Nämndhuset, Fleminggatan 4. Chrispinsson. anmälts av. Magnus. Val. e samt ledamot I. Protokollsjustering. vederbörlig. ordning.

Transkript

1 RÅDET TILL SKYDD FÖR STOCKHOLMS SKÖNHET SID 1 (16) Protokoll förtt vid Rådets till skydd för Stockholms skönhet s sammanträde måndagen den 15 april 2013 i Bolindersalen, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Närvarande: Anders A Bodin (ordf.); John Chrispinsson (fr.o.m. 10), Fredrik von Feilitzen, Eje Herlitz, Cajsa C Holmstrand, Ingemar Josefsson, Anders Jönssonn (t.o.m. 13), Henrik Nerlund, Erling Norrby, Inga Varg, Iréne Vestman; Martin Rörby, rådets sekreterare samt Monica Hector, handläggare. Förhinder att närvara hade anmälts av Magnus Olausson ochh Mia Torpe. Vid sammanträdet deltog även: Helena Hultgren, Helena Persson, Maria Sahlstrand, Lena Nordenlöw, stadsbyggnads dskontoret samt Tony Andersson, plankonsult, WSP. 1. Val av protokollförare för dagens sammanträde samt justerare, dagordningg Valdes sekreteraren M Rörby att föra protokoll vid dagens sammanträdes e samt ledamot I Vestman att jämte ordförande justera protokollet. Beslöts ta upp ärendena i ordningen: 1-10, 18, 12-13,11, återupptogs 12-13, 14, 19, 20, 26, 15, 21, 24, 2 25, 16, 17, 22 och Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 6 maj 2013, kl. k Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegerade sammanträder den 222 april 2013, kl Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Anmäldes att protokoll fört vid rådets delegationssammanträde justerats i vederbörlig ordning.

2 SID 2 (16) 6. Rådet: Val av rådets trettonde ledamot (SR Dnr ) Återupptogs ärende bordlagt vid sammanträde ( 4) angående val av rådets trettonde ledamot. Genom formellt beslut bekräftades det enhälliga valet av Inga Varg, arkitekt SAR/MSA till rådets trettonde ledamot. Ordföranden hälsade därefter nya ledamoten välkommen till Skönhetsrådet. 7. Rådet: Nya ledamoten val av delegationsgrupp Valdes ledamoten I Varg att ingå i Skönhetsrådets delegerade för Plan- och bygglovsärenden. 8. Rådet: Revisionsberättelse för år 2012; från stadsrevisionen. (SR Dnr ) Förelåg av Stadsrevisionen upprättad revisionsberättelse för Skönhetsrådet. Erinrades att revisionen av Skönhetsrådets verksamhet för år 2012 avslutats samt att Skönhetsrådet och dess ledamöter beviljats ansvarsfrihet. Enligt revisionskontorets bedömning har verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet med protokollsutdrag. 9. Rådet: Tertialrapport (SR Dnr ) Förelåg av sekreteraren utformat förslag till Tertialrapport Antogs förslag till Tertialrapport som rådets. Anmäldes ärenden enligt bilaga Anmälningsärenden 11. Sekreteraren informerar Meddelade sekreteraren att han är ombedd att föreläsa under rubriken Hökarängen i arkitekturhistorien vid ett evenemang arrangerat av Farsta stadsdelsnämnd den 25 april.

