Kartläggning Grundläggande betaltjänster för äldre i Arjeplogs glesbygd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning Grundläggande betaltjänster för äldre i Arjeplogs glesbygd"

Transkript

1 Kartläggning Grundläggande betaltjänster för äldre i Arjeplogs glesbygd

2 Förord Kommunförbundet i Norrbotten fick februari 2013 uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten att "kartlägga behov av och tillgång till grundläggande betaltjänster för äldre personer boende i Arjeplogs glesbygd. Kartläggningen har genomförts av mig, Karin Sundström, regional utvecklingsledare. Under handledning av Marianne Forsgärde, vetenskaplig ledare FoU Norrbotten. Jag vill tacka alla äldre personer samt anställda i Arjeplogs kommun som deltagit i intervjuerna. Även ett tack till Marianne Forsgärde för ditt engagemang och stöd. Luleå 25 oktober 2013 Karin Sundström Regional utvecklingsledare Kommunförbundet Norrbotten 2

3 Sammanfattning Denna kartläggningen är genomförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlägga behov av och tillgång till grundläggande betaltjänster, för äldre personer med funktionsnedsättning som bor utanför Arjeplogs tätort. Syftet var också att få kunskap om vad socialtjänsten kan bidra med då det gäller äldre personers behov av stöd och hjälp med betaltjänster. Kartläggningen baseras på intervjuer med 14 äldre personer, en biståndshandläggare, en hemtjänstpersonal samt projektledaren för Byautveckling Resultatet visar att när det gäller betalning av räkningar så tycker de äldre att det är tryggt och bra med privatgiro och autogiro. De flesta klarar själva av att sköta detta, några personer får stöd av hemtjänstpersonalen med att fylla i betalningsorden och/eller titta igenom så det blivit rätt. För ett mindre antal personer sköter anhöriga räkningarna. De äldre har ingen datavana eller egen dator och de uttrycker en viss oro för att privatgiro systemet ska tas bort och övergå till tjänst via Internet. Det framkommer att tillgängligheten till kontanter är ett påtagligt problem. Försvårande omständigheter är; funktionsnedsättningar som t.ex. nedsatt syn, transport till ställen där uttag av kontanter kan göras samt att det inte går att förlita sig på att det går att ta ut den önskade summan pengar. Att utveckla möjligheten att få en väl fungerande kontanthantering i byarna bedöms vara en mycket angelägen fråga. Annan service som äldre önskar är möjligheten att ta ut olika försändelser samt att kunna spela på lotto och andra spel. Den begränsning som uttag av kontanta medel utgör och att inte på ett smidigt sätt kunna välja att t.ex. spela lotto, kan påverka den äldres stimulans och aktivitet i det som ligger utanför hemmet. Hemtjänstpersonalen kan bli ombedd att lämna in och betala spelet, när de på sin fritid ska åka till en tätort. Byautveckling 2020, initiativ att starta Fixar-tjänster kan antas underlätta äldres vardag. Intressant är att se om den funktionen kan vara behjälplig i samband med betaltjänsterna. Satsningen med betalstation i byn Jäckvik ger de som bor där närhet till service med betaltjänster. Kanske kan utvecklingen gå mot att motsvarande satsningar görs i kommunens övriga byar. För de äldre är önskemålet att kunna sköta sina betaltjänster i byn/lanthandeln en central fråga. 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Metod- Datainsamling... 6 Urval - äldre personer... 6 Urval - socialtjänstpersonal... 7 Projektledare för Byautveckling Resultat av intervjuerna... 8 Äldre personer... 8 Tillvägagångssätt - Betala räkningar... 9 Upplevelse av hur det fungerar med att betala räkningar... 9 Tillgänglighet till kontanter Svårigheter Betalning av Övriga tjänster Önskemål - service betalningstjänster Socialtjänstens personal Socialtjänstens roll betaltjänster Betalningslösningar - inköp matvaror Socialtjänstens upplevelser och erfarenheter Önskemål; Projektledare för "Byautveckling 2020" Upplevelser och erfarenheter Diskussion Uttag av kontanta medel och betalning av räkningar Inköp av varor Önskemål om hur det borde vara Kommunens service till de äldre i glesbygden Referenser Bilaga

5 Bakgrund Folkmängden i Arjeplogs kommun var 2012, innevånare av dessa var 573 personer 65 år och äldre. Mellan åren minskade antalet innevånare med 60 personer, vilket var den största minskningen i Norrbottens län. Arjeplog är till ytan landets fjärde största kommun (Statistiska centralbyrån 2013). I kommuner med stor areal är service, som är viktig för alla invånare svårtillgängligare på grund av långa avstånd samt begränsad tillgång till allmänna kommunikationsmedel. I det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län skrivs; "För att hela Norrbotten ska leva och utvecklas krävs; en fungerande service vad gäller postgång, transporter (person/gods), mobiltelefontäckning, bredbandsupp-koppling samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster... för att invånare ska kunna bo och näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet" ( Länsstyrelsen Norrbotten). Projektet "Byautveckling 2020" följer länsstyrelsens arbete med att utveckla betaltjänster i glesbygd. Målet är att betaltjänst ska kunna etableras som en servicetjänst hos lanthandlarna i Arjeplog kommun (Arjeplogs hemsida, projekt Byautveckling 2020) I Arjeplogs tätort finns ett bankkontor. Arjeplogs kommun erbjuder kostnadsfri varuhemsändning till personer som är fast boende i kommunen, som bor utanför tätorten och lever i hushåll där ingen kan ta sig till matvarubutiken. Beställning av varuhemsändning kan ske 1 dag per vecka från närmaste lanthandel. Servicen gäller för personer som bor i följande områden; Byar i Laisdalen Byar längs med väg 95, från Arjeplog till Sandviken. Byar i Piteälvdal. Byar ner mot Mellanström. Byar ner mot Myrheden Under 2008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav gles- och landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna innebar en viktig service till näringslivet samt till allmänheten och inte minst till personlig service för äldre personer med funktionsnedsättning (Regional serviceprogram Norrbottens län ). Länsstyrelsen i Norrbotten fastställer att av länets invånare är det främst äldre och personer med funktionsnedsättning som drabbats negativt av förändringarna. De invånare som bor avsides utan tillgång till bil, har blivit helt avskurna från betaltjänstservicen. En del har inte tillgång till lantbrevbärare över huvudtaget och mycket långa resvägar till bank. De måste därför ofta förlita sig på hjälp av andra personer i sin närhet för sina ekonomiska transaktioner (Regional serviceprogram Norrbottens län ). 5

