Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?"

Transkript

1 VTI notat 6 23 VTI notat 6-23 Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? Författare FoU-enhet Projektnummer 4454 Projektnamn Uppdragsgivare Per Henriksson och Liisa Hakamies- Blomqvist Trafikanters mobilitet och säkerhet Smeeds lag Vägverket

2 Förord Ett stort tack riktas till Arne Land, VTI, för tålmodigt arbete med uttag av önskade data ur VITS samt till Gunilla Sjöberg och Anita Carlsson, VTI, för den slutliga redigeringen. Linköping december 23 Per Henriksson Liisa Hakamies-Blomqvist VTI notat 6-23

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund 7 2 Syfte 9 3 Material och metod Olyckor Körkortsinnehav Bilanvändning Datahantering olyckor och exponering 2 4 Resultat Samtliga olyckor Personskadeolyckor 22 5 Diskussion 24 6 Referenser 26 VTI notat 6-23

4 Sammanfattning Denna studie har undersökt om äldre (65 84 år) bilförares olycksutveckling till någon del skulle kunna förklaras med teorin att sällsynta företeelser är förknippade med högre risk jämfört med vanligt förekommande företeelser (enligt Smeeds lag). Vår hypotes var att då äldre bilförares närvaro i trafiken ökar (fler äldre med körkort, mer bilanvändning), ökar olyckorna inte i samma mån utan mindre än vad en motsvarande lineär ökning skulle innebära. Olycksmaterialet har hämtats från Vägverkets olycksregister och exponeringsdata av två typer har utnyttjats: dels självrapporterade bilkörningsfrekvenser i en årlig enkätstudie och dels statistik om körkortsinnehav. Separata analyser gjordes på samtliga olyckor respektive olyckor med personskador (lindrigt och svårt skadade samt döda) som följd. Anledningen till denna uppdelning var att ändrade rapporteringsrutiner medförde ett minskat antal rapporterade egendomsskadeolyckor. Under den period och på den del av vägnätet som studerades, respektive statliga vägar, ökade inte det totala antalet olyckor normerat till antingen per bilförare eller per körkortsinnehavare. Betraktar vi i stället olyckor med personskador som följd och därmed en mer enhetlig olycksserie, finner vi en tydlig minskning av olyckstalen per person mellan 1983 och 1999, både bland de äldre och i hela den undersökta förargruppen (18 84 år). För att eliminera effekter av en allmän olycksutveckling, relaterades utvecklingen av äldre bilförares risk med riskutvecklingen i hela förarpopulationen under åren Då analysen baserades på alla olyckor, hade de äldres olycksinblandning en minskande trend jämfört med hela förarpopulationen, oberoende av vilket exponeringsmått (körkortsinnehavare eller bilförare) som användes. Då analysen baserades på personskadeolyckor försvann denna trend. Slutsatsen blir att hypotesen fick visst stöd, eftersom ökningen av de äldres olyckor inte var i paritet med deras ökade exponering i trafiken. I verklighet är denna trend sannolikt ännu tydligare, eftersom de i analysen använda exponeringsmåtten, antalet körkortshavare och antalet bilförare, inte fångar upp de äldres mer frekventa bilkörning på individuell nivå. Samtidigt ger bortfallet av lindriga olyckor en skenbart fördelaktigare riskbild för de yngre förarna, eftersom äldreolyckor oftare är av allvarligare typ. I detta notat har, som ett biresultat, data även presenterats som beskriver utveckling av bilkörningen för andra grupper än äldre. Det visade sig t.ex. att antalet aktiva bilförare ökat stort i antal bland dem som snart inträder i pensionsåldern (55 64 år) och att antalet yngre förare (2 24 år) som ofta kör bil minskat kraftigt under perioden. VTI notat