3 SID 3 (16) 12. Linjalen och Ögonmåttet, förslag till tillägg av detaljplaner för kvarteren (SR Dnr ) samt Södermalm 9:10 m.fl., område kring Rosenlundsparken, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Linjalen och Ögonmåttet, förslag till tillägg av detaljplaner samt Södermalm 9:10 m.fl., område kring Rosenlundsparken, förslag till detaljplan. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Bordlades ärendet till en senare paragraf. 13. Kristineberg 1:10, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Kristineberg 1:10, förslag till detaljplan. Helena Hultgren, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan som innebär att park- och gatumark överförs till kvartersmark för kontorsbebyggelse och teknisk anläggning längs Essingeleden. Bebyggelsen utgörs av tre huskroppar i 6-7 våningar med lägre länkbyggnader emellan samt med garage i källarplan. Kontorshusen ska utformas som tre individer med samma gestaltningsmässiga grepp och i höjd trappas ner mot Rålambshovsparken. Planområdet är idag inte ett område man kan använda till rekreation eller naturupplevelser p.g.a. den hårt trafikerade Essingeleden strax intill. Inom området finns annars ett fint ekbestånd och närheten till Kristinebergs slott med sin park skulle kunna motivera ett nollalternativ om förutsättningarna varit andra. Skönhetsrådet ställde sig därför inte negativt till att platsen bebyggs däremot ansåg rådet att flera delar i planförslaget måste bearbetas. Ett av de största problemen i Essingeledens närhet är de kvartersstora byggnadsvolymerna och den brist på stadsmässiga kvaliteter och trivsam skala som präglar stora delar av t.ex. Lindhagensgatan. Med föreliggande förslag fortsätter man dessvärre att planera med denna stora skala. Även om remissunderlaget beskriver att de tre kontorsvolymerna ska utformas som olika individer talar bildmaterialet i motsatt riktning strömlinjeformade löpmeterfasader mot Essingeleden med mycket liten variation byggnaderna sinsemellan. Enligt rådet behöver inte motorvägens form kunna avläsas i arkitekturen utan det är byggnadernas gruppering och axlar som man i första hand uppfattar från trafikleden. Stora volymer med likartat uttryck borgar inte för en positivt laddad stadsbygd. Detta mycket storskaliga gestaltningsgrepp kommer att få särskilt negativa konsekvenser mot

4 SID 4 (16) (forts 13) Kristinebergs slottsväg där gaturum och möte med tillkommande bebyggelse kräver ett annat förhållningssätt. Förslaget måste därför omarbetas och kontorsbyggnaderna brytas ned i skalan och ges variation i uttrycket. Skönhetsrådet var också kritiskt till det norra husets byggnadshöjd och den silhuett de tre byggnaderna bildar tillsammans som stora och oformliga block. Det talande perspektivet från Tranebergsbron visar tydligt att den norra byggnaden måste sänkas en våning. Ett betydligt mer artikulerad taklandskap som tillför stadssilhuetten kvaliteter är också ett absolut krav enligt rådet. Skönhetsrådet var tveksamt till om de planerade lokalerna, verksamheterna och framtida bostäderna kommer räcka för att göra Kristinebergs slottsväg till en levande och stadsmässig gata. Ett stort problem med gatan är att den saknar målpunkt i söder den slutar stumt mot tunnelbanespåren. Med alla dessa planerade arbetsplatser kan man således förvänta sig liv och rörelse på gatan under kontorstid men rådet ser en risk med att gatan blir tom och dyster på kvällar och helger om inte underlaget är stort nog för att hålla butiker och annat öppet även andra tider på dygnet. Om lokalgatan norr om kvarteret Krillans krog blir den naturliga och trevligare vägen till och från tunnelbanan riskerar gatusträckan i höjd med de två södra husen i det aktuella planområdet att bli ganska ödslig och tom vilket man bör försöka undvika. Även om det inte är aktuellt i dagslägen ansåg rådet att man måste planera för en ny, östlig, tunnelbaneuppgång då en sådan skulle bidra till att ändra rörelsemönstret i området vilket skulle vara positivt. Beslöt rådet tillstyrka förslag till detaljplan med starka erinringar i enlighet med vad som framförts ovan. Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation mot beslutet enligt bilaga 2. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 14. Linjalen och Ögonmåttet, förslag till tillägg av detaljplaner för kvarteren (SR Dnr ) samt Södermalm 9:10 m.fl., område kring Rosenlundsparken, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Återupptogs ärende bordlagt vid 12 angående Linjalen och Ögonmåttet, förslag till tillägg av detaljplaner samt Södermalm 9:10 m.fl., område kring Rosenlundsparken, förslag till detaljplan. Det nya planförslaget innebär att man i Rosenlundsparkens nord-västra del tillför ca 200 bostäder samt förskolelokaler för sex avdelningar, ordnade som ett större stadskvarter längst västerut och ett fristående hus, det så kallade Parkhuset, öster om detta. Den nuvarande förskolebyggnaden föreslås i gengäld riven och marken omvandlad till parkyta. Vidare anger planen att Swedenborgsgatan förlängs söderut från Magnus Ladulåsgatan till

