Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?"

Transkript

1 VTI notat 6 23 VTI notat 6-23 Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? Författare FoU-enhet Projektnummer 4454 Projektnamn Uppdragsgivare Per Henriksson och Liisa Hakamies- Blomqvist Trafikanters mobilitet och säkerhet Smeeds lag Vägverket

2 Förord Ett stort tack riktas till Arne Land, VTI, för tålmodigt arbete med uttag av önskade data ur VITS samt till Gunilla Sjöberg och Anita Carlsson, VTI, för den slutliga redigeringen. Linköping december 23 Per Henriksson Liisa Hakamies-Blomqvist VTI notat 6-23

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund 7 2 Syfte 9 3 Material och metod Olyckor Körkortsinnehav Bilanvändning Datahantering olyckor och exponering 2 4 Resultat Samtliga olyckor Personskadeolyckor 22 5 Diskussion 24 6 Referenser 26 VTI notat 6-23

4 Sammanfattning Denna studie har undersökt om äldre (65 84 år) bilförares olycksutveckling till någon del skulle kunna förklaras med teorin att sällsynta företeelser är förknippade med högre risk jämfört med vanligt förekommande företeelser (enligt Smeeds lag). Vår hypotes var att då äldre bilförares närvaro i trafiken ökar (fler äldre med körkort, mer bilanvändning), ökar olyckorna inte i samma mån utan mindre än vad en motsvarande lineär ökning skulle innebära. Olycksmaterialet har hämtats från Vägverkets olycksregister och exponeringsdata av två typer har utnyttjats: dels självrapporterade bilkörningsfrekvenser i en årlig enkätstudie och dels statistik om körkortsinnehav. Separata analyser gjordes på samtliga olyckor respektive olyckor med personskador (lindrigt och svårt skadade samt döda) som följd. Anledningen till denna uppdelning var att ändrade rapporteringsrutiner medförde ett minskat antal rapporterade egendomsskadeolyckor. Under den period och på den del av vägnätet som studerades, respektive statliga vägar, ökade inte det totala antalet olyckor normerat till antingen per bilförare eller per körkortsinnehavare. Betraktar vi i stället olyckor med personskador som följd och därmed en mer enhetlig olycksserie, finner vi en tydlig minskning av olyckstalen per person mellan 1983 och 1999, både bland de äldre och i hela den undersökta förargruppen (18 84 år). För att eliminera effekter av en allmän olycksutveckling, relaterades utvecklingen av äldre bilförares risk med riskutvecklingen i hela förarpopulationen under åren Då analysen baserades på alla olyckor, hade de äldres olycksinblandning en minskande trend jämfört med hela förarpopulationen, oberoende av vilket exponeringsmått (körkortsinnehavare eller bilförare) som användes. Då analysen baserades på personskadeolyckor försvann denna trend. Slutsatsen blir att hypotesen fick visst stöd, eftersom ökningen av de äldres olyckor inte var i paritet med deras ökade exponering i trafiken. I verklighet är denna trend sannolikt ännu tydligare, eftersom de i analysen använda exponeringsmåtten, antalet körkortshavare och antalet bilförare, inte fångar upp de äldres mer frekventa bilkörning på individuell nivå. Samtidigt ger bortfallet av lindriga olyckor en skenbart fördelaktigare riskbild för de yngre förarna, eftersom äldreolyckor oftare är av allvarligare typ. I detta notat har, som ett biresultat, data även presenterats som beskriver utveckling av bilkörningen för andra grupper än äldre. Det visade sig t.ex. att antalet aktiva bilförare ökat stort i antal bland dem som snart inträder i pensionsåldern (55 64 år) och att antalet yngre förare (2 24 år) som ofta kör bil minskat kraftigt under perioden. VTI notat

