Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige rörande lokaleffektiviseringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden BUN 24 Dnr BUN 2014/73 Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige rörande lokaleffektiviseringar inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2013, 210, att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att återkomma med en utredning om vilka lokaleffektiviseringar man planerar att genomföra de kommande åren. Uppdraget ska återrapporteras senast Tjänsteutlåtandet innehåller också de åtgärder och förändringar som genomförts inom förvaltningen sedan år 2006 i syfte att effektivisera våra lokaler. Beslutsunderlag Utdrag ur arbetsutskottets protokoll den 13 mars 2014, 19 Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande den 18 februari 2014 Kommunfullmäktiges beslut den 18 november 2013, 210 Arbetsutskottet beslöt vid sitt sammanträde den 13 mars 2014, 19, att lämna nedanstående förslag till beslut. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunfullmäktige såsom BUN:s redogörelse över redan gjorda och eventuellt kommande lokaleffektiviseringar. Beslutet expedieras till: KF via KS, Margeth Andersson Just. sign. Utdragsbestyrkande

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3 Diarienummer BUN 2014/73 Administrativ chef Margreth Andersson margreth.andersson@engelholm.se Barn- och utbildningsnämnden Redovisning av uppdrag från kommunfullmäktige rörande lokaleffektiviseringar inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 18 november 2013, 210, att uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att återkomma med en utredning om vilka lokaleffektiviseringar man planerar att genomföra de kommande åren. Uppdraget ska återrapporteras senast Tjänsteutlåtandet innehåller också de åtgärder och förändringar som genomförts inom förvaltningen sedan år 2006 i syfte att effektivisera våra lokaler. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande den 18 februari 2014 Kommunfullmäktiges beslut den 18 november 2013, 210 Utredning Redan genomförda lokalförändringar de senaste åren samt e v kommande. Rebbelberga ro: Har effektiviserat sina skollokaler då Sockerbrukets ro upphörde En skola upphörde då Montessori flyttades till Sockerbruksskolan. Då kunde förskolor inrättas i f d Montessoris lokaler (Galaxen samt i Vita Villan. 58 förskolebarn är placerade idag i Vita Villan. I Galaxen finns 3 förskoleklasser integrerade med fritids och Intro-bas. I huset finns även modersmålsundervisning. Öppna förskolan på Heimdallgatan har också avvecklats år 2012 för att ingå i familjecentralen vid Nya Torg. Förslag finns från konsult (Per Nilsson, Fasticon att omförhandla familjecentralens hyra 2017 vilket skulle ge en besparingspotential på ca kr/år. Villans ro: Inrättade 2010 en uteförskola för att klara sin barnomsorg. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3 Diarienummer BUN 2014/73 Paviljonger för förskoleverksamhet (Akka har sagts upp år Besparing 3 avdelningar. Nyhems ro: Hyresvillkoren för Temporents paviljonger är omförhandlade i ett tre-års perspektiv. Enligt kommunens lokalstrateg blev det en besparing på ca 7 % vilket motsvarar ca kr. Lägenhet uppsagd och ersatt av byggnad i Valhall (hus 246. Munka Ljungby ro: Skola: Hela Munkaskolan flyttades läsåret 2008/2009 till Toftaskolan för att lösgöra plats till förskolor. Lokaleffektivisering i souterrängplanet på Toftaskolan har skett därefter som innebar bättre lokalutnyttjande