5 SID 5 (16) (forts 14) Grindsgatan och öppnas för busstrafik samtidigt som nuvarande bussgata söder om parken tas bort till förmån för en utökad park. Dessutom anläggs en ny lokalgata parallellt med Magnus Ladulåsgatan norr om det nya bostadskvarteret, d.v.s. söder om det befintliga kvarteret Ögonmåttet. De två tilläggsplanerna syftar till att tillåta/utöka användningen centrumändamål inom den befintliga bebyggelsen i syfte att skapa ett rikare gatuliv med butiker och annan publik verksamhet bottenvåningarna. Avsikten är också att möjliggöra en upprustning av gårdsmiljön inom kvarteret Linjalen samt att stärka denna gårds koppling till Rosenlundsparkens nord-västra del i Åsögatans förlängning. Skönhetsrådet valde att behandla båda de rubricerade ärendena tillsammans. Rådet menade att frågorna är intimt sammankopplade och måste behandlas i ett sammanhang. Dessvärre är kopplingarna mellan ärendena svaga i remisshandlingarna, vilket innebär att för helhetsresultatet relevanta förslag till dellösningar behandlats i förbigående eller inte alls. Särskilt gäller det de befintliga kvarterens anpassning till den nya situation som den tillkommande bebyggelsen och den förändrade gatustrukturen kommer att resultera i. De två ärendena handlar om en central del av Södermalm som trots detta länge varit bortglömd. Läget i skärningspunkten mellan de axlar som utgår från Nytorget i öster och Mariatorget i norr gör detta till en viktig plats av principiell betydelse för hela stadsdelen. Som ett sätt att förtydliga detta förhållande ansåg Skönhetsrådet det både logiskt och rimligt att Swedenborgsgatan förlängs söderut. Viktigt är dock att särskild omsorg läggs på hur den förlängda gatans lutning och anslutning till omkringliggande mark och byggnader görs liksom att den i sin nya del verkligen kommer att uppfattas som gata, inte väg. Skönhetsrådet ansåg att området som är tänkt att tas i anspråk för ett nytt kvarter idag har karaktären mer av överbliven mark än park. Rådet ställde sig därför inte negativt till att marken tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Den föreslagna planformen med en öppen kvartersstruktur finner rådet däremot inte given. Kanske skulle en större stadga kunna uppnås med en lösning som mer går i riktning mot ett storgårdskvarter. Inte minst skulle den befintliga topografin med stora höjdskillnader bättre kunna tas tillvara med en sådan utformning, inbegripet den unika pulkabacken. Ett annat strukturellt problem som Skönhetsrådet fann skäl att uppmärksamma är förskoleavdelningarnas mycket begränsade egna gårdsytor. Den befintliga förskolan som rivs har en egen generös gård, medan det i anslutning till de nya lokalerna endast finns ytterst begränsade utrymmen, så kallade utsläppsgårdar, avsatta för detta behov. Istället förutsätts barnen tas med av personalen till den större nya lekpark som anläggs öster om kvarteret Alnmåttet. Detta är en typ av lösning som rådet här, liksom i många andra fall där den nu tillämpas i staden, är starkt kritiskt till. Trots goda intentioner, ansåg Skönhetsrådet att den arkitektoniska utformningen av bebyggelsen i det nya kvarteret lämnar en hel del övrigt att önska. Förutsatt att något av de starkare förslagen i tävlingen om Parkhuset, som nu är under bedömning, beslutas för

