Verksamhetsplan för Botulvs förskola

Transkript

1 Verksamhetsplan för Botulvs förskola Läsåret

2 2 (14) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens verksamhetsidé... 3 Styrdokument... 3 Beskrivning av förskolan... 4 Läge... 4 Storlek... 4 Organisation... 4 Introduktion... 4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 5 Barn med särskilda rättigheter... 6 Certifieringar... 6 Qualis... 6 Grön flagg... 6 Botulvs förskola... 7 Mål på olika nivåer... 7 Strategiska utvecklingsområden... 7 Prioriterade utvecklingsområden utifrån Skolinspektionens beslut... 7 Centrala stadens fokusområden... 8 Normkreativitet Normer och värden... 8 Dokumenterat kvalitetsarbete... 8 Värdegrund... 8 Barn- och kunskapssyn... 9 Pedagogroll... 9 Hur vi arbetar efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98 på vår förskola Normer och värden Normkreativitet Interkulturalitet och flerspråkighet Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med skolan Uppföljning, utvärdering och utveckling... 13

3 3 (14) Inledning Övergripande mål 2017 för kommunal förskola En förskola med hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola Alla barn ska lyckas! Tillsammans skapar vi barnets bästa förskola genom en trygg omsorg och ett lekfullt lärande. Centrala stadens verksamhetsidé På våra förskolor är demokratiuppdraget det främsta uppdraget Förskolorna är lärande mötesplatser där barnen möter medskapande pedagoger Barns kompetens tas tillvara och barnen tillåts vara delaktiga och ha inflytande Lärmiljöerna är utmanande och barnen ges möjlighet att utforska Pedagogisk dokumentation används för att synliggöra barns lärprocesser Pedagogerna har ett normkritiskt och interkulturellt förhållningssätt Styrdokument Skollagen (2010:800) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

4 4 (14) Beskrivning av förskolan Läge Botulvs förskola är en kommunal förskola som ligger mitt i centrala Uppsala. Förskolan ingår i Centrala stadens förskole enhet inom Uppsala kommun. Barnen kommer oftast från närområdet. Storlek Förskolan har, sedan uppförandet år 1975, ändamålsenliga lokaler. I förskolans mitt ligger en stor lekhall som används för organiserade lekar, rörelse och dramalekar. Avdelningarna är inredda enligt konceptet sju lärmiljöer. Där finns t.ex. ateljé med skapande material, plats för lek med vatten/sand, bygg och konstruktion, ljud, ljus etc. I rummet Kulan arbetar en logoped tre dagar i veckan med de barn som har resursplats. Botulv har fyra avdelningar med totalt 65 barn. Det finns en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Övriga avdelningar tar emot barn i åldersspannet 3-5 år. På två av dessa avdelningar erbjuds totalt åtta av platserna till barn med språkstörning. Vi använder ett språkutvecklande arbetssätt som bl.a. inkluderar tecken som stöd. Förskolans gård är stor med uppväxta träd, gungor, flera fastmonterade lekredskap, kulle, rutschkana, cykelbana, sandlådor, mm. Vi har satsat på att utveckla gården för att göra den mer attraktiv och utmanande för barnen. Barnen fick genom barnrådet vara med och påverka hur vi utformade gården. Förskolan har ett tillagningskök med en egen kock. Organisation Botulvs förskola ingår som en enhet i Centrala Stadens förskolor. Verksamheten leds av förskolechef Gunilla Källmark samt biträdande förskolechef Magdalena Trenser. På förskolan finns en utvecklingsgrupp bestående av en förskollärare från varje avdelning. Under ledning av förskolechefen ansvarar gruppen för att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. Introduktion Vid introduktionen skolas inte bara barnet in utan även föräldrarna. Det är viktigt att barnen blir trygga i vår miljö och vår verksamhet och lär sig våra rutiner. Vi använder oss bland annat av heldagsinskolning som innebär att föräldrarna är med hela dagar i verksamheten. Inför höstterminen bjuds alla nya föräldrar in till ett möte för att ta del av verksamheten och träffa förskolechefer och pedagoger. Hur lång tid introduktionen tar är individuellt för varje familj. Vi ser till att ha en öppen kommunikation om introduktionstiden. Några veckor efter att introduktionen är avslutad erbjuder vi introduktionssamtal med barnets vårdnadshavare.

