Digitalt skapande i kulturskolan

Transkript

1 Digitalt skapande i kulturskolan Ett pilotprojekt hösten 2018

2 Digitalt skapande i kulturskolan 2 Inledning Samhället går i en riktning där digitala verktyg blir en del av alla tänkbara områden, estetiska såväl som tekniska. Att skapa och programmera med datorer kan vara både lustfyllt och kreativt. Om kompetensen till digitalt skapande finns hos kulturskolan kan den samverka med grundskolan för att hjälpa till att nå de nya digitaliseringskraven. Under hösten 2018 arrangerade Kultur i Väst, som ett pilotprojekt en helt ny fortbildningskurs i samarbete med Kodcentrum, Högskolan i Skövde och Kulturskolan Stureplan i Skara. Vi vände oss till pedagoger, fritidsledare och andra som arbetar med eller i kulturskolan. Kursen innehöll workshops, föreläsningar och praktiskt arbete tillsammans med en elevgrupp från Skara. Gruppen jobbade både med och utan dator. Kursmaterialet vände sig till nybörjare i åldern år. Vi la särskild vikt vid ett för-allaperspektiv. Inga förkunskaper krävdes för att delta. Det konkreta målet med fortbildningskursen var att de tio deltagarna skulle lära sig mer om hur man kan använda digitala verktyg i skapandeprocesser, för att sedan kunna starta upp verksamhet i sin kommun. Ett övergripande mål med hela pilotprojektet var att undersöka intresset och möjligheterna för att kulturskolan och grundskolan skulle kunna samverka kring arbetet med digitalt skapande och programmering. Underlaget till rapporten är skrivet av projektledare Stefan Johammar. Jag hade tidigare inte sett att allt det roliga som finns i spel också kan finnas i skapandeprocessen.

3 Digitalt skapande i kulturskolan 3 Projektorganisation Projektägare Anette Andersson Huber, producent kurser och fortbildning, Kultur i Väst. Ansvarig för projektet. Samtalspartner med projektledare och kontakt med administrativa tjänster. Projektledare Stefan Johammar. Ansvarig för projektets planering, genomförande och redovisning. Samarbetspart: Kodcentrum Kodcentrum är en ideell förening som helt gratis introducerar barn och unga till programmering och digitalt skapande. Föreningen arbetar för att alla barn ska få möjlighet att prova på, inspireras och utforska den digitala världens möjligheter oavsett bakgrund, skola eller tillgång till förkunskap och digital teknik. I pilotprojektet var Kodcentrum ansvariga för det pedagogiska genomförandet av fortbildningen. Samarbetspart: Högskolan i Skövde Högskolan i Skövde (HiS) är ledande på utbildningsområdet inom bland annat spelutveckling. HiS bidrog som samtalspartner, främst i diskussioner kring genus och inkludering kopplade till programmering. HiS bidrog även med en föreläsare en förmiddag och berättade hur deras utbildning är upplagd, vilka kompetensområden de vill se hos framtida studenter, samt svarade på frågor från de medverkande pedagogerna. Samarbetspart: Kulturskolan Stureplan Skara Kulturskolan Stureplan i Skara bidrog med lokaler och en elevgrupp. De ansvarade för att det fanns teknik på plats, att det fanns fika och de tog hand om anmälningar för elevgruppen.

4 Digitalt skapande i kulturskolan 4 Bakgrund I de allra flesta fall erbjuder kulturskolor musikundervisning. I vissa fall finns även undervisning i till exempel film, teater, bild och dans. På en del orter finns det fler områden, ofta för att där finns en driven pedagog med ett specialintresse som exempelvis rollspels-live eller e-sport. I vårt pilotprojekt undersöker vi om digitalt skapande skulle kunna finnas i kulturskolans basutbud, på ett nationellt plan. Varför digitalt skapande i kulturskolan? Digitalt skapande, eller programmering och kodning, är ett estetiskt ämne. Eleverna får möjlighet att skapa interaktiva miljöer, i en dator. Ämnet involverar bild, grafik, ljud, musik och mycket kreativt tänkande. Alla barn stöter på digitala redskap varje dag. En djupare förståelse för dessa redskap är nödvändigt för att forma framtidens samhälle och är också en demokratifråga. Skolverket har infört programmering som obligatoriska moment i flera kurser i grundskolan. Ofta hamnar ämnet då inom matte/teknik. Här vill vi undersöka om programmering är ett ämne som går att närma sig via estetiskt skapande. Om kulturskolan i stället ägde kompetensen att arbeta kreativt med programmering/kodning, kunde pedagoger komma till grundskolan och hålla programmeringskurser (kodstugor) med eleverna. Upplägget liknar det som redan finns i många kommuner, där den lokala kulturskolans pedagoger kommer till grundskolorna och håller musiklektioner. Övergripande mål: Nationell strategi Om det finns ett intresse för att arbeta med digitala verktyg i skapandeprocesser i kulturskolan behövs en nationell strategi för hur ämnet ska implementeras. Med en sådan strategi, skulle kulturskolan ha möjlighet att gå in och stötta grundskolan i arbetet med digitaliseringen. Om kulturskolepedagoger med sin kompetens inom kreativt, estetiskt skapande kunde få komma in i grundskolan och bidra till undervisningen i programmering skulle det kunna få flera positiva effekter. Programmering skulle kunna läras ut på ett lustfyllt sätt och nå fler elever.

5 Digitalt skapande i kulturskolan 5 Fortbildningskursen målgrupp, upplägg och innehåll Pilotprojektets praktiska del, fortbildningskursen, skedde under tre fredagar under augusti och september En inbjudan gick ut till Västra Götalandsregionens kulturskolor under våren, där intresserade pedagoger fick möjlighet att söka. I urvalet tog vi hänsyn till att få jämn fördelning genusmässigt, och regional spridning. De tio kulturskolepedagoger som deltog kom från Göteborg, Lerum, Lidköping, Skövde och Skara. Vi erbjöd också en elevgrupp på elever i åldrarna år att delta vid två kurstillfällen, för att de deltagande pedagogerna skulle få konkreta exempel på hur lektioner för barn och unga kan fungera. Första kurstillfället Efter en presentation av fortbildningen och pilotprojektet inledde två pedagoger från Kodcentrum på temat Att koda. Deltagarna fick prova att programmera och fick också en introduktion till kodboken.se, där det finns kostnadsfria lektionsupplägg för att lära sig programmera med hjälp av verktyget Scratch. Därefter fick alla deltagare prova att skapa spelet Bugrace. På eftermiddagen programmerade deltagarna ett labyrintspel. De fick även testa Makey Makey, ett sätt att koppla ledande material till en synt i datorn. Här provade de att spela en enkel melodi genom att röra vid varandras händer och näsor. Gruppen tittade också på inspirationsfilmer kring musik och teknik. Kulturskolan behöver verkligen utvecklas. Den kan inte se ut som den gjorde för 50 år sedan. Andra kurstillfället Peter Sjöberg från Högskolan i Skövde höll ett seminarium om spel ur ett estetiskt perspektiv. Han berättade bland annat att spelutbildningen vid Högskolan i Skövde följer fem spår: Programmering: den skrivna koden som ligger bakom det man ser och som styr funktionerna i spelet. Språket man talar med datorn. Ljud och musik: ett samarbete med övriga spelutvecklare för att få ljud och bild att samarbeta. Att komponera musik är enbart en liten del av arbetet. Grafik: att skapa det visuella uttrycket. Design: de regler som finns i spelet. Delas upp i mekanik vilka regler spelet följer, dynamik hur dessa regler kommunicerar med spelaren och vilka känslor spelet förmedlar. Game writing: hur spelvärlden ser ut.

6 Digitalt skapande i kulturskolan 6 Inlärningskurvan har länge varit lång och brant vad gäller programmering. Nu finns verktyg som bygger på att man skapar först och förstår sedan. Med programmeringsverktyg som till exempel Scratch, kan man börja arbeta kreativt nästan direkt. De som söker utbildningarna på Högskolan i Skövde är en relativt homogen grupp. Eleverna är övervägande män, födda i Sverige. Peter Sjöberg menar att det är viktigt att hitta nya kanaler för att visa att spelprogrammering är för alla. Under eftermiddagen höll två pedagoger från Kodcentrum lektion med elevgruppen, där kulturskolepedagogerna följde undervisningen. Barngruppen fick bland annat jobba i programmeringsverktyget Scratch, leka Robotkompis, och göra spelet Bugrace. Tredje kurstillfället Under förmiddagen utvärderade deltagarna fortbildningskursen. På eftermiddagen fortsatte barngruppen programmera under ledning av pedagogerna från Kodcentrum. Kulturskolepedagogerna gick runt till eleverna och hjälpte till. Spelet som programmerades i dag hette Labyrint. Programmering kan verkligen vara kreativt.

7 Digitalt skapande i kulturskolan 7 Respons från deltagarna Trots att deltagarna var musikpedagoger och aldrig tidigare provat programmering upplevde de programmeringsverktyget Scratch som mycket lätt att använda. Kopplingen mellan deras nuvarande uppdrag i kulturskolan och Scratch kändes däremot inte helt naturlig. Frågan blev i stället Hur kan Scratch användas i kulturskolan? Där menade flera att programmering borde vara ett eget, separat ämne. Jag ser inte programmering som ett komplement till just musik, utan som ett eget ämne. Angående att lägga kompetensen kring digitalt skapande i kulturskolan och lånas ut till grundskolan, fanns olika meningar. Vissa tyckte att kulturskolan ska syssla med renodlad estetisk verksamhet och inte blandas in i grundskolans läroplan. Andra såg en vinst i att kulturskolepedagoger skulle kunna besöka grundskolor och ha kurser i programmering och estetiskt skapande. Jag tycker nog inte att programmering är renodlad estetisk verksamhet. Slutligen diskuterade gruppen vad som skulle behövas på deras arbetsplatser för att kunna dra igång kurser i digitalt skapande. Flera nämner datorer, lokaler, tid och mer kompetens. På vissa ställen hyrs musikpedagoger ut till grundskolan för att arbeta med musik. Så skulle det kunna vara med Scratch-pedagoger också.

8 Digitalt skapande i kulturskolan 8 Utvecklingsmöjligheter Fortsätta driva fortbildningskurser för intresserade Det finns möjligheter att utveckla det digitala skapandet i kulturskolan, genom att fortsätta erbjuda intresserade kommuner och pedagoger fortbildning i att arbeta med programmering ur ett estetiskt perspektiv. Programmeringsverktyget Scratch är inte det enda sättet att arbeta kreativt med programmering, men det skulle kunna fungera som en gemensam kunskapsbas. Integrera digitalt skapande i ny kulturskolepedagogutbildning Göteborgs Universitet planerar inför en ny kulturskolepedagogutbildning. Här skulle spelprogrammering/digitalt skapande kunna vara ett nytt ämne i utbildningen. På det sättet kunde en framtida studerande till klarinettlärare även läsa kurser i spelprogrammering som en del av sin utbildning. Kompetens finns hos Högskolan i Skövde, som har meddelat intresse för att diskutera möjligheterna till att driva uppdragsutbildning. Praktikdelen skulle kunna ske hos Kodcentrums kodstugor i Göteborg, där man redan i dag fortbildar pedagoger inom grundskolan. Nationell utveckling kräver nya nätverk Vid en eventuell fortsättning med siktet mot en nationell utveckling av projektet krävs nya nätverk. I dag finns ett samarbete mellan Kultur i Väst, Kulturskolan Stureplan i Skara, Kodcentrum i Stockholm, och Högskolan i Skövde. Ska projektet utvidgas, behövs fler samarbetsparter. Kontakt Anette Andersson Huber, producent kurser & fortbildning, Kultur i Väst anette.huber@kulturivast.se