6 Kommunförbundet i Norrbotten fick under februari 2013 i uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten att "kartlägga behov av och tillgång till grundläggande betaltjänster för äldre personer boende i Arjeplog glesbygd. Beslut togs tillsammans med Roger Ylinenpää Länsstyrelsen Norrbotten om att målgruppen för kartläggningen skulle vara äldre personer som är beviljade hemtjänstinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), och/eller insatser via hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att kartlägga behov av och tillgång till grundläggande betaltjänster, för äldre personer med funktionsnedsättning som bor utanför Arjeplogs tätort. Syftet är också att få kunskap om vad socialtjänsten kan bidra med då det gäller äldre personers behov av stöd och hjälp med betaltjänster. Frågeställningar 1. På vilket sätt tar äldre personer med funktionsnedsättning ut pengar och betalar räkningar, och hur upplever de att det fungerar? 2. På vilket sätt betalas matvaror, mediciner, färdtjänst- och sjukresor och hur upplever äldre personer med funktionsnedsättning att det fungerar? 3. Vilka erfarenheter har socialtjänstpersonal av äldre personer med funktionsnedsättning och deras behov av hjälp med att ta ut pengar och betala räkningar? 4. Vilka servicetjänster kan Arjeplogs kommun erbjuda äldre personer med funktionsnedsättning som bor i Arjeplogs glesbygd? Metod- Datainsamling Urval - äldre personer Biståndshandläggaren för socialtjänsten i Arjeplogs kommun, Margareta Johansson har i sitt arbete kännedom om personer som behöver hemtjänstinsatser, eller insatser via hemsjukvård. Hon fick i uppdrag av Kommunförbundet Norrbotten att ta telefonkontakt med äldre personer som bor i glesbygd och som är beviljade hemtjänstinsatser och/eller insatser via hemsjukvård. Detta i syfte att informera om syftet med studien, fråga om de ville delta i en intervju samt efterfråga om muntligt samtycke om att lämna ut dennes kontaktuppgifter. Totalt togs telefonkontakt med 21 personer, av dessa ställde sig 15 personer positiva till att delta i intervjun (mars 2013). Biståndshandläggaren översände namn, adress och telefonnummer på personerna till Karin Sundström som skulle utföra uppdraget. Skriftlig information skickades till de personer som gett sitt samtycke. I brevet framgick bl.a. information om kartläggningens syfte samt att telefonkontakt för bokning av tid för intervju kommer att tas (Bilaga 1.). En person tackade nej till att medverka i intervjun på grund av hälsoskäl. Kartläggningen 6

7 baseras på intervjuer med 14 äldre personer. En intervjuperson uttryckte önskemål, att en anhörig skulle kontaktas före intervjun. Telefonkontakt togs och information om syftet med intervjun samt datum och tid för intervju delgavs. En annan anhörig tog kontakt för att få information om syftet med intervjun samt dag och tid när intervjun skulle ske. En halvstrukturerat intervjuguide utarbetades (Bilaga 2) för att få kunskap om tillgång till och behov av betaltjänster. Individuella intervjuer genomfördes i personernas hem, vid två intervjuer var anhörig närvarande. Intervjuerna bandinspelades och tog minuter att genomföra. Intervjuerna genomfördes mellan den 2 till 11 september Urval - socialtjänstpersonal För att få kunskap om vad socialtjänsten kan bidra med för insatser vid behov av stöd och hjälp med betaltjänster, togs under augusti 2013 telefonkontakt med personal inom socialtjänsten i Arjeplog. I Arjeplog finns en biståndshandläggare anställd, hon kontaktades för information om syfte med intervjun och tidsbokning gjordes. En områdeschef för hemtjänsten kontaktades och informerades om kartläggningen samt önskemål om att få genomföra en intervju med en hemtjänstpersonal som arbetar i någon av intervjupersonernas hem. Chefen utsåg och vidtalade en hemtjänstpersonal som gav sitt samtycke till att delta i intervju. Kontakt togs för att informera om syftet med intervjun samt tidsbokning. En halvstrukturerat intervjuguide utarbetades (Bilaga 3) för att få kunskap om socialtjänstens möjligheter att ge stöd och hjälp med betaltjänster. Intervjuerna genomfördes i personernas arbetsrum, de bandinspelades och tog cirka 60 minuter att genomföra. Projektledare för Byautveckling 2020 På Arjeplogs kommuns hemsida finns information om projektet Byautveckling Där framgår det att projektet vill bidra till att skapa förutsättningar för hållbar utveckling och tillväxt i Arjeplogs kommuns byar. För att få information hur kommunen arbetar med betaltjänster och övrig service till äldre personer med funktionsnedsättning som bor utanför Arjeplogs tätort, kontaktades augusti 2013 projektledare Bo Häggroth. I telefonsamtalet gav projektledare Bo H samtycke till att delta i en intervju. En halvstrukturerat intervjuguide utarbetades, (Bilaga 4) för att få information om hur projektet arbetar med frågorna med betaltjänster och övriga tjänster för målgruppen. Intervjun genomfördes på projektledarens arbetsplats. 7

8 Resultat av intervjuerna Resultaten av samtliga intervjuer redovisas i tre huvudavsnitt; intervjuer med de äldre personerna i målgruppen, intervjuer med socialtjänstens personal och intervju med projektledare för Byautveckling Äldre personer Tabell 1. Intervjupersonernas bakgrund Kvinna Man Ålder Ensamboende Sammanboende år 11 3* *2 personer bor med maka/make, 1 person bor med barn Personernas funktionsnedsättningar varierar; nedsatt kognitiv förmåga, rörelsenedsättning, syn och hörselnedsättning samt medicinska funktionsnedsättningar. De intervjuade bor alla i ordinärt boende. Resvägen mellan bostaden och Arjeplogs tätort varierar från 15 km till 88 km enkel väg för de intervjuade. Sex personer åker till Sorsele eller Arvidsjaur när de ska utföra post- och bankärenden, inköp av matvaror och apoteksärenden. Orsaken är att resvägen till dessa tätorter är närmare än till Arjeplog. Resvägen till Sorsele är cirka 30 km, Arvidsjaur 50 km och till Arjeplog 60 km, enkel väg. Tätorterna Sorsele och Arvidsjaur tillhör inte Arjeplogs kommun. Alla personer är listade på hälsocentralen i Arjeplog. Två personer uppger att de ibland besöker hälsocentralen i Arvidsjaur. Tabell 2.Tillgång till mobiltelefon och dator samt om internet fungera där de bor. Ja Nej Vet ej Mobil 10 4 Dator 14 Internet* 9 5 *1 person kan tänka sig att använda internet Några citat; Den person som kan tänka sig att använda internet, säger "att om jag fick hjälp med att lära mig använda dator och kanske få ekonomisk hjälp av skaffa mig en dator, vore det kanske intressant". "Jag har haft en dator, men det var så knepigt jag kunde slå på och av datorn, det var det man kunde prestera. Jag saknade intresse. Barnen ville att jag skulle ha den där apparaten, men det blev ingenting". 8