5 1 Bakgrund Äldre bilförare har tidigare setts som en grupp med förhöjda olycksrisker. Senare tids forskning har visat att denna bild till stor del beror på en misstolkning av olycksstatistiken (se t.ex. OECD (21) och Hakamies-Blomqvist (1998)). Äldre skadas och dödas lättare i en olycka än yngre och allvarliga olyckor polisrapporteras i högre grad, vilket sedan ger utslag i beräkningar av risker i trafiken. Det har visats att upp till hälften av risken för att dödas i en trafikolycka för personer som är 75 år eller äldre kan tillskrivas den ökade skörheten hos äldre kroppar (Maycock, 1997). Man kan säga att skörhetseffekten leder till en sampling bias i statistiska jämförelser: en större andel av äldres olyckor än av yngres kommer med i statistiken och de datamaterial som en åldersjämförelse baserar sig på är därmed inte jämförbara. Effekten är desto större ju allvarligare olyckskonsekvenser som är inkluderingskriteriet för att olyckan skall registreras. Därför ger jämförelser som baserar sig på personskadeolyckor alltid en betydligt dystrare bild av äldres säkerhet än de som baserar sig på alla olyckor. Olycksrisker per km som baseras på årliga körsträckor vilka kan skilja stort mellan olika åldersgrupper har också visat sig bidra till den felaktiga bilden (Hakamies-Blomqvist, Raitanen & O'Neill, 22). Vid jämförelser av två förargrupper med olika stor årlig körexponering tenderar de som kör mindre att få högre olyckstal per körsträcka, oberoende av ålder eller andra bakgrundsfaktorer. Äldre bilförare kör kortare sträckor och en större andel av denna körning sker i miljöer som har högre olycksrisker, som exempelvis tätorter där det är känt att korsningar kan utgöra ett problem för äldre. Även om äldre förare samtidigt förändrar sina körvanor med syfte att undvika krävande situationer, t.ex. rusningstid och halt väglag, tycks denna effekt vara mindre än den s.k. "low mileage-bias" som diskuteras i Hakamies-Blomqvist et al. (22). Sammanfattningsvis är dödsoch skaderisken högre för äldre trafikanter, medan olycksrisken/km är på ungefär samma eller lägre nivå än övriga förares. I slutet av 196-talet analyserade Smeed statistik från ett antal länder (Smeed, 1968). Han konstaterade att antalet dödsolyckor/bil var hög för att minska när biltätheten ökade. Detta fenomen brukar benämnas "Smeeds lag". Ett liknande samband har observerats för cykeltrafik (Ekman, 1996). Antalet cykelolyckor/cyklist minskade när cykeltimflödet ökade. Om man ger en generaliserad (och något förenklad) tolkning av lagen så säger den att sällsynta företeelser i trafiken är kopplade till större risk än allmänna. Äldre bilförares närvaro i trafiken har under senaste åren vuxit snabbt och kommer att fortsätta att göra så. Det är av vikt att på vetenskaplig grund kunna förutse hur denna ökning kommer att påverka säkerhetsutvecklingen. Om Smeeds lag i sin generella form är tillämpad på äldre bilförare skulle vi förvänta oss en icke-lineär olycksutveckling med färre olyckor än vad en lineär utveckling skulle ge. I detta sammanhang kan det vara lämpligt att studera körkortsinnehavets utveckling i Sverige i olika åldersgrupper för män och kvinnor, se figur 1 och figur 2. Figurerna bygger på data från Bil Sweden (22) och Bilindustriföreningen (198 och 199). VTI notat

6 % Åldersgrupp Figur 1 Andel innehavare av B-körkort indelat efter åldersgrupp 1/1 198, 199 och 22. Män. Källa: Bilindustriföreningen. Ur figur 1 ser vi att i början av 198-talet hade drygt 2 % av männen som var 8 år eller äldre körkort och bland de äldsta kvinnorna var det endast ett fåtal procent. I dag är situationen helt annorlunda, figur % Åldersgrupp Figur 2 Andel innehavare av B-körkort indelat efter åldersgrupp 1/1 198, 199 och 22. Kvinnor. Källa: Bilindustriföreningen. Över 8 % av de äldsta männen har körkort och kvinnornas andel har ökat till drygt 3 %. Inom en inte alltför avlägsen framtid har vi alltså äldregrupper med lika stora andelar körkortsinnehavare som bland medelålders personer. Äldre bilförare kommer då att utgöra en betydande del av förarpopulationen. Då, om inte 8 VTI notat 6-23

7 förr, måste äldre mer fungera som dimensionerade faktor för utformning av vägsystemet i och med att de har andra förutsättningar för deltagandet i trafiken. Förändringar och förbättringar till gagn för äldre trafikanter kommer givetvis även andra grupper att gynnas av medan det omvända inte alltid gäller. 2 Syfte Denna studie grundar sig på en generell formulering av Smeeds lag: sällsynta företeelser är kopplade till högre risk än frekventa företeelser. Syftet är att undersöka sambandet mellan äldre bilförares närvaro i trafiken och deras olycksinblandning. Vår hypotes är att även om äldre bilförares närvaro i trafiken ökar, ökar olyckorna inte i motsvarande grad utan mindre än vad en lineär ökning skulle innebära. Vi testar vår hypotes med hjälp av lämpligt svenskt statistiskt material. 3 Material och metod Data om antal olyckor och exponering uppdelat på åldersgrupper krävs. För att ta hänsyn till den generella trafiksäkerhetsutvecklingen kommer andelar att beräknas förutom antal olyckor per grupp. Olycksdata har hämtats från Vägverkets olycksdatabas och dessa har relaterats till två mått på exponering, dels körkortsinnehav och dels hur ofta bilen används. Med äldre avses här år. Gränsen uppåt har satts med anledning av hur tillgängliga data har varit indelade i åldersgrupper. För att få en bild av hur befolkningen i den studerade gruppen förändrats under perioden, har figur 3 tagits fram: Antal personer /12 respektive år år år Figur 3 Befolkningsutvecklingen i två åldersgrupper perioden Källa: Statistiska Centralbyråns årsböcker. VTI notat

8 Den äldsta gruppen har ökat med över 1 individer under perioden eller 23 %. En minskning ses däremot för åringarna med ca 75 personer vilket motsvarar omkring 1 %. 3.1 Olyckor I VITS, Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet, registreras polisrapporterade olyckor som inträffat på det statliga vägnätet sedan år Från och med år 1994 inrapporteras även olyckor på kommunala vägar. Från och med år 2 registreras i regel endast olyckor med personskada som följd. En så lång och enhetlig period som möjligt eftersträvades för analysen i föreliggande studie. Därför valdes perioden och enbart olyckor som inträffat på det statliga vägnätet. Egendomsskadeolyckor inkluderades. Visserligen har längden på det statliga vägnätet förändrats under perioden, särskilt 1991 då riksvägar genom tätorter övergick till statlig regi, men detta bedömdes inte påverka resultatet i någon större utsträckning. Andra förändringar som har skett är byggandet av förbifarter, då trafiken på kommunala vägar genom tätorter leds över till statliga vägar utanför tätorten. Alla olyckor där personbilsförare äldre än 17 år (okänd ålder ingår) varit inblandade valdes ut i VITS. Det finns ett stort antal variabler som beskriver varje olycka men det framgår inte av VITS-data vilken inblandad part som helt eller delvis fick skulden för olyckan. De olycksuppgifter som hämtades från VITS för de utvalda fallen var: Olycksidentitet Datum Veckodag Klockslag Olyckstyp Konflikttyp Platstyp Förarens kön Förarens ålder Olyckans svårighetsgrad (dödlig olycka, svårt skadad, lindrigt skadad eller utan personskador). I princip krävs endast antalet olyckor per åldersgrupp för att undersöka förekomsten av Smeeds fenomen. En olycka, i vilken minst en personbilsförare som är 65 år eller äldre är inblandad i, har kodats som "äldreolycka". Observera att det inte innebär att det just är den (eller de äldre) bilföraren/bilförarna som skadats/dödats i de allvarligare olyckorna utan det är den allvarligaste skadeföljden (oavsett ålder) som fått avgöra grupptillhörighet. I tabell 1 återfinns samtliga VITS-data för den sökta perioden, även antalet olyckor med förare inblandade som är 85 år eller äldre som på grund av otillräckliga data inte ingår i de fortsatta analyserna. 1 VTI notat 6-23

9 Tabell 1 Antal olyckor, totalt och uppdelat på åldersgrupper. Statliga vägnätet, egendomsolyckor inkluderade. Källa: VITS. År Totalt antal olyckor Därav år* år * Inklusive okänd förarålder. De äldres andel (65 84 år) av samtliga personbilsförarolyckor har under perioden varierat mellan ungefär 7 % och 1 %. Se även figur 4 där data presenteras grafiskt. Antal olyckor, totalt och för åringar år år Antal äldre-olyckor Figur 4 Antalet olyckor med bilförare inblandade enligt VITS uppdelat på tre åldersgrupper och år. Statliga vägnätet. Hacken i kurvan för åringarna efter 1993 kan hänföras till färre rapporterade egendomsskadeolyckor, se figur 5 där olyckorna delats upp efter allvarlighetsgrad. VTI notat

10 Dödl.perssk. Svår perssk. Lindr.perssk Utan perssk. Antal olyckor med dödade, svårt eller lindrigt skadade Antal olyckor utan personskador Figur 5 Antalet olyckor per år, uppdelat på olyckans skadeföljd med åriga bilförare inblandade. Källa: VITS, statliga vägnätet. Under andra hälften av 199-talet ändrades rapporteringsrutinerna, vilket fick stort utslag i hur många av de lindrigare olyckorna som polisanmäldes. Från omkring 37 olyckor år 1993 med endast egendomsskada, har detta antal minskat till strax över 25 mot slutet av perioden. Ett liknande mönster för de mindre allvarliga olyckorna ses också när äldregruppen studeras separat, se figur 6. Dödl.perssk. Svår perssk. Lindr.perssk Utan perssk. Antal olyckor med dödade, svårt eller lindrigt skadade Antal olyckor utan personskador Figur 6 Antalet olyckor per år, uppdelat på olyckans skadeföljd med åriga bilförare inblandade. Källa: VITS, statliga vägnätet. 12 VTI notat 6-23

11 Det är dock värt att notera att den relativa minskningen är klart mindre för äldre än för hela förarpopulationen, vilket avspeglar skörhetseffekten. Eftersom äldre skadas och dödas lättare vid jämförbar olycka är en större andel av deras olyckor allvarliga, medan de yngre grupperna har en större andel olyckor utan personskador. Då en minskning sker i rapporteringen av lindrigare olyckor försvinner därmed en större del av yngres olyckor ur statistiken än av äldres olyckor. För att kunna uttala sig om olycksutvecklingen i termer av risk måste antalet olyckor relateras till något exponeringsmått för att få ekvationen risk = olyckor/exponering. Två olika exponeringsmått kommer att användas och källorna beskrivs i kapitel Körkortsinnehav Ett av exponeringsmåtten som utnyttjades är antalet körkortsinnehavare. Från listor som Trafikregistret regelbundet levererar till VTI och andra sammanställningar, har statistik om körkortsinnehav i olika åldrar tagits fram. I figur 7 ses hur antalet innehavare av B-körkort förändrats under den studerade perioden. 6 6 Antal innehavare av körkort för pb, totalt Totalt år år Antal innehavare av körkort för pb, äldre År Figur 7 Antalet innehavare av B-körkort, totalt och för två äldregrupper, Källa: Trafikregistret. Det totala antalet innehavare av B-körkort har under perioden ökat från 4,5 miljoner till 5,5 miljoner eller 22 %. För den yngre äldregruppen, åringar, är motsvarande förändring +4 %. I denna grupp har antalet stabiliserats kring 55 mot slutet av perioden. Antalet personer i åldern år som har personbilskörkort har däremot ökat kraftigt seden mitten av 198-talet. Det fanns nästan tre gånger så många innehavare av B-körkort i den äldsta gruppen år 1999 (414 ) jämfört med år 1983 (14 ). VTI notat

12 3.3 Bilanvändning Det andra exponeringsmåttet som denna studie valt att använda är utnyttjandet av bilen. En användbar källa är den enkätundersökning med fokus på trafiksäkerhet som årligen genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Vägverket. Ett slumpmässigt urval av personer i åldern år får besvara frågor om bl.a. resor med bil, vilken säkerhetsutrustning som används när man åker bil och cyklar, om man kört rattonykter och åsikter om t.ex. hastighetsgränser. Under exempelvis åren var urvalets storlek ca 1 personer och svarsfrekvensen mellan 71 % och 75 %. Sedan mitten av 199-talet har årliga rapporter med ett urval av resultaten publicerats, se t.ex. (Vägverket, 1997). Undersökningen, som startade år 1981, brukar genomföras under oktober och kallas därför ofta "oktoberundersökningen". Den ena av de två frågor som handlar om bilkörning lyder: "Hur ofta har du kört olika fordon de senaste 12 månaderna?" där bl.a. personbil är ett av de fordon som frågan ska besvaras för. För att beskriva frekvensen fanns sju svarsalternativ att välja bland, alltifrån "Varje dag" till "Inte alls" samt "Vet inte". Med den andra frågan, vars svar bara kort kommer att beröras i denna studie, kartläggs hur långt man kört personbil under den senaste 12-månadersperioden. Denna fråga har inte haft några fasta svarsalternativ, utan den svarande ska uppskatta antalet mil. Formuleringen på dessa två frågor har varit densamma sedan starten år 1981 och svaren utgör därmed en unik tidsserie. Redovisningar av svaren på frågorna har emellertid inte gått att finna i tillgängliga rapporter. Därför har resultaten inhämtats genom direktkontakt med Vägverket (Noreland, 22). Vilka äldre åldersgrupper som har ingått i undersökningen har emellertid varierat. Personer som har varit 74 år eller yngre har alltid tillhört målgruppen. Under tre undersökningsår, 1985, 199 och 1995, utökades målgruppen till att omfatta även åringar. Sedan år 1997 ingår den äldsta gruppen permanent i urvalet. Undersökningen har alltså, tyvärr, en övre åldersgräns på 84 år. Observera att bland respondenterna förekommer givetvis personer utan körkort i och med att den nedre åldersgränsen har satts till 15 år. Ur enkätmaterialet kan flera intressanta resultat tas fram, inte bara trender för äldres bilkörning. Hur markant olika antalet bilförare har förändrats under perioden för två åldersgrupper kan ses i de två följande diagrammen ("Vet inte"-svaren har uteslutits). Observera de olika skalorna i figurerna. Effekten av det minskande körkortstagandet bland ungdomar under 199-talet syns tydligt i figur 8. Ungdomar i åldern 2 24 år har enligt denna undersökning minskat sin bilkörning kontinuerligt sedan år Även med hänsyn taget till förändringarna av totala antalet invånare i denna grupp (ca 1 färre 2 24-åringar mot slutet av 199-talet jämfört med tio år tidigare), kvarstår bilden av ett minskat bilkörande. "År" i denna och följande figurer kan i princip sägas motsvara det kalenderår som respondentens svar (senaste 12-månadersperioden) speglar. I figurerna visas antal uppräknat till riksnivå. 14 VTI notat 6-23

13 3 Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls 25 Antal förare År Figur 8 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen 2 24 år. Helt motsatt utveckling kan ses för personer i övre medelåldern, år, som inom en snar framtid övergår till "äldregruppen", figur 9. Vad man skulle kunna kalla vanebilister, de som kör bil varje dag, har ökat kraftigt medan gruppen som inte kört alls minskat i ungefär samma omfattning. VTI notat

14 5 Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls Antal förare År Figur 9 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. I figur 1 visas svaren för hela gruppen år. Vi ser en ökning av antalet personer som kört bil varje dag från omkring 1,9 miljoner till 2,4 miljoner. Samtidigt minskade antalet som inte kört alls från knappt en miljon år 1983 till drygt 6 år För övriga kategorier, utom för gruppen som säger sig ha kört flera gånger i veckan, ses ökningar på som mest ca 1 personer. 16 VTI notat 6-23

15 Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls Antal förare År Figur 1 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. För de yngre äldre, åldern år, ses utvecklingen i figur 11. Antal förare Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls År Figur 11 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. Gruppen som inte kör alls har halverats under perioden, medan de som kör dagligen ökat med 5 %. Detta hänger naturligtvis till stor del samman med det VTI notat

16 ökande körkortsinnehavet bland äldre, se figur 1 och 2. Vid tolkningen av figur 11, måste man också hålla i minnet den populationsminskning som skett för denna grupp som nämndes inledningsvis. Slutligen visas trenden för åringarna, en grupp som alltså inte ingick i undersökningen alla år. Varje dag Flera gånger i veckan 1 gång i veckan Ett par gånger i månaden Någon gång i månaden Mer sällan Inte alls 5 4 Antal förare År Figur 12 Frekvensen av bilkörning i åldersgruppen år. De tydliga förändringarna i figur 12 är minskningen av de som aldrig kör med ca 1 personer under perioden, ökningen av de som kör flera gånger i veckan med ca 1 och ökningen av varjedagbilisterna. I figur 13 har alla kategorier bestående av personer som överhuvudtaget kört bil under den senaste 12-månadersperioden slagits samman. I figuren kan trenderna för hela den undersökta gruppen jämföras med utvecklingen för de två äldregrupperna. Eftersom data saknas för en stor del av undersökningsåren för den äldsta gruppen, har en regressionslinje anpassats till befintliga data (det skattade antalet ingår i sin tur i totalsiffrorna). 18 VTI notat 6-23

17 Antal förare, år y = 11785x R 2 = år år år Linjär (75-84 år) År Antal äldre förare Figur 13 Antalet personer som kört bil under den senaste 12-månadersperioden, totalt (18 84 år) och uppdelat på två äldregrupper enligt Vägverkets trafiksäkerhetsundersökning och egna bearbetningar. Med hjälp av regressionsskattningen kan antalet åringar som körde bil år 1983 skattas till 8. År 1999 hade detta antal ökat till närmare 27 eller över tre gånger. Ökningen i gruppen åringar, från 39 till 55, motsvarar närmare 3 %. Totalt sett innebär detta en ökning med ca 3 aktiva förare i åldern år under perioden eller ca 65 %. Kombineras informationen i figur 7 och figur 13, kan man få en bild av hur nyttjandet av bilen förändrats. Bland åringarna var det nästan alla (98 %) som körde bil år 1983, medan en viss nedgång kan observeras för sista året (92 %). Andelen som körde bil varje dag eller flera gånger i veckan, var ungefär densamma, tre av fyra, för denna åldersgrupp under hela perioden För den äldsta gruppen, åringar, skattas att ungefär sex av tio (57 %) körkortsinnehavare var aktiva bilförare år Mot slutet av den studerade perioden hade andelen ökat till 65 %. En ännu större ökning av antalet förare ses i kategorierna som ofta kör bil (varje dag eller fler gånger i veckan). Var tredje åring tillhörde denna kategori i början av undersökningsperioden och mot slutet hade andelen ökat till varannan enligt data ur figur 7 och figur 13. I Vägverkets enkät ställdes ju en fråga om hur långt respondenten kört bil det senaste året. Vi kan därmed även skatta hur antalet körda kilometrar förändrats under perioden. För gruppen åringar uppskattades att antalet personkilometer ökade från 3,5 miljarder år 1983 till 5,5 miljarder år 1999 (uttryckt i årlig körsträcka baserat på antalsskattningarna ovan, rörde det sig om en förändring från 9 mil till 1 1 mil för aktiva bilförare). För den äldsta gruppen, blev den absoluta förändringen i samma storleksordning, från ca,5 miljarder till 2,2 miljarder. Den årliga körsträckan för 75+-gruppen hade därmed ökat från 6 till 8 mil under perioden Detta är naturligtvis mycket grova skattningar, men de synes rimliga. VTI notat

18 3.4 Datahantering olyckor och exponering Resultatet presenteras grafiskt baserat dels på samtliga olyckor och dels på personskadeolyckor. Olyckorna relateras i bägge fallen till antal körkortsinnehavare och aktiva förare (dvs. personer som kört bil någon gång den senaste 12- månadersperioden enligt Vägverkets oktoberundersökning) i hela förarpopulationen (18 84 år) och dels till antalet äldre (65 84 år). Anledningen till särredovisningen utifrån olyckstyp är den ändrade rapporteringsrutinen från mitten av 9- talet. För att jämföra huruvida äldres riskutveckling under åren skilt sig från den allmänna utvecklingen bildas kvoter enligt följande: Antal olyckor/antal körkortsinnehavare i åldern år Antal olyckor/antal körkortsinnehavare i åldern år respektive Antal olyckor/antal bilförare i åldern år Antal olyckor/antal bilförare i åldern år Fördelen med detta angreppssätt är att man kommer förbi den allmänna trafiksäkerhetstrenden, vilken kan störa tolkningen av utvecklingen för delgrupper. Även effekten av det minskade antalet rapporterade egendomsolyckor kan delvis undvikas. Man bör dock ha i åtanke att minskningen i rapporteringen påverkar de yngres riskbild mera positivt än de äldres, eftersom ett relativt sett större antal olyckor utan personskada faller bort för de yngre. Därmed tenderar denna analys att överskatta de äldres risk något jämfört med de yngres. I en grafisk presentation av kvoterna ovan blir regressionslinjerna horisontella om ingen åldersskillnad finns i risktrenderna över tid. Om regressionskoefficienterna skiljer sig från noll, finns en skillnad. 2 VTI notat 6-23

19 4 Resultat 4.1 Samtliga olyckor Enligt figur 14 är trenden ökande för hela åldersgruppen fram till 1993 för att sedan skifta till en nedåtgående trend. För äldre pendlar olyckstalet länge kring 4 olyckor per 1 körkortsinnehavare för att mot slutet av perioden också uppvisa en nedåtgående trend. 1 Antal olyckor/1 kkinnehavare år år Figur 14 Antal olyckor per 1 innehavare av B-körkort, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och körkortsregistret. En nästan identisk utveckling fås för hela förargruppen när olyckorna i stället relateras till antalet bilförare, figur 15. För äldregruppen är trenden snarlik den i figur 14 fast kurvan ligger på en högre nivå, vilket är rimligt med tanke på att andelen passiva körkortsinnehavare är högre bland äldre. 1 Antal olyckor/1 bilförare år år Figur 15 Antal olyckor per 1 bilförare, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och Vägverkets enkätundersökning. VTI notat

20 Figur 16 konstruerades genom att bilda de kvoter som beskrevs i föregående avsnitt. Relation andelar äldre/alla 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, KK-innehavare Bilförare Figur 16 Äldres olyckor relaterat till samtligas olyckor med olika exponeringsmått (körkortsinnehav och bilkörning). Statliga vägnätet. Bägge kurvorna i figur 16 som beskriver utvecklingen, ger bilden av en svagt avtagande trend när hela perioden tas i beaktande. Linjära regressionslinjer får utseendet: y = -,48x +,7347 (bilförare) y = -,64x +,6413 (körkortsinnehavare). Bägge koefficienterna är signifikant skilda från : p=,25 respektive p=, Personskadeolyckor Samma redovisning som i kapitel 4.1, men endast personskadeolyckor (olyckor med dödlig utgång + svårt skadade och lindrigt skadade) presenteras i figur VTI notat 6-23

21 Antal personskadeolyckor/ 1 kk-innehavare år år Figur 17 Antal personskadeolyckor per 1 innehavare av B-körkort, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och körkortsregistret. Utvecklingen för de äldre när olyckorna relateras till antal körkortsinnehavare är mycket lik den för hela förarpopulationen. Figur 18 visar motsvarande utveckling när bilförare används som exponeringsmått i stället för körkortsinnehavare. Antal personskadeolyckor/ 1 bilförare år år Figur 18 Antal personskadeolyckor per 1 bilförare, totalt (18 84 år) och för äldre (65 84) enligt VITS (statliga vägnätet) och Vägverkets enkätundersökning. En mindre positiv bild av skadefrekvensen bland äldre framträder, men trenden pekar på ett minskat antal olyckor/1 förare liksom för hela förarpopulationen. I jämförelse med figur 16 uppvisar relationskurvorna i följande figur ett mer jämnare utseende. VTI notat

22 Relation andelar äldre/alla (personskadeolyckor) KK-innehavare Bilförare Figur 19 Äldres personskadeolyckor relaterat till samtligas personskadeolyckor med olika exponeringsmått (körkortsinnehav och bilkörning). Statliga vägnätet. Linjernas ekvationer skrivs: y = -,1x + 1,1668 (bilförare) y = -,38x + 1,178 (körkortsinnehavare). Dessa linjers lutningar är inte signifikant skilda från, till skillnad från när samtliga olyckor beaktas. 5 Diskussion Baserat på det unika datamaterialet från Vägverkets enkätundersökningar åren , togs skattningar fram på det ökande absoluta antalet äldre som körde bil, men mer intressant, hur användningsgraden av bilen förändrats. I åldersgruppen år minskade antalet som inte körde bil alls, vilket till stor del beror på att fler äldre har körkort. Grupper av mycket aktiva äldre bilförare har ökat mest, de som kör bil varje dag eller flera gånger i veckan. Stora förändringar av denna typ sågs även bland dem som snart inträder i pensionsåldern, år. Äldre bilförares ökade närvaro i trafiken beror alltså på två faktorer: att andelen äldre körkortsinnehavare och aktiva bilförare ökar och att dessa kör mera än tidigare. Med olycksdata begränsat till det statliga vägnätet från Vägverket analyserades utvecklingen i äldres olycksinblandning. Det konstaterades att det ökande bilutnyttjandet bland äldre inte speglades i antalet olyckor. Totalantalet olyckor, normerat till antingen antalet bilförare eller körkortsinnehavare, tycktes inte öka under perioden. Antalet olyckor med personskador som följd per 1 bilförare eller 1 körkortsinnehavare, sjönk mellan 1983 och 1999 bland de äldre liksom i hela förargruppen (18 84 år). Analysen av olyckstrender försvårades av att färre egendomsskadeolyckor rapporterades mot slutet av perioden jämfört med i början. Det är här viktigt att notera att effekten av det minskade antalet rapporterade egendomsolyckor påverkar de yngres riskbild mera positivt än de äldres pga. att en större andel av äldres olyckor också leder till personskador, vilket gör att denna analys tenderar att överskatta de äldres risk något jämfört med de yngres. 24 VTI notat 6-23

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Användning av mobiltelefon vid bilkörning resultat av enkätundersökning

Användning av mobiltelefon vid bilkörning resultat av enkätundersökning VTI notat 23 2003 Användning av mobiltelefon vid bilkörning resultat av enkätundersökning Författare FoU-enhet Hans Thulin TSA Projektnummer 50389 Projektnamn Uppdragsgivare Undersökning av nyttjandet

Läs mer

Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal

Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal ÅSA MURRAY Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet Individ, omvärld och lärande/forskning nr 8 Åsa Murray Höjd körkortsålder och sänkta olyckstal Utvecklingen under 1990-talet

Läs mer

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie

Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Bulletin 243 Tillgänglighet för personer med synskada i cirkulationsplatser jämfört med andra korsningstyper sammanfattning av enkätstudie Lisa Sakshaug Christer Hydén Åse Svensson 2009 1 Lunds Tekniska

Läs mer

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6

Vägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6 Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv Via Nordica 2008 M. Peräaho Åbo universitet, Finland Denna presentation strävar till att - ge en kort översikt över olycksbilden för unga förare, samt - relatera

Läs mer

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND

GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND GÅENDES, CYKLISTERS OCH MOPEDISTERS SÄKERHET PÅ HUVUDVÄGAR UTOM TÄTORT I SVERIGE OCH FINLAND Lars Leden Leden (1996) beräknade risken, som antal dödade per hundra miljoner personkm, för personbilsförare,

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor

Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor VTI notat 34 2002 VTI notat 34-2002 Trötthet i trafiken Studie av trötthetsrelaterade olyckor Författare Jörgen Larsson och Anna Anund FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40423

Läs mer

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Effekten av aktiv gaspedal på olyckor i tätort

Effekten av aktiv gaspedal på olyckor i tätort Effekten av aktiv gaspedal på olyckor i tätort Delrapport 11 LundaISA András Várhelyi 2002 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Avdelning Trafikteknik CODEN:LUTVDG/(TVTT-7193)1-20/2002

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken

Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare

Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2015

Övergångar från gymnasium till högskola 2015 FS 16:4 16-10-26 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 15 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Vägtrafikskador 2005 TK1004

Vägtrafikskador 2005 TK1004 RM/TRP 2006-06-16 1(8) Vägtrafikskador 2005 TK1004 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll

Läs mer

KÖRSTRÄCKEDATABAS En databas med koppling till Fordonsregistret för beräkning av körsträckor

KÖRSTRÄCKEDATABAS En databas med koppling till Fordonsregistret för beräkning av körsträckor STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Programmet för Transportstatistik Sara Tångdahl KÖRSTRÄCKEDATABAS En databas med koppling till Fordonsregistret för beräkning av körsträckor 2(12) 0. Inledning Denna rapport

Läs mer

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan

Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt

Läs mer

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists

Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists Towards a safe environment for children and elderly as pedestrians and cyclists - A synthesis based on an analysis of video recordings of behaviour and police-reported crashes including indepth studies

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne

Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Alkoholrelaterade motortrafikolyckor i Skåne Kostnader för hälso- och sjukvård, 2005 Johan Jarl, Doktorand 1 Johan.Jarl@med.lu.se Henrik Ohlsson, Doktorand, Epidemiolog 1,2 Henrik.Ohlsson@skane.se Ulf

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2012

Övergångar från gymnasium till högskola 2012 FS 2013:7 2013-11-04 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 2012 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men

Läs mer

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet

Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar. Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet som säkerhetsproblem för vägtrafiken finländarnas uppfattningar Petri Jääskeläinen Trafikskyddet Ouppmärksamhet Man frestas att använda mobiltelefon också under bilkörning, även trots att

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

För gammal för framtiden?

För gammal för framtiden? För gammal för framtiden? BIL Swedens seminarium 8 november, NackaStrandsMässan Satu Heikkinen, fil.dr satu.heikkinen@vti.se Karlstad Studies on Age, Ageing and Demography Varför är frågor om äldre i trafiken

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 1 Olagliga däck (

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet BE; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:21

Läs mer

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055

Post- och telestyrelsen BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 T-25055 PTS-ER-2004:9 Dnr: 03-530/32 Post- och telestyrelsen UNDERSÖKNING AV BEFOLKNINGENS POST- OCH KASSAVANOR 2004 26 JANUARI 2004 T-25055 Kontaktpersoner: Post- och Mathias Henricson, e-post: mathias.henricson@pts.se,

Läs mer

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?

HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B;

Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; Transportstyrelsens föreskrifter om kursplan, behörighet B; beslutade den 16 februari 2011. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 och 12 förordningen (1998:978) om trafikskolor. TSFS 2011:20

Läs mer

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps

Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina. Att göra en befolknings-prognos i raps Validering av befolkningsprognos för Vilhelmina Befolkningsprognoser Att beräkna befolkningsprognoser är svårt. Även om alla parametrar är perfekt uträknade efter vad som har hänt och vad som man rimligen

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2008. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie

Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 2008. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Jörgen Larsson 29-2-26 Dnr 27/444-22 Cykelhjälmsanvändning i Sverige 1988 28. Resultat från VTI:s senaste observationsstudie Bakgrund och syfte Sedan 1988 har VTI genomfört årliga observationsstudier av

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Företagsamheten 2011 Jämtlands län

Företagsamheten 2011 Jämtlands län Företagsamheten 2011 Jämtlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Jämtland. Under året ökade antalet företagsamma personer med drygt 300 personer, det vill säga

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem

Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Hörselnedsättning hos bilförare körbeteende, avsökningsstrategier och förarstödssystem Birgitta Thorslund The Swedish National Road and Transport Research Institute HEAD Graduate School (Hearing and Deafness)

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Unga förares trafikolyckor

Unga förares trafikolyckor Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 27 2003 VTI notat 27-2003. Redovisning av resultat från TSU92-, åren 1996 2002

Resor i Sverige. VTI notat 27 2003 VTI notat 27-2003. Redovisning av resultat från TSU92-, åren 1996 2002 VTI notat 27 2003 VTI notat 27-2003 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92-, åren 1996 2002 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

TRYGGHETSBOKSLUT 2012

TRYGGHETSBOKSLUT 2012 TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2013

Övergångar från gymnasium till högskola 2013 FS 14:7 14-11-25 FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 13 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial

Publikation 2004: åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år Analys av Vägverkets djupstudiematerial Publikation 2004:130 16-17 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 1997-2002 Analys av Vägverkets djupstudiematerial Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-12-08 Publikation 2004:130 Upphovsman

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Läroplan för säkerhetsutbildning

Läroplan för säkerhetsutbildning Diarienummer: Träder i kraft: ÅLR 2016/188 01.03.2016 Rättsgrund: 15 1 mom. körkortslag (2015:88) för Åland 12 landskapsförordning (2015:95) om förarutbildning Giltighetstid: Tillsvidare Läroplan för säkerhetsutbildning

Läs mer