av befintliga lokaler. Förskola: Före detta Munkaskolan har blivit Munkabobarnen där matsalsbyggnaden nyligen har byggts om till 2 förskoleavdelningar. Totalt finns där nu 6 avdelningar. I Mattisborgen har inrättats Öppen förskola år 2011 (insparad lokal i f d kommunhuset, tidigare årshyra kr/år och finns nu i en gemensam familjecentral där socialförvaltningen och Region Skåne betalar hyra. 1 extra avdelning är inrättad i Katthults lokaler, 2013, där det idag finns totalt 3 avdelningar. Hjärnarps ro: Förtätat i skolan år 2006 för att få plats med 5 års verksamhet där. Besparingen är 2 förskoleavdelningar. Tåstarp skola, där lokaler användes för dagbarnvårdare, har sagts upp år 2010 och verksamheten har inhysts i egna lokaler inom rektorsområdet. Magnarps ro: Lösgjort lokalyta i skolan för att inrymma Skolresursen, Därför kunde villan (Bofinken i Strövelstorp säljas. Skäldervikens ro: Har i många år inhyst provisoriska förskolelokaler i skolan i väntan på nybyggd förskola som blir klar Då denna byggnad är klar kommer Måsens förskola (paviljong att rivas och då sparas kr/ år på hyreskostnaden. Sockerbruksskolan: 1 paviljong bortflyttad Ängelholms Montessoriskola har sin verksamhet där nu och i lokalerna finns fler elever än tidigare. Ca 20 bilparkeringsplatser i Ängelholmshems garage är uppsagda år Ängelholms gymnasieskola: Har integrerat sina ensamkommande flyktingelever till gymnasiets huvudbyggnad och därmed frigjort F-huset. Delar av H-huset har sagts upp år 2012, vilka inte används för barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet. Avtal 1412, By 113, Valhall Park är under uppsägning vilket innebär en besparing 2015 med kr. Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3 Diarienummer BUN 2014/73 Övriga avtal med PEAB i Valhall Park ska omförhandlas 2017 och där förutspår konsult att man kan se över lokaleffektiviteten och e v göra en besparing på ca 10 % vilket innebär ca kr. KomVux: Lediga lokaler har hyrts ut till extern utövare (Competensum 1 paviljong på tomten har sagts upp år Kulturskolan: Hela verksamheten har flyttas i aug-2013 till f d Tingshuset eftersom Parkskolan är till försäljning. Elevhälsan: En del av verksamheten flyttades 1 september 2013 till en ledig lokal på Rönnegymnasiets tomt (s k F- huset se ovan. Ett antal medarbetare har utlokaliserats till olika skolor i kommunen. Övriga lokaler: Nallens förskola: Förhandlingar pågår (våren 2014 om att sälja denna bostadsrätt. Någon total besparing på driftsbudgeten förutspås inte men värdet på lokalerna kommer kommunen till del. Framtida förmodade besparingar: År (Måsen (Valhall (Nyhems paviljonger = kr/år År 2016, (Nyhems paviljonger, hyresavtal tom = kr/år År (Familjecentral (Valhall = kr/år Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunfullmäktige såsom BUN:s redogörelse över redan gjorda och eventuellt kommande lokaleffektiviseringar. Tony Mufic Förvaltningschef Margreth Andersson Administrativ chef Ängelholms kommun Ängelholm Tel: E-post: info@engelholm.se

5 Rederic Property Manage1nent AB ÄNGELHOLMSSKOLORSLOKALKOSTNADER Finns det besparingspotential? 1. Uppdraget 2. Inledning 3. Bakgrund, frågeställningar 4. Offentlig statistik 5. Ängelholm jmf liknande orter J 6. Sammanfattning

6 1. Uppdraget Uppdraget består i att undersöka vad Ängelholms kommuns skollokaler kostar i en jämförelse gällande yta per elev och kostnad totalt per elev ställt emot likartade kommuner och riket i stort. Finns det möjlighet att utifrån Ängelholms kommuns nuvarande innehav av skollokaler, funnen statistik och genomförda undersökningar finna reella argument för att Ängelholms kommun ska kunna genomföra besparingar i med nuvarande resursanvändning och därmed lokalinnehav. 2. Inledning Hur fördelar kommunerna resurserna till skolan? De går inte att ge något generellt svar på, för kommunerna gör olika. Hur resurser bäst fördelas är en komplex fråga och det finns ingen universalmodell för resursfördelning som fungerar överallt. Både Skolverket och skolinspektionen konstaterar det i sin rapporter (Skolverkets rapport 391,"Kommunernas resursfördelning till grundskolorna" och Skolverkets rapport 2014:01, "Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet". Oavsett vilken modell som används för att fördela resurserna till skolorna så behöver den vara transparant och förutsägbar, så att varje skola vet vilka resurser den har att röra sig med. Dessutom måste sättet att fördela pengar till skolorna accepteras och upplevas som rättvist. Det senare gäller inte minst om man tillämpar en såp kallad socioekonomisk resursfördelning och styr pengarna till skolorna efter deras elevsammansättning. Sättet att fördela pengarna ska också främja en effektiv resursanvändning på skolorna, samtidigt som det är rektor som bedömer och avgör hur resurserna fördelas inom respektive skola. När en kommun fördelar pengarna till skolorna ska den tillämpa den så kallade likabehandlingsprincipen, som innebär att kommunala och fristående skolor ska ha lika villkor. (SKL/skolakulturfritid 3. Bakgrund, frågeställningar Vad kostar skolan totalt sett under ett år? Enligt SCB:s statistik var kommunens kostnader för skolan och annan pedagogisk verksamhet sammanlagt 226 miljarder år Av denna totalsumma avser grundskolan cirka 88 miljarder, förskolan cirka 62 miljarder och gymnasieskolan cirka 38 miljarder. Färskoleklassen kostade cirka 6 miljarder, fritidshem cirka 14 miljarder och Komvux cirka 5 miljarder. (SKL

7 Ger mer pengar bättre resultat i skolan? Det finns inget som tyder på att mer pengar till skolan automatiskt leder till bättre resultat. Det visar bland annat de öppna jämförelser som SKL årligen tar fram för både grund- och gymnasieskolan. Kommuner med jämförelsevis höga kostnader kan ha förhållandevis låga resultat och vice versa. Det talar för att det är hur pengarna används som avgör vilka resultat som eleverna når. (SKL/skolakulturfritid Kan man jämföra hur stor skolpengen är i respektive kommun? Det finns ingen officiell statistik över hur stor skolpengen är i respektive kommun, utan den som vill forska i detta måste vända sig till respektive kommun. Man ska vara medveten om att det är ganska vanskligt att jämföra skolpengen mellan kommuner, detta eftersom kommunerna har olika resursfördelningsmodeller. En del kommuner har olika belopp för olika årskurser, medan andra kommuner har ett genomsnittligt belopp per skolform. (SKL/skolakulturfritid Varför kostar skolan olika mycket i olika kommuner? Kommunerna ser olika ut när det gäller exempelvis geografiska förhållanden och befolkningsstruktur. Det gör att skolan kostar olika mycket i olika kommuner. En förklaring till skillnaderna är att lokalkostnaderna varierar mellan olika delar av landet och tenderar att vara högre i storstadsområden. Vidare har en del kommuner svårare än andra att anpassa sin skolverksamhet efter minskningen i antalet elever, som kan bero dels på demografiska förändringar och dels på att elever väljer att gå i andra skolor än kommunens egna. Svårigheter att anpassa kommunens egen skolverksamhet efter detta genererar ofta högre kostnader, åtminstone under en viss tid. (SKL/skolakulturfritid I debatten påstås ofta att eleverna når olika resultat för att kommunerna satsar olika mycket på skolan och att bara det är ett argument för att låta staten ta över hela finansieringsansvaret för skolan. Men spridningen i kostnader per elev i grundskolan mellan kommuner har inte ökat, utan tvärtom minskat något under perioden ("Resurserna i skolan", statskontoret 2013:10. (SKL/skolakulturfritid Vem betalar vad? Skolan bekostas till största delen av kommunerna. De får nästan 70% av sina intäkter från den kommunalskatt som invånarna betalar. Cirka 14% av kommunernas intäkter består av generella statsbidrag som räknas fram i det kommunalekonomiska utjämningssystemet Utöver det generella statsbidraget till kommunerna finns det riktade statsbidrag som utgör ungefär 4% av intäkterna. Övriga intäkter består av bland annat avgifter, exempelvis den avgift som föräldrar betalar för att ha sina barn i förskola och fritidshem. (SKL/skolakulturfritid Svenskt Näringsliv- "Den svenska skolan" Sverige befinner sig i ett läge där det satsas stora resurser på utbildningsområdet men det sker ingen egentlig granskning av om pengarna används på ett effektivt sätt. De som värnar om skolan borde vara intresserade av att ta initiativ till att det sker en kontinuerlig granskning av resursanvändningen i skolan så att pengarna gör mest nytta. En viktig förutsättning för att kunna göra det val som är bsät för individen är att det finns information om hur skolan arbetar, fördelar sina resurser och hur

8 resultatet ser ut i form av kunskapsnivå hos eleverna. svenskt Näringsliv menar att det är viktigt att det finns en öppne och tydlig information om varje skolas resultat och resursanvändning. Annars finns det en risk att föräldrar och elever väljer en skola som inte kan tillgodose individens behov. Följande kriterier anser svenskt Näringsliv är viktiga för att åstadkomma detta: konkurrens mellan olika utbildningssamordnare valfrihet för individen att välja skola en kontinuerlig redovisning av skolan förmåga att leva upp till de nationella målen en kontinuerlig redovisning av hur skolan använder sina resurser en årlig redovisning av varje skolas resultat och måluppfyllelse en årlig redovisning av varje kommuns resultat, måluppfyllelse och resursanvändning möjligheter för den statliga myndigheten på skolområdet att vidta åtgärder för att åtgärda kvalitetsproblem i en skola en oberoende kvalitetsgranskning av varje skolas måluppfyllelse och resursanvändning en öppen redovisning av resultaten av den oberoende granskningen 4. Offentlig statistik Grundskolans kostnader Elevantalet i grundskolan har ökat från cirka läsåret 1992/93 till läsåret 1999/2000 eller med 17%. En viktig orsak är att de stora barnkullarna födda runt 1990 befinner sig/har nyligen befunnit sig i grundskolan. Det kan konstateras att bl.a. 51 o/o av kostnaden är hänförlig till undervisning. Lokalkostnaderna utgör ca 20% av totala kostnadsfördelningen per elev i grundskolan. Den utgör ca 23% av totala kostnadsfördelningen per elev i gymnasieskolan. När det gäller lokalkostnaden bör noteras att principerna för beräkning av lokalkostnaderna i vissa avseenden kan skilja sig mellan olika kommuner, t.ex. beroende på vilket räntabilitetskrav som gäller för det kommunala fastighetsägandet i respektive kommun. Lokaler som värderas likvärdigt utifrån en marknadsmässig bedömning kan därför belasta skolverksamheten med olika kostnader beroende på kommunens policy. J Andra åtgärder än pengar Svenskt näringsliv menar alltså att det i första hand är andra åtgärder än mer pengar som behövs för att förbättra utbildningens kvalitet. Riktade resursökningar kan i och för sig behövas i enskilda fall, särskilt för elever med relativt stora svårigheter. Ökade resurser är dock ingen universalmedicin för att höja skolans resultat. Stöds av statistik i nedan tabell. Inga eller endast svaga samband har nämligen identifierats

9 mellan resursinsats, mätt som sk strukturrensade kostnader per invånare i olika kommuner för grundskolan och kvalitet, i form av genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 i respektive kommun (SN, Ulla Ericson, Johan Fall, Anders Morin Medelstora städer strukturrensade Meritvärde årskurs 9 kostnader /in v Ronneby ,8 Trelleborg ,1 Falkenberg ,6 Nyköping ,8 Hudiksvall ,8 Eslöv ,5 Hässleholm ,7 Lidköping ,6 Falköping ,5 Ängelholm ,9 Vänersborg ,2 Borlänge ,2 Västervik ,0 Motala ,5 Ystad ,4 Genomsnittskostnaden för olika kommungrupper är tämligen likartad, sånär som på storstäderna och glesbygdskommuner med högre genomsnittskostnad. Detta är också vad som kan förväntas. Lokalkostnader och kostnader för hemspråksundervisning mm är högre i storstäderna. De högre kostnaderna i glesbygden torde bero på mindre klasser till följd av låg befolkningstäthet Följande tabell visar genomsnittskostnaden per elev i den kommunala grundskolan för de olika kommungrupperna, samt maximi- och minimivärden, Ängelholm tillhör klassificeringen "Medelstora städer". Genomsnitt Max Min storstäder Förortskorum u ner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Lands bygdskom m u ner Glesbygdskommuner Större kommuner Mindre kommuner Samtliga kommuner Tabell; obs år 1999

10 NIRAS Sweden - Gigantiska lokalkostnader i onödan" Vår erfarenhet är att myndigheter kan sänka sina lokalkostnader med minst 20%, skriver Ulf Lindegård, från konsultföretaget Niras. Det finns goda exempel på myndigheter som har påbörjat sitt effektiviseringsarbete. Men det finns samtidigt exempel där man avstått från lösningar på effektivare lokaler som medfört mycket stora besparingar, sannolikt av rädsla för att möta motstånd hos den egna personalen. Det är emellertid en oro som kan läggas åt sidan eftersom personalens behov i allmänhet kan lösas med bra, funktionella och verksamhetsanpassade lokallösningar. Hur ska man då göra för att effektivisera sin lokalanvändning? Det finns flera åtgärder som gäller generellt för alla verksamheter, till exempel att med affärsmässighet och marknadskunskap förhandla fram "rätt" hyra för lokalen. Eller att omlokalisera till ett sämre marknadsläge, till exempel från ett A-läge till ett C-läge. Det finns inget som säger att en offentlig lokal måste vara placerad i attraktiva marknadslägen. Tvärtom är oftast lokaler i dessa lägen olönsamma för kommunen. Att yteffektivisera är en annan viktig åtgärd. Den stora vinsten för användare som har flera lokaler, ligger i att arbeta systematiskt och metodiskt mot uppsatta mål, riktlinjer och nyckeltal för hela lokalportföljen. Inom den privata sektorn har man kommit betydligt längre, kraven som ställs på lönsamhet ger inget alternativ. Här kan man lära mycket. Ser man på nyckeltal så skiljer det oftast mycket mellan en kommunal skola jämfört en friskola. Detta har givet en hel massa olika orsaker. Niras menar att man kan påvisa att med ett strategiskt och metodiskt arbetssätt, kan spara in stora pengar på sina lokalkostnader inom den offentliga sektorn. Ökade lokalkostnader Lokaler tar pengar från undervisning Skolans lokalkostnader tar en allt större del av elevpengen i många kommuner. Det visar Lärarnas tidnings granskning av effekterna av gymnasieskolans elevtapp. Det visar sig att lokalkostnaderna per elev har ökat i 145 av de undersökta kommunerna, i 49 kommuner mer än 30 o/o. När det gäller lokaltyp så är det inte att rekommendera att bedriva skola i lokal som tillhör bostadsrättsförening. Det följer med ett antal förpliktelser, inte minst juridiska sådana för huvudmannen. Man bör avyttra dessa och flytta till kommersiella lokaler. I 91 kommuner tar lokalerna dessutom en större del av elevpengen än för fem år sedan. På en del håll innebär det att den del av elevpengen som går till undervisning har minskat. Det har varit en drastisk minskning av elevkullarna på gymnasiet. Det tar ett tag innan kommunerna anpassar sina lokaler. Skollagens regler om lika ekonomiska villkor började tillämpas Huvudregeln är att friskolorna skall få lika mycket pengar per elev som den kommunala skolan. När det gäller lokalerna betalar kommunen då ett snitt av sina egna kostnader per elev till friskolorna. Men när elever försvinner måste de som är kvar bära en större del av

11 kostnaderna om inte en skola snabbt kan minska sina lokalytor. Antalet elever i de kommunala gymnasieskolorna minskade i 181 av de undersökta kommunerna mellan Minskningen beror på både minskade kullar och att fler har valt att gå i en friskola. Att kompensera de kommunala skolorna för elevhyran leder lätt till skenande kostnader för kommunen då friskolorna då också ska ha mer. Nedan är en sammanställning över de kommuner där lokalkostnaderna för skolan ökade mest mellan : Kommun Procent Strängnäs 254 Grums 159 Lysekil 108 Vadstena 96 Ty_resö 87 Salem 80 storurnan 80 Karlskoga 78 Rättvik 75 Ån ge 73 Lärarnas tidning/2013/11/27 5. Ängelholm Fakta hämtad från Kolada ger vid handen följande fakta rörande sammansättningen i Ängelholms kommun: Invånare 6-15 år, andel(% Invånare år, andel(% Kostnad för barn&utbildning Andel(% av total driftkostnad Ängelholm 10,3 Ängelholm 5,2 Ängelholm 41 Alla kommuner 10,7 Alla kommuner 4,9 Alla kommuner 44 Sammantaget visar denna jämförelse att man har något färre barn i ålder 6-15 (-0,4% men något fler i ålder ( +0,3% jämfört alla kommuner, vägt medel. Kostnaden för barn & utbildningsverksamheten totalt sett är 3% lägre för Ängelholm än alla kommuner vägt medel.

12 I "Öppna jämförelser- Grundskola 2013" så finner man följande kostnader per elev i Ängelholm och jämförbara orter, här följer ett utdrag; Kommun Nettokost/elev Rank Lokal kost/ elev Avvikelse Rank Riket Ängelholm l% 137 Falkenberg % 69 Eslöv % 33 Skurup l % 106 Sjöbo % 227 Man kan konstatera att då man gör jämförelse med "medelstora städer" i enlighet med grupperingen tidigare i detta PM så befinner sig Ängelholm klart högre i lokalkostnad/elev än i detta exempel både Falkenberg och Eslöv. De kommuner i Skåne som ligger i paritet med Ängelholm vad gäller lokalkostnad/elev ska nämnas är; Bromölla, Burlöv, Höganäs, Kristianstad, Lomma och Malmö. Tittar man sedan på de orter i Skåne som har lägst kontra högst kostnad för sina lokaler f elev så är det Skurup som lyckas hålla nere sina lokalkostnader och har de lägsta kostnaderna i Skåne. Sjöbo däremot har antingen satsat ordentligt på sina lokaler eller så har man inte arbetat med yteffektivitet över huvud taget. Vad skillnaderna beror på anger inte statistiken. 6. SAMMANFATTNING Mot bakgrund av den tidigare utredning som har genomförts vad gäller kommunens skollokaler och dess nyttjandegrad så finns det primärt förskolor, där det troligen finns ett utrymme att både avyttra men framförallt att säga upp och omförhandla gällande hyreskontrakt. Det finns också ytor i befintliga skolor, exempelvis Rönne gymnasiet, som står outnyttjade vilka kunde användas på ett mycket effektivare sätt. skolbeståndet har inte analyserats vad gälleryteffektivitet i detta PM. Att vara flexibel då barnkullar ökar /minskar är ett ständigt dilemma, framförallt om kommunen själv äger och förvaltar sina lokaler i förvaltningsform eller genom något av sina kommunala bolag. Ofta har man långa avtal och det blir därför svårt att vara flexibel och säga upp sina lokaler och därigenom erhålla snabb effekt på kostnadssidan. Här gäller det att ha framförhållning och involvera ansvariga parter i god tid, oftast flera år i förväg. Friskolorna har också kommit att drabbas av speciella/långa kontraktsvillkor för sina lokaler som har satt dem i brydsamma situationer, inte minst i Ängelholm där eleverna har en tendens att välja den kommunala skolan före de privata alternativen. Detta kan skapa problem hos de kommunala skolorna då man i vissa fall har för liten yta och kanske yta som inte är anpassad för antalet elever eller tillkommande skolundervisning. J

13 Ytan per elev i Ängelholm, i både grundskola och gymnasium, pekar dock inte på bristande lokalytajelev. Att använda moderna skolmoduler som ett strategiskt medel vid ökandejminskande elevkullar kan vara ett sätt att bli mer flexibel. Även här gäller det att planera i god tid och verkligen se modulalternativ som ett av alternativen till att bygga eller hyra respektive säga upp lokaler för avflyttning som ofta är ett trögare redskap. Ytor Ängelholms skolor Ängelholms skolor omfattar ca kvm. Grundskolor kvm Gymnasieskola kvm I Ängelholms grundskolor går det för närvarande elever och i gymnasieskolan går det l 253 elever. Grundskolans kostnader per elev; Kostnad kr för Kostnad krjmz Snitt mz j elev lokaler /inventarier Samtliga kommuner Ängelholm Falkenberg Eslöv Sjöbo Skurup Varje elev i grundskolan disponerar knappt 20 kvm lokalyta. Motsvarande siffra i gymnasieskolan är också ca 20 kvm. Här är ingen hänsyn tagen till skollokaler utanför kommunens egna bestånd. Yrkesinriktade linjer, speciallokaler etc. är ej medtagna då underlaget har varit alltför bristfälligt. Noteras bara att Vejbystrand har en liten enhet med plats för max lo elever i varje klass från förskola till klass 6. Agape skolan finns också omnämnd i kommunen, skola för barn med speciella behov, inga ytor medtagna i detta PM. Om man utifrån ovan siffermaterial lokalkostnad/elev skulle jämföra Ängelholm med jämförbara orter i segmentet så skulle Falkenberg med samma antal grundskoleelever som Ängelholm ha en lokalkostnadfår om ca kronor, Eslöv skulle med samma antal grundskoleelever som Ängelholm ha en lokalkostnad om ca kronorfår jämfört med Ängelholm som har en lokalkostnad om kronorfår för sina grundskoleelever. Det skiljer alltså kronor i lokalkostnadfår mellan Ängelholm och Falkenberg och ca i lokalkostnaderfår mellan Ängelholm och Eslöv. Denna skillnad är alltså på orter enligt statistikunderlag i jämförbara orter med samma strukturella innehåll, sammansättning och storlek.

14 Tittar man sedan på extremerna Skurup respektive Sjöbo i förhållande till Ängelholm så skulle Skurup, med samma antal elever som Ängelholm, ha lokalkostnader för sina grundskoleelever om ca kronor/år. Det skiljer kronorfår jämfört Ängelholms lokalkostnader. Tar man sedan Sjöbo så skulle deras skollokaler kosta ca kronor/år, vilket skulle vara kronorfår mer än lokalerna för Ängelholms grundskoleelever. Både Skurup och Sjöbos siffror ska man dock behandla med viss försiktighet då det kan finnas osäkerhet i källmaterialet. Kommun Antaget samma antal Faktisk lokalkostnad Total kostnad elever som i Ä-holm per elev Falkenberg Eslöv Ängelholm Om man sammanfattningsvis ser till de uppgifter som redovisats ovan framförallt vad gäller jämförelsen med Falkenberg och Eslöv så torde det finnas betydande besparingar att göra vad gäller lokaleffektivitet vilket innebär både kostnadsreduceringar men också att få plats med fler elever på samma yta (om det behövs. Detta kan man göra genom en fullständig genomgång och analys av hyreskontrakten för respektive skollokal, aktiv förvaltning innebärande att man vid varje tillfälle säger upp sina hyreskontrakt till omförhandling eller säger upp hyreskontrakt till avflyttning om lokalerna är för stora eller inte behövs.. \ Man måste också ha örat mot marken och se om marknaden kan erbjuda aptitligare lösningar. I Ängelholm lär det finnas en hel dellokaler som tidigare friskolor förhyrt som nu står tomställda och det kan öppna upp för bra lösningar. Det kan vara så att det totalt sett för kommunen blir en bättre affär än att hyra av sitt eget lokalbolag. Lokalbolaget får då samtidigt se över sitt bestånd och eventuellt avyttra eller finna annan användning för sina lokaler. Lokalbolaget mår också bra av att få en aktiv motpart som hela tiden testar och ifrågasätter hyressättning och övriga villkor i förhållande till vad marknaden erbjuder. För att få till ett effektivt bestånd med skollokaler till marknadsmässigt rätt pris så bör man tänka på att; Ha framförhållning Läsa hyreskontrakten noga Bevaka hyreskontraktens uppsägningstider Omförhandla hyreskontrakten så ofta det ges möjlighet Undersök möjligheten att lämna lokaldelar man inte nyttjar till annan hyresgäst Se till att skapa handlingsutrymme i avtalen, ex. vis med avstigningsklausuler Bevaka den lokala marknaden och begär in offerter, även under bef. avtalstid Se moderna skolmoduler som en strategisk faktor för flexibilitet Ifrågasätta och var konstruktiv i dialogen med hyresvärden Bygga om befintliga lokaler för att anpassa till dagens pedagogik Benchmarka med kommuner som har klart lägre lokalkostnader

15 Ängelholm Per Nilsson Rederic Property Managetnent AB

16 '

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2. att barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att återkomma med utredning om vilka lokaleffektiviseringar man planerar att genomföra de kommande åren. Uppdraget skall återrapporteras senast att tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får i uppdrag att skapa en samsyn kring vad som är möjligt att uppnå vad gäller andelen ekologiska livsmedel inom kostverksamheten. Uppdraget skall återrapporteras senast Socialnämnden 1. att socialnämnden får i uppdrag att se över träffpunktsverksamheten för äldre samt dagverksamheten vid Thulinvillan i syfte att effektivisera verksamheten. Uppdraget skall återrapporteras till kommunstyrelsen senast att kommunstyrelsen och socialnämnden får i uppdrag att genomföra förändringar så att samarbetet mellan arbetsmarknadsenheten (KS och försörjningsstödsenheten (SN förstärks. Uppdraget skall återrapporteras till kommunstyrelsen senast att tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får i uppdrag att skapa en samsyn kring vad som är möjligt att uppnå vad gäller andelen ekologiska livsmedel inom kostverksamheten. Uppdraget skall återrapporteras senast Kultur- och fritidsnämnden 1. att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för utökad samverkan med den ideella sektorn (föreningar och andra organisationer inom hela kultur- och fritidsområdet. Uppdraget skall återrapporteras till kommunstyrelsen senast att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med miljönämnd, byggnadsnämnd och andra intressenter undersöka möjligheterna att utveckla Magnarps hed samt att ta fram en skötselplan. Uppdraget skall återrapporteras till kommunstyrelsen senast att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utvärdera hur funktionen med ungdomsombud fungerat. Uppdraget skall återrapporteras till kommunstyrelsen senast att kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utvärdera satsningen på meröppna bibliotek. Uppdraget skall återrapporteras till kommunstyrelsen senast Byggnadsnämnden 1. att byggnadsnämnden får i uppdrag att införa bygglov över disk senast Uppdraget skall återrapporteras senast Just. sign. Utdragsbestyrkande