oljan 38. Vad man sedan gör under resultatet är att man testar olika varianter av GARCH och ARCH modeller för att se vilken som ger bäst passform för data. I min studie kommer jag bara presentera deras resultat för APGARCH modellen, pågrund av att denna gav det bästa resultatet gällande deras data 39. I tabell 2 redovisas resultatet för asymmetriska power GARCH modellen. Tabell 2 Kan börja med att säga att p-värdena är det som presenteras i parenteserna. Alla parametrar i den asymmetriska power GARCH modellen är inte signifikanta i samtliga. Vi kan se att power termen var som störst då de estimerade krispunkten 1987 och den var som lägst vid krispunkten Den asymmetriska termen är positiv i samtliga, dock bara signifikant under krispunkten 2001 och med det kan vi dra slutsatsen att vid krispunkten 1987 saknade data asymmetri 40. Slutsatsen blir att modellen APGARCH verkar vara en bra modell för att undersöka de tre variablerna Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s Edel Tully, Brian M Lucey, APGARCH Investigation of the Main Influences on the Gold Price, University of Dublin. s.21 9

14 3. Investerarnas val Kapitel 3 kommer kort att handla om vilka handelsinstrument man som investerare väljer mellan då man ger sig in på guldmarknaden. Detta är viktigt att förklara med tanke på att investerare påverkar utbudssidan och efterfrågesidan vid prissättning av guldet och då är det viktigt att se på vilket sätt man som investerare inverkar på priset. Valen i kapitel 3 baseras helt och hållet på min intervju med Filip Petersson som är Commodity Strategist på SEB Merchant Banking vid Kungsträdgården i Stockholm. 3.1 Handelsinstrument för guld På dagens marknad måste man som investerare bestämma sig för vad man vill uppnå med sin guldinvestering. Jag går in på World Gold Council och finner där under investment, en liten kortfattad summering av vilka handelsinstrument som finns tillgängliga för den eller de som vill ge sig in på guldmarknaden 42. Mynt och guldtackor. Investerare kan välja mellan flera olika typer av guldmynt. Varje land har olika mynt som har tillverkats av det landets centralbank. Då det gäller guldtackor, är det framförallt den mindre typen som investerare väljer att inkassera. En liten guldtacka är den som väger under 1000 gram 43. Exchange Traded Funds (ETF: S). Detta är en form av handelsinstrument som handlas på en marknad 44.ETF: er diskuteras mer ingående under Futures. Detta är ett handelsinstrument där man har ett underliggande kontrakt. Futures kontrakt är ett avtal om att leverera eller få en leverans av någon vara, till ett förutbestämt pris vid ett specificerat datum. Futures studeras djupare under Optioner. Ett optionskontrakt ger dig som innehavare rätten att köpa eller sälja en viss kvantitet vid ett specificerat datum till ett förutbestämt pris. För att erhålla denna rätt måste man betala en premie 45. Warranter. Detta handelsinstrument ger innehavare rätt att köpa guld till ett bestämt pris, till ett bestämt datum i framtiden. För att erhålla denna rätt måste man som köpare betala en premie 46. Guldkonton(översättningen kan diskuteras). Banker som säljer guld ger i dagens läge investerare två olika möjligheter till att äga fysiskt guld. Det första är ett så kallat Allocated konto som innebär att du äger en tacka eller några mynt som har din signatur på sig. Detta ger ju fördelen att du som investerare har alla rättigheter till guldet du äger. Det andra kontot kallas Unallocated. I detta fall har du som investerare ingen signatur på det guldet som tillhör dig. Detta ger banken rättighet att låna ut ditt guld, och i gengäld slipper du betala hyra för guldet, som du får göra vid Allocated konto. För mindre investerare finns det andra typer av konton. Det finns så kallade Gold Pool konton, där man som investerare kan köpa väldigt lite guld