6 SID 6 (16) (forts 14) utförande, kan detta förhoppningsvis locka till att man inom ramen för arbetet med gestaltningsprogrammet åstadkommer en intressantare och mer fullödig gestaltning av kvarteret. Något annat ansåg rådet inte vara acceptabelt. Den framtida utformningen av det angränsande kvarteret Ögonmåttet norr om den nya lokalgatan upplevde rådet också bristfälligt hanterad. Hur de befintliga husen och sina gårdar ska möta gatan är inte redovisat annat än i ett perspektiv, där det framstår som att ingenting görs. För att skapa mervärden kanske en sammanlänkning av de södervända gavlarna med nya volymer i en, två eller fler våningar skulle kunna vara värt att pröva. Generellt gäller också att rådet gärna skulle vilja se tydligare visioner för hur de båda befintliga kvarterens bottenvåningar tas omhand och särskilt hur de kan användas som verktyg för att berika Magnus Ladulåsgatan. Skönhetsrådet ansåg att det är positivt att kopplingen mellan det öst-västliga stråket genom kvarteret Linjalen och Rosenlundsparkens västra del förstärks med en generös trapplösning. Rådet fann dock mötet med den förlängda Swedenborgsgatan oklart. Detta förstärks av det nya Parkhuset otydliga placering i förhållande till stråket, vilket ju utgör en förlängning av Åsögatan. På den här punkten ansåg rådet att en tydligare samtrimning av projekten måste till. I sammanhanget ville rådet också betona vikten av att Åsögatans närvaro även fortsättningsvis får upplevas genom kvarteret, d.v.s. den trädplantering som föreslås i stråket bör omprövas. Rådet beslöt med ovanstående erinringar och synpunkter att tillstyrka såväl detaljplanen för Södermalm 9:10 m.fl. som tilläggsplanerna för Linjalen och Ögonmåttet. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 15. Blackeberg 3:1 m.m., programsamråd (SR Dnr ) samt skrivelser inkomna från privatpersoner (SR Dnr , och ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Blackeberg 3:1 m.m., programsamråd. Helena Persson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Som grund för ett fortsatt planarbete har stadsbyggnadskontoret låtit utarbeta ett program för området kring Blackebergsvägen. Programförslaget omfattar ett antal delar. I anslutning till T-banestation Islandstorget är avsikten att skapa en urban plats som visuellt kopplar samman kyrkan med stationsbyggnaden. Holbergsgatan och Zorngatan är tänkta att knytas ihop genom att Holbergsgatans anslutning till Blackebergsvägen förskjuts norrut. Den befintliga fotbollsplanen väster om Blackebergsvägen ska bevaras och utvecklas. Blackebergstråket är tänkt att förstärkas genom upprustning och utveckling av nya målpunkter. Mellan Björnsonsgatan/Carl Larssons väg i norr och Blackebergsbacken i söder är avsikten att utmed Blackebergsvägen på ömse sidor tillföra ny bebyggelse, med

7 SID 7 (16) (forts 15) undantag för den mark i nord-öst som redan är bebyggd med villor. Likaså planeras nya hus att uppföras norr om Blackebergsbacken. Tyska bottens befintliga naturvärden är vidare tänkta att tas tillvara samtidigt som platsen utvecklas för rekreativa ändamål med nya målpunkter och aktiviteter samt förtydligade stråk och entréer. En viktig del i programförslaget är också att förändra Blackebergsvägens karaktär från genomfartsled till mer stadslik huvudgata för att därmed förbättra förutsättningarna för gående och cyklister i överensstämmelse med intentionerna i stadens översiktsplan Promenadstaden. Skönhetsrådet kunde konstatera att det är ett ambitiöst analysarbete som föregått det nu framlagda förslaget till områdesplan. Ett huvudsyfte med planen är att bryta ner den barriäreffekt Blackebergsvägen idag har och att därmed skapa ett starkare samband mellan Blackeberg och Södra Ängby. Detta är i grunden något Skönhetsrådet sympatiserade med, och greppet att i mötet mellan områdena skapa en ny stadskaraktär som komplement till de två pregnanta karaktärer som redan är etablerade upplevde rådet rätt. Däremot är det angeläget att det både mellan och inom de nya bebyggelsegrupperna ges utrymme för en viss variation. Kompletteringsbebyggelsen öster om Blackebergsvägen i slänten nedanför Södra Ängbys villabebyggelse ställde sig Skönhetsrådet dock frågande till. Södra Ängby är med sin omfattande och i en enhetlig funktionalistisk anda hållna villabebyggelse inte bara utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, utan ett världsunikt område i den moderna västerländska arkitekturens historia. Samspelet mellan förhållandevis orörd naturmark med rikligt inslag av tall och de vita, kubformade villorna konstituerar mycket av värdet och att då som föreslås i programmet gå in med ny bebyggelse i denna synnerligen skyddsvärda enklav, om än bara i randzonen, ansåg Skönhetsrådet mycket tveksamt. Skönhetsrådet fann det riktigt med en större exploatering kring T-banestationen, men den nya bebyggelsens placering och relation till kyrkan behöver studeras närmare när kyrkan kom till, ritades av Björn Hedvall efter en tävling, var avsikten att den skulle vara tydligt iakttagbar från Bergslagsvägen. Likaså ansåg rådet att det publika komplex som är tänkt att uppföras söder om den nya, terrasserade platsbildningen måste få ett uttalat innehåll innan det arkitektoniska grunduttrycket låses. Sättet att kringbygga Lilla Ängby gård med ett nytt kvarter endast uppbrutet av några siktgatt, varav det största mot Blackebergsvägen, ansåg Skönhetsrådet vidare inte vara en acceptabel lösning. Även om den nuvarande mangårdsbyggnaden tillkom först på 1880-talet, så minner själva gårdsetableringen om Blackebergsvägen historiska betydelse. Den anlades ju för mer än 300 år sedan i syfte att förbinda den centrala staden med Drottningholms slott via den så kallade Kungens brygga nere vid Mälarstranden. Skönhetsrådet framhöll att sambandet mellan Lilla Ängby gård och Blackebergsvägen måste stärkas genom betydligt öppnare samband än i programförslaget. Att den befintliga fotbollsplanen utvecklas ansåg rådet utmärkt, men man måste närmare studera hur de konflikter som riskerar att uppstå mellan verksamheten där och den nya bostadsbebyggelse som föreslås i nära anslutning kan minimeras. Rådet såg också positivt på de åtgärder som presenteras för att förstärka och utveckla Blackebergsstråket, liksom

8 SID 8 (16) Tyska botten. Den nya lokalgata som föreslås föras in från norr i det senare området anser rådet dock bör utgå. Istället skulle den mindre, svängda vägsträckning som börjar väster om det några år gamla bostadshus som ligger vid Blackebergsbacken närmast Blackebergsvägen kunna förlängas söderut till samma punkt där den föreslagna lokalgatan var tänkt att ansluta till befintlig väg. För att på sikt stärka Tyska bottens attraktionskraft, och de aktuella stadsdelarna i stort, skulle Skönhetsrådet gärna se att Nockebybanan, spårvagnlinje 12 kunde förlängas ända hit. Skönhetsrådet ställde sig i grunden positivt till områdesprogrammet för Blackebergsvägen, men ansåg att det på de punkter som lyfts fram ovan måste studeras vidare och bearbetas inför kommande detaljplanearbete. Anmälde ledamoten F von Feilitzen särskilt yttrande enligt bilaga 3. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet samt att besvara skrivelserna från privatpersoner med kopia på rådets yttrande. 16. Lokstallet 6 och del av Lokstallet 7, förslag till detaljplan (SR Dnr ) samt skrivelser inkomna från privatpersoner (SR Dnr , och ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Lokstallet 6 och del av Lokstallet 7, förslag till detaljplan. Maria Sahlstrand, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till detaljplan som innebär en höjning av befintlig byggnad på fastigheten 6 med en våning samt en koppling i form av en upphöjd gångpassage till fastigheten Lokstallet 7. Syftet med planändringen är att göra det möjligt för fastighetsägaren att använda byggnaden på ett mer effektivt sätt samt att anpassa den till dagens krav på arbetsmiljö. Lokstallet 6 är, enligt rådets uppfattning, en stadsbildsmässigt sett besvärlig fastighet som redan bebyggts med väl stor byggnadsvolym. Om föreliggande detaljplaneförslag antas innebär detta en ökad byggnadshöjd med ett våningsplan, mot Atlasmuren två fulla våningar i förhållande till nuläget med en indragen och från gatan knappt synlig översta våning. Skönhetsrådet ansåg att kontorshuset i och med detta skulle bli för högt i förhållande till bostadshusen/bonnierkomplexet och stadsbilden. Bostadsbebyggelsen i Atlasområdet utgör en stadsfront att skymma bostadshusen ännu mer ansåg inte rådet är lämpligt med tanke på de arkitektoniska och kulturhistoriska värden området, inklusive den äldre delen av Bonnierkomplexet, besitter. (Samtliga fastigheter är grönmarkerade i stadsmuseets klassificeringskarta). Ur stadsbildssynpunkt är också spelet mellan stadsdelarna på vardera sidan av Barnhusviken viktig. S:t

9 SID 9 (16) (forts 16) Eriksområdet utformades för att gestaltningsmässigt svara mot Atlasområdets klassicistiskt präglade arkitektur. Skönhetsrådet bedömde således att den föreslagna förändringen skulle få mycket negativa effekter på såväl närmiljön som stadsbilden. Rådet var också kritiskt till att underlaget inte i alla delar ger en korrekt bild av vad resultatet kommer att bli. Vad gäller den föreslagna gestaltningen ansåg rådet att byggnadens skulle få en karaktär som inte passar på platsen. Plåt som fasadmaterial kan fungera i vissa miljöer och på vissa byggnader men här bedömde rådet att det ger byggnaden ett närmast apart uttryck. Att man med en öppen gestaltning av fasaden med stora glasytor skulle kunna släppa igenom och reflektera ljus som skulle kunna kompensera för de försämrade av ljusförhållandena på gatan och i bostäderna är knappast sannolikt. I förslaget ingår även en upphöjd gångpassage som ska länka Bonnierhuset med kontorshuset på fastigheten Lokstallet 6. Skönhetsrådet ansåg att hela idén med gången mellan byggnaderna går stick i stäv med översiktsplanens intentioner om att skapa rikare stadsliv och höga stadsmässiga värden där folk bor och vistas. Dessutom skulle gången skymma den viktiga utsikten/flukten mot Kungsholmen. Beslöt Skönhetsrådet avstyrka förslag till detaljplan. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet samt att besvara skrivelserna från privatpersoner med kopia på rådets yttrande. 17. Trollesundsvägen, program för område utmed Trollesundsvägen, del av fastigheten Örby 4:1 (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Trollesundsvägen, program för område utmed Trollesundsvägen, del av fastigheten Örby 4:1. Lena Nordenlöw, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har påbörjat planarbetet för område längs med Trollesundsvägen, mellan Bandhagens centrum och Rockelstavägen, i kvarteren Diabilden, Färgfilmen och Kopieramen. I det förstnämnda kvarteret föreslås en långsträckt lamellbyggnad i en form som i princip följer den yttre konturen av den befintliga bollplanen och därmed sparas naturmarkskullen i området sydöstra del. Genom denna planform bildar bostadshuset en front och ett bullerskydd mot Örbyleden och man skapar ett stort, ljust och tyst gårdsrum. I kvarteret Färgfilmen föreslås ett lamellhus i en svag vinkel som följer tomtens form och gatunätets sträckning. Byggnaden, som kommer att ligga i fonden på Grycksbovägen, kommer att tydliggöra entrén till Bandhagen i riktning mot centrumbildningen. Kvarteret Kopieramen föreslås få en ring av rad- och kedjehus placerade kring en mindre kulle i sydvästra Trollesundsskogen.

10 SID 10 (16) (forts 17 Skönhetsrådet ställde sig positivt till programmets förslag vad gäller kvarteren Diabilden och Färgfilmen. Vad gäller Diabilden ville dock rådet poängtera vikten av att den stora volymen bryts ner till flera tydligt avläsbara delar så som referensmaterialet visar exempel på. Förslaget för det tredje programområdet, kvarteret Kopieramen, ställde sig dock rådet avvisande till i den form det nu redovisas. Enligt rådets uppfattning är det märkligt att man presenterar ett förslag som innebär att man bygger på ett område som redovisas som en oersättlig friyta i landskapsanalysen. Skönhetsrådet ansåg att denna del av programmet måste omarbetas så att de delar av Trollesundsskogen som markerats som oersättliga lämnas obebyggda och med tillräckligt respektavstånd för att inte skada skogens värde. Bebyggelsen bör i stället koncentreras till de västra delarna, eventuellt också med ökad exploateringsgrad, kanske stadsradhus i stället för enfamiljshus. Förslagsvis förtätar och grupperar man bebyggelsen tydligare längs Trollesundsvägen vilket också torde vara mer i linje med intentionerna i översiktsplanen. Viktigt är dock att man lämnar tydliga stråk genom bebyggelsen till Trollesundsskogen så att förskolebarn och andra även fortsättningsvis får lätta att röra sig mellan gatunätet och naturområdet. Anmälde ledamot I Josefsson särskilt yttrande enligt bilaga 4. Uppdrogs åt kansliet att besvara ärendet. 18. Akalla 4:1, del av Skagafjord, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Genom remiss hade stadsbyggnadskontoret begärt Skönhetsrådets yttrande över Akalla 4:1, del av Skagafjord, förslag till detaljplan. Tony Andersson, plankonsult, WSP, redogjorde för ärendet. Detaljplanen möjliggör ny bostadsbebyggelse om ca 250 lägenheter inom två kvarter. Planen medger även att en ny lokalgata kan anläggas mellan de två kvarteren och vidare väster om det norra av dessa. Likaså innehåller planen förskolelokaler i en separat byggnadsdel inom det södra kvarteret. Skönhetsrådet uppskattade att man i det nu aktuella projektet valt att hålla ihop byggnadskropparna kvartersvis kring tydliga gårdsrum istället för som i det nyss färdigställda angränsande kvarteret i öster bryta upp bebyggelsen i mindre delar med en fragmenterad gårdsmiljö som resultat. Likaså såg rådet positivt på att förskolebyggnaden i det södra kvarteret fått formen av en låg terrassbyggnad som därmed kan bilda en visuellt öppen länk till naturområdet väster om detta kvarter som kommer att lämnas obebyggt. De hårda skyddsbestämmelserna som föranleds av bensintransporter på Hanstavägen fann Skönhetsrådet problematiska. Dessa får till följd att publika verksamheter i gatuplanet mot Hanstavägen i princip omöjliggörs och att fasadgestaltningen påverkas negativt med förhållandevis slutna bottenvåningar och begränsade fönsterytor i övrigt. Detta går stick i stäv med den beslutade, övergripande strukturplanen för området där Hanstavägen

11 SID 11 (16) (forts 18) målades upp som något av Norra Järvas egen Sveaväg med öppna bottenvåningar där butiker, caféer och restauranger självklart var tänkta att bidra till ett rikt gatuliv. Rådet ifrågasatte därför det rimliga i att en enskild bensinstation tillåts fortsätta bedriva sin verksamhet på nuvarande plats med tanke på de långtgående negativa konsekvenser detta får för stadsmiljön i området i stort. Vad i övrigt gäller gestaltningen av bebyggelsen ansåg Skönhetsrådet det väsentligt att den variation arkitekterna eftersträvar får mogna och vidareutvecklas så att den inte stannar vid några påhittiga gester. Takutformningens skulpturala anslag är intressant, men kan behöva finslipas. Den föreslagna färgsättningen upplevde rådet som väl schematisk, hård och lite för storskalig. Skönhetsrådet skulle vilja se en bearbetning mot en mer nerbruten färgsättning kanske med trapphusdelningen av byggnadskropparna som utgångspunkt och med kulörer som bättre kan tåla åldrande ( mattning och lagning) än de föreslagna. Ytterligare omsorg bör också läggas på entréernas utformning. Skönhetsrådet beslöt tillstyrka förslaget till detaljplan med ovanstående erinringar. Uppdrogs år kansliet att besvara ärendet. 19. Trollhättan 29, 30, 31, 32 och 33, Skansen 25 m.m., förslag till detaljplan (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut från delegationssammanträde ( 3) angående Trollhättan 29,30, 31, 32 och 33, Skansen 25 m.m., förslag till detaljplan. 20. Mårtensdal 6, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Anmäldes formellt beslut från delegationssammanträde ( 2) angående Mårtensdal 6, förslag till detaljplan. 21. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Iréne Vestman Martin Rörby

12 SID 12 (16) Bilaga 1 till protokoll Anmälningsärenden Rådet: fasadbelysning, principer och former för handläggning inom staden. (SR Dnr ). Svar från Kulturnämnden, utsänt. Bygglov besvarade av kansliet Klassrummet 1, Lilla Bantorget 11, yttre ändring, fasadbelysning. (SR Dnr ), provbelysning , sökande återkommer med reviderat lov. Norra Djurgården 1:48, Universitetets bibliotek (By 133:22), yttre ändring, ändring av fasader mot norr och väster, flyttat glasparti, ny utrymningsdörr m m. (SR Dnr ), tillstyrkt med erinringar. Vasastaden 1:105, Vasaparken, uppförande av ställverksbyggnad med undermarksbyggnad för kylmaskiner, reviderat förslag alternativ placering. (SR Dnr ), placeringen tillstyrkt dock önskas fortsatt diskussion om material och färgval. Linden, 16, Villagatan 12, ändring/ombyggnad, komplettering av tidigare lov, lyftbord vid entré m m. (SR Dnr ), tillstyrkt/avstyrkt. Bostonvalsen 4, Hackspettsvägen 16, nybyggnad av enbostadshus. (SR Dnr ), avstyrkt. Montören 3, Björkbacksvägen 33, nya balkonger. (SR Dnr ), avstyrkt. Stortorget, utställningsmontrar för Nobelmuseet, remiss från trafikkontoret. (SR Dnr ), avstyrkt. Ärenden/skrivelser besvarade av kansliet Eriksbergsplan, reklamskylt. (SR Dnr ), besvarat per mail. Gamla stan, frågor om skötsel m m. (SR Dnr ), besvarat per mail. Neonskyltar. (SR Dnr ), besvarat per mail.

13 SID 13 (16) Klarahuset. (SR Dnr ), besvarat per mail. Nockebyhov 1:1, angående byggplaner och landskapsarkitekt Ulla Bodorffs markplanering vid Mälarblick. (SR Dnr ), besvarat per mail området har utgått ur programförslaget. Stora Skuggan garage. (SR Dnr ), besvarat per mail.

14 SID 14 (16) Bilaga 2 till protokoll Kristineberg 1:10, förslag till detaljplan (SR Dnr ) Anmälde ledamot F von Feilitzen reservation enligt följande: Kristineberg är Stockholms största bevarade malmgård och den kulturhistoriskt mest värdefulla, både med hänsyn till huvudbyggnadens exteriör och interiör samt den stora parken och anslutande naturpartier. Även flyglarna från barnhemstiden är viktiga. Kristinebergs slottsväg är en väsentlig del av helhetsmiljön. Den är betydligt äldre än Drottningholmsvägen, är belagd på kartor från början av 1750-talet, men kan ha funnits tidigare. Slottsvägen har kvar sin ursprungliga karaktär och måste bevaras, tillsammans med den värdefulla ekbacken längs den östra sidan. På bergskrönet skulle man sannolikt få plats med smala, låga kontorsbyggnader som bullerskydd utmed Essingeleden.

15 SID 15 (16) Bilaga 3 till protokoll Blackeberg 3:1 m.m., programsamråd (SR Dnr ) samt skrivelser inkomna från privatpersoner (SR Dnr , och ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Det aktuella området har flera kulturhistoriskt värdefulla strukturer, som borde vara utgångspunkter för planeringen. De är emellertid minst sagt styvmoderligt behandlade, både i analysdelen och i programmet för bebyggelse. Skålgropsstenen från bronsåldern, vid korsningen Blackebergsvägen Zornvägen (RAÄ Bromma 157) föreslås flyttas därifrån, men bör naturligtvis bevaras på platsen. Den har fått en informativ skylt uppsatt av hembygdsföreningen Lilla Ängby gård avstyckades från Stora Ängby 1720, med nuvarande Blackebergsvägen som gräns mellan gårdarna. Den välbevarade huvudbyggnaden är i dag väl synlig, med en charmfull snickarglädjesveranda och bevarad trädgård mot söder. Längs Blackebergsvägen finns här en sträcka av den gamla landsvägen till Tyska botten. Vid uppfarten till gården står en milsten från Den bildar tillsammans med den ursprungliga kungsvägen och Lilla Ängby gård en unik ensemble av stort historiskt värde. Gårdsbyggnaden måste därför få behålla tillräckligt stor friyta och givetvis sin trädgård, lämpligen genom att Holbergsgatans sträckning inte ändras. Det föreslagna punkthuset längst i sydväst vid Blackebergsvägen bör utgå med hänsyn till det bevarade äldre bostadshuset. Ängbykyrkan ska enligt sin arkitekt Björn Hedvall ligga synlig på höjden och skymta som ett enande moment i stadsbilden. Den bör inte byggas för och det planerade U- formade huset bör därför utgå eller omstuderas.

16 SID 16 (16) Bilaga 4 till protokoll Trollesundsvägen, program för område utmed Trollesundsvägen, del av fastigheten Örby 4:1 (SR Dnr ) Anmälde ledamot I Josefsson särskilt yttrande enligt följande: Stockholm visar på flera till delar påbörjade trafikleder som inte har genomförts enligt plan. Örbyleden är nu en sådan. Med förändrade strukturer av bostäder, kontor, hamnar m.m. i Stockholms län kommer, i en framtid, säkert nya nu inte tänkta lösningar att behövas. En fråga som möjligen kommer att öka trycket på Örbyleden är det bristande antal filer till och från Söderledstunneln som nu finns och det ökande antalet containertransporter till Nynäshamn (endast en fil per riktning). Nuvarande Örbyled har byggts med bullerskydd till stora delar men också med större avstånd till bostäder. Leden är inte miljömässigt perfekt men är i bättre standard än många genomförda leder i Stockholm. Jag anser att eventuellt behov av ökad kapacitet inte skall försämras med nya bostäder nära trafiken.