Språkstörning och flerspråkighet forskning och praktik

Transkript

1 Språkstörning och flerspråkighet forskning och praktik KETTY HOLMSTRÖM, LEG LOGOPED, MED DR Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. (Lgr 11, i kursplanen för Svenska, SvA, moderna språk) 1

2 Lgr 11 Diskutera, argumentera, formulera, redovisa, kommunicera, analysera, jämföra, redogöra, presentera, Det som tidigare sågs som en fråga för språklärare, framförallt svensklärare och lärare i svenska som andraspråk, är idag en fråga som berör alla som arbetar i skolan (Skolverket, Greppa språket, s 7). associera, granska, värdera, informera, tolka.. Flerspråkighet som syndabock Det händer att lärare förbjuder andra språk i klassrummet än svenska. Detta i ett försök att förhindra att elever obemärkt ska kunna tala illa om varandra. Men ge inte språket skulden för andra problem. Det är för enkla lösningar och handlar snarare om att ett värdegrundsarbete behövs. (Anna Flyman Mattsson, Språkdagen Malmö stad, 2013) 2

3 Varför är flerspråkighet en relevant faktor? Flerspråkighet i sig ger inga språkliga nackdelar (De Houwer, 2009, Paradis et al, 2003) MEN Fler elever med svenska som andraspråk (än med svenska som förstaspråk) går ut grundskolan med ofullständiga betyg och avslutar inte gymnasiet (Högskoleverket, 2012) Gruppen är samtidigt underrepresenterade gällande specialpedagogiska insatser (European Agency for Development in Special Needs Education, 2009). Genesee, F. (2015). Myths about early childhood bilingualism. Canadian Psychology, 56(1), Myten om. Den enspråkiga hjärnan Yngre är alltid bättre Time on task Flerspråkighet + diagnos = dåligt 3

4 Hoff, E., & Core, C. (2015). What clinicians need to know about bilingual development. Seminars in speech and language, 36(2), Flerspråkig input förvirrar inte barn Språken måste inte separeras (en förälder ett språk) Att lära (två) språk tar tid stor individuell variation! Ett dominant språk är inte samma som enda språk Totalt ordförråd är ett bra mått Styrkor kan vara olika i språken Expo och användning påverkar språkkunskapen Uppmuntra föräldrar att prata sitt modersmål Flerspråkighet kan se ut på många olika sätt! Kappan går att ladda ner 4

5 Slutsatser Stärk vårdnadshavare i att använda det språk de kan bäst med sitt barn. Då används ett mer komplext ordförråd vilket ökar barnets möjligheter att utveckla ett rikt och varierat språk. Den språkliga kompetensen påverkas av exponering och användning. I Sverige blir därmed modersmålet ofta extra sårbart då exponeringen för majoritetsspråket vanligtvis är större. Flerspråkighet orsakar inte språkstörning. Flerspråkiga barn med språkstörning kan och behöver lära flera språk. Att ta bort ett språk tar inte bort språkstörningen. Flerspråkiga barn med språkstörning behöver båda sina språk för att fungera socialt och bli del av sin kultur. Slutsatser forts Bedöm alltid barnets båda språk. Även hos barn som endast mycket sparsamt har exponerats för och använt ett av sina språk har mätbara kunskaper etablerats, som är viktiga att kartlägga vid språkbedömning. Bedömning av förstaspråket kan göras på flera olika sätt och bör inkludera både strukturerad intervju med vårdnadshavare som bedömning med hjälp av tolk eller annan talare av modersmålet. I de fall normerat material för den flerspråkiga populationen finns ska detta användas i första hand. Gör en kvalitativ testning. Börja testet från början (och inte vid åldersangivelser) för att undvika nederlag för barnet genom att börja på en för svår nivå. Avsluta heller inte efter ett visst antal fel. Flerspråkiga barn kan ha tillägnat sig mer avancerade ord och strukturer medan de kan göra misstag på enklare språkliga former. 5

6 Slutsatser sista Lexikon är en central språklig domän. Undersök därför lexikonet ur flera olika synvinklar. Försök fånga barnets förmåga om begrepp, hierarkisk organisation och kategorier, exempelvismed hjälp av bilder som benämns på flera nivåer och genom ordassociationer. Gör en sammanslagen bedömning. Beroende på barnets ålder kan totalt ordförråd, begreppsmässigt ordförråd eller andel dubbletter användas. Artikel 3- Holmström et al., 2015 IJSLP 6

7 Resten av dagens föreläsning Gener och miljö Enligt professor Cynthia Bullik, knuten till Karolinska institutet och Angi, laddar generna vapnet medan miljön pressar på avtryckaren. (SDS, ) 7