15 Gold Accumulation Plans. Detta fungerar ungefär som ett vanligt bankkonto. Det fungerar så att man varje månad sätter in pengar på ett konto. För denna summa köps det då guld. När som helst under tiden kan man avbryta och då få guld antingen i fysisk bemärkelse, eller i form av pengar 48. Guldaktier. Detta fungerar som ett substitut till att äga guld i fysisk bemärkelse. Aktiernas värde korrelerar helt och hållet med guldpriset 49. Guldcertifikat. Ett guldcertifikat fungerar ungefär som ett kvitto på att du äger guld. Banker utfärdar dessa certifikat som ger dig möjlighet att äga guld utan att ha det hemma 50. Guldfonder. Detta fungerar så att du investerar pengar i en fond och då har fondförvaltaren investerat dina pengar i guld. Något som bör noteras är att det förmodligen inte finns rena guldfonder. Fonderna investerar i allt från guld till andra mineraler. Detta gör att guldfonden blir mer volatil 51. Strukturerade produkter. I detta fall obligationer och så kallade forwards. Forwards är ett form av kontrakt som ingås mellan två parter om att i framtiden köpa en viss mängd guld, till ett visst pris. Detta är väldigt likt en futurer, dock finns vissa skillnader. Exempel är att futurers handlas på en börs, forwards är mer en over the counter 52 marknad. Ett annat exempel är att forwards ej går att sälja till tredje part, till skillnad från futures. De som handlar med forwards är framförallt stora investerare, som banker och institutioner De två mest vanliga handelsinstrument Så då har jag gått igenom de vanligaste sätten att handla med guld. Vad jag nu tänker göra är att mer ingående förklara futures- och ETF marknaden. Anledningen till detta är att under min intervju med Filip Petersson så berättade han att dessa två är de mest vanligaste handelsinstrumenten för guld Futures Som innan förklarat är futureskontrakt en överenskommelse att i framtiden köpa eller sälja en vara vid ett specificerat datum, till ett specificerat pris. Futures handlas normalt på en börs, där man har så kallad standardiserade kontrakt som ligger färdiga. Börsen ger båda parter säkerhet genom att den garanterar att den andre uppfyller kontraktet 54. Då futureskontraktet skapas av börsen så måste vissa ting vara specificerade. Saker som när, hur, var och till vilket pris är givna punkter i ett i futureskontrakt. Om vi just tittar närmare på hur och var, så brukar det vara den personen som säljer varan, alltså den som går kort i kontraktet, som väljer hur och var leveransen av varan skall ske. Normalt brukar då börsen lägga upp olika alternativ gällande hur och var och sedan väljer personen som gått kort mellan dessa olika alternativ John C. Hull, Options, Futures and other Derivatives, Seventh Edition, Library of congress 2009, s.6 11

16 En annan given punkt i kontraktet är såklart storleken på leveransen. Handlar det om kilo, ton eller kanske bara så lite som gram. Det är väldigt viktigt att börsen som har ansvar för kontraktet sätter rätt mängd. Om börsen sätter för högt eller för lågt kanske ingen handel av just detta kontrakt kommer ske. Den rätta mängden på leveransen sätts efter vilka typer av investerare som skall göra affärer. På vissa börser har man infört så kallade mini contracts. Som man hör på namnet omfattar dessa kontrakt mindre mängd av varan och meningen med detta är att locka till sig investerare med mindre kapital 55. Den största börsen för guldfutures är den i New York. Börsen har namnet: New York Mercantile Exchange COMEX Division, men efter en sammanslagning med Chicago Mercantile Exchange så handlas samtliga på CME Globex 56. Om vi då tittar lite på hur det ser ut då man handlar futures på CME. Här nedan finns tabell 3, som är hämtad från CMEgroup.com och visar handeln av guldfutures. Month Charts Last Change Prior Settle Open High Low Volume Apr May Jun ,293 Hi / Lo Limit No Limit No Limit No Limit Updated 5:51:20 AM CST 4/12/2011 5:36:36 AM CST 4/12/2011 5:55:53 AM CST 4/12/2011 Tabell 3 Om vi betraktar tabell 3 ovan från vänster så kan vi se kontraktets månad och år. I nästa kolumn har vi Charts, som är till för att kunna visa futurespriset grafiskt. Nästa kolumn, som heter Last, indikerar kostnaden för det senaste kontraktet som gick igenom. Kolumnen efter, Change, visar prisskillnaden mellan gårdagens sista avslut och dagens senaste avslut. Change, visar skillnaden mellan kolumnerna Last och Prior Settle, där då Prior Settle visar vilket pris sista avslutet igår hade. Nästa kolumn, Open, är vilket pris det första avslutade kontraktet hade idag. De två nästkommande kolumnerna High, resp. Low ger oss det högsta resp. det lägsta priset för avslutande kontrakt idag. Volume, på svenska: volymen, är hur många gånger kontraktet har handlats under dagen. Den näst sista kolumnen är om priset har en limit. CME group kan sätta in beloppsgränser för var ett kontrakt får kosta. I vårt fall finns ingen limit 57. För vidare studier av vilket kontrakt som gäller för ovan avslut, så finns det under Appendix A bifogat ett underliggande kontrakt. En viktig faktor då priset på guldfutures sätts, är framtida händelser. Här räknas alla möjliga kostnader in. Med tanke på att man aldrig kan förutse framtiden, är priset på guldfutures oftast högre än spotpriset John C. Hull, Options, Futures and other Derivatives, Seventh Edition, Library of congress 2009, s