9 "Jag har haft dator, fick en av mina barn. Jag var inte intresserad och lärde mig ingenting. Till slut blev den för gammal så jag lämna den till återvinningen. Jag kunde slå på och av datorn. Om man inte är bredd att lära sig att använda dator, då är det ingen mening att ha dator". "Generellt så använder personer som bor i glesbygden dator, undantagen är pensionärerna". "Den som bor en dryg mil från mig har dator. Kommunen vill att vi ska komma till Arjeplog så att de kan informera oss om bredband och sånt där. Men det blir ju för dyrt att använda". Tillvägagångssätt - Betala räkningar Samtliga personer har tidigare skött sina post- och bankärenden själva. En person har varit förordnad god man under en period. Idag sköter 11 personer sina post- och bankärenden själv. 3 personer får hjälp av sina anhöriga. Postens service med att lämna och hämta post är olika i beroende var i kommunen man bor. 11 personer får post 5 dagar per vecka, 1 person 3 dagar per vecka och 2 personer 2 dagar per vecka. Under sommaren och skolans lovdagar minskas servicen från posten till 2 3 gånger per vecka i vissa byar. Upplevelse av hur det fungerar med att betala räkningar Samtliga upplever att det fungerar bra att betala räkningar via privatgiro. Det är aldrig några problem. För de personer som använder autogiro på ett par av sina räkningar, upplever att den tjänsten fungerar bra. En av personerna uttrycker att "det kan är svårt att läsa och förstå räkningarna som kommer". Några säger att "jag får hjälp av hemtjänstens personal med att skriva och/eller se att jag har skrivit rätt på betalorden. Den äldre skriver under betalorden själv". För de personer (3) som inte själva kan betala sina räkningar är orsaken, kognitiv svikt, nedsatt syn och hörsel och andra medicinska orsaker. De får den hjälp de behöver av make/maka eller barn. Några citat; "De säger att snart ska man bara kunna betala räkningar med dator. Den dagen vet jag inte hur man ska bära sig åt. Om det blir så måste man anlita någon person som har dator. Men det skulle vara grymt förbannat, för det fungera så bra som det är idag. Att själv kunna skriva på och skicka iväg räkningarna, i lugn och ro, känns bra". "När postgirot fungerade så blev betalningsdagen samma dag som betalningsorden kom in. Men när man har bankgirot ska banken ha 3 bankdagar för att verkställa en betalning. Om man sedan skickar pengar till exempelvis kortet på Coop så tar det ytterligare 3 dagar". "Barnen har fullmakter och kan disponera alla konton. Det känns skönt att alla papper är ordnade och att barnen sköter bank och postärenden". 9

10 "Ärligt talat bryr jag mig inte, bara det fungerar. Jag litar på mina barn. Att använda betalorder fungera hur bra som helst, det är aldrig några problem". Tillgänglighet till kontanter Tretton personer har bankomatkort som de tar ut kontanter med. 1 person tar ut pengar via utbetalningsblankett på banken. Fyra personer får hjälp av anhöriga med att ta ut sina pengar och i dessa fall använder anhöriga bankkort och kod. När personerna besöker banken i andra ärenden eller när barnen kommer på besök så kan de vid dessa tillfällen ta ut kontanter i kassan på banken. Fyra personer berättar att de kan ta ut en mindre summa pengar i lanthandeln, och att det i de flesta fall sker i samband med inköp. En person uppger att man kan ta ut pengar i lanthandeln, men om man ska ta ut en större summa pengar får man göra flera uttag. Problemet är att lanthandeln inte alltid har kontanter, eftersom att de flesta betalar med kort. Möjligheten att ta ut pengar i lanthandeln varierar mellan handlarna. På frågan om de skulle behöva hjälp, vem hjälper dig då? Fem personer uppger att det är svårt att svara på, de motiverade svaret med att de är vana att planera och klara sig själva. En person säger Den frågan kan jag inte svara på, det har jag aldrig tänkt men alltid ordnas det på något sätt. Nio personer svarar att de då får hjälp av anhöriga, 5 har skrivit en fullmakt till anhöriga om att få använda bankomatkort och kod. Svårigheter De problem som påtalas är; funktionsnedsättningar som t.ex. nedsatt syn, transport till ställen där uttag av kontanter kan göras samt begränsad tillgång på kontanta medel i lanthandeln. Ett citat Synen har försämrats vilket gör det besvärligt när man ska ta ut pengar. Hur det kommer att bli om synen blir ännu sämre, så långt ha vi inte hunnit tänka ännu. Sommartid är det lättare att ta sig till tätorten där det finns bankomat. Under vinterhalvåret är det svårare när barnen inte är på besök eller andra färdsätt som egen fyrhjuling inte alltid fungerar. Att använda allmänna kommunikationer, som buss kan vara svårt. I vissa byar går det ingen buss, i andra byar går bussen en gång per dag och det innebär att man måste övernatta i tätorten för att ta sig hem nästa dag. Det som gör det svårt för de äldre är problemet med att kunna ta ut pengar i byn där man bor. Man vill ju kunna gå till affären i byn och hämta ut pengar. En person säger men nu har ju postverkat hittat på några andra dumheter. För affären kostar det kronor att ha den servicen, att lämna ut pengar och sköta kvitton. För 5 personer är avståndet till banken en begränsning. För de personer som själva kan köra bil eller har anhöriga som kan skjutsa dem till tätorten för ta ut pengar är begränsningar inte lika stor. För de personer som använder färdtjänst, är ett problem att den enbart kan användas inom kommungränsen, för 6 personer är avståndet till banken i Arvidsjaur och 10