8 SANT ELLER FALSKT? (ALLA FALSKA!) Att lära sig är lättare än att generalisera. Instruktion som är konstant och förutsägbar är mer effektiv än instruktion som varierar kontexten för lärande och övning. Fokuserad stimulering (att öva massor vid ett tillfälle) är mer effektivt än varierad stimulering (att dela upp övningstillfällena över tid). Ju mer feedback desto bättre. Mer behandling är alltid bättre. Kamhi,2014 Att läsa en text upprepade gånger är det bästa sättet att ta till sig information från text. De mest effektiva språk- och läs/skrivbehandlingarna fokuserar på bearbetningsbegränsningar direkt, snarare än kunskaperna i sig. Telegrafiska yttranden (Rulla boll, Totte åka) ska ges som modellyttranden för barn med begränsat språk. De bästa språkbehandlingsmålen är att öka yttrandelängd, öva på en typ av grammatiskt morfem i taget. Arbete med sekvensbilder är en viktig grund för att utveckla berättande. Lärares kännedom om språkstörning Många lärare osäkra på vad språkstörning är och hur de ska arbeta med det Mycket lite eller inget om språkstörning under lärarutbildning det man kan har man lärt sig genom kolleger Osäkerhet om vilka språkliga förmågor som kan utvecklas med träning och vilka som kräver kompensation Svårt arbeta förebyggande Dockrell, J. E., & Lindsay, G. (2001). Children with Specific Speech and Language Difficulties - the teachers' perspective. Oxford Review of Education, 27(3),

9 Vad är svårast för elever med språkstörning? D: Det enda som jag hade velat att gymnasiet skulle gjort det hade varit att jag hade haft en logoped att gå till. /.../ För jag har märkt att jag har blivit sämre än jag var innan. Det har mina föräldrar också märkt. I: På vilket sätt? D: Man märker. Ja, det är just det där att folk kan missförstå mig, jag får inte fram rätt ord. Jag kan säga samma ord flera gånger i en mening. Tungström, F., Hilding Johnson, S., & Jonsson, C. (2011). Vad hände sen? Djupintervjuer med unga vuxna med språkstörning. (Magisterarbete), Lunds universitet, Lund. Är språkstörning en ny diagnos? Nämns i Bibeln Gall 1835: There are children who know not how to speak, although they are not idiots, and understand nearly as well as other children who speak. In these cases the fault does not lie in the vocal organs, as the ignorant sometimes persuade themselves. Danmark pionjärland Norden Sverige, talrubbning 1907 Barnspråksforskning Tidigt- fonologi Nu fler domäner (Nettelbladt, 2001) 9

10 Lexikal förmåga hos elever med språkstörning Intervention men hur? Modeller Respons till intervention Specifika metoder Ordförråd Läs och skriv 10

11 Hur bäst använda skolans resurser? Elever med konstaterade svårigheter Elever med ökad risk för svårigheter Alla elever Specialinsatser för elever med språkstörning Insatser för elever med förhöjd risk för svårigheter i skolarbetet En bra språkinlärningsmiljö för alla elever förebygga problem Vad kan test göra och inte göra? Test kan: Identifiera svårigheter Följa förändring över tid Styrkor och svagheter Test kan inte: Vad ska vi träna härnäst? Följa förändring från dag till dag Ge en profil när olika tester har använts Test kan ge info om vilka områden som är svaga, men inte vad som behöver göras 11

12 Respons till intervention Teach test teach Med RTI följer man utvecklingen över längre tid, och analyserar hur barnet svarar på undervisningen som ges Barnets utveckling jämförs med normen Nivån och kvaliteten på undervisningen granskas Undervisningen är otillräcklig om barnet inte utvecklas alla barn har utvecklingspotential Förebygga svårigheter Syfte: Säkrare avgöra vilka elever som behöver specialinsatser Reglerat tillvägagångssätt continuum of increasingly intensive, specialized instruction RTI Screening för att hitta lägsta 25 % Elev och föräldrar informeras RTI 1: Insatser i klassrummet RTI 2: Insatser i mindre grupp RTI 3: Insatser på individnivå Specialundervisning? Elever med konstaterade svårigheter Elever med ökad risk för svårigheter Alla elever 12

13 RTI 1: Klassrummet Fredad tid för läsaktiviteter (90 min/dag) Systematisk träning av språkliga förmågor som krävs för avkodning och läsförståelse Fonologisk medvetenhet Ordförrådsaktiviteter Elevens utveckling följs noggrant, utvärderas ofta och systematiskt Justice, L. (2006). Evidence-Based Practice, Response to Intervention, and the Prevention of Reading Difficulties. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 37(4),

14 Evidensbaserade insatser språkfrämjande insatser för alla elever Genomgång av språkfrämjande miljöer och aktiviteter utifrån evidens just nu. Exempel på metoder och strategier som fungerar (för alla) Gemensam bokläsning Möjlighet till interaktion med vuxna och jämnåriga Kollaborativt lärande/arbete i mindre grupper 14