17 3.2.2 Exchange Traded Funds En ETF är en form av börshandlande fond som har en underliggande tillgång. Det kan röra sig om aktier, index eller råvaror 59. Då en guld ETF öppnas kommer förvaltarna att köpa in stora mängder guld. Det behöver dock inte vara fysiskt. Man kan även investera pengarna i penningmarknadsinstrument och skaffa sig exponeringen genom futuresmarknaden. Sedan lägger förvaltarna guldet i en Korg, där korgen fungerar som en bas till ETF: er. Sedan utfärdar man aktier på denna korg, där en viss mängd aktier är en ETF fond. Så varje fondandel innehåller ett visst antal aktier. Meningen är då att dessa aktier skall följa priset på guldet så att ETF: n ökar i värde 60. Då du sätter in pengar i en ETF, så kommer du äga en viss summa av det totala antalet aktier 61. En ETF är väldigt lik en vanlig aktiefond, dock finns det vissa skillnader. En viktig skillnad är att en ETF prissätts under hela handelsdagen. Aktiefonder prissätts istället vid slutet av varje handelsdag. En annan viktig skillnad är att en ETF kan handlas likadant som en aktie. Den kan handlas kort, dvs. om man nu tror på nedgång i underliggande tillgång. Man kan även köpa ETF: n på margin 62. Margin innebär att man betalar bara för en del av sitt totala köp, vilket då är en form av hävstångseffekt 63. Med margin lånar man pengar av en mäklare, detta lån kostar i form av ränta 64. ETF fonder låter en investerare att delta på guldmarknaden utan att äga guldet på fysiskväg. Då fler och fler investerare har börjat använda sig av diversifikation i sina portföljer, så har guld ETF: er blivit en succé. Utbudet på ETF: er är rätt stort. De utvecklades först i USA i början av 90-talet och idag handlas cirka 810 EFT: er på de amerikanska börserna 65. De flesta guld ETF: er tillåter dig som investerare att köpa väldigt lite guld. Det är en av orsakerna till att ETF: erna har blivit så populära, pågrund av att man som investerare inte alltid har råd att köpa så stora mängder 66. De mest populära ETF: erna i världen idag är 67 : - SPDR Gold Trust. Detta var den första guld ETF: n som öppnade och är fortfarande den mest populära. För vidare information går till: https://www.spdrs.com/product/fund.seam?ticker=gld - ProShares Ultra Gold. Denna är den mest aggressiva guld ETF: n och passar investerare som inte är rädda för risk. Den är designad så att, om guldet går upp med 1 procent så kommer aktierna att öka med 2 procent, alltså dubbelt så mycket. Dock kan det ju gå andra hållet också, om det nu går ner 1 procent, går aktierna ner 2 procent. - Market Vectors Gold Miners fund. Denna ETF: n är en form av spegelbild av NYSE Arca Miners Index, som totalt innehåller 32 gruvbolag. Notera här att denna typ av ETF inte följer guldpriset utan istället följer de 32 bolagens aktier

18 3.2.3 Skillnaden i hävstångseffekt: Guld ETF och Guld Futures Vi pratade ovan om att man kan handla ETF: er på margin, dvs. låna pengar av en mäklare så man kan köpa mycket mer än vad man som investerare har råd med. Problemet är med detta att om du nu skall låna pengar för att kunna köpa mer ETF: er så betyder det att du har kostnader förknippade med lånet. Dessa kostnader kan bli stora om din underliggande tillgång inte går åt rätt håll. Inom futures finns det också något som kallas margin. I detta fall innebär det att du som köper en future måste sätta in pengar på ett konto. Dessa pengar fungerar som säkerhet i den mån att se till så att båda parter fullföljer kontraktet och att även båda parter klarar av variationer i priset på den underliggande tillgången. I slutet av varje handelsdag så kontrollerar börsmäklare priset på den underliggande tillgången. Det kan te sig så att du som investerare i en future får öka din margin på kontot, på grund av ändrat pris på den underliggande tillgången. På ETF: n måste du låna pengar och även betala av med ränta. På futuren däremot behöver du inte betala några räntor eller överhuvudtaget låna pengar för att handla, det enda du behöver göra är att ställa upp med pengar som säkerhet, vilket du realt inte förlorar på 68. Jag skall visa ett exempel som de tar upp i studien Gold Futures vs. Gold ETF:s. I detta fall börjar vi med att köpa ETF till ett värde av 5000 dollar. Detta kommer ungefär att ge oss så pass mycket aktier så vi äger 4 ounces guld om vi antar att vi köper den populäraste ETF: n SPDR Gold ETF. Om vi då istället placerar dessa 5000 dollar på ett margin konto för futures trading så kan vi få upp till 100 ounces guld. I tabell 4 visas först den initiala investeringen, sedan mängden guld vi får för vår investering. Tredje kolumnen ger oss vad värdet på de två är vid en ökning i guldpriset på 10 dollar. Den fjärde ger oss avkastningen på investeringen. Tabell 4 Om guldpriset ökar 10 dollar skulle detta ge en avkastning på ETF: n på 0,8 procent, och med futuren 20 procent 69. Här har vi då bevis för den dåliga hävstångseffekten som ETF: er ger. Då futuren ger oss 100 ounces av guld, så får vi bara 4 ounce av guld på ETF: n. För att ETF: n skall generera någon märkbar avkastning så måste guldpriset förändras mer än märkbart s.2, s s.2, 3 14

19 4 Hypoteser Då jag läser Studien Gold The Ultimate Currency av Banken UBS, där de bland annat försöker ta reda på om guldinflationen influerar guldpriset 71, fick jag idén till min första hypotes. Kan det vara så att guldpriset dagen innan, förklarar variationen i guldpriset. Jag misstänker att så kan vara fallet och min första hypotes lyder: Hypotes 1: Guldprisets egna prisvariationer dagen före, förklarar variation i; Guldpriset. I rapporten Commodity Prices and the Influence of the US dollar, försöker Nikos Kavalis ta reda på om dollarn rör sig i linje med andra råvaror. Det var från denna rapport som jag fick min idé till mina andra två hypoteser. Jag började fundera över om det inte kunde finnas ett samband mellan andra råvarupriser och guldpriset. I mitt sökande efter forskning på området så finner jag i rapporten: Will oil kill the recovery? från 5 april 2011, två grafer där en visar guldprisets utveckling de senaste nio åren och den andra visar silverprisets de senaste nio åren. Graferna presenteras i figur Figur 5 Jag tyckte personligen att de båda såg ut att ha samma prisutveckling. Kan det vara så att andra råvaror influerar priset på guldet, eller är det bara något som verkar vara så. Då tidigare forskning mer inriktats på valutors och inflations influens, inriktas min på influenser mellan råvaror. Ju mer och mer jag satte mig in i SEB:s rapport såg jag att oljan verkade ha en liknande prisutveckling som guldet. Jag blev då intresserad av att testa om oljan möjligtvis kunde förklara en del av variationerna i guldpriset. Dock måste vissa saker tas i beaktning då det gäller oljan. Det är fotfarande väldiga oroligheter i regionerna Nord Afrika och Mellanöstern, i de så kallade MENA- 71 Anders Höfert, Dirk Faltin, Gold the ultimate Currency, UBS AG, Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery?