5 1 Bakgrund Äldre bilförare har tidigare setts som en grupp med förhöjda olycksrisker. Senare tids forskning har visat att denna bild till stor del beror på en misstolkning av olycksstatistiken (se t.ex. OECD (21) och Hakamies-Blomqvist (1998)). Äldre skadas och dödas lättare i en olycka än yngre och allvarliga olyckor polisrapporteras i högre grad, vilket sedan ger utslag i beräkningar av risker i trafiken. Det har visats att upp till hälften av risken för att dödas i en trafikolycka för personer som är 75 år eller äldre kan tillskrivas den ökade skörheten hos äldre kroppar (Maycock, 1997). Man kan säga att skörhetseffekten leder till en sampling bias i statistiska jämförelser: en större andel av äldres olyckor än av yngres kommer med i statistiken och de datamaterial som en åldersjämförelse baserar sig på är därmed inte jämförbara. Effekten är desto större ju allvarligare olyckskonsekvenser som är inkluderingskriteriet för att olyckan skall registreras. Därför ger jämförelser som baserar sig på personskadeolyckor alltid en betydligt dystrare bild av äldres säkerhet än de som baserar sig på alla olyckor. Olycksrisker per km som baseras på årliga körsträckor vilka kan skilja stort mellan olika åldersgrupper har också visat sig bidra till den felaktiga bilden (Hakamies-Blomqvist, Raitanen & O'Neill, 22). Vid jämförelser av två förargrupper med olika stor årlig körexponering tenderar de som kör mindre att få högre olyckstal per körsträcka, oberoende av ålder eller andra bakgrundsfaktorer. Äldre bilförare kör kortare sträckor och en större andel av denna körning sker i miljöer som har högre olycksrisker, som exempelvis tätorter där det är känt att korsningar kan utgöra ett problem för äldre. Även om äldre förare samtidigt förändrar sina körvanor med syfte att undvika krävande situationer, t.ex. rusningstid och halt väglag, tycks denna effekt vara mindre än den s.k. "low mileage-bias" som diskuteras i Hakamies-Blomqvist et al. (22). Sammanfattningsvis är dödsoch skaderisken högre för äldre trafikanter, medan olycksrisken/km är på ungefär samma eller lägre nivå än övriga förares. I slutet av 196-talet analyserade Smeed statistik från ett antal länder (Smeed, 1968). Han konstaterade att antalet dödsolyckor/bil var hög för att minska när biltätheten ökade. Detta fenomen brukar benämnas "Smeeds lag". Ett liknande samband har observerats för cykeltrafik (Ekman, 1996). Antalet cykelolyckor/cyklist minskade när cykeltimflödet ökade. Om man ger en generaliserad (och något förenklad) tolkning av lagen så säger den att sällsynta företeelser i trafiken är kopplade till större risk än allmänna. Äldre bilförares närvaro i trafiken har under senaste åren vuxit snabbt och kommer att fortsätta att göra så. Det är av vikt att på vetenskaplig grund kunna förutse hur denna ökning kommer att påverka säkerhetsutvecklingen. Om Smeeds lag i sin generella form är tillämpad på äldre bilförare skulle vi förvänta oss en icke-lineär olycksutveckling med färre olyckor än vad en lineär utveckling skulle ge. I detta sammanhang kan det vara lämpligt att studera körkortsinnehavets utveckling i Sverige i olika åldersgrupper för män och kvinnor, se figur 1 och figur 2. Figurerna bygger på data från Bil Sweden (22) och Bilindustriföreningen (198 och 199). VTI notat

6 % Åldersgrupp Figur 1 Andel innehavare av B-körkort indelat efter åldersgrupp 1/1 198, 199 och 22. Män. Källa: Bilindustriföreningen. Ur figur 1 ser vi att i början av 198-talet hade drygt 2 % av männen som var 8 år eller äldre körkort och bland de äldsta kvinnorna var det endast ett fåtal procent. I dag är situationen helt annorlunda, figur % Åldersgrupp Figur 2 Andel innehavare av B-körkort indelat efter åldersgrupp 1/1 198, 199 och 22. Kvinnor. Källa: Bilindustriföreningen. Över 8 % av de äldsta männen har körkort och kvinnornas andel har ökat till drygt 3 %. Inom en inte alltför avlägsen framtid har vi alltså äldregrupper med lika stora andelar körkortsinnehavare som bland medelålders personer. Äldre bilförare kommer då att utgöra en betydande del av förarpopulationen. Då, om inte 8 VTI notat 6-23