5 5 (14) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi vill att förskolan ska vara en plats för barn och pedagoger där alla känner sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. För att nå detta arbetar vi förebyggande. Vi skapar en trygg miljö genom att visa på att alla är lika mycket värda. Vi är lyhörda och aktivt närvarande bland barnen. Föräldrarna är delaktiga genom den dagliga dialogen mellan hem och förskola. När barnen hamnar i en konflikt har vi ett gemensamt förhållnings- och arbetssätt för att lösa detta. Vårt ledord är Alla barn är allas barn. Genom att personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus minimerar vi risken för att undanskymda platser skall bli ställen där problemsituationer kan uppstå. Vi strävar efter att det alltid ska finnas minst en personal i närheten av barnens lek. Vi anser att det är viktigt att se och agera direkt. Ibland klarar barnen att lösa konflikten själva men den vuxne finns i bakgrunden om det behövs. Vi pratar med berörda barn omgående för att höra båda barnens versioner. Vi använder hur-frågorna; Hur kände du? Hur tänkte du? Hur hade du kunnat göra? Hur tror du att den andra kände sig? Förskolans prioriterade områden I juni 2016 reviderade vi vår likabehandlingsplan och skrev då ner fem områden där vi vill fortsätta att utveckla vår verksamhet vad gäller likabehandling. Dessa områden är: Vi ska utveckla vårt arbete med likabehandling (normer och värden) och hitta sätt att hålla detta arbete mer levande i barngrupperna under hela läsåret med hjälp av avdelningarnas olika projekt. Samtliga projekt kommer att beröra detta område. Vi ska under kommande läsår utveckla vårt arbete inom området normkreativitet och jämställdhet. Vi kommer att fortsätta med att synliggöra, diskutera och reflektera över våra egna normer med varandra i personalgruppen samt synliggöra och utmana samhällets normer med barnen. Vi kommer att fortsätta uppmärksamma och synliggöra interkulturaliteten och flerspråkigheten vi har på förskolan. Vi fortsätter med vårt arbete i barngrupperna för ett öppet klimat där barnen känner nyfikenhet och respekt inför varandras olikheter. Vi kommer att fortsätta att utveckla våra lärmiljöer för att anpassa dem efter de befintliga barngrupper som befinner sig på respektive avdelning. Vi ska öka vårt användande av tecken i den vardagliga verksamheten, på samtliga avdelningar. Alla barn ska känna att de kan göra sig förstådda oavsett språklig nivå och därmed känna ökad trygghet och självförtroende.

6 6 (14) Barn med särskilda rättigheter Vår förskola har två tal- och språkavdelningar för barn med behov av språkstöd. Detta är ett samarbete mellan Uppsala kommun och Uppsala läns landsting. På dessa avdelningar integreras barn med språkstörningar. Barngrupperna består av 15 barn varav fyra barn har särskild placering. Vi har en logoped på förskolan tre dagar i veckan. Hon arbetar med dessa barn enskilt och i grupp. På dessa två avdelningar har vi en högre personaltäthet. Det är vanligt att barnen blir rekommenderade att söka en plats hos oss via logopedmottagningen på Akademiska sjukhuset. Barnen ska ha remiss från logoped. De kan även ha uppmärksammats på andra förskolor av våra resurspedagoger på resursenheten. Om vi anser att ett barn behöver mer stöd än vi kan ge på avdelningen kontaktar vi resursenheten. I samråd med föräldrarna diskuterar vi med resurspedagogen, alternativt förskolepsykologen om lämpliga åtgärder. Det kan handla om handledning, stöd i föräldrasamtal eller extra resurser i form av personal. Det upprättas en handlingsplan med kort- och långsiktiga mål. Vi samarbetar även med BVC och barnhabiliteringen. Certifieringar Qualis På Botulvs förskola använder vi oss av kvalitetssäkringssystemet Qualis. Vår förskola är qualiscertifierad i oktober Mer information om Qualis finns på Grön flagg Botulvs förskola är grön flagg certifierade. Mer information om grön flagg finns på

7 7 (14) Botulvs förskola Mål på olika nivåer På Botulvs förskola arbetar vi för att uppfylla alla våra olika mål och utvecklingsområden. Nedan följer våra mål på olika nivåer. Strategiska utvecklingsområden Uppsala kommuns förskolor har tre strategiska områden. Dessa är synvändan, pedagogisk dokumentation samt lärmiljöer. Synvändan Synvändan handlar om barnsyn och kunskapssyn. Det handlar om att barn inte är på ett visst sätt utan blir i olika sammanhang, olika miljöer och med olika material. Genom vårt arbetssätt, våra rutiner och våra miljöer ska vi ge förutsättningar för varje barns utveckling och lärande. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som gör det möjligt för oss att granska, synliggöra och utvärdera vår egen verksamhet och hur den bidrar till barnens utveckling och lärande. Pedagogisk dokumentation gör det möjligt för oss att följa barnens lärprocesser men är också ett verktyg för att synliggöra och utveckla vårt arbetssätt och förhållningssätt inom utvecklingsområdena lärmiljöer och synvändan. Pedagogisk dokumentation tydliggör pedagogernas barn-och kunskapssyn och är en förutsättning för att öka barns inflytande och delaktighet i lärprocessen. Lärmiljöer Vi vill utveckla en lärmiljö som möjliggör utveckling av barns förmågor och bidrar till att barnen upplever meningsfullhet under sina dagar på förskolan. Vi vill erbjuda miljöer och material som utmanar, inspirerar och lockar till nyfikenhet att utforska omvärlden. Barnens intressen ska speglas i miljön omkring dem. Våra miljöer ska vara mötesplatser som inbjuder till kommunikation, samarbete och utforskande. Både inomhus och utomhus strävar vi efter att utforma tydliga rum och aktivitetshörnor där materialet är tillgängligt, tillåtande och placerat på barnens nivå. Vi erbjuder barnen ett varierat utbud av utforskande material och miljön förändras under våra projekts gång. Prioriterade utvecklingsområden utifrån Skolinspektionens beslut Då Skolinspektionen granskade Centrala stadens förskolor valde de ut två prioriterade områden de ansåg att vi behöver utveckla ytterligare. Dessa områden är genus/normkritiskt förhållningssätt samt flerspråkighet/interkulturellt förhållningssätt. Nedan följer en beskrivning av hur vi arbetar med dessa områden. Genus/normkritiskt förhållningssätt Enligt skolinspektionen är arbetet med genus ett utvecklingsområde för hela kommunen. I vår enhet, centrala stadens förskolor, har vi gått fortbildning och läst litteratur om normkritik. Vi pedagoger

8 8 (14) diskuterar systematiskt detta område för att säkerställa att vi ger barnen de bästa möjligheterna att få utveckla flera sidor av sina personligheter, oberoende av kön. Vi har på förskolan ett medvetet arbetssätt när det gäller jämställdhet och genus. Vi uppmuntrar barnen att välja och utveckla sina intressen bland annat genom att vi har ett brett sortiment av leksaker och annat material. Vi delar aktivt upp barnen i mindre grupper för att ge lekutrymme och möjlighet till nya lekkonstellationer. Vi använder oss bland annat av aktivitetskartor. Vi utmanar barnen så att de provar på sådant som de normalt inte skulle välja. Flerspråkighet/interkulturellt förhållningssätt På Botulvs förskola har vi hela 21 språk representerade i vår personal- och barngrupp. Vi ser detta som en stor tillgång och vill att även barnen ska se det spännande och roliga i att få lära sig flera språk. Då Botulvs förskola är en språkförskola lägger vi stor vikt vid att alla barn ska få utveckla sitt eller sina språk och kunna göra sig förstådda oavsett vilken språklig nivå de befinner sig på. Vi vill lyfta språk i vår verksamhet på ett naturligt sätt. Ett exempel på detta är att vi skrivit ut siffror på flera olika språk och under samlingen räknar barnen på olika språk. Ett annat exempel är att vi hängt upp lappar vid matborden där vi skrivit orden mjölk och vatten på de språk vi har representerade på avdelningen. Sedan använder vi dessa ord i matsituationen. Sedan vi börjat lyfta och uppmärksamma flera språk i verksamheten har vi märkt att samtliga barn visar stort intresse och lust att lära sig flera språk. De barn som enbart pratar svenska i hemmet får på detta sätt möjlighet att lära sig även sina kompisars språk. Det får de i framtiden stor användning för. Vi arbetar kontinuerligt med att gemensamt på förskolan driva arbetet med flerspråkighet och interkulturalitet framåt. Vi har även fått fortbildning inom området. Centrala stadens fokusområden Normkreativitet Normer och värden Att skapa en pedagogisk miljö där olikhet ses som något positivt och berikande för att ge barn möjlighet att utveckla förståelse och tolerans för olika sätt att tänka och vara. Att skapa en pedagogisk miljö där barn har rätt att vara en aktiv och kreativ medkonstruktör av sin egen kunskap. Dokumenterat kvalitetsarbete Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra arbetet. Vad dokumenterar vi? Hur synliggör vi varje barns lärande? Vilka dokument överlappar varandra? Vi behöver problematisera och utveckla det som redan görs. Värdegrund På Botulvs förskola har vi en gemensam värdegrund och jobbar för nedanstående punkter.

9 9 (14) Trygghet: Alla ska känna sig välkomna och trygga. Vi är alla lika värdefulla och vi alla kan lyckas. Respekt: Alla ska bli sedda och hörda varje dag. Vi tar tillvara på varandras olikheter och ser olikheterna som något positivt. Demokrati: Alla ska ha rätt att få sin röst hörd och möjlighet att påverka. Varje individ ska ha möjlighet att utvecklas, oavsett kön, religion, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Empati och kommunikation: Vi lyssnar på varandra, visar hänsyn och intresse. Vi lyfter fram positiva sidor hos varandra. Vi reflekterar över vårt förhållningssätt och är inte rädda för att ifrågasätta och ge och ta kritik. Interkulturalitet: Var och en ska ha möjlighet att dela med sig av sin kultur. Vi uppmuntrar mångfald och använder oss av den i verksamheten. Alla ska ha möjlighet att stärka sin självkänsla och känna sig betydelsefull. Det ska vara roligt att vara på vår förskola och man ska kunna se tillbaka på förskoletiden som en lustfylld tid. Barn- och kunskapssyn På vår förskola finns en medveten pedagogisk tanke och ett väl utarbetat arbetssätt. Vi pedagoger är övertygade om att barnet är kompetent. Vi tränar och stärker det barnen kan, så att de kan ta nästa steg och vi skapar tillfälle till utmaningar. På detta sätt erövrar barnet nya kunskaper och förmågor och med det växer barnets självkänsla och självständighet. Vi vill att alla barn ska lyckas. Vi utgår ifrån att alla kan utifrån sina egna förutsättningar. Vi uppmuntrar barnen att prova på och vi har ett tillåtande klimat på förskolan. Alla ska känna att de kan lyckas med någonting. Vi ger barnen positiv respons när de lyckas och förstärker det positiva. Barn är kompetenta, de vill och kan lära sig. Barnens nyfikenhet, upptäckarglädje och delaktighet är grunden för inlärning. Kunskap är en process. Barn ska ges tid och möjlighet att, med alla sinnen, utforska olika områden. Barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna, i en positiv och tillåtande miljö som stimulerar nyfikenhet och kreativitet. Gemensamma upplevelser ger inspiration till att utforska mera. I leken utvecklar och befäster barn sin kunskap, lär sig socialt samspel och utvecklar empati. Pedagogroll Vi anser att pedagogen har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande och har därför formulerat vad vi tycker är pedagogernas uppgift. Pedagogernas uppgift är att: möta barnen där de befinner sig vara lyhörda för barnens behov

10 10 (14) stimulera och stärka barnens förmågor ge barnen utmaningar inom alla områden vara nyfikna på det barnen intresserar sig för uppmuntra barnen att lära av varandra vara medforskare och hjälpa barnen att vidareutveckla sina intressen utforma miljön så att den stimulerar upptäckarglädjen vara positiva förebilder ge barnen grundläggande språkliga och matematiska begrepp genom dokumentation och reflektion öka barnens medvetenhet om sitt eget lärande Hur vi arbetar efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98 på vår förskola Normer och värden På vår förskola finns en medveten pedagogisk tanke och ett väl utarbetat arbetssätt. Vi pedagoger är övertygade om att barnet är kompetent. Vi tränar och stärker det barnen kan, så att de kan ta nästa steg och vi skapar tillfälle till utmaningar. På detta sätt erövrar barnet nya kunskaper och förmågor och med det växer barnets självkänsla och självständighet. Vi vill att alla barn ska lyckas. En viktig utgångspunkt för vårt arbete på förskolan är att vi betraktar alla barn som allas barn. För oss är det även viktigt att barn och vuxna lär känna varandra över avdelningsgränserna. Vi betonar vikten av samarbete i hela huset. Detta för att barn och vuxna från hela förskolan ska lära känna varandra bra och bry sig om varandra. I den dagliga verksamheten har vi många tillfällen där vi arbetar över och mellan avdelningarna med gemensam öppning och stängning, utevistelse, samt att vi är måna om att hjälpa varandra vid personalfrånvaro för att barnen i största möjliga utsträckning ska få möta kända ansikten. Vi vuxna ska vara goda förebilder både för barn och vuxna. Barnen ser allt vi gör och gör som vi gör. Vi ser allas olikheter som en tillgång och tar tillvara på dessa. Vi förstärker positivt beteende och uppmuntrar barnen att t.ex. hjälpa varandra. I våra barngrupper arbetar vi med att förankra värdegrunden bland barnen. Normkreativitet Sedan hösten 2015 har vi på förskolan fördjupat vårt arbete med jämställdhet och genus. Detta genom att läsa litteratur inom området, diskutera och ifrågasätta egna normer med varandra i arbetslagen och ha genus och jämlikhet i åtanke i allt vi gör. På APT har vi läst olika normkritiska texter ur Tänka tillsammans - Verktygsbok för normkritik och likabehandling i förskolan. Utifrån dessa texter har vi diskuterat hur olika normer påverkar vårt förhållningssätt. Vi har också köpt in normkritisk barnlitteratur till varje avdelning, t.ex. Konrad med klänning, Jösta och Johan, Prinsessan Kristalla etc. där vi tillsammans med barnen pratar om

11 11 (14) vikten av att få vara den man vill vara och att respektera alla människor, oberoende av vilka livsval vi gör. Alla barn ska känna sig bekräftade oavsett kön. Vi vill erbjuda alla barn samma möjligheter att utvecklas. Interkulturalitet och flerspråkighet Vi arbetar aktivt för att synliggöra interkulturaliteten och mångfalden vi har i våra barngrupper och i vårt samhälle idag. Vi arbetar för att väcka nyfikenhet och intresse för olikheter och mångfald i barngrupperna. Vi har köpt in normkritisk barnliteratur till varje avdelning, ex. Så olika! Så lika! om mångfald och allas lika värde där vi tillsammans med barnen får ta del av både människors olikheter och likheter. På alla avdelningar uppmärksammar vi barnens modersmål. Barnen tycker att det är roligt med språk och de blir nyfikna på andra språk än svenskan. Utveckling och lärande Alla avdelningar har fasta rutiner och struktur. Detta gör att barnen känner sig trygga och det är en förutsättning för inlärning. Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Barnen ska utvecklas till självständiga individer som vågar ta för sig och vara sig själva. Vi strävar efter att vår verksamhet planeras efter barnens behov och intressen. I leken och i den dagliga kontakten ser vi vad barnen gör och var de befinner sig intressemässigt. Vi vill att barnen utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera och uttrycka tankar samt utvecklar sitt intresse för skriftspråk. Vi tar tillvara varje tillfälle att samtala med barnen. Vi sätter ord på det som omger barnet och det barnet uppmärksammar. Vi samtalar om barnens upplevelser, tankar, känslor, bilder och lek. Vi lägger vår språknivå ett snäpp över barnens nivå för att utmana barnens språk. Vi anpassar vårt språk efter barnets behov och förutsättningar. I alla åldrar på förskolan arbetar vi med rim, ramsor, sånger, rytm och musik. Vi samtalar med barnen, lyssnar på deras svar och lär barnen att lyssna på varandra. Avdelningarna använder sig av bildstöd samt tecken som stöd till talet. I leken lär sig barnen språket av varandra och detta uppmuntrar vi genom att erbjuda miljöer där samlärandet får möjlighet att utvecklas. Barnets estetiska och kreativa förmågor utvecklas genom att vi ger barnen tillfälle att sjunga, röra sig till musik, skapa med olika material och prova på olika tekniker. Vi arbetar aktivt med matematik i den dagliga verksamheten och strävar efter att göra matematiken i vardagen synlig för barnen. Vi vill att barnen ska utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Vi integrerar medvetet matematiska aktiviteter i förskolans dagliga verksamheter såsom samling, sångstunder, projektarbete, inne- och utelek, på- och avklädning samt vid måltider. Vi lyfter fram och använder matematiska begrepp då vi räknar antal, parar ihop, delar, jämför storlek, längd och tyngd, tittar på former, pratar om tid, sorterar och

12 12 (14) kategoriserar. Detta gör vi för att barnen ska få upptäcka vardagsmatematiken. Vi har ett brett utbud av konstruktions- och sorteringsmaterial som ger barnen möjlighet att bygga, skapa och sortera. Vi ger barnen möjlighet att själva få reflektera och lösa problem som har anknytning till matematik. Vi arbetar med vardagsnära lärande i naturorienterade och naturvetenskapliga ämnen. För att komma närmare naturen går vi på utflykt tillsammans med barnen. Vissa avdelningar har detta som en regelbundet återkommande aktivitet medan andra avdelningar för in utflykter i samband med till exempel aktuellt projektarbete. I vatten- och sandlek ute och inne får barnen möjlighet att med hjälp av olika redskap upptäcka och experimentera med vatten och sand. Vi tar tillvara på den natur vi har på våra gårdar och de naturliga förutsättningar som ges i form av väder och årstider. Botulvs förskola är Grön flagg certifierade vilket vi är mycket stolta över. Vi arbetar dagligen med frågor som rör hållbar utveckling vilket gör det till en del av det dagliga förskolearbetet. Vi strävar efter att synliggöra och öka barnens intresse för vår vardagsteknik och dess betydelse för oss. Vi tar tillvara vardagssituationer då barnen själva visar sig intresserade av vardagsteknik. Genom att skapa, bygga och konstruera får barnen möjlighet att utveckla och bestämma sin egen design och hitta lösningar till tekniska problem. Barnen får utnyttja sin kreativitet och genom stöd och vägledning får barnen också vidareutveckla sin kreativa sida. Innan vi sätter igång med ett projekt görs barnen förtrogna med materialet. Barnen får bygga och konstruera med olika konstruktionsmaterial såsom Duplo, Lego, Kaplastavar, återvinnings- och naturmaterial. Barnen har också möjlighet att få bygga mer storskalig i vår Bygg- och konstruktionshörna ute på gården. En viktig del av verksamheten är barnens fria lek. Där lär sig barnen socialt samspel och ges tillfälle att reflektera och bearbeta sina upplevelser. I den fria leken finns vuxna närvarande för att vägleda och stötta. Barns inflytande Avdelningarna har olika metoder för att ta tillvara barnens önskemål och intressen. Ett exempel på detta är aktivitetskartor där barnen själva får sätta sin bild vid den aktiviteten de vill vara vid. Barnen får vara med och framföra sina åsikter om våra lärmiljöer, de får vara med och rösta i olika beslut och våra projekt vi arbetar med inne på avdelningarna styrs av barnens intressen. Barnens åsikter är viktiga, och en gång i månaden har vi barnråd. Två barnrepresentanter från varje avdelning utses och tar med sig önskemål och frågor till rådet. Tanken är att barnens åsikter och idéer ska komma fram och tas till vara. Förskola och hem Vi strävar efter en bra och förtroendefull relation med föräldrarna för att på bästa sätt samarbeta runt barnens utveckling. Det dagliga samtalet med föräldrarna prioriteras högt. Vi dokumenterar verksamheten bland annat genom en digitalram där vi visar bildspel över dagens händelser. I hallen finns en anslagstavla med aktuella notiser. Vi har även information om förskolan på vår hemsida.

13 13 (14) Vi dokumenterar verksamheten på väggarna där barnen kan se sitt lärande och kan visa och berätta för sina föräldrar vad vi arbetat med genom bilder, fotografier och text. Vid introduktionen skolas inte bara barnet in utan även föräldrarna. Det är viktigt att föräldrarna blir trygga med personal och förskolans rutiner. Föräldrar bjuds in till föräldramöten och utvecklingssamtal en gång per termin. Vi har även träffar tillsammans med både barn och föräldrar vid till exempel julpyssel och sommarfest. Alla föräldrar är också välkomna att vara med sitt barn under en dag på förskolan. Varje barn som flyttar till förskoleklass får vara med om en avslutande intervju där de får frågor om hela sin förskoletid. Vi tittar då tillsammans med barnet i pärmen och barnet ges möjlighet att reflektera över sin tid på förskolan. Samverkan med skolan I samverkan mellan förskola och skola följer vi framtagna riktlinjer och strävar efter att ge barnen en mjuk övergång från förskolan till förskoleklassen. I Centrala Staden har vi ett nätverk för samverkan mellan förskolan och skolan. Vi samverkar med Kvarngärdesskolan, Vaksalaskolan och Almtunaskolan. Förskoleklassens lärare och femåringsansvariga på förskolorna i Centrala staden träffas tre gånger per läsår i nätverket. Förskolechefer, rektorer och en representant från de biträdande förskolecheferna träffas också regelbundet. Innan barnet börjar i förskoleklassen har vi ett överlämnandesamtal med skolan. Detta förbereds i samråd med föräldrarna. Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi observerar och dokumenterar regelbundet det barnen gör för att se till att alla barn känner trygghet i vardagen, och för att se vad de behöver för att utveckla sitt lärande. På detta sätt får vi en kontinuerlig uppföljning av barnens vardag och lärande på förskolan. Vi ställer oss bland annat frågor som: Vad är barnen intresserade av just nu?, Vilket material använder barnen?, Vad kan vi tillföra för material för att utveckla leken?. Vi ser till att barnen har tillgång till material som stimulerar till lek och lärande. Personalen på förskolan har gått utbildning i pedagogisk dokumentation. Vi fotograferar och filmar olika situationer och barn i olika processer. Bilderna och filmerna använder vi till den levande dokumentationen på förskolan. Inför inskolnings- och utvecklingssamtal är varje pedagog på avdelningen delaktig i reflektionen kring barnets utveckling. På samtalet får föräldrarna även ge sin bild av barnet och sedan kan vi tillsammans reflektera över de uppfattningar som finns. Vi använder oss av barnintervjuer inför utskolningssamtal till skolan. Vi samtalar personalen emellan och reflekterar tillsammans både genom de reflektionsunderlag vi har och efter fria tankar och frågor. Vi använder reflektionsunderlag, observationer och terminsutvärderingar. Utifrån de olika utvärderingarna följer vi upp och försöker utveckla verksamheten efter åsikter och behov.

14 14 (14) Vi använder våra dokumentationer och reflektioner för att få syn på dels vårt eget förhållningssätt men också hur vi påverkar hur barnen blir. På så sätt kan vi komma fram till om en förändring behövs. Resultaten ger oss en vägvisning och vi kan se vad vi behöver förändra, lägga till eller ta bort. Vi tittar på enkätsvar i föräldra-, barn- och medarbetarenkäter för att se vad vi behöver förbättra och jobba vidare med i arbetslagen, utvecklingsgruppen, på APT, föräldramöten, introduktions- och utvecklingssamtal.