20 länderna 73. Bland de största 9 oljeproducerande länderna i världen finns de 5 största i regionen MENA 74. Här till vänster kan vi se vilka länder som ingår i MENA- länderna. Oroligheterna kan leda till att oljepriset rör sig uppåt. Under andra kvartalet 2011 kan vi vänta oss ett högre. Om min forskning påvisar ett samband mellan dessa, skulle man kunna tänka sig ett högre guldpris under I figur 6 kan vi se de två olika graferna för crudeoljan och guldpriset. De har en viss likhet 75. Figur 6 Graferna kommer från SEB:s rapport. Även om bara crudeoljan är representerade ovan, kommer jag även testa brentoljan mot guldet. Mer information om de båda vätskorna kommer senare i studien. Hypotes 2: Oljan och ädelmetallers prisvariationer förklarar variation i; Guldpriset. Då jag läser vidare i rapporten så ser jag att det inte bara finns ädelmetaller, som guld och silver, men även industrimetaller representerade. Då jag studerar graferna för vissa industrimetallers utveckling som koppar, nickel, ser jag att det kan finnas en tendens till att dessa har en prisutveckling, liknande den för guldet, vilket leder till min tredje hypotes. Hypotes 3: Industrimetallers prisvariationer förklarar variation i; Guldpriset. 73 Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery? s Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery? s.4 75 Bjarne Schieldrop, Filip Petersson. SEB Commodities Monthly, Will Oil kill the recovery?

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

Årsberättelse 2011 för Simplicity Råvaror. Simplicity Råvaror 49. Org.nr. 515602-4662 Fondens startdatum 2011.09.

Årsberättelse 2011 för Simplicity Råvaror. Simplicity Råvaror 49. Org.nr. 515602-4662 Fondens startdatum 2011.09. Årsberättelse 2011 för Simplicity Råvaror Org.nr. 515602-4662 Fondens startdatum 2011.09.30 Jämförelseindex S&P GS Commodity Index Tr Kursnotering/Handel Dagligen Utdelning Ja, återinvesteras Insättningsavgift

Läs mer

Aktivt förvaltade ETF:er

Aktivt förvaltade ETF:er Aktivt förvaltade ETF:er Alpcot Capital Management Avanza Forum 19 mars 014 1 4 Alpcot Capital Management Traditionell ETF Aktivt förvaltad ETF Alpcot Russia UCITS ETF 1 1 Alpcot Capital Management Ltd

Läs mer

RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & OEC. www.aktivborshandel.se

RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & OEC. www.aktivborshandel.se RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & Open end certifikat Så fungerar Open end certifikat Vad kan man handla Avgifter Ett exempel - RICI Råvaruindex RBS MINI FUTURES, BULL BEAR CERTIFIKAT & RBS öppnar

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar?

Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar? Hur påverkas priset på guld av olika makroekonomiska variabler och avkastningen på alternativa tillgångar? Författare: Fredrik Matsgård Gustaf Danielsson Kandidatuppsats VT 2013 Handledare: Anne-Marie

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas v.40 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 Marknadskommentar 3 OMXS30, S&P 500 4 Råolja, Naturgas 5 Guld, Koppar 6 USD/SEK, EUR/SEK 7 Silver, Vete 7 Långtidsgrafer 11 Ansvarsfriskrivning 9 januari 2011 vecka 2

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus.