7 förr, måste äldre mer fungera som dimensionerade faktor för utformning av vägsystemet i och med att de har andra förutsättningar för deltagandet i trafiken. Förändringar och förbättringar till gagn för äldre trafikanter kommer givetvis även andra grupper att gynnas av medan det omvända inte alltid gäller. 2 Syfte Denna studie grundar sig på en generell formulering av Smeeds lag: sällsynta företeelser är kopplade till högre risk än frekventa företeelser. Syftet är att undersöka sambandet mellan äldre bilförares närvaro i trafiken och deras olycksinblandning. Vår hypotes är att även om äldre bilförares närvaro i trafiken ökar, ökar olyckorna inte i motsvarande grad utan mindre än vad en lineär ökning skulle innebära. Vi testar vår hypotes med hjälp av lämpligt svenskt statistiskt material. 3 Material och metod Data om antal olyckor och exponering uppdelat på åldersgrupper krävs. För att ta hänsyn till den generella trafiksäkerhetsutvecklingen kommer andelar att beräknas förutom antal olyckor per grupp. Olycksdata har hämtats från Vägverkets olycksdatabas och dessa har relaterats till två mått på exponering, dels körkortsinnehav och dels hur ofta bilen används. Med äldre avses här år. Gränsen uppåt har satts med anledning av hur tillgängliga data har varit indelade i åldersgrupper. För att få en bild av hur befolkningen i den studerade gruppen förändrats under perioden, har figur 3 tagits fram: Antal personer /12 respektive år år år Figur 3 Befolkningsutvecklingen i två åldersgrupper perioden Källa: Statistiska Centralbyråns årsböcker. VTI notat

8 Den äldsta gruppen har ökat med över 1 individer under perioden eller 23 %. En minskning ses däremot för åringarna med ca 75 personer vilket motsvarar omkring 1 %. 3.1 Olyckor I VITS, Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet, registreras polisrapporterade olyckor som inträffat på det statliga vägnätet sedan år Från och med år 1994 inrapporteras även olyckor på kommunala vägar. Från och med år 2 registreras i regel endast olyckor med personskada som följd. En så lång och enhetlig period som möjligt eftersträvades för analysen i föreliggande studie. Därför valdes perioden och enbart olyckor som inträffat på det statliga vägnätet. Egendomsskadeolyckor inkluderades. Visserligen har längden på det statliga vägnätet förändrats under perioden, särskilt 1991 då riksvägar genom tätorter övergick till statlig regi, men detta bedömdes inte påverka resultatet i någon större utsträckning. Andra förändringar som har skett är byggandet av förbifarter, då trafiken på kommunala vägar genom tätorter leds över till statliga vägar utanför tätorten. Alla olyckor där personbilsförare äldre än 17 år (okänd ålder ingår) varit inblandade valdes ut i VITS. Det finns ett stort antal variabler som beskriver varje olycka men det framgår inte av VITS-data vilken inblandad part som helt eller delvis fick skulden för olyckan. De olycksuppgifter som hämtades från VITS för de utvalda fallen var: Olycksidentitet Datum Veckodag Klockslag Olyckstyp Konflikttyp Platstyp Förarens kön Förarens ålder Olyckans svårighetsgrad (dödlig olycka, svårt skadad, lindrigt skadad eller utan personskador). I princip krävs endast antalet olyckor per åldersgrupp för att undersöka förekomsten av Smeeds fenomen. En olycka, i vilken minst en personbilsförare som är 65 år eller äldre är inblandad i, har kodats som "äldreolycka". Observera att det inte innebär att det just är den (eller de äldre) bilföraren/bilförarna som skadats/dödats i de allvarligare olyckorna utan det är den allvarligaste skadeföljden (oavsett ålder) som fått avgöra grupptillhörighet. I tabell 1 återfinns samtliga VITS-data för den sökta perioden, även antalet olyckor med förare inblandade som är 85 år eller äldre som på grund av otillräckliga data inte ingår i de fortsatta analyserna. 1 VTI notat 6-23

9 Tabell 1 Antal olyckor, totalt och uppdelat på åldersgrupper. Statliga vägnätet, egendomsolyckor inkluderade. Källa: VITS. År Totalt antal olyckor Därav år* år * Inklusive okänd förarålder. De äldres andel (65 84 år) av samtliga personbilsförarolyckor har under perioden varierat mellan ungefär 7 % och 1 %. Se även figur 4 där data presenteras grafiskt. Antal olyckor, totalt och för åringar år år Antal äldre-olyckor Figur 4 Antalet olyckor med bilförare inblandade enligt VITS uppdelat på tre åldersgrupper och år. Statliga vägnätet. Hacken i kurvan för åringarna efter 1993 kan hänföras till färre rapporterade egendomsskadeolyckor, se figur 5 där olyckorna delats upp efter allvarlighetsgrad. VTI notat