15 RTI 2: Mindre grupp Fördjupade insatser i mindre grupp läggs till utan att klassrumsinsatserna upphör Insatserna fördjupas, intensiteten ökar men samma mål som i klassrummet Läsa om bekant text Fonologisk medvetenhet, phonics Ortografiska strategier Läsa tillsammans med vuxne Större möjlighet till personligt anpassade instruktioner Färre elever/lärare Elever med liknande behov Dagligen eller åtminstone 2-3 tillfällen/v à min RTI 3: individuellt Intensivare satsning för att elever med mer omfattande svårigheter kanske svårt i större grupper Om steg 1 och 2 genomförts ska bara 2-5 % av eleverna som började RTI finnas kvar på den här nivån dessa har sannolikt språksvårigheter och behöver fortsatt stöd Pedagogisk kartläggning behövs och vidare kontakter för logopedisk utredning Anpassning, åtgärdsprogram 15

16 Evidensbaserade insatser enskilt för elever med språkstörning Träna ordförråd kategorier, associationer mm 2x 15 min i 8 veckor Elever 9-16 år gamla God utveckling! Ebbels, S. H., Nicoll, H., Clark, B., Eachus, B., Gallagher, A. L., Horniman, K.,... Turner, G. (2012). Effectiveness of semantic therapy for word-finding difficulties in pupils with persistent language impairments: A randomized control trial. International Journal of Language and Communication Disorders, 47(1), Motsch & Ulrich (2012, 2014). Effects of the strategy therapy lexicon pirate on lexical deficits in preschool age: A randomized controlled trial. / Efficacy of the lexicon pirate strategy therapy for improving lexical learning in school-age children: A randomized controlled trial. Child Language Teaching and Therapy. Vanligtvis ges fonologisk eller semantisk terapi. Forskning visat att överföring från tränade ord till andra ord sällan sker Går det att istället lära lexikala metastrategier? Fråga om okända ords betydelse (sem repr saknas) Fråga om okända företeelsers namn (fon repr saknas) Stödja inkodning av nya ord (stavelseklapp etc) Kategorisering Stödja ordfinnande genom repetition och frekvent användning av nya ord.» Ja! Träning hjälper (1gång/vecka, 30-45min/gång 20 ggr)! 16

17 RTI: utvärdering Hur vet man vilka som är non-responders, som undervisningen alltså inte räcker till för? Når inte upp till förutbestämt mål Långsammare utvecklingstakt Behöver mer instruktioner Individualisering av RTI kräver expertkunskap Man måste veta teorin bakom för att kunna göra anpassningar av metoden, föreslå och följa insatserna Men genomförandet är lätt Hur träna med flerspråkiga elever då? Ökad evidens för flerspråkig intervention (Pham et al, 2014, Restrepo et al 2013, Simon-Cerejido, 2015) - Vad ska tränas? (språkspecifikt, generella färdigheter) - Var ska det tränas (pull-out vs push-in) - Vilket/vilka språk? (skolans språk, modersmål + skolans) - Hur mycket? De språk som tränas förbättras. Engelskan blir inte sämre för att spanska tränas samtidigt. Förbättrat språk kräver språklig träning! 17

18 Simon-Cerejido, 2015 Building vocabulary, developing language skills and expanding world knowledge: Motivating students to read (Williams, ASHA, 2016) Matteuseffekten (Stanovich, 1986) the rich get richer and the poor get poorer De som har stort ordförråd läser bättre. De som läser bättre läser mer och får större ordförråd. Vid skolstart (5-6 år) har barn mellan ord (Beck & McKeown, 1991). De med många ord kan ta till sig mer från materialet som läses. De med litet ordförråd får kämpa mer och kommer aldrig ifatt. Vid slutet av skolår 1 är skillnaden mellan grupperna större än innan de började skolan Läsning ger också möten med mer komplex syntax. Inferens, satir, omvärldskunskap. Barnet blir fluent in a second language text Hur motiverar vi till läsning? 18

19 Forts. Barn som läser lär i snitt 3000 ord om året genom läsning (Baumann & Kameenui, 1991). Om varje ord ska läras explicit hinner man max ord eller 8-10 ord/vecka. Som en följd ökar skillnaden mellan läsvana och läsundvikande elever under årens gång. MEN forskning visar gång på gång att läsning är bästa sättet för att lära nya ord. Hur ska vi göra då? Högläsning upp i åldrarna Visa att läsning är kul och något du gör för nöjes skull var god modell! Bäst framgång är inte läsmetod skolan väljer utan att läsning är en del av elevens dagliga arbete (Turner & Paris, 1995) The fire of literacy is created by the emotional sparks between the child, a book, and the person reading (Fox, 2008) 19

20 Sex C:n Choice Få välja (mellan lämpliga alternativ) Challenge Lagom svårt tänk ZPD Control Få välja i vilken ordning uppgifter ska göras eller göra 3/6 Collaboration Låt eleverna jobba tillsammans. Förklara, diskutera Constructing meaning Öppna uppgifter, vilken mat skulle huvudpersonen välja Consequences Reflektera, utvärdera, think-pair-share /EPA One glove does not fit all (Kavelman et al, 2015) Flerspråkiga elever hur ska de lära sig läsa? Whole language eller phonics? Det beror på! Elever som har ett välutvecklat L2 (varit här länge) bättre med WL, elever som har mindre utvecklat L2 phonics bättre. 20

21 21