Marknadsföringsmaterial. Bull & Bear. Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. Marknadsföringsmaterial Bull & Bear Handla rätt och få minst dubbla avkastningen. Oavsett om du tror på plus eller minus. När du bestämt dig för dubbla avkastningen Bull Du tror på en uppgång i marknaden.

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Är du Bull, Bear eller Chicken?

Är du Bull, Bear eller Chicken? www.handelsbanken.se/bullbear HANDELSBANKENS BULL & BEAR CERTIFIKAT Är du Bull, Bear eller Chicken? Bull Du tror på en uppgång i marknaden och kastar dina horn uppåt. Har du rätt tjänar du dubbelt så mycket

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013

Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 Hugin & Munin - Weekly Market Briefing 5-2013 En god start på året för aktiemarknaderna Januari månad har varit en period med stark kursutveckling på aktiemarknaderna och flera andra tecken visar på att

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER

OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER OPTIONSSTRATEGIER SNABBGUIDE AKTIEOPTIONER Optioner ger investerare många möjligheter eftersom det finns strategier för alla olika marknadslägen. De är också effektiva verktyg för att försäkra innehav

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

NORDEA BANK AB (PUBL):S OCH NORDEA BANK FINLAND ABP:s EMISSIONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT

NORDEA BANK AB (PUBL):S OCH NORDEA BANK FINLAND ABP:s EMISSIONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT NORDEA BANK AB (PUBL):S OCH NORDEA BANK FINLAND ABP:s EMISSIONSPROGRAM FÖR WARRANTER OCH CERTIFIKAT SLUTLIGA VILLKOR FÖR CERTIFIKAT SERIE BEAR/BULL RÅVARER För Instrument skall gälla Allmänna Villkor för

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband

Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband Datorövningen utförs i grupper om två personer. I denna datorövning skall ni använda Minitab för att 1. anpassa och tolka analysen av en exponentiell

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se

Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Peter von Euler peeu01@handelsbanken.se Lanserade den första börshandlade fonden i Norden, redan år 2000 Först i världen med negativ exponering och hävstång Förvaltar ca 20 000 mkr fördelat på 10 fonder

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE BULL-CERTIFIKAT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Bull-certifikat (även

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

VM-UPDATE. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-Aktier. börs. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev från Börstjänaren

VM-UPDATE. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-Aktier. börs. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev från Börstjänaren ATE VALUTOR AKTIER RÅVAROR INDEX ETT MARKNADSBREV FRÅN BÖRSTJÄNAREN VÄRLDSMARKNADEN UPDATE VALUTOR AKTIER RÅVAROR INDEX ETT MARKNADSBREV FRÅN BÖRSTJÄNAREN VÄRLDSMARKNADEN UPDATE VALUTOR AKTIER RÅVAROR

Läs mer

Quesada Globalfond Halvårsredogörelse 2015

Quesada Globalfond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Globalfond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Global Placeringsinriktning Quesada Global är en aktiefond som huvudsakligen placerar i börshandlade indexfonder i olika branscher och regioner över hela

Läs mer

Börshandlade certifikat 1:1

Börshandlade certifikat 1:1 Börshandlade certifikat 1:1 1:1-certifikat passar dig som tror att en viss tillgång eller marknad ska stiga i värde. 1:1-certifikat passar både för kortsiktiga och långsiktiga investeringar. 1:1-certifikat

Läs mer

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden

Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Handel med ETF:er i primär- & sekundärmarknaden Jacob Sternius, Chef ETF, Carnegie Fonder Carnegie Investment Bank AB Primär och sekundärmarknad Fondbolag Andelar Aktiekorg Market maker Market maker Market

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

www.handelsbanken.se/certifikat Välkommen till en råare sida av Handelsbanken

www.handelsbanken.se/certifikat Välkommen till en råare sida av Handelsbanken www.handelsbanken.se/certifikat Välkommen till en råare sida av Handelsbanken Nu kan du handla råvaror lika enkelt som när du handlar varor i butiken Visst har du hört uttrycket lägg inte alla ägg i samma