10 Dödl.perssk. Svår perssk. Lindr.perssk Utan perssk. Antal olyckor med dödade, svårt eller lindrigt skadade Antal olyckor utan personskador Figur 5 Antalet olyckor per år, uppdelat på olyckans skadeföljd med åriga bilförare inblandade. Källa: VITS, statliga vägnätet. Under andra hälften av 199-talet ändrades rapporteringsrutinerna, vilket fick stort utslag i hur många av de lindrigare olyckorna som polisanmäldes. Från omkring 37 olyckor år 1993 med endast egendomsskada, har detta antal minskat till strax över 25 mot slutet av perioden. Ett liknande mönster för de mindre allvarliga olyckorna ses också när äldregruppen studeras separat, se figur 6. Dödl.perssk. Svår perssk. Lindr.perssk Utan perssk. Antal olyckor med dödade, svårt eller lindrigt skadade Antal olyckor utan personskador Figur 6 Antalet olyckor per år, uppdelat på olyckans skadeföljd med åriga bilförare inblandade. Källa: VITS, statliga vägnätet. 12 VTI notat 6-23

11 Det är dock värt att notera att den relativa minskningen är klart mindre för äldre än för hela förarpopulationen, vilket avspeglar skörhetseffekten. Eftersom äldre skadas och dödas lättare vid jämförbar olycka är en större andel av deras olyckor allvarliga, medan de yngre grupperna har en större andel olyckor utan personskador. Då en minskning sker i rapporteringen av lindrigare olyckor försvinner därmed en större del av yngres olyckor ur statistiken än av äldres olyckor. För att kunna uttala sig om olycksutvecklingen i termer av risk måste antalet olyckor relateras till något exponeringsmått för att få ekvationen risk = olyckor/exponering. Två olika exponeringsmått kommer att användas och källorna beskrivs i kapitel Körkortsinnehav Ett av exponeringsmåtten som utnyttjades är antalet körkortsinnehavare. Från listor som Trafikregistret regelbundet levererar till VTI och andra sammanställningar, har statistik om körkortsinnehav i olika åldrar tagits fram. I figur 7 ses hur antalet innehavare av B-körkort förändrats under den studerade perioden. 6 6 Antal innehavare av körkort för pb, totalt Totalt år år Antal innehavare av körkort för pb, äldre År Figur 7 Antalet innehavare av B-körkort, totalt och för två äldregrupper, Källa: Trafikregistret. Det totala antalet innehavare av B-körkort har under perioden ökat från 4,5 miljoner till 5,5 miljoner eller 22 %. För den yngre äldregruppen, åringar, är motsvarande förändring +4 %. I denna grupp har antalet stabiliserats kring 55 mot slutet av perioden. Antalet personer i åldern år som har personbilskörkort har däremot ökat kraftigt seden mitten av 198-talet. Det fanns nästan tre gånger så många innehavare av B-körkort i den äldsta gruppen år 1999 (414 ) jämfört med år 1983 (14 ). VTI notat

12 3.3 Bilanvändning Det andra exponeringsmåttet som denna studie valt att använda är utnyttjandet av bilen. En användbar källa är den enkätundersökning med fokus på trafiksäkerhet som årligen genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Vägverket. Ett slumpmässigt urval av personer i åldern år får besvara frågor om bl.a. resor med bil, vilken säkerhetsutrustning som används när man åker bil och cyklar, om man kört rattonykter och åsikter om t.ex. hastighetsgränser. Under exempelvis åren var urvalets storlek ca 1 personer och svarsfrekvensen mellan 71 % och 75 %. Sedan mitten av 199-talet har årliga rapporter med ett urval av resultaten publicerats, se t.ex. (Vägverket, 1997). Undersökningen, som startade år 1981, brukar genomföras under oktober och kallas därför ofta "oktoberundersökningen". Den ena av de två frågor som handlar om bilkörning lyder: "Hur ofta har du kört olika fordon de senaste 12 månaderna?" där bl.a. personbil är ett av de fordon som frågan ska besvaras för. För att beskriva frekvensen fanns sju svarsalternativ att välja bland, alltifrån "Varje dag" till "Inte alls" samt "Vet inte". Med den andra frågan, vars svar bara kort kommer att beröras i denna studie, kartläggs hur långt man kört personbil under den senaste 12-månadersperioden. Denna fråga har inte haft några fasta svarsalternativ, utan den svarande ska uppskatta antalet mil. Formuleringen på dessa två frågor har varit densamma sedan starten år 1981 och svaren utgör därmed en unik tidsserie. Redovisningar av svaren på frågorna har emellertid inte gått att finna i tillgängliga rapporter. Därför har resultaten inhämtats genom direktkontakt med Vägverket (Noreland, 22). Vilka äldre åldersgrupper som har ingått i undersökningen har emellertid varierat. Personer som har varit 74 år eller yngre har alltid tillhört målgruppen. Under tre undersökningsår, 1985, 199 och 1995, utökades målgruppen till att omfatta även åringar. Sedan år 1997 ingår den äldsta gruppen permanent i urvalet. Undersökningen har alltså, tyvärr, en övre åldersgräns på 84 år. Observera att bland respondenterna förekommer givetvis personer utan körkort i och med att den nedre åldersgränsen har satts till 15 år. Ur enkätmaterialet kan flera intressanta resultat tas fram, inte bara trender för äldres bilkörning. Hur markant olika antalet bilförare har förändrats under perioden för två åldersgrupper kan ses i de två följande diagrammen ("Vet inte"-svaren har uteslutits). Observera de olika skalorna i figurerna. Effekten av det minskande körkortstagandet bland ungdomar under 199-talet syns tydligt i figur 8. Ungdomar i åldern 2 24 år har enligt denna undersökning minskat sin bilkörning kontinuerligt sedan år Även med hänsyn taget till förändringarna av totala antalet invånare i denna grupp (ca 1 färre 2 24-åringar mot slutet av 199-talet jämfört med tio år tidigare), kvarstår bilden av ett minskat bilkörande. "År" i denna och följande figurer kan i princip sägas motsvara det kalenderår som respondentens svar (senaste 12-månadersperioden) speglar. I figurerna visas antal uppräknat till riksnivå. 14 VTI notat 6-23

13 3 Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls 25 Antal förare År Figur 8 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen 2 24 år. Helt motsatt utveckling kan ses för personer i övre medelåldern, år, som inom en snar framtid övergår till "äldregruppen", figur 9. Vad man skulle kunna kalla vanebilister, de som kör bil varje dag, har ökat kraftigt medan gruppen som inte kört alls minskat i ungefär samma omfattning. VTI notat

14 5 Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls Antal förare År Figur 9 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. I figur 1 visas svaren för hela gruppen år. Vi ser en ökning av antalet personer som kört bil varje dag från omkring 1,9 miljoner till 2,4 miljoner. Samtidigt minskade antalet som inte kört alls från knappt en miljon år 1983 till drygt 6 år För övriga kategorier, utom för gruppen som säger sig ha kört flera gånger i veckan, ses ökningar på som mest ca 1 personer. 16 VTI notat 6-23

15 Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls Antal förare År Figur 1 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. För de yngre äldre, åldern år, ses utvecklingen i figur 11. Antal förare Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls År Figur 11 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. Gruppen som inte kör alls har halverats under perioden, medan de som kör dagligen ökat med 5 %. Detta hänger naturligtvis till stor del samman med det VTI notat

16 ökande körkortsinnehavet bland äldre, se figur 1 och 2. Vid tolkningen av figur 11, måste man också hålla i minnet den populationsminskning som skett för denna grupp som nämndes inledningsvis. Slutligen visas trenden för åringarna, en grupp som alltså inte ingick i undersökningen alla år. Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls 5 4 Antal förare År Figur 12 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. De tydliga förändringarna i figur 12 är minskningen av de som aldrig kör med ca 1 personer under perioden, ökningen av de som kör flera gånger i veckan med ca 1 och ökningen av varjedagbilisterna. I figur 13 har alla kategorier bestående av personer som överhuvudtaget kört bil under den senaste 12-månadersperioden slagits samman. I figuren kan trenderna för hela den undersökta gruppen jämföras med utvecklingen för de två äldregrupperna. Eftersom data saknas för en stor del av undersökningsåren för den äldsta gruppen, har en regressionslinje anpassats till befintliga data (det skattade antalet ingår i sin tur i totalsiffrorna). 18 VTI notat 6-23

17 Antal förare, år y = 11785x R 2 = år år år Linjär (75-84 år) År Antal äldre förare Figur 13 Antalet personer som kört bil under den senaste 12-månadersperioden, totalt (18 84 år) och uppdelat på två äldregrupper enligt Vägverkets trafiksäkerhetsundersökning och egna bearbetningar. Med hjälp av regressionsskattningen kan antalet åringar som körde bil år 1983 skattas till 8. År 1999 hade detta antal ökat till närmare 27 eller över tre gånger. Ökningen i gruppen åringar, från 39 till 55, motsvarar närmare 3 %. Totalt sett innebär detta en ökning med ca 3 aktiva förare i åldern år under perioden eller ca 65 %. Kombineras informationen i figur 7 och figur 13, kan man få en bild av hur nyttjandet av bilen förändrats. Bland åringarna var det nästan alla (98 %) som körde bil år 1983, medan en viss nedgång kan observeras för sista året (92 %). Andelen som körde bil varje dag eller flera gånger i veckan, var ungefär densamma, tre av fyra, för denna åldersgrupp under hela perioden För den äldsta gruppen, åringar, skattas att ungefär sex av tio (57 %) körkortsinnehavare var aktiva bilförare år Mot slutet av den studerade perioden hade andelen ökat till 65 %. En ännu större ökning av antalet förare ses i kategorierna som ofta kör bil (varje dag eller fler gånger i veckan). Var tredje åring tillhörde denna kategori i början av undersökningsperioden och mot slutet hade andelen ökat till varannan enligt data ur figur 7 och figur 13. I Vägverkets enkät ställdes ju en fråga om hur långt respondenten kört bil det senaste året. Vi kan därmed även skatta hur antalet körda kilometrar förändrats under perioden. För gruppen åringar uppskattades att antalet personkilometer ökade från 3,5 miljarder år 1983 till 5,5 miljarder år 1999 (uttryckt i årlig körsträcka baserat på antalsskattningarna ovan, rörde det sig om en förändring från 9 mil till 1 1 mil för aktiva bilförare). För den äldsta gruppen, blev den absoluta förändringen i samma storleksordning, från ca,5 miljarder till 2,2 miljarder. Den årliga körsträckan för 75+-gruppen hade därmed ökat från 6 till 8 mil under perioden Detta är naturligtvis mycket grova skattningar, men de synes rimliga. VTI notat

18 3.4 Datahantering olyckor och exponering Resultatet presenteras grafiskt baserat dels på samtliga olyckor och dels på personskadeolyckor. Olyckorna relateras i bägge fallen till antal körkortsinnehavare och aktiva förare (dvs. personer som kört bil någon gång den senaste 12- månadersperioden enligt Vägverkets oktoberundersökning) i hela förarpopulationen (18 84 år) och dels till antalet äldre (65 84 år). Anledningen till särredovisningen utifrån olyckstyp är den ändrade rapporteringsrutinen från mitten av 9- talet. För att jämföra huruvida äldres riskutveckling under åren skilt sig från den allmänna utvecklingen bildas kvoter enligt följande: Antal olyckor/antal körkortsinnehavare i åldern år Antal olyckor/antal körkortsinnehavare i åldern år respektive Antal olyckor/antal bilförare i åldern år Antal olyckor/antal bilförare i åldern år Fördelen med detta angreppssätt är att man kommer förbi den allmänna trafiksäkerhetstrenden, vilken kan störa tolkningen av utvecklingen för delgrupper. Även effekten av det minskade antalet rapporterade egendomsolyckor kan delvis undvikas. Man bör dock ha i åtanke att minskningen i rapporteringen påverkar de yngres riskbild mera positivt än de äldres, eftersom ett relativt sett större antal olyckor utan personskada faller bort för de yngre. Därmed tenderar denna analys att överskatta de äldres risk något jämfört med de yngres. I en grafisk presentation av kvoterna ovan blir regressionslinjerna horisontella om ingen åldersskillnad finns i risktrenderna över tid. Om regressionskoefficienterna skiljer sig från noll, finns en skillnad. 2 VTI notat 6-23

19 4 Resultat 4.1 Samtliga olyckor Enligt figur 14 är trenden ökande för hela åldersgruppen fram till 1993 för att sedan skifta till en nedåtgående trend. För äldre pendlar olyckstalet länge kring 4 olyckor per 1 körkortsinnehavare för att mot slutet av perioden också uppvisa en nedåtgående trend. 1 Antal olyckor/1 kkinnehavare år år Figur 14 Antal olyckor per 1 innehavare av B-körkort, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och körkortsregistret. En nästan identisk utveckling fås för hela förargruppen när olyckorna i stället relateras till antalet bilförare, figur 15. För äldregruppen är trenden snarlik den i figur 14 fast kurvan ligger på en högre nivå, vilket är rimligt med tanke på att andelen passiva körkortsinnehavare är högre bland äldre. 1 Antal olyckor/1 bilförare år år Figur 15 Antal olyckor per 1 bilförare, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och Vägverkets enkätundersökning. VTI notat

20 Figur 16 konstruerades genom att bilda de kvoter som beskrevs i föregående avsnitt. Relation andelar äldre/alla 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, KK-innehavare Bilförare Figur 16 Äldres olyckor relaterat till samtligas olyckor med olika exponeringsmått (körkortsinnehav och bilkörning). Statliga vägnätet. Bägge kurvorna i figur 16 som beskriver utvecklingen, ger bilden av en svagt avtagande trend när hela perioden tas i beaktande. Linjära regressionslinjer får utseendet: y = -,48x +,7347 (bilförare) y = -,64x +,6413 (körkortsinnehavare). Bägge koefficienterna är signifikant skilda från : p=,25 respektive p=, Personskadeolyckor Samma redovisning som i kapitel 4.1, men endast personskadeolyckor (olyckor med dödlig utgång + svårt skadade och lindrigt skadade) presenteras i figur VTI notat 6-23

21 Antal personskadeolyckor/ 1 kk-innehavare år år Figur 17 Antal personskadeolyckor per 1 innehavare av B-körkort, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och körkortsregistret. Utvecklingen för de äldre när olyckorna relateras till antal körkortsinnehavare är mycket lik den för hela förarpopulationen. Figur 18 visar motsvarande utveckling när bilförare används som exponeringsmått i stället för körkortsinnehavare. Antal personskadeolyckor/ 1 bilförare år år Figur 18 Antal personskadeolyckor per 1 bilförare, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och Vägverkets enkätundersökning. En mindre positiv bild av skadefrekvensen bland äldre framträder, men trenden pekar på ett minskat antal olyckor/1 förare liksom för hela förarpopulationen. I jämförelse med figur 16 uppvisar relationskurvorna i följande figur ett mer jämnare utseende. VTI notat

22 Relation andelar äldre/alla (personskadeolyckor) KK-innehavare Bilförare Figur 19 Äldres personskadeolyckor relaterat till samtligas personskadeolyckor med olika exponeringsmått (körkortsinnehav och bilkörning). Statliga vägnätet. Linjernas ekvationer skrivs: y = -,1x + 1,1668 (bilförare) y = -,38x + 1,178 (körkortsinnehavare). Dessa linjers lutningar är inte signifikant skilda från, till skillnad från när samtliga olyckor beaktas. 5 Diskussion Baserat på det unika datamaterialet från Vägverkets enkätundersökningar åren , togs skattningar fram på det ökande absoluta antalet äldre som körde bil, men mer intressant, hur användningsgraden av bilen förändrats. I åldersgruppen år minskade antalet som inte körde bil alls, vilket till stor del beror på att fler äldre har körkort. Grupper av mycket aktiva äldre bilförare har ökat mest, de som kör bil varje dag eller flera gånger i veckan. Stora förändringar av denna typ sågs även bland dem som snart inträder i pensionsåldern, år. Äldre bilförares ökade närvaro i trafiken beror alltså på två faktorer: att andelen äldre körkortsinnehavare och aktiva bilförare ökar och att dessa kör mera än tidigare. Med olycksdata begränsat till det statliga vägnätet från Vägverket analyserades utvecklingen i äldres olycksinblandning. Det konstaterades att det ökande bilutnyttjandet bland äldre inte speglades i antalet olyckor. Totalantalet olyckor, normerat till antingen antalet bilförare eller körkortsinnehavare, tycktes inte öka under perioden. Antalet olyckor med personskador som följd per 1 bilförare eller 1 körkortsinnehavare, sjönk mellan 1983 och 1999 bland de äldre liksom i hela förargruppen (18 84 år). Analysen av olyckstrender försvårades av att färre egendomsskadeolyckor rapporterades mot slutet av perioden jämfört med i början. Det är här viktigt att notera att effekten av det minskade antalet rapporterade egendomsolyckor påverkar de yngres riskbild mera positivt än de äldres pga. att en större andel av äldres olyckor också leder till personskador, vilket gör att denna analys tenderar att överskatta de äldres risk något jämfört med de yngres. 24 VTI notat 6-23

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal

Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal ÅSA MURRAY Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 Åsa Murray Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Effekten av aktiv gaspedal på olyckor i tätort

Effekten av aktiv gaspedal på olyckor i tätort Effekten av aktiv gaspedal på olyckor i tätort Delrapport 11 LundaISA András Várhelyi 2002 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Avdelning Trafikteknik CODEN:LUTVDG/(TVTT-7193)1-20/2002

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

IT-projektet ya svenskar i trafiken

IT-projektet ya svenskar i trafiken Bakgrund och fakta IT-projektet ya svenskar i trafiken Pågått sedan 2004 i samarbete mellan FMK, NTF, Bilkåren och Vägverket Mål: ge kunskap om svensk trafiklag + påverka attityder och beteenden när det