11 Sorsele kortare. De personer som tar ut pengar i lanthandeln är problemet att det inte alltid finns kontanter när man vill ta ut pengar. Det framkommer att behovet av kontanta medel har förändras. Elva personer uppger att de har en mindre summa kontanter hemma. Betalning vid inköp av matvaror, mediciner sker med betalkort eller faktura. Det innebär att behovet av kontanter har minskat. Fördelen med lanthandeln är att man kan sätta in pengar i förväg, på så sätt finns det ett personligt konto i lanthandeln. Några citat; "Problemet är ju att det är svårt att ta ut pengar i byn där man bor. Man vill ju kunna gå till affären i byn och hämta ut pengar". "Problemet är att affären inte alltid har kontanter, då de flesta kunder betalar med kort". Vad har affären för skyldighet att ha service till postverket, vi har ju haft poststation tidigare. Vi är lovade av alla kommunalråd att handlaren ska få ersättning, men inga pengar har kommit ännu. Jag kan inte beskriva någon situation som har varit besvärlig, det är ju så många år sedan jag skötte allt det här själv. Jag struntar i vad de gör, bara det fungerar. Jag tycker att det fungerar bra när mina barn hjälper mig. Betalning av Övriga tjänster Tabell 3. Betalningsätt vid betalning av medicin, färdtjänst- och sjukresa samt inköp av matvaror Kontant Kort Faktura Mediciner* Färdtjänst** 5 2 Sjukresa*** 8 1 Matvaror**** * 1 personer har inga läkemedel, 9 åker själva till apoteket, 3 personer får hjälp av anhöriga, 1 person får hjälp av distriktssköterskan. ** 7 personer har beviljad färdtjänst, de är nöjda då Taxi i Arjeplog är tillmötesgående. *** 3 personer uppger att kortbetalning inte fungerar i taxin **** de personer som inte själva kan ta sig till affären är önskemålet att varuhemsändning av varor ska fungera oavsett var i kommunen man är bosatt. På vilket sätt betalning av matvaror sker varierar mellan lanthandlarna i kommunen. Betalningsätt som lanthandlarna har är kundnummer, faktura och betalkort. De som använder t.ex. ICA-kort tycker att det fungerar utmärkt. Önskemål - service betalningstjänster När det gäller servicen med att kunna ta ut pengar och betala räkningar säger de flesta att det fungerar bra så länge man kan sköta det själv. De 3 personer som får hjälpa av anhöriga är nöjda, säger att de får den hjälp de behöver av sina anhöriga. En person säger "att om 11

12 betalning av räkningar bara kommer att kunna ske via internet, måste man anlita en person som hjälper en". Ett klart önskemål är att man vill att lanthandlarna ska ges möjlighet att erhålla service till de personer som bor i glesbygden, oavsett var i kommunen man är bosatt. Den service som efterfrågas är att kunna betala räkningar, ta ut pengar, hämta och skicka paket, lösa in postgiro, t.ex. vinster från lotter och spel. Varuhemsändning är den service som de flesta uppger som den viktigaste, för att kunna bo kvar hemma. Några citat Även om det finns internet så behövs servicen till byarna i glesbygden. Allt kan inte lösas med internet De yngre flyttar vilket innebär att infrastrukturen förändras Vi ser ju att utvecklingen är ju inte åt rätt håll, avgångarna. En åldrande befolkning, det kanske faller ifrån ett 50-tal personer per år. Det går inte så många bilar förbi här på vintern. Det är postbilen som passerar. Inga busslinjer passerar längre. Det är inte så mycket att göra åt verkligheten, men som det är nu fungerar det. Vi tar ett år i taget, vi räknar med att vi måste flytta in till tätorten, men så länge vi kan koka palt så går det bra. De stora företagen håller inte på att vilja skicka pappersfakturor, kostnaden är 20 kr för en faktura. De vill skicka elektronisk faktura, vilket innebär at de måste kunna erbjuda en autogiro tjänst också. En egen bank på byn. Intervju med personal Intervju har genomförts med 3 anställda inom Arjeplogs kommun. Från socialtjänsten har en biståndshandläggare och en hemtjänstpersonal intervjuats, och från utvecklingsenheten en projektledare. Socialtjänstens personal Socialtjänstens roll betaltjänster De äldre kan inte beviljas hjälp med att betala räkningar och ta ut pengar. De insatser som man kan beviljas om är ledsagning (hjälp med förflyttning) till post och bank. Personen som beviljas ledsagning måste själv kunna utföra post- och bankärendet. Det är inte många som ansöker, men det händer. De äldre kan begära hjälp av hemtjänstpersonal med att fylla i betalningsunderlaget. Personen får sedan själv skriva underbetalorden. Hemtjänstpersonal hjälper de äldre med att posta brevet. 12

13 Tidigare när det fanns post och bank i glesbygden fick de äldre hjälp av hemtjänstpersonalen till banken och posten. Hemtjänstpersonalen uppger att de aldrig är inblandade i de äldres räkningar. De flesta äldre har fått information om att hemtjänstpersonal inte ska befatta sig med de äldres pengar. Personalen uppger att "vi blir inte tillfrågade om vi kan hjälpa till med att betala räkningar och ta ut pengar". I kommunen finns skriftliga rutiner på hur hemtjänstpersonal ska hantera äldre personers privata medel. "De får absolut inte handha och använda några kontanta medel. Det har varit händelser när äldre personer skrivit fullmakt till personal. När kommunen fått kännedom om detta vidtas gärder. Betalningslösningar - inköp matvaror När hemtjänstpersonal gör inköp av matvaror till de äldre, sker betalning till handlaren på två olika betalningssätt. 1) Den äldre personen har en kod på affären, barnen eller personen själv betalar in pengar eller så skickar affären en faktura. Hemtjänstpersonalen skriver under kvittot på affären och affären skickar faktura med signerade kvitton. Fakturan skickas till personen eller till den som betalar räkningar, ofta barnen. 2) Vid inköp används betalkort med kod av affärsinnehavaren och personalen skriver under och lämna kvitto på affären. Den äldre får en sammanställning varje månad. Gäller Konsum eller Ica. De personer som handlar själva använder betalkort vid inköp av varor. Vid varudistribution sker betalningen genom att butiken fakturerar den enskilde. Ica tar 10 kr och Konsum 30 kr för att packa matvarorna. Hemsändning av varor fanns tidigare, men drogs in på grund av besparingar. Genom glesbygdsprojektet "Byautveckling2020" infördes tjänsten igen, det var ett önskemål från de som bor i glesbygden. I varje by finns ett ombud som är med i projektet. Socialtjänstens upplevelser och erfarenheter Det har blivit en försämring för de äldre när servicen i glesbygden har minskat. "Man hör av hemtjänstpersonalen att de äldre gärna vill beställa saker om de åker in till tätorten. Det händer säkert att personalen hjälper de äldre, men det får vi inte veta. Men de tjänsterna gör de på sin fritid". Äldre personer som är beviljad färdtjänst använder den för att åka till tätorten för att göra inköp, betala räkningar, ta ut pengar och uträtta apoteksärenden. Egenavgiften för de äldre, som bor långt från tätorten är 338 kronor för en tur- och retur resa. För varuhemsändning av varor är det ingen kostnad, endast en avgift till butiken för att plocka ihop varorna, kostnaden varierar mellan kronor. De personer som är beviljade färdtjänst får använda färdtjänsten till Arvidsjaur och Sorsele om avståndet är närmare än till Arjeplog. Förutsättningen är dock att resan beställs med Taxi Arjeplog, då kommunen har avtal med dem.. 13