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

NASDAQ GLOBAL INDEXES

NASDAQ GLOBAL INDEXES NASDAQ GLOBAL INDEXES Presented by: Peter Tengzelius Product Lead Manager NASDAQ Global Information Services AGENDA Nasdaq Index overview Selected Index launches 2010-2013 Index Offering Smart Beta Nasdaq

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Q2 2010. Serendip Invest. Kvartalsrapport

Q2 2010. Serendip Invest. Kvartalsrapport Q2 2010 Serendip Invest Kvartalsrapport Serendip Invest Hej vänner! Andelsvärde per 30 juni 2010 10 083 SEK Andelsvärdet steg under årets första halvår med 0,83%. Detta var bättre både i jämförelse med

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden

Läs mer

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem Avsnitt Linjära ekvationssystem Elementära radoperationer Gausseliminering Exempel Räkneschema Exempel med exakt en lösning Exempel med parameterlösning Exempel utan lösning Slutschema Avläsa lösningen

Läs mer

Guld, ett gyllene inslag i portföljen?

Guld, ett gyllene inslag i portföljen? LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling Magisteruppsats Internationella ekonomprogrammet HT 2010 Guld, ett gyllene inslag i portföljen? -En studie om guldets diversifieringsegenskaper

Läs mer

Strukturakademin 10 Portföljteori

Strukturakademin 10 Portföljteori Strukturakademin 10 Portföljteori 1. Modern Portföljteori 2. Diversifiering 3. Korrelation 4. Diversifierbar samt icke-diversifierbar risk 5. Allokering 6. Fungerar diversifiering alltid? 7. Rebalansering/Omallokering

Läs mer

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier

Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2015 2 3 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

VECKOBREV v.38 sep-11

VECKOBREV v.38 sep-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska BNP-tillväxten för det andra kvartalet fastställdes till 0,9 % medan årstakten fastställdes till 4,9 %. Preliminära siffror var 1,0 % samt 5,3 %. Revideringarna

Läs mer

BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT

BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BULL BEAR-CERTIFIKAT BULL & BEAR-CERTIFIKAT Daglig hävstång Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka

Läs mer

VM-UPDATE. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-Aktier. börs. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev från Börstjänaren

VM-UPDATE. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-Aktier. börs. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev från Börstjänaren ATE VALUTOR AKTIER RÅVAROR INDEX ETT MARKNADSBREV FRÅN BÖRSTJÄNAREN VÄRLDSMARKNADEN UPDATE VALUTOR AKTIER RÅVAROR INDEX ETT MARKNADSBREV FRÅN BÖRSTJÄNAREN VÄRLDSMARKNADEN UPDATE VALUTOR AKTIER RÅVAROR

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google.

AID:... Uppgift 1 (2 poäng) Definiera kortfattat följande begrepp. a) IRR b) APR c) Going concern d) APV. Lösningsförslag: Se Lärobok och/alt Google. Notera att det är lösningsförslag. Inga utförliga lösningar till triviala definitioner och inga utvecklade svar på essä-typ frågor. Och, att kursen undervisas lite olika år från år. År 2013 mera från Kap

Läs mer

Slutliga Villkor för Lån 1238 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program

Slutliga Villkor för Lån 1238 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program Slutliga Villkor för Lån 1238 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla allmänna villkor för rubricerat MTN-program av den 27 juni 2008

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR SVENSKA HANDELSBANKEN AB (PUBL), FILIALVERKSAMHETEN I FINLAND MASSKULDEBREVSLÅN 31

LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR SVENSKA HANDELSBANKEN AB (PUBL), FILIALVERKSAMHETEN I FINLAND MASSKULDEBREVSLÅN 31 LÅNESPECIFIKA VILLKOR FÖR SVENSKA HANDELSBANKEN AB (PUBL), FILIALVERKSAMHETEN I FINLAND MASSKULDEBREVSLÅN 31 Dessa lånespecifika villkor utgör tillsammans med de allmänna villkoren för Svenska Handelsbanken

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP

BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP BNP PARIBAS BULL AND BEAR EDUCATED TRADING BEAR OMX X10 BNP BULL OMX X10 BNP Daglig hävstång x10 Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER

1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER PRISLISTA 1. DEPÅAVGIFTER OCH AVGIFTER FÖR REALTIDSKURSER CMC Markets tar inte ut några depåavgifter och alla realtidskurser och orderdjup på våra instrument är helt kostnadsfria. Kontotyp Depåavgift Realtidskurser

Läs mer

SG Oljewarranter. investera i världens mest handlade råvara

SG Oljewarranter. investera i världens mest handlade råvara SG Oljewarranter investera i världens mest handlade råvara begrepp vad är en warrant? Oljetermin Den underliggande tillgången för oljewarranter. Terminen noteras på International Petroleum Exchange (IPE)

Läs mer

Slutliga Villkor för Lån 1151 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program

Slutliga Villkor för Lån 1151 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program Slutliga Villkor för Lån 1151 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla allmänna villkor för rubricerat MTN-program av den 27 juni 2008

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER

BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER BEHÄRSKA MARKNADEN PÅ 10 MINUTER VARNING HÖGRISKINVESTERING: valutahandel (forex) och spekulationer i prisförändringar (CFD:s) är mycket spekulativa och innebär en hög risknivå och passar kanske inte alla

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK

Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK v.40 29 november 2009 Innehåll 1 Marknadsöversikt 2 OMXS30, S&P 500 3 Råolja, Naturgas 4 Guld, Koppar 5 USD/SEK, EUR/SEK 6 Majs, Vete 7 Dubai debt fear 8 Råvarukommentar 9 Högbergs högläge: Mjölkkossor

Läs mer

Historisk utveckling. Geografisk fördelning

Historisk utveckling. Geografisk fördelning Oak Capital erbjuder för närvarande en trendanpassad investering med exponering mot tre mycket välrenomerade fonder och finns både som kapitalskydd och hävstångscertifikat. Placeringen bygger som bekant

Läs mer

Bomull. färdigplockat? börs. Halverat bomullspris

Bomull. färdigplockat? börs. Halverat bomullspris Bomull färdigplockat? En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Halverat bomullspris I början av året låg bomullspriset på $2.20

Läs mer

Del 17 Optionens lösenpris

Del 17 Optionens lösenpris Del 17 Optionens lösenpris Innehåll Optioner... 3 Optionens lösenkurs... 3 At the money... 3 In the money... 3 Out of the money... 4 Priset... 4 Kapitalskyddet... 5 Sammanfattning... 6 Strukturerade placeringar

Läs mer

BNP PARIBAS MINI FUTURES EDUCATED TRADING

BNP PARIBAS MINI FUTURES EDUCATED TRADING BNP PARIBAS MINI FUTURES EDUCATED TRADING En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Mini futures är högriskplaceringar

Läs mer

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Slutliga Villkor för Lån 1138 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program

Slutliga Villkor för Lån 1138 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program Slutliga Villkor för Lån 1138 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla allmänna villkor för rubricerat MTN-program av den 27 juni 2008

Läs mer

Prissättning av optioner

Prissättning av optioner TDB,projektpresentation Niklas Burvall Hua Dong Mikael Laaksonen Peter Malmqvist Daniel Nibon Sammanfattning Optioner är en typ av finansiella derivat. Detta dokument behandlar prissättningen av dessa

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

EDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont

EDUCATED TRADING. Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT. Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont BNP PARIBAS EDUCATED TRADING Daglig hävstång BULL & BEAR-CERTIFIKAT Förstärkt avkastning för dig med kort placeringshorisont En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte

Läs mer

Rådgivning i praktiken

Rådgivning i praktiken Arturo Arques 08-7636964 070-2999372 arturo.arques@seb.se Rådgivning i praktiken 1 Personliga relationer Finansiell ekonomi 2 3 4 Enskilt viktigaste frågan: Överensstämmer kundens riskbenägenhet med den

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer