SLUTRAPPORT Framtid i Access & Framtid i Access Plus

Transkript

1 SLUTRAPPORT Framtid i Access & Framtid i Access Plus

2 Innehållsförteckning 1. FÖRORD SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING AV KARTLÄGGNING OM FRAMTIDA UTBILDNINGSBEHOV INLEDNING TIDIGARE SYSSELSÄTTNINGSPROJEKT INOM KULTURARVSSEKTORN BESKRIVNING AV PROJEKTET FRAMTID I ACCESS (FIA) UTBILDNING BESKRIVNING AV KURSERNA... 9 Seminarium om ljud och rörliga bilder... 9 Digitaliseringskedjan... 9 Bildfångst Digitalisering av rörlig bild och Digitalisering av ljud Hantering och vård av fotografiskt material Bildbeskrivning UTVECKLING AV ABM-CENTRUMS WEBBPLATS ÖVERSÄTTNING PROJEKTETS ORGANISATION EKONOMI PLANERING OCH GENOMFÖRANDE KURSPLANERING UTSKICK OCH MARKNADSFÖRING VAL AV LOKALER KURSANMÄLAN UTVÄRDERINGAR INTRESSE FÖR FÖRDJUPNINGSKURSER VILKA DELTOG I KURSERNA RESULTAT FRAMTID I ACCESS (FIA) BESKRIVNING AV PROJEKTET FRAMTID I ACCESS PLUS (FIA PLUS) UTBILDNING KURSUTBUD FRAMTID I ACCESS PLUS XML, metadata och metadatateknik Grundkurs i digitalisering för chefer Tillgänglighet och användbarhet på webben Upphovsrätt Bildfångst med inriktning på föremål Registrering och föremålshantering WEBBPLATSEN OCH ÖVERSÄTTNING PROJEKTETS ORGANISATION EKONOMI PLANERING OCH GENOMFÖRANDE KURSPLANERING MARKNADSFÖRING VAL AV LOKALER KURSANMÄLAN UTVÄRDERINGAR Har kurserna gett deltagarna tillräcklig kunskap? Användande av kunskaperna i sitt arbete Fördelning av arbetsform KARTLÄGGNING AV FRAMTIDA UTBILDNINGSBEHOV BAKGRUND

3 9. 2. SYFTE METOD UNDERLAG Bildfångst, genomgång av tekniska lösningar och bevarande Juridik, föremål, webb och foto Kulturarvs-IT Tillfrågade via e-post FRAMTIDA UTBILDNINGSBEHOV RESULTAT FRAMTID I ACCESS PLUS (FIA PLUS) ERFARENHETER FRÅN PROJEKTET FRAMTID I ACCESS PLUS FÖRTECKNING AV BILAGOR

4 1. Förord Under 2006 och 2007 genomförde ABM-centrum två utbildningsprojekt, Framtid i Access och Framtid i Access Plus, finansierade av regeringens sysselsättningsprogram Access. Många har varit inblandade under projektens 21 månader. Det har varit personer som har suttit i styrgruppen och i arbetsgrupperna, som har undervisat på utbildningarna och andra som har bistått med råd och praktisk hjälp. Ett stort tack riktas till samtliga. Slutrapporten består av två separata rapporter, en för varje projekt, men med gemensamt förord, sammanfattning och förteckning av bilagor. Arne Johansson, kurssamordnare under år ett, har skrivit rapporten om Framtid i Access och Catrine Persson, kurssamordnare under dess sista halvår, har skrivit rapporten om Framtid i Access Plus samt de gemensamma avsnitten. Figur 1: Disposition över slutrapporten. 4

5 2. Sammanfattning ABM-centrums båda accessfinansierade projekt Framtid i Access (FIA) och Framtid i Access Plus (FIA Plus) drevs under sammanlagt 21 månader, från april 2006 fram till och med december Syftet med de båda projekten var i första hand att skapa förutsättningar för så god kvalitet och långsiktighet som möjligt vad gäller digitaliseringsarbete för dem som fått accessmedel. Projektet Framtid i Access pågick och bestod av tre delar: att genomföra utbildningar i digitalisering för accessanställda att skapa en ny webbsida för ABM-centrum som både skulle vara ett pedagogiskt hjälpmedel och ett kompetenscentrum i digitaliseringsfrågor för kulturarvsinstitutioner att översätta två av Minervas handböcker Good Practises Handbook och Quality Principles for Cultural Websites vilka skulle fungera som utbildningsmaterial för deltagarna på utbildningarna. Basen för FIA:s kursverksamhet var en tvådagarskurs som kom att kallas Digitaliseringskedjan där alla delar från projektplanering till webblansering fanns med via urval, bildfångst, registrering, upphovsrätt och långsiktigt bevarande. Utifrån denna grundläggande kurs utvecklades en rad fördjupningskurser. Projektet FIA erbjöd totalt 21 kurstillfällen och samlade sammanlagt 627 kursdeltagare. Projektet Framtid i Access Plus tog vid då det andra slutade och pågick Även detta projekt var tredelat med utbildningar, uppdatering av webbplatsen och fortsatt översättning av Minervas två handböcker. Under hösten 2007 lades den första översatta handboken ut på ABM-centrums webbplats och den andra kommer att läggas ut under januari Under FIA Plus skulle dessutom en kartläggning göras av det framtida utbildningsbehovet för kulturarvsinstitutionerna och en sammanfattning av kartläggningen återfinns i nästa avsnitt. FIA Plus målsättning var till viss del annorlunda än i det första projektet. Nu öppnades utbildningarna upp även för anställda utanför Access och dessutom hölls två separata digitaliseringskurser för chefer. Det är svårt för accessanställda att förändra etablerade arbetssätt och ta beslut om inköp av ny utrustning. För att nå målet om kvalitet och långsiktighet behövde därför beslutsfattarna uppmärksammas på vad som är viktigt vid digitaliseringsarbete. Under FIA Plus fortsatte Digitaliseringskedjan och även de flesta fördjupningskurserna från första året. Dessutom tillkom en rad nya fördjupningskurser genom de önskemål som inkommit från kursdeltagare under år ett. Projektet FIA Plus erbjöd totalt 22 kurstillfällen som samlade 470 kursdeltagare. Tillsammans med deltagarna i FIA blev det sammanlagt 1097 kursdeltagare. 5

6 2. 1 Sammanfattning av kartläggning om framtida utbildningsbehov Ett delmål i Framtid i Access Plus har varit att kartlägga utbildningsbehovet ute på ABM-institutionerna. Dels som en inventering och dels som underlag för eventuellt kommande utbildningssatsningar inom ABM-centrum. De tre metoder som använts för att kartlägga utbildningsbehovet har varit en enkätundersökning, analys utifrån redovisningen av sysselsättningsprojektet Kulturarvs-IT samt frågor via e-post till några utvalda personer med nyckelpositioner inom ABM runt om i landet. Kartläggningen visar att det finns ett stort behov av utbildningar i bildfångst, skanning och bildhantering. Många önskar kurser med praktiska inslag där fallstudier ges samt en genomgång av tekniska lösningar. En utbildning behövs där förvaringslösningar behandlas liksom urval, lagring och arkivering samt en grundkurs med inriktning mot foto och pappershantering. Den sistnämnda utbildningen skulle fylla ett behov särskilt hos Hembygdsföreningarna som har mycket material av den typen. Flera av önskemålen går att placera in under de delar som ingått i Digitaliseringskedjan under FIA och FIA Plus. Denna kurs kan ha spelat ut sin roll eftersom dessa delar främst är avsedda för nybörjare i digitaliseringsprojekt. Modellen som varit med fördjupningskurser som bygger på avsnitt ur kedjan är däremot fortfarande aktuell. Det är också viktigt med samverkan mellan institutionerna. Som en av de tillfrågade via e- post uttrycker saken: Tillgängliggörande är en gemensam uppgift för ABMinstitutioner, här tror jag att samarbete är både möjligt och nödvändigt. Både utbildning och seminarier är lämpliga och skulle vara ett tillfälle för personer inom ABM att träffas, utbyta erfarenheter och öka samarbetet kring digitaliseringsfrågor. 6

7 3. Inledning Statens kulturråd fick i oktober 2005 i uppdrag av regeringen att göra en satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn som skulle få effekt under Utgångspunkten för sysselsättningsprojektet, som kom att heta Access 2, är att stötta kulturarvsinstitutioner såsom arkiv, bibliotek, museer och andra kulturinstitutioner för att kunna anställa personal för vård, bevarande och tillgängliggörande av samlingar och föremål. Accessprojektet förlängdes under 2007 och kommer i begränsad form att finnas även under 2008 och 2009 för att så många projekt som möjligt ska hinna avslutas. Enligt den delutvärdering av Access som Statens kulturråd har gjort beviljades under 2006 och 2007 stöd till 581 ansökningar till ett belopp på 275 miljoner kronor. Målet var att sysselsätta 650 personer inom Access och delutvärderingen visar att Access i april 2007 sysselsatte 970 personer. 3 ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket, Statens ljud- och bildarkiv, Nationalmuseum, Nordiska museet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Naturhistoriska riksmuseet. Syftet är att främja förståelse och samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer samt att stimulera och utveckla digitaliseringssamarbetet mellan kulturarvsinstitutioner i Sverige. ABM-centrum agerar även som ett samordningsorgan för konferenser, evenemang, information och utbildningar inom ABM-sektorn, både nationellt och internationellt. En vanligt förekommande uppfattning på kulturinstitutioner är att tidigare gjorda digitaliseringsinsatser inom kulturområdet inte alltid lett till den kvalitet och långsiktighet som är önskvärd. ABM-centrum valde därför att söka accessmedel från Kulturrådet för att genomföra en satsning med avsikten att skapa förutsättningar för så god kvalitet och långsiktighet som möjligt vad gäller digitaliseringsarbete för dem som fått accessmedel Tidigare sysselsättningsprojekt inom kulturarvssektorn Accessprojektet är på sätt och vis en efterföljare till SESAM-projektet som pågick Syftet var att förbättra vård och hantering av samlingar och att tillgängliggöra och synliggöra samlingar för forskare och allmänhet, samt att ge nyutbildade akademiker en inkörsport till arbetsmarknaden. 4 Totalt sysselsattes cirka 600 personer i olika SESAM-projekt. Ytterligare ett exempel på sysselsättningsåtgärder är Kulturarvs-IT som finansieras av Kulturdepartementet och samordnas av Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna och Riksantikvarieämbetet. Syftet är att skapa sysselsättning för personer med olika former av arbetshandikapp och i satsningen ingår även ett bidrag för att anställa arbetsledare. Kulturarvs-IT bedrivs på 20 institutioner med 20 arbetsledare vars lön finansieras genom bidrag från Riksantikvarieämbetet. Under 2006 var 127 lönebidragsanställda sysselsatta inom Kulturarvs-IT. 1 Regeringsbeslut U2005/7946/Kr. 2 För information om Accessprojektet: 3 Kulturrådets skriftserie 2007:6 Access. Delutvärdering av sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, s Sesam Öppnade Museisamlingarna; Statskontoret, kapitel

8 Gemensamt för SESAM och Kulturarvs-IT är att lönebidraget delvis kombinerats med en satsning på utbildning. I SESAM gavs de projektanställda en fyra till fem veckor lång utbildning som avsåg att ge dem en introduktion till grundläggande metoder, begrepp och arbetssätt som var centrala inom bevarandesammanhang. 5 Inom den första versionen av Kulturarvs-IT kunde medel för utbildning avsättas. Utbildningen har främst gällt arbetsledarna som fått utbildning i ledarskap men även de lönebidragsanställda som fått utbildning i skanning och i olika programvaror. 6 Sedan 2003 då formerna förändrats, ges dock endast medel för arbetsledarnas löner och eventuell utbildning måste finansieras av institutionerna med egna medel. Utformningen av utbildningsinsatser har varierat mellan olika platser och institutioner. Sysselsättningsprojektet Access var ett än mer diversifierat projekt än SESAM och Kulturarvs-IT sett till mångfalden i institutionernas uppdrag, till de olika projekt som drevs och till variationen av objekt som skulle digitaliseras. Erfarenheter visar att sättet som digitalisering bedrivs på och resultaten i hög grad kan variera mellan olika institutioner. Projektet Bilddatabaser och digitalisering plattform för ABM-samverkan 7 var ett samarbete mellan Kungliga biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet. Projektet, som genomfördes under 2001 och 2002, var ett första försök att skapa en samsyn i frågor kring digitalisering av bildmaterial. Kungliga biblioteket sammanställde 2003 DIGSAM-rapporten 8 om metoder och processer vid digitalisering. Lärdomarna från dessa två projekt utgjorde den kunskapsmässiga plattform som Framtid i Access kom att arbeta utifrån. 5 Sesam Öppnade Museisamlingarna; Statskontoret. kapitel Avrapportering av regeringsuppdrag: Den regionala Kulturarvs-IT satsningen prop 1998/99:1. 7 Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. 8 Digsam: digitalisering och dess samordning inom Kungl. biblioteket Rapport / Kungl. biblioteket, ; 28. ISBN

9 4. Beskrivning av projektet Framtid i Access (FIA) Projektet Framtid i Access startade i april 2006 och avslutades sista februari Målsättningen har varit att skapa så god kvalitet och långsiktighet som möjligt vad gäller digitaliseringsarbete för dem som fått accessmedel. För att nå målet har FIA bestått av tre delar: att genomföra utbildningar, att utveckla ABM-centrums webbplats till ett pedagogiskt hjälpmedel och kompetenscentrum och att översätta två handböcker från Minerva: Good Practises Handbook och Quality Principles for Cultural Websites Utbildning ABM-centrum har sedan projektet Bilddatabaser och digitalisering plattform för ABM-samverkan, i takt med att samarbetet utökats med fler institutioner, utvecklat en syn på digitalisering som kortfattat innebär att digitalisering påverkar hela organisationen. Då syftet med digitaliseringen definierats, styr detta sedan urval, kvalitet och utformning av organisationen. Den tekniska delen med fotografering eller skanning dominerar därför inte utan utgör en länk i en kedja som löper från urval till bevarande av förlaga och digital avbildning. Denna syn på digitaliseringsarbetet ansågs vara viktig att förmedla till FIA:s kursdeltagare och kom att styra kursinnehållet. Det bestod av en grundläggande utbildning på två dagar som skulle ge en översikt över de olika aktiviteter som ryms inom digitalisering, genom att täcka in hela kedjan, från urval och bevarande till bildfångst och digital långtidslagring. Därefter en serie fristående kurser vardera en dag, med fördjupande genomgångar av specifika aktiviteter i Digitaliseringskedjan. Deltagande i tvådagarskursen skulle vara kvalificerande för deltagande i fördjupningskurserna. Kurserna skulle i så stor utsträckning som möjligt läggas runt om i landet för att underlätta för deltagarna och möjliggöra så låga resekostnader som möjligt. Under våren 2006 skulle en grundkurs genomföras för att pröva kursformatet. Det huvudsakliga kursutbudet skulle genomföras under hösten Samtliga kurser skulle vara kostnadsfria för deltagarna Beskrivning av kurserna En kronologisk förteckning över samtliga genomförda kurstillfällen finns i bilaga 1. Seminarium om ljud och rörliga bilder Seminariet togs fram av Statens ljud- och bildarkiv för de institutioner som har större samlingar av rörliga media. Föreläsarna kom från olika verksamheter som arkiv, radio och television. Perspektivet var konkret och tekniskt. Seminariet utvärderades inte men de spontana reaktionerna var positiva. Digitaliseringskedjan Analysarbete vid Kungliga biblioteket kring digitaliseringsarbetets olika processteg utgjorde stommen till Digitaliseringskedjan vilken kom att bestå av momenten projekt som arbetsform, bevarande, urvalsprinciper, upphovsrätt, registrering, samt tillgängliggörande och kursen byggdes ut till två dagar. 9

10 I utvärderingarna fick kursen ett gott betyg, framförallt då det gällde hur man förmedlade en helhetsbild av ett digitaliseringsprojekt liksom lärarnas kompetens och engagemang. En vanlig kommentar var dock att kursen hade för stort fokus på bibliotek och arkiv. Kursen genomfördes vid fem tillfällen. Bildfångst Riksantikvarieämbetets fotoenhet fick i uppdrag att ta fram en heldagsutbildning om skanning och digital bildhantering. Kursen lades upp som en kortare version av fotoenhetens kurs Pictor. Ett skäl till att skapa en kortare variant var att Pictors kursavgift kunde vara alltför hög för många accessprojekt. I Bildfångst behandlades utformning av arbetsmiljön och vilken utrustning som behövs för ett lyckat resultat. Mycket tid ägnades åt vikten av kalibrering av bildskärmar och annan utrustning. Vidare innehöll kursen ett pass om den digitala bildens uppbyggnad och egenskaper samt en genomgång av färghantering. Sista delen av kursen upptogs av förevisning av skanning av påsiktsbild, glasplåt och färgdia samt bildbehandling i bildredigeringsprogram. I detta sammanhang användes rapporten Bilddatabaser och digitalisering plattform för ABM-samverkan som en referensmanual. Kursen fick genomgående goda omdömen i utvärderingarna. Framförallt fick läraren beröm för sin utmärkta pedagogiska kompetens. Det som deltagarna saknade var praktiska övningar, vilket tiden inte tillät, och mer avancerade diskussioner. Kursen genomfördes vid sex tillfällen. Digitalisering av rörlig bild och Digitalisering av ljud Det rör sig här om två olika kurser men dessa hade ett så likartat upplägg att de kan presenteras gemensamt. Avsikten var att möta behovet hos institutioner som förvarar film- och ljudinspelningar av olika slag. Kurserna kan betraktas som en praktiskt orienterad förlängning av Seminarium om ljud och rörliga bilder som hölls den 29 april Kurserna utvecklades i samarbete med Statens ljud- och bildarkiv. Kurserna var indelade i tre pass. I det första låg fokus på teknik: dels teknikhistoria och analoga inspelningsformat, dels på tillverkningsprocesser, skador samt åldringsprocesser hos olika material. Det andra passet handlade om planering av arbetsflöden samt om digitala lagringsformat och redigeringsverktyg. Det tredje passet var demonstrationer av hur man underhåller och rengör utrustningen och tillvägagångssätt vid av- och inspelning. Kurserna fick ett gott mottagande från deltagarna. Vad som efterfrågades utöver innehållet var praktiska övningar. Respektive kurs genomfördes vid två tillfällen. Hantering och vård av fotografiskt material Kursen utvecklades tillsammans med Nordiska museets Fotosekretariat och Regionmuseet i Västra Götaland. Syftet med kursen var att ge en introduktion för att hantera och identifiera olika fotografiska tekniker. Detta skedde genom att en längre föreläsning varvades med förevisning av exempel på olika material för att deltagarna skulle lära sig känna igen materialens karaktäristiska drag. Mycket av 10

11 åskådningsmaterialet var också utsatt för en pågående nedbrytningsprocess, vilket även gav en insikt i hur typiska skador ser ut. Kursen ansågs vara praktisk och nyttig och fick mycket goda omdömen i utvärderingarna. Kursen genomfördes vid tre tillfällen. Bildbeskrivning Kursen utvecklades i samråd med personal från Kungliga biblioteket. Senare kom även Riksarkivet och Moderna Museet att delta i planeringsarbetet. Största delen av kursdagen bestod av ett teoretiskt pass med korta föreläsningar om bildregistrering och förhållningssätt till bilder i de olika ABM-sektorerna, samt användandet av en kontrollerad vokabulär. En andra del av dagen bestod av en praktisk övning där deltagarna delades in i grupper och fick i uppgift att göra en beskrivning av tre bilder som de fick diskutera kring och ta fram lämpliga metadata och sökord till bilderna. Därefter följde redovisning och diskussion inför samtliga deltagare där även lärarna deltog. Kursen tog upp flera perspektiv på bildregistrering och kunde därför upplevas som splittrad, vilket kan uttolkas av kommentarerna i utvärderingarna. Kursen gav heller inga tydliga riktlinjer för hur man skulle beskriva bilder utan fungerade snarare så att den satte igång tankarna hos deltagarna. Bakgrunden är troligen att man inom A-B-Msektorerna ser på och analyserar bildmaterialet på olika sätt. Trots allt fick Bildbeskrivning goda omdömen i utvärderingen. Kursen genomfördes vid två tillfällen Utveckling av ABM-centrums webbplats Målet var att ABM-centrums webbplats skulle strukturerades om från en statisk webbplats med få funktioner, till en lätthanterlig, funktionell och dynamisk informationskanal. Webbplatsens gränssnitt är baserat på användarcentrerad design, en metod som automatiskt sätter slutanvändaren i centrum vid utvecklingen av systemet. För att samla in krav och behov genomförde webbgruppen samtal och diskussioner med medlemmar i ABM-centrums ledningsgrupp och observationer av hur ABM-centrums nuvarande hemsida användes. Resultatet av insamlingen redovisades i en kravspecifikation (bilaga 2). För att komplettera kravspecifikationen togs en uppgiftsanalys fram. Uppgiftsanalysen förklarade vilka uppgifter slutanvändarna borde kunna utföra och hur utförandet skulle gå till. Webbplatsen byggdes upp genom webbprogrammeringsspråken Active Server Page (ASP), JavaScript och SQL, och kopplades till en MS SQL Server databas för att på så sätt kunna lagra information och dokument i databastabeller. Den gamla webbplatsen raderades helt och en ny byggdes upp, som redan från början skulle vila på en stabil och användarvänlig grund, där funktion och information skulle stå i centrum. Kravspecifikationen syftade till att beskriva funktionella och ickefunktionella krav samt vilka designbegränsningar som webbapplikationens gränssnitt borde beakta. Webbplatsen har även använts som administrativt stöd vid utbildningarna 11

12 i FIA, bland annat genom webbaserade anmälningsformulär och webbaserade utvärderingar. ABM-centrums webbsida fungerar som en informationskanal där anställda inom arkiv, bibliotek och museer kan få tillgång till information om kurser, konferenser och utbildningar inom ABM-sektorn, både nationellt och internationellt. Webbsidan ger organisationer och institutioner som arbetar inom digitaliseringsprojekt vägvisning till vart de kan hitta kunskap om digitalisering och information om vilka lagar och regler som gäller vid bearbetning av föremål och bildmaterial. Dessutom finns information och kontaktuppgifter om regionala nätverk och deras pågående projekt. Syftet är att anställda inom ABM-sektorn runt om i landet kan se vad som pågår och få inspiration till sina egna projekt. Webbplatsen ger också tillgång till nyheter inom ABM-sektorn och kalendarium för evenemang samt FIA:s utbildningar, och även kontaktuppgifter till experter inom digitaliseringsområdet Översättning Som ett stöd till utbildningarna översattes två av Minervas 9 handböcker: Good Practices Handbook och Quality Principles for Cultural Websites. De översattes, bearbetades och anpassades till svenska förhållanden. Den första handboken beräknas bli klar och utlagd på webben hösten 2007 och den andra kommer att publiceras januari Vid ABM-centrum har ansvariga för översättningen varit den accessanställda webbansvariga, den tekniska arbetsgruppen samt ABM-centrums ledningsgrupp Projektets organisation FIA:s styrgrupp bestod av samma personer som tillhörde ABM-centrums ledningsgrupp och denna utgjorde även projektets beställare: Johan Mannerheim, Kungliga biblioteket (ordförande, t.o.m. 31 januari 2007) Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket (ordförande fr.o.m. 1 februari 2007) Eva-Lena Bergström, Nordiska museet Christer Bogefeldt, Riksarkivet Magdalena Gram, Nordiska museet (t.o.m. 31 december 2006) Kajsa Hartig, Nordiska museet (fr.o.m. 1 januari 2007) Ann Hörsell, Riksantikvarieämbetet Göran Konstenius, Statens ljud- och bildarkiv Eva Stengård, Naturhistoriska riksmuseet Erik Åström, Statens kulturråd Kurssamordnare: Arne Johansson Projektet hade två arbetsgrupper med ansvar för utbildning respektive webbutveckling: Utbildningsgruppen bestod av Arne Johansson, ABM-centrum (sammankallande), Kate Parson, ABM-centrum, Karin Tångeberg, ABM-centrum (april-augusti 2006), Ann Hörsell, Riksantikvarieämbetet, Anne Scherman, Kungliga biblioteket och Jill Wattin, ABM-centrum

13 Webbgruppen bestod av Jill Wattin, ABM-centrum (sammankallande), Eva Stengård, Naturhistoriska riksmuseet, Ann Hörsell, Riksantikvarieämbetet och Kate Parson, ABM-centrum. FIA:s projektplan ingår som bilaga Ekonomi ABM-centrum sökte via Kungliga biblioteket accessmedel från Kulturrådet för en kurssamordnare, 13 månader, en webbredaktör, sex månader och en översättare fyra månader. Beviljade medel år 2006 från Kulturrådet uppgick till kr. Taket för bidraget från Access var per anställd vilket i praktiken betyder den högsta lönen kr per månad. För att täcka löner som översteg detta tillförde ABM-centrum medel från egen budget. Ekonomisk bokslut återfinns i bilaga 4. Accessbidraget var generellt sett ett lönebidrag men Kulturrådet beviljade FIA ytterligare medel så att även kostnader för resor, hotell, lokaler i samband med utbildningar kunde täckas av medel från Access. Efter lönekostnaden för anställd personal återstod kronor av budgeten till utbildningar. I likhet med ABMcentrum stod Kungliga biblioteket för FIA:s kostnader vad gäller lokaler, teknisk utrustning samt tekniska och administrativa tjänster. Ersättningen till lärare beräknades enligt kr (en månadslön för en accessanställd) / 20 (arbetsdagar per månad) = 1500 kr per dag. Inför varje utbildningsinsats betalades ersättning för förberedelser om en dag, således blev ersättningen 3000 kr per kurstillfälle. Ersättningen var en schablon och summan var densamma oavsett utbildningsinsatsens längd per tillfälle. 13

14 5. Planering och genomförande 5. 1 Kursplanering Projektstart var i april 2006 och det första kurstillfället hölls 31 maj Tiden för planering var således kort. Parallellt planerades kurser och kurstillfällen inför hösten. I samband med projektstarten gjordes en inventering för att se vilka digitaliseringsprojekt som fått accessmedel och hur många accessanställda som var involverade i projekten. Inventeringen gjordes med hjälp av Kulturrådets listor över de projekt som fått sina ansökningar beviljade. Listorna var kortfattade och projektnamnen kunde vara svårtydda. För att ta reda på om projekten innehöll digitalisering söktes information på institutionernas hemsidor och personer med kunskap om institutionernas avsikt tillfrågades. Metoden är inte optimal, alternativa metoder hade varit att läsa ansökningarna eller att gå ut mot samtliga projekt. Dessa alternativ hade dock krävt betydligt större resurser än de FIA besatt. Som lärare användes experter och personer med lång erfarenhet inom respektive område. Intresset för att undervisa och dela med sig av kunskap och erfarenheter har varit stort hos de tillfrågade. Lärarnas engagemang och genomgående goda pedagogiska förmåga, har trots varierande erfarenhet varit en av projektets absolut viktigaste tillgångar. Eftersom lärarnas tid var begränsad, då de i de flesta fall var nyckelpersoner vid den egna institutionen innebar det att resorna måste koordineras i tid. Detta gällde i synnerhet de lärare som undervisade på Digitaliseringskedjan. Kunskaps- och erfarenhetsnivån varierade mycket hos kursdeltagarna. Därför valdes att lägga alla kurserna på en grundläggande nivå. Upplägget var att deltagande i grundkursen skulle utgöra en förutsättning för deltagande i fördjupningskurserna. Lärarna hade en relativt stor frihet i utvecklingen av kurserna, FIA bidrog med att ange inriktning och målgrupp för kursen. Denna form av samarbete fungerade genomgående mycket bra Utskick och marknadsföring Utifrån inventeringen skapades e-postlistor för riktade utskick om planerade kurser. För att få en så god effekt som möjligt av utskicken söktes e-postadresser på personer som arbetade praktiskt med samlingarna i organisationerna. Där det inte var möjligt att rikta utskicken till individer fick de adresser som fanns tillgängliga på institutionernas hemsidor användas. Metoden var effektiv i att nå de, i många fall, nyanställda accessmedarbetarna. Som komplement marknadsfördes kurserna via e-postlistorna Biblist och Arkforum. Denna information nådde i första hand dem som var projektansvariga samt ordinarie anställa intresserade av digitaliseringsfrågor men inte alltid de accessanställda själva. För att använda lokalerna så effektivt som möjligt sändes utskicken ut länsvis. Längre fram under projektet ändrades strategin och utbildningen marknadsfördes aktivt på ABM-centrums webbsida och via Biblist och Arkforum. Hembygdsförbundet marknadsförde kurserna för sina medlemmar via webbsidan under hela projektets gång. 14

15 5. 3 Val av lokaler För att hålla lokalkostnaderna på en så låg nivå som möjligt söktes samarbete med institutioner, nätverk och personer runt om i landet. I Härnösand hjälpte ABM Resurs till med lokalbokning på Länsmuseet Västernorrland och i Lund hjälpte ABM i Skåne till med detsamma. Det fanns också kontaktpersoner på Högskolan i Borås inför den kurs som hölls där Kursanmälan För anmälan till kurserna användes ett webbformulär som var kopplat till en databas. Fälten i formuläret avsåg att samla in tillräcklig information om deltagarna för att genomföra kurserna och att upprätthålla kontakt med dem inför framtida aktiviteter. Till grundkursen fanns fält för, utöver kontaktuppgifter, uppgifter om institution, arbetsuppgifter samt vilken typ av objekt som deltagarna arbetade med. Dessa uppgifter skulle hjälpa till vid utvärderingarna samt ge en bild av vilka deltagarna var och vad de arbetade med. För att säkerställa att informationen verkligen kom in gjordes samtliga fält obligatoriska. När anmälan var gjord sändes automatiskt en bekräftelse. Se bilaga 5. Formulären till fördjupningskurserna (bilaga 6) var delvis annorlunda utformade med färre fält samt ett frivilligt fält där anmälaren kunde ställa frågor eller tala om något denne ville att kursen skulle ta upp. Bekräftelsen var också annorlunda utformad då den endast bekräftade att anmälan var mottagen eftersom antalet platser var begränsade. Överlag fungerade anmälningarna via webbformulär mycket bra, problemen inskränkte sig till att personer inte uppfattade att fälten var obligatoriska och därför inte blev registrerade i databasen. Fördelen med metoden jämfört med traditionell e-postanmälan är framförallt att den är tid- och arbetsbesparande. En annan fördel är att den ger mycket god kontroll över antalet anmälda och ger möjlighet att få kontroll över vilka som blivit anmälda och få fram en deltagarlista (bilaga 7 och 8) Utvärderingar Samtliga kurstillfällen utvärderades av kursdeltagarna. Utvärderingsformuläret för grundkurstillfällena var ett digitalt formulär till vilket deltagarna fick en länk via e-post. Deltagaren kunde ge förslag på förbättringar, ge förslag på område att fördjupa sig inom, samt ge allmänna kommentarer (bilaga 9). Metoden är arbetsbesparande och säker mot felräkning dock har svarsfrekvensen varit relativt låg, mellan %. Vid fördjupningskurserna användes ett pappersformulär Intresse för fördjupningskurser I ett av fritextfälten i den elektroniska utvärderingen som utfördes efter grundkursen kunde deltagarna lämna förslag på fördjupningskurser. Av 144 deltagare som fyllde i utvärderingen anmälde 55 intresse för fördjupning. 15

16 Annat Teknik Bildfångst Registrering Digitalisering av ljud Figur 2: Intresset för fördjupningar fördelat per område. Intresset för kurser i bildfångst och bildhantering var stort, vilket var väntat och detta gäller även teknik och frågor kring metadata. Det finns dock anledning att betrakta uppgifterna kritiskt då dessa tre områden fanns med som exempel i texten intill fältet, något som talar för det är att många svarade teknik utan att specificera detta. Fler valbara exempel att välja på för deltagarna hade varit att föredra Vilka deltog i kurserna Deltagargruppen var tämligen splittrad vad gällde erfarenhet, kompetens, verksamhet och arbetsuppgifter. Många av dem som anställts i accessprojekt hade begränsad erfarenhet från kulturarvssektorn och en del institutioner som fått medel tillhör inte den traditionella kulturarvssektorn. 16

17 Stockholm 31 maj 1 juni Stockholm 5-6 september Härnösand september Borås 9-10 oktober Annat Bibliotek Hembygdsföreningar Museer Arkiv Lund oktober Figur 3: Fördelning av deltagare per verksamhet i Digitaliseringskedjan. För varje kurs i Digitaliseringskedjan skiftade deltagarnas sektorsbakgrund. Kurserna i Härnösand och Lund befolkades av en stor andel arkivanställda, och Stockholmskurserna präglades av många biblioteksanställda. En stor andel av kursdeltagarna i Borås kom från lokala hembygdsföreningar. Vad som är gemensamt för samtliga platser är den stora andelen deltagare från museer. En del regioner har också haft egna utbildningssatsningar för personal inom Access. Från de åtta institutioner som ingår i ABM-centrum deltog sammanlagt 60 personer i grundkurserna och från andra statliga institutioner kom ytterligare 39 deltagare. En ambition i början var att få med chefer, projektledare och handledare på kurserna. I Digitaliseringskedjan deltog drygt 30 vilket ger en andel av 8 % av det sammanlagda deltagandet. Orsaken till det låga deltagandet av chefer, projektledare och handledare kan man spekulera i. Det kan bero på att marknadsföringen inte tillräckligt tydligt 17

18 tryckte på att även projektledare var en målgrupp. Oavsett orsak framförde de accessanställda deltagarna att detta utgjorde ett problem. Man upplevde att man fick kunskap och verktyg som man inte hade möjlighet att tillämpa i de egna projekten. Det hade varit önskvärt med ett större deltagande från chefsgruppen, för att deltagarna i högre utsträckning skulle ha kunnat förankra de nya arbetsmetoderna i verksamheten. 18

19 6. Resultat Framtid i Access (FIA) När man skall sammanfatta FIA:s verksamhet år ett är det lättast att börja med de kvantitativa måtten: 21 kurstillfällen (inklusive ett seminarium om rörlig bild och ljud) genomfördes på fyra olika orter för sammanlagt 627 deltagare med 23 lärare och föreläsare. Utvärderingarna från kurserna har genomgående visat goda resultat från deltagarna och responsen från projektansvariga har varit positiv. Detta kom bland annat fram vid ett nätverksmöte för ansvariga i accessprojekt inom ABM-centrums institutioner på Riksarkivet 7 november 2006 liksom vid den nationella ABM-konferensen i Trollhättan 9-10 november När det gäller uppfyllandet av de målsättningar som angavs i projektansökan och projektplan lyckades projektet väl. Utbildningarna genomfördes enligt plan med en tvådagarsutbildning och en serie fördjupande endagsutbildningar. De utbildningar som det var möjligt att resa ut med genomfördes på olika platser i landet. Webbplatsen har fått den form och funktionalitet som krävs för att den skall fungera som en informations- och kunskapskälla. Om man skall blicka framåt så har FIA visat att det finns ett ackumulerat behov av sektorsöverskridande utbildning i digitalisering inom kulturarvsektorn. Det finns även ett behov av en ökad samsyn inom digitaliseringsområdet även utanför de åtta institutioner som är anslutna till ABM-centrum för att arbetet för ett långsiktigt digitalt bevarande skall bli framgångsrikt. Här har ABM-centrum en uppgift i att samordna framtida utbildningar och kartlägga utbildningsbehovet ute på institutionerna. I FIA gjordes en ansats att höja kompetensen hos dem som arbetade praktiskt med samlingarna. Det var en givande och förmodligen nödvändig insats som möttes av mycket uppskattning från deltagarna. Men det framkom även att en del frustration uppstått när deltagarna med de nya kunskaperna återkom till sina verksamheter där, till exempel, utrustningen inte var kalibrerad eller bildhanteringen utfördes i rum med felaktigt ljus. Därför är projektledare, handledare och chefer en mycket viktig målgrupp i framtida utbildningssatsningar. Om en samsyn mellan ansvariga på kulturarvsinstitutionerna saknas kommer kvalitet och långsiktighet vad gäller digitaliseringsarbete bli ett svåruppfyllt mål. 19

20 7. Beskrivning av projektet Framtid i Access Plus (FIA Plus) ABM-centrum sökte vid slutet av 2006 accessmedel för en fortsättning på Framtid i Access och beviljades kronor för fortsatt verksamhet under För att markera att det var ett nytt projekt gavs det namnet Framtid i Access Plus. Syftet med projektet FIA Plus var liksom under FIA att bidra till att digitaliseringsprojekt inom ramen för Access håller så god kvalitet och långsiktighet som möjligt. Liksom under FIA kom projektet att bestå av tre verksamheter: att ordna utbildningar, att uppdatera webbplatsen och att översätta och publicera Minervas utbildningsmaterial på ABMcentrums webbplats. Start för det nya projektet var 1 mars Till viss del hade det nya projektet en annan inriktning än det förra, målet var att nu även nå projektledare och beslutsfattare och kurserna öppnades dessutom upp för anställda på kulturinstitutionerna som arbetade utanför accessprojektet. Liksom under FIA hade man genom de medel man beviljats anställt en kurssamordnare och en webbredaktör Utbildning Grundkursen Digitaliseringskedjan fanns kvar även i Framtid i Access Plus, liksom fördjupningskurserna Bildfångst, Digitalisering av ljud och Digitalisering av rörlig bild. Dessa kurser beskrivs närmare ovan under Beskrivning av kurser. Kurserna har varit fortsatt populära även under sitt andra år, dels finns ett stort behov av kunskap i dessa ämnen och dels har dessa kurser haft ett begränsat antal kursdeltagare, deltagare per kurstillfälle. Nyheterna under 2007 blev en rad fördjupningskurser samt en grundkurs i digitalisering för chefer. Behovet av nya fördjupningskurser grundade man på de önskemål som framförts i de utvärderingar som inkommit under FIA. Kurserna blev främst fördjupningar av sådana avsnitt som ingått i grundkursen Digitaliseringskedjan men även ett par kurser därutöver. Totalt blev det 22 kurstillfällen under FIA Plus Kursutbud Framtid i Access Plus En kronologisk förteckning av samtliga genomförda kurstillfällen finns som bilaga 10. XML, metadata och metadatateknik Kursen var ett önskemål från tidigare kursdeltagare om en utbildning med XML och metadata som inriktning. Lärarna på kursen kom från Kungliga Tekniska högskolan, Statens ljud- och bildarkiv och Kungliga biblioteket. Kursen gavs vid två tillfällen. Omdömena efter kurserna var positiva. Den enda nackdelen var att det var mycket stor spridning på kursdeltagarnas förkunskaper, en del hade önskat ytterligare fördjupning medan andra hade behov av en lista över de termer som användes och en lägre nivå. Grundkurs i digitalisering för chefer Att en grundkurs i digitalisering för chefer behövdes blev uppenbart efter det att synpunkter från de accessanställda kursdeltagarna under FIA kommit in. Dessa 20

21 framförde missnöje med att det som de lärt sig under kursen var svårt att få förverkligat när de återkom till sina arbetsplatser på grund av beslutsfattarnas bristande kunskap om frågorna. Att nå beslutsfattarna var därför nödvändigt för att uppfylla utbildningssatsningarnas mål om så god kvalitet och långsiktighet som möjligt vad gäller digitaliseringsarbetet. Kursen gavs vid två tillfällen, första gången i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg och andra gången i samband med Riksantikvarieämbetets höstmöte i Stockholm. Utbildningen bestod av tre föreläsningar där en behandlade Bad practises, med avskräckande exempel på digitaliseringsprojekt. Den andra tog upp beslutskedjor och arbetsform och en tredje föreläsning handlade om Best practises med beskrivning av goda exempel på digitaliseringsprojekt. Lärarna på kursen kom från Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket. Båda kurstillfällena möttes av ett stort gensvar hos cheferna och deltagarna uppskattade kurssatsningen, totalt hade de båda kurserna 52 deltagare. Tillgänglighet och användbarhet på webben I Digitaliseringskedjan behandlades områdena tillgänglighet och användbarhet kortfattat. En ytterligare fördjupning behövdes men utan att kursen därigenom skulle bli alltför avancerad. Första halvan av kursen inleddes med att två föreläsare från Verket för förvaltningsutveckling (VERVA) under var sitt pass föreläste om användbarhet och tillgänglighet. Det som bland annat togs upp var hur man ska göra webbplatser tillgängliga för alla, t.ex. hur de ska anpassas till personer med funktionshinder. Efter lunch höll en lärare från Kungliga biblioteket en förevisning om utvecklandet av webbplatsen Codex Gigas som lanserades i september 2007 på Kungliga biblioteket. En del kursdeltagare hade önskat en mer avancerad kurs medan andra påpekade att de var glada att kursen gick igenom saker från grunden. Gemensamt för Tillgänglighet och användbarhet på webben och kursen XML, metadata och metadatateknik är att dessa hade behövt en tydligare beskrivning av vilken nivå som kurserna låg på. Att skriva nivå Medel var uppenbarligen inte tillräckligt då båda kurserna hade deltagare som var allt från nybörjare till webbansvariga inom sin verksamhet. Upphovsrätt Redan från planeringsstadiet av de båda kurserna Tillgänglighet och användbarhet på webben samt kursen Upphovsrätt var tanken att dessa skulle ges i anslutning till varandra då innehållet har ett antal gemensamma beröringspunkter. Därför låg kursdagarna i följd och respektive kurs gavs vid två tillfällen. Att kurserna låg i följd gjorde att många av deltagarna dag ett återkom dagen efter på den andra kursen. Samtliga tre lärare var jurister och verksamma vid Göteborgs och Lunds universitet, Svenska Fotografers Förbund och Kungliga biblioteket. Kursen blev mycket uppskattad, behovet var uppenbarligen stort hos kursdeltagarna. Vissa hade dock gärna sett att ett avsnitt om Personuppgiftslagen (PuL) hade ingått i kursdagen. 21

22 Bildfångst med inriktning på föremål Ett behov av kurser inriktade på föremål och inte enbart böcker och arkivhandlingar framfördes av många kursdeltagare på FIA-kurserna. Därför tog Riksantikvarieämbetets fotoenhet på sig att utforma en ny bildfångstkurs med föremålsfotografering som tema. Kursen blev en tvådagarskurs begränsad till max tio deltagare eftersom utbildningen innehöll praktiskt arbete. Omdömena från kursdeltagarna var mycket bra, kursen fick högsta betyg. Tvådagarskursen gavs vid två tillfällen. Registrering och föremålshantering Liksom kursen Bildfångst med inriktning på föremål var Registrering och föremålshantering ett resultat av efterfrågan på kurser med föremålsinriktning. Många kursdeltagare upplevde att vissa avsnitt inom grundkursen Digitaliseringskedjan var mer tillämpbara på verksamheter inom arkiv och bibliotek och därför växte kursen fram som en ny typ av grundkurs med inriktning mot föremål, särskilt lämpad för museianställda. Lärarna på kursen kom från Upplandsmuseet, Armémuseum, Nationalmuseum och Riksantikvarieämbetet. Kursen innehöll föreläsningar om förebyggande konservering, registrering, genusinriktad föremålsinventering och projektplanering. Kursen gavs vid två tillfällen på Upplandsmuseets magasin i Morgongåva, en kurslokal som möjliggjorde en guidad visning i magasinet. Nackdelen med valet av kurslokal var att kursen blev styrd av de allmänna kommunikationsmedlen till och från Morgongåva, något som gjorde att kursdagen fick ett hektiskt tempo då mycket skulle hinnas med på begränsad tid. De positiva omdömena av möjligheten till inblick i magasinet var dock så många att fördelarna med valet av kurslokal ändå övervägde nackdelarna Webbplatsen och översättning Under projektet Framtid i Access Plus har ABM-centrums webbplats uppdaterats regelbundet. En nyhet för projektet var att anmälningsformuläret till samtliga kurser fick ett fält i vilket den som anmälde sig till kursen kunde skriva frågor till lärarna eller önskemål om kursinnehåll. Jämfört med FIA var anmälningsformulären lika såväl för grundkurs som för fördjupningskurs. Översättningen av Good Practises Handbook blev färdig och publicerades på en egen sida på ABM-centrums webbplats under hösten Översättningen av Quality Principles for Cultural Websites kommer att vara färdig och utlagd på webbplatsen under januari Projektets organisation Styrgrupp för FIA Plus var ABM-centrums ledningsgrupp: Eva-Lena Bergström, Nationalmuseum Christer Bogefeldt, Riksarkivet Kajsa Hartig, Nordiska museet Gunilla Herdenberg, Kungliga biblioteket Ann Hörsell, Riksarkivet Göran Konstenius, Statens ljud- och bildarkiv 22

23 Kate Parson, ABM-centrum (t.o.m ) Björn Peck, Riksantikvarieämbetet (fr.o.m. oktober 2007) Eva Stengård, Naturhistoriska riksmuseet Karin Tångeberg, ABM-centrum (fr.o.m ) Erik Åström, Statens kulturråd Kurssamordnare: Karin Tångeberg, ABM-centrum ( ) Catrine Persson, ABM-centrum ( ) Utbildningsgruppen Karin Tångeberg, ABM-centrum (sammankallande t.o.m ) Catrine Persson, ABM-centrum (sammankallande fr. o. m ) Ann Hörsell, Riksarkivet Anne Scherman, Kungliga biblioteket Lars Kennerstedt, Riksantikvarieämbetet Stig-Lennart Molneryd, Statens ljud och bildarkiv Kate Parson, ABM-centrum (t.o.m ) Jill Wattin, ABM-centrum (t.o.m ) Webbgruppen Jill Wattin, ABM-centrum (sammankallande) Kate Parson, ABM-centrum (t.o.m ) Eva Stengård, Naturhistoriska riksmuseet Ann Hörsell, Riksantikvarieämbetet FIA Plus projektplan ingår som bilaga Ekonomi Statens kulturråd beviljade ABM-centrum kronor i accessmedel för projektet Framtid i Access Plus. Pengarna gick till löner för kurssamordnaren och webbredaktören och övriga medel finansierade arvoden till lärare, kurslokaler, fika och luncher vid kurserna, resor, traktamenten och materialkostnader. De lönekostnader som översteg Access lönetak på kronor bekostades liksom 2006 av ABM-centrums egen budget. Ett arvode utgick till lärarna även under FIA Plus, enligt beräkning som beskrivits ovan under FIA:s ekonomi. Ekonomiskt bokslut för FIA Plus, se bilaga 4. 23

24 8. Planering och genomförande 8. 1 Kursplanering Projektet Framtid i Access Plus startade 1 mars Den första kursen hölls maj och ett par ytterligare kurser hölls i början av sommaren. Merparten av kurserna förlades dock till hösten och framförallt till oktober och november. Eftersom grundkursen och flera av fördjupningskurserna fanns kvar från FIA och merparten av lärarna kunde tänka sig att fortsätta underlättades planeringen. Valet av nya lärare skedde på liknande sätt som beskrivits ovan under 5. 1 Kursplanering. Nytt för 2007 var att kurserna fick olika nivåer: grundläggande, medel och avancerad. Detta för att underlätta både för kursdeltagare och för lärare Marknadsföring ABM-centrum marknadsförde utbildningarna dels via sin webbplats men också via stora e-postutskick. Information om kursutbudet skickades ut till tidigare kursdeltagare och all övriga målgrupper runt om i landet. För de kurser som gavs utanför Stockholm skickades e-post mer inriktat mot den region där kursen hölls, men det var fritt fram för intresserade i övriga delar landet att söka även dessa kurser. Liksom under första året marknadsfördes utbildningarna även via Arkforum och Biblist samt genom Hembygdsförbundets hemsida och fackförbundet DIK Val av lokaler För de kurser som hölls i Stockholm användes i så stor utsträckning som möjligt lokaler som var kostnadsfria för ABM-centrum att utnyttja, exempelvis Hörsalen på Kungliga biblioteket och Lilla hörsalen på Naturhistoriska riksmuseet. Digitaliseringskedjan hölls under hösten 2007 på tre orter utanför Stockholm: Nybro, Uddevalla och Umeå. Att valet föll på de två förstnämnda orterna berodde på önskemål om att Digitaliseringskedjan skulle ges i dessa regioner. Kurserna Tillgänglighet och användbarhet på webben och Upphovsrätt hölls vardera en gång på Göteborgs Naturhistoriska Museum. De lokalerna samt övriga kurslokaler utanför Stockholm bokades på traditionellt vis genom kontakt med respektive museums bokningsavdelning. Kursen Registrering och föremålshantering hölls på Upplandsmuseets magasin i Morgongåva. Det var vid ett möte med Upplandsmuseets chef som denne kom med förslaget att utbildningarna kunde hållas i museets magasin Kursanmälan Anmälan till kurserna skedde på samma sätt som under 2006, dvs. via ett webbformulär på ABM-centrums webbplats. Se beskrivning i avsnitt En särskilt inbjudan gick ut till olika institutioner om kursen Grundkurs i digitalisering för chefer och anmälningarna till de kurserna skedde via e-post direkt till ABM-centrums vikarierande projektledare. 24

25 8. 5 Utvärderingar Förutom på Grundkurs i digitalisering för chefer har det delats ut utvärderingar i samband med alla kurser inom FIA Plus. Fyra frågor från utvärderingarna har valts ut och sammanställts. Det har rört sig om en fråga om man tycker sig ha fått kunskap om det som den aktuella kursen har behandlat och en fråga om man tror sig kunna använda det man lärt sig på kursen i sitt arbete. Den tredje frågan som sammanställts var den som rör önskemål om kommande kurser. Svaren redovisas i ett separat kapitel under rubriken Kartläggning om framtida utbildningsbehov. Den fjärde frågan var fördelningen av anställningsform som redovisas nedan. En del synpunkter som framkommit i utvärderingarna har också tagits upp ovan i presentationen av de olika kurserna under Kursutbud Framtid i Access Plus. Har kurserna gett deltagarna tillräcklig kunskap? De svar som inkommit under FIA Plus på frågan Anser du att kursen gav dig förståelse för --- (byts ut mot kursnamn)? ansågs värdefulla att sammanställa medelvärde på. Frågan har bara funnits med under hösten och svaren är från sammanlagt 17 kurser av totalt 22 under FIA Plus. De kurser som getts vid mer än ett tillfälle har fått ett sammanlagt medelvärde. Kursdeltagarna har kunnat välja på en skala från 1-6 där 1 var inte alls håller med och 6 var instämmer helt. Överlag har samtliga kurser fått ett bra medelvärde, samtliga över 4. XML, metadata och metadatateknik: 4,4 Bildfångst: 5 Digitaliseringskedjan: 4,8 Tillgänglighet och användbarhet på webben: 4,5 Upphovsrätt: 4,9 Registrering och föremålshantering: 4,6 Digitalisering av ljud: 4,9 Digitalisering av rörlig bild: 4,6 Bildfångst med inriktning föremål: frågan ej funnits med Användande av kunskaperna i sitt arbete Frågan som nedanstående medelvärden baseras på är Anser du att du lärde dig saker du kan ha nytta av i ditt arbete? Liksom föregående fråga så kommer svaren från enkäter som inkommit sedan 4 september 2007 vilket är 17 kurser av totalt 22. Svaren visar att kurserna gett konkreta lärdomar vilka gått att använda i det dagliga arbetet. Även här har kurserna fått ett bra medelvärde, en under 4 men två med över 5 i medelvärde. XML, metadata och metadatateknik: 3,8 Bildfångst: 4,5 Digitaliseringskedjan: 5,6 Tillgänglighet och användbarhet på webben: 4,5 Upphovsrätt: 4,7 Registrering och föremålshantering: 4,6 Digitalisering av ljud: 4,2 Digitalisering av rörlig bild: 4,7 Bildfångst inriktning mot föremål: 5,4 25