14 De personer som har valt att bo kvar i byn vill inte flytta till tätorten, även om all service blivit sämre. För de personer som inte har anhöriga i närheten kan det bli ett problem, räddning är användning av privatgiro/autogiro betalning. Problemet är uttag av kontanter. Det kan vara problematiskt för de som bor ensam och öde. Det har förekommit både rån och misshandel i bygden vid ett flertal tillfällen. De äldre håller numera sina dörrar låsta. Önskemål; Den service som fanns tidigare med att en person kom till byn någon dag per månad, och de som bodde i byn kunde betala sina räkningar och ta ut pengar - vore bra för de äldre. Ofta är det så att de äldre vill "se" sina pengar, men det är inte om de tar ut stora summor pengar och har dem hemma. Många av de äldre saknar att kunna spela på Lotto, de har haft och har stående rader. Problemet är att de inte kan betala avgiften för spelet i lanthandeln, det gör att de som inte själva kan ta sig till tätorten eller kan lösa det på annat sätt inte längre kan spela. Hemtjänstpersonalen kan av de äldre få frågan om de kan lämna in och betala spelet när de på sin fritid ska åka till någon tätort. Det är önskvärt att lanthandeln kunde administrera dessa spel. Triss-lotter finns att köpa i lanthandeln. Några citat Upplever att det bästa för oss är att aldrig behöva handskas med personernas pengar. En gammal människa... när minnet blir sämre kan glömma hur mycket pengar man har... De äldre blir ofta orolig när de läser och hör i media om att hemtjänstpersonal har förskingrat pengar m.m. De flesta sköter sina inköp själva. Om det skulle vara att en person får slut mjölk, brukar vi handla och ta med kvittot och sedan får vi tillbaka pengarna av personen. Många har matdistribution, vilket gör att de inte behöver göra så stora inköp av matvaror. "Det kan bli en besparing för socialtjänsten med varudistribution, för många ansöker om färdtjänst för att kunna åka och handla. Det är långa resor och det blir dyrt för den äldre. Egenavgift för tur och retur resa är 338 kr om du bor ganska långt från tätorten och har behov av att göra inköp en gång per vecka. Det är ett problem för de äldre. För varuhemssändningen idag så betalar pensionärerna ingenting för transporten utan bara avgiften till butiken på 10 eller 30 kronor". Projektledare för "Byautveckling 2020" Upplevelser och erfarenheter Internet i kommunen bygger på trådslös täckning vilket fungerar mindre bra. Den styrs av hur många som använder den, väderlek och så vidare. Ibland fungerar den och ibland inte alls. Det är till och med problem med mobiltäckningen inne i tätorten. Kommunen erbjuder varuhemsändning kostnadsfritt till personer i Arjeplogs kommun som är fast boende i kommunen, och bor utanför tätorten samt lever i hushåll där ingen kan ta 14

15 sig till matvarubutiken. Rutinen vid varuhemsändning; Varorna skickas med buss eller via hemtjänstpersonal. Butiken meddelar att det finns en varubeställning och varorna körs ut på fredagar. För personer som är 75 år och uppåt, sker beställningen av varor till affären via telefonsamtal. Och då är det viktigt att telefonlinjen fungerar. Personer som är yngre än 75 år, är det mer vanligt att man använder dator vid beställning av varor. Det är handlarna tillsammans med kunderna bestämmer hur betalningen av matvaror vid varuhemsändning ska ske. Målet är att utveckla möjligheten att beställa flera varor via nätet från andra affärer i tätorten. Inte bara matvaror, utan även kläder, skruvar, verktyg, m.m. Beställning av mediciner och andra varor från apoteket ska även kunna beställas via nätet. Den äldre generationen 75 år och uppåt, efterfrågar inte service som de som är yngre gör, de vill inte vara till besvär. Däremot har efterfrågan på service ökat i åldersgruppen år. I kommunen pågår en utredning om behovet av Fixar-tjänster för personer som behöver hjälp med mindre saker i hemmet, t.ex. byta glödlampa. Tanken är att den personal som ansvarar för varuhemsändningen ska kunna byta glödlampa samtidigt som man lämnar varorna, kostnaden för tjänsten är inte klart. Det man vet är att barnen allt oftare inte bor i närheten, vilket innebär att personer som bor ensam kan vara i behov av hjälp med praktiska sysslor hemmet. Arbete pågår med att kunna etablera en betalstation i lanthandeln i Jäckvik. Det innebär att boende i Jäckvik kan betala räkningar, ta ut pengar och göra annat. Får man en betalstation till butiken får man helt andra möjligheter. Kommunen har inte gjort någon kartläggning av betaltjänster. Men de vet att behovet av betaltjänster finns, för de äldre och företagen. Idag finns inget samarbete mellan kommunerna, Arjeplog, Sorsele och Arvidsjaur. Varje kommun har sitt eget upplägg. Diskussion För människor i allmänhet, och för äldre med funktionsnedsättningar i synnerhet kan sägas att det är viktigt för självbilden att så långt det är möjligt att få vara oberoende, att själv kunna betala räkningar och ta ut pengar som man önskar. Vetskapen om att ha en väl fungerande service för betaltjänster bidrar till upplevelsen av att ha kontroll över sin livssituation. Denna kartläggning syftar till att identifiera behov av och tillgång till grundläggande betaltjänster, för äldre personer med funktionsnedsättning som bor utanför Arjeplogs tätort. Syftet är också att få kunskap om vad socialtjänsten kan bidra med då det gäller äldres behov av stöd och hjälp med betaltjänster. Majoriteten av de äldre som intervjuats bor i ensamhushåll och alla har beviljade hemtjänstinsatser och/eller insatser via hemsjukvård, vilket betyder att de har behov av stöd 15

16 och hjälp för att klara av sin vardag. De personer som inte har anhöriga i närheten uttrycker att de har stöd med betaltjänsterna av grannar, goda vänner och de som driver lanthandeln. På grund av funktionsnedsättningarna är svårigheterna att ta sig till tätorten för att uträtta bank och postärenden uppenbara. Sex personer kör egen bil, 6 är beviljad färdtjänst pga. funktionsnedsättningar övriga är i beroendeställning till anhöriga och goda vänner. För de som är beviljad färdtjänst varierar uppfattningen om egenavgiften, som är 169 kronor enkel resa. En del uttrycker att det är för dyrt och andra säger att det ett förmånligt pris. De som har behov av att få stöd och hjälp för att kunna förflytta sig till post och bank, kan beviljas ledsagning, personen måste själv kunna utföra post- och bankärendet. Uttag av kontanta medel och betalning av räkningar Tillgängligheten till kontanter är ett påtagligt problem. Försvårande omständigheter är funktionsnedsättningar som t.ex. nedsatt syn, transport till ställen där uttag av kontanter kan göras samt att det inte går att förlita sig på att det går att ta ut den önskade summan pengar. Att utveckla möjligheten att få en väl fungerande kontanthantering i lanthandeln bedöms vara en mycket viktig fråga. Det som tydligt framkommer är att personerna inte gärna vill ha större summor kontanter i bostaden, på grund av oro för rån. Det innebär att det finns ett behov av att oftare kunna ta ut mindre summor pengar. Hemtjänstpersonalen får inte handha äldre personers kontanta medel så de kan inte vara behjälpliga. För de som inte har anhöriga i närheten, blir det särskilt problematiskt. När det gäller betalning av räkningar sköter 11 personer sina post- och bankärenden själv, tre har hjälp av anhöriga. Vid betalning av räkningar så uppger samtliga att uutogiro och privatgiro är tryggt och bra. Några personer som får hjälp av hemtjänstpersonalen med att fylla i betalningsorden och/eller titta igenom så det blivit rätt. Den äldre skriver själv under betalorden. Hemtjänstpersonalen postar brevet. Ingen av de äldre har datorvana eller egen dator, dessutom är internetuppkopplingen i Arjeplogs glesbygd av varierande kvalitet. De äldre uttrycker en viss oro för att privatgiro systemet ska tas bort och övergå till tjänst över Internet. Inköp av varor Vid betalning av matvaror, mediciner, färdtjänst- och sjukresor använder de flesta betalkort eller fakturor. För de personer (8) som inte längre kan köra egen bil, är det viktigt att servicen med varuhemsändning och att kunna ta ut pengar i lanthandeln fungerar. Servicen med att kunna ta ut olika försändelser, spela på lotteri och spel i närmaste lanthandel varierar mellan lanthandlarna i kommunen. Då hemtjänstpersonalen handlar tar de kvitto och affären skickar räkningen till den äldre. Regeln är att hemtjänstpersonal inte ska handa den äldres privata medel. Ibland beställer den äldre saker, då de vet att hemtjänstpersonalen ska åka till tätorten. "Det händer säkert att personalen hjälper den äldre, men det får vi inte veta... de tjänsterna utför de på sin fritid". 16

17 Önskemål om hur det borde vara Det som är slående i resultatet är den tåligmodighet de äldre förmedlar, i svaren blir det många gånger synligt att de är vana att klara sig själva och att "se tiden an". På frågan om vad de har för önskemål om betalningstjänster synliggörs en "tack-det-går-bra" mentalitet då de på det stora hela tycker att det fungerar ganska bra som det är. De är nöjda med sitt liv, de anpassar sig när servicen försämras t.ex. när utdelning av post minskas till 2 dagar per vecka. Som en person uttrycker.. "nog vore det trevligt att få dagstidningen varje dag, men man får vara glad att den kommer 2 dagar per vecka". I vissa byar delas posten ut i postfack på affären, vilket förutsätter att man kan gå till affären och hämta posten. På frågan hur de tänker framåt, då de inte längre klarar att betala räkningar, svarar de allt från "det har jag aldrig tänkt på, det ordnar sig nog" till att "jag har ordnat så att barnen har fullmakt" för många äldre var det svårt att svara på den frågan. Den bild som ändå blir tydlig är att de äldre är missnöjda med hanteringen av kontanter i lanthandeln. En äldre person anser att de ska ha "en egen bank i byn" vilket överensstämmer med Socialtjänstens erfarenheter "Det vore bra för de äldre - att den service som fanns tidigare med att en person kom till byn någon dag per månad, och de som bor där kan betala sina räkningar och ta ut pengar". Socialtjänstpersonalen menar att den begränsning som uttag av kontanta medel utgör påverkar också den äldres möjlighet till stimulans och aktivitet i det som ligger utanför det egna hemmet. T.ex. saknar många äldre att kunna spela på Lotto, då de inte kan betala avgiften för spelet på lanthandeln i byn. Hemtjänstpersonalen kan få frågan om de kan betala och lämna in spelet, när de på sin fritid ska åka till en tätort. Ett annat problem som påtalas är att vissa företag skickar enbart pappersfaktura mot en avgift på 20 kronor per faktura, vilket ger fördyrade omkostnaderna för de som inte har tillgång till dator. Kommunens service till de äldre i glesbygden Projektledaren för Byautveckling 2020 menar att för gruppen äldre som inte vill eller kan använda dator och internet blir det mycket sårbart om systemet förändras så att "datavägen" blir enda tillvägagångssättet vid t.ex. beställning av varor. Han menar att personer som är 75 år och yngre beställer sina matvaror via nätet, vilket inte överensstämmer med de personer (4) som deltar i denna kartläggning. Utvecklingen med att kunna beställa varor via Internet från andra affärsidkare i tätorten är positivt, men för många äldre är det nödvändigt att titta på alternativa lösningar. Att på något sätt kunna beställa varor från apoteket skulle underlätta problemen med transport såväl som kostnaderna. Initiativet att starta Fixar-tjänster kan antas underlätta vardagen och öka möjligheten för de äldre att bo kvar hemma. Önskvärt vore att den funktionen också kan bistå den äldre vid behov av hjälp i samband med betaltjänster. Fixar-tjänster kan antas minska äldres 17

18 beroende av goda vänner och grannar. I intervjuerna framkom inget önskemål om denna form av tjänst, vilket kan bero på att de inte har vetskap om att det finns. Projektet med betalstation i Jäckvik kan bli en förbättring för de äldre som bor i området, vilket ger dem närhet till service med betaltjänster. Kanske kan utvecklingen gå mot att motsvarande satsningar görs i kommunens övriga byar. För de äldre är önskemålet att kunna sköta sina betaltjänster i lanthandeln en central fråga. Ett samarbete mellan närliggande kommuner, skulle kunna förbättra servicen. Den service som de äldre efterfrågar, är att kunna beställa varor, ta ut pengar, nyttja färdtjänsten mellan kommunerna genom att beställa taxi från närmsta tätort. De personer som bor i byar där avståndet till tätorterna Sorsele och Arvidsjaur är närmare än till Arjeplog, åker inte till Arjeplog när de ska uträtta ärenden. Referenser Byaservice, information hämtades idag & i framtiden, från information hämtades Projekt Byautveckling 2020, 2020/byautveckling , information hämtades Regionalt serviceprogram Norrbottens län , Länsstyrelsen i Norrbotten, information hämtades

19 Bilaga Namnet på den som ska ha brevet Box, gata mm Postnummer och ort Information inför intervju Jag arbetar på uppdrag av Kommunförbundet Norrbotten med en studie om betaltjänster - att utreda behov av och tillgång till dessa, dvs att kunna ta ut kontanter och betala räkningar. Vi har under mars 2013 haft telefonkontakt med dig och fick beskedet att du är villig att delta i en intervju samt tillåtelse att lämna ditt namn och adress till studiens projektledare (telefonkontakten togs av biståndshandläggare Margareta Johansson, socialtjänsten i Arjeplog). Genom att delta i studien kan du hjälpa till och ta fram viktig kunskap om hur betalservicen kan förbättras. Därför är just din medverkan viktig för oss! Alla svar kommer att bearbetas och presenteras på ett sådant sätt att inga enskilda personer kommer att kunna kännas igen. Under vecka 33, augusti 2013 kommer jag att ringa dig för att boka tid för intervjun, det möter inga hinder om du vill ha någon med vid intervjun. Om du eller någon närstående har frågor, ta gärna kontakt med mig Karin Sundström. Mobil: eller e-post: Med vänlig hälsning Karin Sundström Regional utvecklingsledare Kommunförbundet Norrbotten 19

20 Bilaga 2 Intervjuguide - Äldre personer Bakgrund 1. Kön: Kvinna /Man 2. Ålder: 3. Antal personer i bostaden: 4. Avstånd till tätort: 5. Har du dator? Ja/nej a. Använder du internet? Ja/nej b. Om nej Kan du tänka dig att använda internet? c. Fungerar internet där du bor? Ja/Nej/Vet ej Betala räkningar 6. Tidigare vem i hushållet skötte ekonomin? 7. Sköter du post och bankärenden själv, idag? a. Om ja, på vilket sätt betalar du räkningar. Kan du berätta hur det går till? b. Om ja, hur upplever du att det fungerar, idag? Om du inte sköter detta själv c. På vilket sätt betalar du dina räkningar, idag? d. Vem hjälper dig? e. Vad är det som gör att du inte klarar av det själv? f. Kan du berätta hur det går det till? g. Hur upplever du att det fungerar, idag? Ta ut pengar 8. På vilket sätt tar du ut kontanter? 9. Vid behov av hjälp, vem hjälper dig? 10. Kan du berätta hur det går till? 11. Hur upplever du att det fungerar? 12. Finns det någon situation som du vill berätta om, då det varit särskilt krångligt eller besvärligt att betala räkningar eller ta ut pengar? Övriga tjänster 13. Kan du berätta hur du gör när du ska betala a. dina mediciner, b. åka färdtjänst och sjukresa 14. Kan du berätta hur betalning vid inköp av matvaror, går till? 15. Hur upplever du att det fungerar Önskemål 16. Vilken service/tjänster skulle du vilja att det fanns för att ta ut pengar och betala räkningar? 17. Finns det något annat som du vill berätta om när det gäller post och bankservicen där du bor? 20

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt

GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014. Att betala och att ta betalt GRUNDLÄGGANDE BETALTJÄNSTER 2014 Att betala och att ta betalt Vad är grundläggande betaltjänster? Det är tjänster som gör det möjligt för dig att: Ta ut och sätta in kontanter Betala räkningar Sätta in

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Pilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg?

Pilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg? Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Kommunerna Malå och Norsjö VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Dagligvaror? Kollektivtrafik? Bibliotek? Hälsovård? Barnomsorg? Brandförsvar? Mobil

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 49 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.

Om du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa. Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och beror på din ekonomi. För att kunna göra en sådan bedömning behöver omsorgsförvaltningen veta vilka inkomster

Läs mer

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken FÄRDTJÄNST den särskilda kollektivtrafiken Färdtjänst Färdtjänst är en form av kollektivtrafik och inte en vanlig taxiresa. All färdtjänst bygger på samåkning. Färdtjänst kan beviljas för personer med

Läs mer

Exempel på åtgärder för att minimera kontanthantering är:

Exempel på åtgärder för att minimera kontanthantering är: Rutin för hantering av privata medel för personer som har hemtjänst eller bor i vårdbostad (Detta är en del av omsorgsnämndens rutin för att förvalta/ hantera vårdtagares privata medel och ingår som en

Läs mer

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering.

Område: Konsument Underområde: Kontanthantering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster. PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland. Motivering. Motion nr 107 Grundläggande betaltjänster PRO Folkunga - Mjölby, Östergötland ID540 Folkunga PRO, Väderstad, Mjölby kommun har under de senaste åren upplevt en klar försämring i de grundläggande betaltjänster,

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Fråge enkät Service på Seskarö

Fråge enkät Service på Seskarö Fråge enkät Service på Seskarö Varje hushåll har fått en enkät. Om man är en familj bestående av flera medlemmar så vill vi gärna ha svar och synpunkter av så många familjemedlemmar som möjligt. I enkäten

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO)

Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Bilaga 142 Socialförvaltningen 140930 1 Riktlinje för hantering av privata medel inom Vård och omsorg (VoO) Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Ansvar och roller... 1 Huvudregel... 2 Skriftlig överenskommelse...

Läs mer

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län Kalmar Länstrafik Serviceresor Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst En del av Landstinget i Kalmar län Inledning Sjukresor Färdtjänst Riksfärdtjänst Så här betalar du Hur du ansöker Kontaktuppgifter

Läs mer

Riktlinjer för handkassor i Härnösands Kommun

Riktlinjer för handkassor i Härnösands Kommun 2012-09-11 Kommunstyrelseförvaltningen Ekonomikontoret Carina Gårdlund-Amcoff, 0611-34 80 72 Ann Entall, 0611-34 80 71 Riktlinjer för handkassor i Härnösands Kommun Gäller från och med 15 oktober 2012

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning

Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder Omsorgsavgifter 2015 För äldre och Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och

Läs mer

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Bilaga 7 till kundval hemtjänst Bilaga 7 sida 1 (5) Bilaga 7 till kundval hemtjänst Beskrivning av servicetjänster Bilaga 7 sida 2 (5) A Servicetjänster Kommunmedborgare som är fyllda 75 år eller är äldre och som bor i ordinärt boende

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten

Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten Omvårdnads- och serviceinsatser inom hemtjänsten 2012-01-16 Reviderad 2012-03-12 2012-05-30 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör en ansökan

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011

Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar. Den 15 juni 2011 Grundläggande betaltjänster- nya förutsättningar Den 15 juni 2011 Bakgrund Staten har sedan länge tagit stort ansvar för att det ska finnas möjligheter att betala räkningar ta emot betalningar tillgången

Läs mer

En undersökning om samhällsservice i tätort

En undersökning om samhällsservice i tätort En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag

Läs mer

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service. insatser i Boxholms kommun. Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015. och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom Kommunal Vård-, Omsorg- och Service insatser i Boxholms kommun Gäller från och med 1 FEBRUARI 2015 och ersätter tidigare taxor 2 (8) Information om avgifter. Riksdagsbeslut reglerar vad kommunen

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Rutin för hantering av privata medel

Rutin för hantering av privata medel 2012-08-22 Rutin för hantering av privata medel Rutin för hantering av privata medel Dnr: KS 2012-298 Typ av dokument: Rutin Handläggare: Markus Fjellsson, utredningssekreterare Antagen av: Välfärdschef

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Juli 2015 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 554 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det 184,67

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Omvårdnad och service

Omvårdnad och service Omvårdnad och service i hemtjänsten www.ronneby.se 1 Innehåll Hemtjänst detta erbjuds... 3 Avgifter för hemtjänst... 5 Betalningsperiod... 6 Avdrag på avgift... 6 Hemtjänstavgift för makar/sambos... 6

Läs mer

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift

Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Januari 2012 Du som har tv-mottagare ska betala radio- och tv-avgift Vad kostar det? Radio- och tv-avgiften kostar 519 kronor för tre månader. Du kan betala varje månad om du har autogiro. Då kostar det

Läs mer

Hantering av privata medel inom socialtjänsten

Hantering av privata medel inom socialtjänsten RIKTLINJE Lillemor Johansson, lillemor.johansson@kil.se 2014-11-25 Beslutad av ledningsgruppen Hantering av privata medel inom socialtjänsten SYFTE Riktlinjerna för hantering av privata medel inom socialförvaltningen

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGSTAXA 2011

ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGSTAXA 2011 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGSTAXA 2011 HAGFORS KOMMUN 1 (6) Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen Maxtaxan inom äldre- och handikappomsorgen infördes den 1 juli 2002 och regleras enligt Socialtjänstlagen,

Läs mer

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende

INFORMATION OM AVGIFTER. Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende INFORMATION OM AVGIFTER Omsorg i hemmet, korttidsvistelse och särskilt boende Mars 2014 Februari 2015 Innehåll Information om avgifter... 3 Avgift omsorg i hemmet... 3 Trygghetslarm... 3 Matleverans...

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014

Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Avgifter inom Äldre- och handikappomsorgen 2014 Information kring avgifter och beräkningar av avgiftsutrymme Fastställd av kommunfullmäktige den 25 mars 2013, 51. Revidering av belopp för Maxtaxa och minimibelopp

Läs mer

Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur

Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur Här kan Du läsa om olika färdmedel, kostnader och ersättningar samt om hur Du beställer Din resa och Din Turs resegaranti. Att resa med

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning tar kommunen ut avgifter. Kommunfullmäktige

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

Riktlinje för hantering av privata medel och värdeföremål

Riktlinje för hantering av privata medel och värdeföremål Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ekonomistab Utredningssekreterare 2015-04-20 Riktlinje för hantering av privata medel och värdeföremål Bakgrund När den enskilde inte längre kan eller anser sig

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Bilaga. 39 Socialnämnden 2013-05-22 Reservation ärende 5: Riktlinjer för bedömning av insatser enligt SOL. Vi socialdemokrater tycker det är positivt att man

Läs mer

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31

AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 AVGIFTER INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN Gäller för perioden 2013-01-01 2013-12-31 Innehållsförteckning Sida Information om avgifter 2 Information om hemförsäkring 3 Så här räknar vi ut din avgift 3-4

Läs mer

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen

Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen Ekonomisk prövning och riktlinjer rörande rätten till bistånd inom äldre- och handikappomsorgen MEDDELANDE

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Riktlinjer för hantering av privata medel

Riktlinjer för hantering av privata medel Riktlinjer för hantering av privata medel 791:5 Riktlinjer för hantering av privata medel Antagna av Kommunfullmäktige 2007-12-13 Gäller fr o m 2008-01-01 Riktlinjer för hantering av vårdtagares privata

Läs mer

Avgifter 2014 Version 1.0 20080610 Vård och Omsorg Version 4.1 20140103 Vård och Omsorg

Avgifter 2014 Version 1.0 20080610 Vård och Omsorg Version 4.1 20140103 Vård och Omsorg Avgifter 2014 Version 1.04.1 20080610 20140103 Vård Vård och och Omsorg Omsorg Avgiftsbeslutet Insatserna benämns omvårdnad/service oavsett boendeform. Trosa kommun tillämpar maxtaxan enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor Information om avgifter inom äldreomsorg Riksdagen beslutade den 14 november

Läs mer

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL

INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-05-16 INFORMATION OM SEKRETESS GÅVOR OCH TESTAMENTEN HANTERING AV PRIVATA MEDEL VÄLKOMMEN TILL SOCIALFÖRVALTNINGEN I KIL Att arbeta inom socialförvaltningen medföra ständigt nya

Läs mer

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST?

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST? Färdtjänst VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som efter behovsprövning är tillgänglig för personer som på grund av funktionshinder

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Undersökning av befolkningens användning av post- och betaltjänster

Undersökning av befolkningens användning av post- och betaltjänster Post & telestyrelsen Undersökning av befolkningens användning av post- och betaltjänster 2011 ÅRS UNDERSÖKNING Projekt: 1520725 (föregående undersökning 18434) Introduktion Hej, jag heter xxx och ringer

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015

Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Avgifter för Vård och omsorg/ Boendestöd 2015 Information kring avgifter och beräkningar enligt maxtaxan Gäller fr o m 2015-03-01-2016-02-29 Maxtaxa gällande avgifter för vård och omsorg och avgifter för

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre!

Har du förbättringsidéer eller synpunkter kring din insats från oss? Om du inte är nöjd är det viktigt att vi får veta det. Vi vill bli bättre! Socialförvaltningen Insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av

Läs mer

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010

Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Taxi Östersunds Trafikseminarium 20/11 2010 Dagens presentation Henric Fuchs, Projektledare, Landstinget Västernorrland Dagens presentation c:a 25 minuter Kort presentation av mig själv och projektet RTS

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Betaltjänst för dödsbo

Betaltjänst för dödsbo Betaltjänst för dödsbo Betaltjänst för dödsbo Vi hjälper dig att betala dödsboets löpande räkningar upp till åtta månader eller fram till dess att bouppteckningen är registrerad och stämplad hos Skatteverket.

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet

Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet Färdtjänsten genomför kvalitetsförbättringar för att minska förseningar

Läs mer

Sjukresor. Det här gäller för alla sjukresor. Skäl som inte medger rätt till sjukresa

Sjukresor. Det här gäller för alla sjukresor. Skäl som inte medger rätt till sjukresa Sjukresor Information till vårdgivare Maj 2008 www.sjukresor.sll.se www.uppdragsguiden.sll.se Den här broschyren vänder sig till dig som möter patienter med behov av sjukresa. Du får veta vad en sjukresa

Läs mer

Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30. Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster

Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30. Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster Rapportnummer PTSER-2012:14 Datum 2012-03-30 Marsrapport 2012 grundläggande betaltjänster Rapportnummer PTSER-2012:14 Diarienummer ISSN 1650-9862 Författare Pär Lindberg, Malin Walhquist och Helena Granborg

Läs mer

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet.

Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Omsorgsförvaltningen TAXA 2008 AVGIFTER I ORDINÄRT BOENDE 1(6) Avgifter avseende Hjälp i hemmet, Trygghetslarm, Korttidsvistelse samt Dagverksamhet. Taxan gäller från och med 1 juli 2002 och senast reviderad

Läs mer