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst

Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805. Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Slutrapport Skyltfonden projekt EK 50A 2008: 4805 Pilotprojekt av MC-förares synbarhet genom användning av reflexväst Helena Hellstén Helsäker Konsult AB i Förord Studien Pilotprojekt av MC och mopedförares

Läs mer

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag Hastighets gränser ur ett svenskt perspektiv Trafikdag 2012 TIDIGARE HASTIGHETSSYSTEM I SVERIGE UTOM TÄTTBEBYGGT OMRÅDE: kommunen beslutar om tättbebyggt område generellt 70 km/tim och på motorväg 110

Läs mer

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015

Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Folksams rapport om Hur säker är bilen? 2015 Förord Folksam har en lång erfarenhet inom trafiksäkerhetsforskningen. Sedan åttiotalets början har vi samlat in och analyserat information om trafikskador

Läs mer

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Prognos för bilinnehavet 2010

Prognos för bilinnehavet 2010 VTI notat 8 2001 VTI notat 8-2001 Prognos för bilinnehavet 2010 Författare FoU-enhet Projektnummer 40274 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Lars Johansson, VV, Per Kjellman, VV och Pontus Matstoms,

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?

Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

UNGA MED ATTITYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE

UNGA MED ATTITYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE UNGA MED ATTITYD 2013 UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008

Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram. September 2008 Höörs kommun Ringsjöbandet i Höör Trafikutredning till planprogram September 2008 Denna utredning har utförts under juni-september 2008 av följande projektorganisation: BESTÄLLARE Höörs kommun Box 53 243

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014.

Västmanlands län. Företagsamheten 2015. Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen Västmanlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Tony Blomqvist, Personstöd Mälardalen. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Avesta kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 00 Avesta kommun Våren 00 genomförde

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Forsbergs Trafikskola

Forsbergs Trafikskola 1 (5) Undervisningsplan behörighet B För dig som ska ta ett B-körkort Här följer en kort sammanfattning av utbildningen på vår trafikskola. Först visar vi en översikt av de olika delarna. I kolumnen till

Läs mer

Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen

Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola Sågmyra Byaråd Skolgruppen Inledning Under sommaren-hösten 28 framkom att Falu kommun måste genomföra besparingar på skolförvaltningen. Under

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige

GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering. Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Ny føreropplæring ny retning eller gammelt arvegods i ny innpakning? GDE matrisen et hierarkisk perspektiv på føreropplæring Konkretisering og operasjonalisering Hans Yngve Berg, Vägverket, Sverige Forum

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Slutrapport projekt EK 50 A 2009: 18530 Riskfaktorer för motorcykelolycka med allvarlig personskada en nationell kohortstudie

Slutrapport projekt EK 50 A 2009: 18530 Riskfaktorer för motorcykelolycka med allvarlig personskada en nationell kohortstudie Slutrapport 2013-06-24 Sid: 1 / 22 Institutionen för Medicin, Solna Enheten för klinisk epidemiologi Michael Fored, Docent Skyltfonden, Trafikverket Slutrapport projekt EK 50 A 2009: 18530 Riskfaktorer

Läs mer

Säsongrensning i tidsserier.

Säsongrensning i tidsserier. Senast ändrad 200-03-23. Säsongrensning i tidsserier. Kompletterande text till kapitel.5 i Tamhane och Dunlop. Inledning. Syftet med säsongrensning är att dela upp en tidsserie i en trend u t, en säsongkomponent

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Europa minskar avfallet 2011

Europa minskar avfallet 2011 Europa minskar avfallet 2011 Rapport framtagen för Avfall Sverige Beställare: Anna-Carin Gripwall Upplägg och rapport: Katharina Norborg Genomförande: 1-10 november, 2011 Projektnummer: 110041 Bakgrund

Läs mer

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv

Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv 1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

aktiva säkerhetssystem i bilar

aktiva säkerhetssystem i bilar aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott

Kortanalys. Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott Kortanalys Gärningspersoners kön och ålder vid misshandel, hot, rån och sexualbrott en beskrivning utifrån misstankestatistiken och Nationella trygghetsundersökningen Gärningspersoners kön och ålder vid

Läs mer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer

Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Meta-analys av fysiska faktorers betydelse för cykling i städer Kerstin Robertson, VTI, Sebastian Bamberg, University of Bielefeld, John Parkin, London South Bank University, Aslak Fyhri, TØI Bakgrund

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer