Övervakningsprogram för grund- och ytvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS

Transkript

1 Övervakningsprogram för grund och ytvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 24:66)

2 Innehåll Övervakning av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten 3 Övervakningsprogram för grund och ytvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 24:66) 8 Kontrollerande övervakning 11 Operativ övervakning 25 Kvantitativ övervakning grundvatten 36 Undersökande övervakning av yt och grundvatten 38 För alla kartor gäller följande: Lantmäteriet 25. Ur GSD Översiktskartan och Nordenbasen ärende 1624/188 2

3 Övervakning av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten I enlighet med 7 kap. i förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 24:66) skall varje vattenmyndighet tillse att det upprättas ett program för övervakning av vattnets tillstånd. Övervakningsprogrammen skall fastställas för varje vattendistrikt och tas i bruk senast den 22 december 26. Programmen skall också rapporteras till EU kommissionen senast i mars 27 av Naturvårdsverket. Sveriges fem vattenmyndigheter har i samverkan och i samarbete med Naturvårdsverket samt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) utarbetat gemensamma kriterier för programmens utformning, omfattning och innehåll. Utgångspunkten har varit att göra ett urval av pågående övervakning och att fastställa ett begränsat program. Bakgrunden till denna strategi är att underlaget för att utveckla ett övervakningsprogram enligt artikel 8 och bilaga 5 i ramdirektivet för vatten saknas. Den nödvändiga karakteriseringen och bedömningen av miljöpåverkan förväntas bli klar först i slutet av 27. Tilläggas bör att finansiering och ansvarsfördelning inom nuvarande övervakning är komplex och utan inflytande från vattenmyndigheterna. Ett begränsat åtagande är därför nödvändigt, särskilt mot bakgrund av att det ännu inte är klart hur bindande åtagandet är visavi EU kommissionen. Svensk vattenförvaltning Sveriges 21 länsstyrelser har fått det huvudsakliga ansvaret att etablera en vattenförvaltning grundat på förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön (SFS 24:66), och EG:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2/6/EG). Arbetet regleras av nämnda förordning, förordning med länsstyrelseinstruktion (SFS 22:864) och miljöbalken. Landet har indelats i fem vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön respektive Västerhavet, som avgränsas av respektive havsområdes tillrinningsområde. Inom varje distrikt har en länsstyrelse utsetts till ansvarig vattenmyndighet med ansvar för vattenförvaltningen inom distriktet. Alla länsstyrelser skall bistå vattenmyndigheterna och för detta ändamål skall det finnas ett beredningssekretariat som ansvarar för att organisera respektive länsstyrelses arbete. Varje vattenmyndighet består av ett kansli med ett par personer under ledning av en vattenvårdsdirektör. För varje vattenmyndighet finns en vattendelegation som fastställer miljöövervakningsprogram och fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Vattendelegationens ordförande är landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Övriga ledamöter i delegationerna är utsedda av regeringen. Naturvårdsverket och SGU får meddela föreskrifter om hur bestämmelserna i förordningen om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön (SFS 24:66), och EG:s ramdirektiv för vatten skall tillämpas. Kommunernas roll är att bistå vattenmyndigheterna med underlag samt tillse att miljökvalitetsnormer ej överskrids och att åtgärdsprogram efterlevs. Övriga aktörer och allmänhet informeras löpande, konsulteras under formella samråd samt uppmanas att engagera sig för att nå delaktighet och samverkan. 3

4 Svenska förutsättningar Sverige är ett gles befolkat land med stora vattenresurser. De största miljöproblemen är förknippade med övergödning, försurning, främmande arter och fiske. Övergödningsproblemen är störst vid kusten och i enskilda sjöar. Jordbruket anses genom sin markanvändning, gödsling och vattenhanteringen vara den främsta orsaken. Försurningen har under lång tid varit ett stort miljöproblem. Anledningen har varit luftdeposition av svavel mm och kalkfattiga sjöar. Minskade utsläpp och ett 2årigt åtgärdsprogram med kalkning av 4 sjöar har resulterat i påtagliga förbättringar. Lokalt finns även problem med miljögifter, detta har på vissa ställen resulterat i att ämnena blivit påvisade i grundvatten som används som dricksvatten. Svensk miljöövervakning Sverige har ett utbyggt system för miljöövervakning. Miljöövervakningen omfattar studier av hur miljötillståndet varierar över tid såväl som karteringar av hur miljötillståndet skiljer sig mellan olika delar av landet. Huvudsyftet är att kunna dokumentera tillståndet i miljön och att kunna bedöma huruvida genomförda åtgärder leder till önskade förbättringar i förhållande till nationella, regionala och lokala miljömål. Naturvårdsverket har ett övergripande ansvar för all miljöövervakning. Den miljöövervakning som Naturvårdsverket ansvarar för är indelad i en nationell och en regional del. För den nationella delen ansvarar Naturvårdsverket för planering och drift medan man har ett samordningsansvar för den regionala som i övrigt drivs av länsstyrelserna. Det finns även en betydande miljöövervakning på regional och lokal nivå, särskilt i södra delarna av Sverige, som inte finansieras via Naturvårdsverket. Verksamheterna bedrivs med en mängd olika finansiärer och huvudmän och arbetet samordnas med den nationella övervakningen av Miljömålsrådet och länsstyrelserna. Kommunal miljöövervakning bedrivs främst för att tillgodose kommunernas behov av information om miljön men delar av kommunernas övervakning sker genom samordning med de regionala miljöövervakningsprogrammen som då också kommer dessa till del. Naturvårdsverkets miljöövervakning är indelad i ett antal programområden. Varje programområde är uppbyggt av delprogram som i sin tur består av en eller flera undersökningstyper. En enskild undersökningstyp kan i sin tur inbegripa mätningar av ett flertal olika variabler. Den regionala miljöövervakningens uppbyggnad liknar den nationella men på grund av regionala skillnader har den olika omfattning och inriktning i olika regioner. Programmen måste utformas med hänsyn till regionala variationer med avseende på naturgivna förhållanden och påverkansfaktorer. Länsstyrelsernas samordnar den miljöövervakningen som utförs regionalt av en rad olika aktörer t.ex. centrala myndigheter som Skogsstyrelsen, vattenvårdsförbund och vattenförbund, landsting, kommunförbund, kommuner, industrier och ideella organisationer. Denna samordnade regionala miljöövervakning omfattar statligt finansierad miljöövervakning via Miljömålsrådet, kalkningsuppföljning och uppföljning av skyddade områden finansierade av Naturvårdsverket, samordnad recipientkontroll genom vattenvårds, vatten och kustvattenvårdsförbund, kommunal miljöövervakning samt samfinansierad miljöövervakning med andra myndigheter exempelvis EU och ideella organisationer. 4

5 Kommunal miljöövervakning Den kommunala miljöövervakningen är en viktig del av den samlade miljöövervakningsverksamheten. Kommunerna har dock ofta andra behov och prioriteringar än de som styr nationell respektive regional miljöövervakning och inkluderas inte i den statligt finansierade miljöövervakningen. Kommunerna har olika förutsättningar och behov och därför finns det väldigt varierande övervakning i Sveriges 29 kommuner. Någon generell beskrivning av kommunal miljöövervakning är därför inte möjlig. Den totala resurs som årligen avsätts för miljöövervakning är dock omfattande. Hit räknas bland annat provtagning av råvatten inom den löpande kommunala dricksvattenproduktionen. En stor del av den miljöövervakningsliknande verksamheten bedrivs dock i kortvariga projekt och inte långsiktigt enligt något fastställt miljöövervakningsprogram liknande länsstyrelsernas regionala program. Fastställande av övervakningsprogram och urvalsstrategi inför rapporteringen 27 Inom vattenförvaltningen skall program för övervakning upprättas inom varje vattendistrikt. Övervakning i form av kontrollerande, operativ och undersökande övervakning ska utföras i ytvatten, grundvatten och skyddade områden. Övervakningen genomförs för att följa utvecklingen av miljötillståndet i de olika vattenförekomsterna och för att kunna bedöma om insatta åtgärder har avsedd effekt. Kontrollerande övervakning Den kontrollerande övervakningen syftar till ge en sammanfattande bedömning av de vattenförekomster som uppfyller miljökvalitetsnormerna om minst god ekologisk status och god kemisk status. ge en representativ bild av den allmänna statusen i distriktets vattenförekomster. vara ett stöd i bedömningar av påverkan och miljökonsekvenser. ge underlag för att bedöma vilka långsiktiga förändringar som är naturliga och vilka som orsakats av mänskliga verksamheter. utgöra ett underlag för att kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden. Den kontrollerande övervakningen skall utföras i form av ett representativt stickprov på varje kvalitetsfaktor. Kontrollerande övervakning skall uföras i ett så stort antal vattenförekomster att en bedömning kan göras av den allmänna statusen i varje avrinningsområde eller delavrinningsområde inom vattendistriktet. 5

6 Operativ övervakning Den operativa övervakning syftar till att fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormerna. bedöma de förändringar av statusen för dessa vattenförekomster som åtgärdsprogrammen resulterar i. Operativ övervakning innebär tät övervakning av vattenförekomster där god status inte riskerar att uppnås samt där det förekommer utsläpp av prioriterade ämnen. Vid operativ övervakning skall mätningarna gälla den eller de biologiska eller kemiska kvalitetsfaktorer som är mest känsliga för den påverkan som vattnet utsätts för. Även förorenande ämnen skall mätas, liksom de hydromorfologiska parametrar som bedöms vara viktigast för att bedöma påverkan på vattnets kvalitet. SKYDDADE OMRÅDEN Inom vattenförvaltningen bör övervakningen av skyddade områden samordnas med den kontrollerande och operativa övervakningen. Särskilda tilläggskrav finns dessutom för skyddade områden, som att ytvattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och ger mer än 1 m3 per dag i genomsnitt skall väljas ut som övervakningsstationer. För närvarande utförs övervakningen av skyddade områden i separata stationsnät med övervakningsparametrar och frekvenser som anpassade till respektive direktiv. De är endast badvatten och fiskevattendirektiven som har någon uppföljning i dagsläget. Någon justering av de nuvarande övervakningsprogrammen för skyddade områden är inte aktuell inför 27 års rapportering. UNDERSÖKANDE ÖVERVAKNING Undersökande övervakning har som syftet att ge en övergripande bild av ett ämne eller biologisk parameter, där situationen sedan tidigare är okänd eller dåligt undersökt. Den kan också användas då god status inte uppnåtts och orsaken är okänd. Ofta utförs undersökande övervakning i samband med att nya forskningsrön motiverar att en viss parameter undersöks noggrannare. Urvalsstrategi För ytvatten har Naturvårdsverket och vattenmyndigheterna tagit fram kriterier för urval av övervakningsstationer. Kriterierna försäkrar oss om ett begränsat urval av stationer med biologiska och kemiska kvalitetsfaktorer. Kriterierna innebär att det uppstår brister, dvs. det saknas stationer exempelvis inom vissa typer, avrinningsområden, m fl. Detta har deklarerats som en brist i programmet. Grundvattenövervakningen är inte särskilt utbyggd i Sverige. SGU har i samarbete med vattenmyndigheterna tagit fram förslag på kontrollerande grundvattenövervakning inom respektive distrikt. Förslaget anses utgöra en miniminivå men innebär en betydande utökning av pågående övervakning vilket kommer att redovisas som en brist. 6

7 Ingen undersökande övervakning rapporteras 27 utan endast Vattenmyndigheternas gemensamma strategi. ytvatten (sjöar, vattendrag samt kustvatten) Urval av övervakningsstationer skall ge underlag till en översiktlig bild av miljötillståndet inom respektive distrikt. Urvalet ska vara begränsat och möjligaste mån representativt. Stationerna skall vara stabila dvs. man skall kunna anta att de åtminstone kommer att provtas tom 29 och att de är representativa för sin vattenförekomst. Alla vattentyper bör vara representerade liksom kraftigt modifierade vatten och stationerna bör representera objekt i alla förekommande statusklasser samt huvudsakliga påverkansfaktorer. Följande uralskriterier har tillämpats Stationer belägna i rapporteringsförekomster enligt 25 års rapportering med övervakning av fler än en biologisk kvalitetsfaktor samt vattenkemiska stödvariabler Nationella och regionala referensstationer. Stationer med känd betydande påverkan. Stationer som ingår i interkalibreringsnätverk (25/646/EC). Stationer som ingår i existerande internationella övervakningsnätverk med relevans för WFD (OSPAR, HELCOM, EIONET, OECD, AMAP). Stationer med minst vattenkemisk övervakning Stationer (utlopp) som är nödvändiga för beräkning av föroreningstransporter/mängd till havet (nationella flodmynningsnätet). Större vattendrag, representativa stationer i vattendrag med tilltinningsområde >1 km 2, företrädesvis stationer där vattenflöde mäts. En representativ station för alla sjöar med areal >1 km 2. Representativa stationer för transport av ämnen i avrinningsområden över nationsgränser. Stationer i ytvattentäkter med ett uttag större än 1 m 3 /dag. grundvatten Definierade grundvattenförekomster har grupperats för övervakning utifrån likartade naturgivna förutsättningar och påverkanstryck. När det gäller de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten och bergartssammansättning beaktats. I dagsläget föreligger uppgifter om isälvsavlagringar, som åsformationer, samt i viss utsträckning sedimentär berggrund. När det gäller påverkanstrycket har hänsyn tagits till jordbruk och tätorter. Övervakningspunkter har valts ut ur de uppsättningar av möjliga provtagningspunkter som finns registrerade och lägesbestämda i SGUs databaser. 7

8 Övervakningsprogram för grund och ytvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 24:66) Södra Östersjöns vattendistrikt utgör den sydligaste delen av Sverige. Distriktet är på km 2 (ca 12 % av Sveriges yta) och i distriktet finns ca personer (eller ca 42 pers/km 2 ). I norr gränsar det mot Norra Östersjöns vattendistrikt och i väster mot Västerhavets vattendistrikt. Distriktet omfattar alla sjöar och vattendrag samt grundvattnet i de avrinningsområden som finns söder om Bråviken (vid Norrköping) till Råån (strax söder om Helsingborg). Distriktet innehåller hela (eller delar av) 93 kommuner och 1 länsstyrelser. I tabell 1 finns en jämförelse mellan olika egenskaper hos Södra Östersjöns vattendistrikt och övriga vattendistrikt. Karta visande distriktets och de ingående länens gränser. 8

9 Tabell 1: Vattendistriktens yta (SCB, 24) och kustlinjens längd är beräknad utifrån skala 1:25. Total yta och längd för vattenförekomster per distrikt (SMHI, 25). Distrikt Distriktets Kustlinjens längd Summa yta Summa yta för Summa yta för vatten Summa längd landyta (km²) (1:25 ) i km för sjöar (km²) kustvatten (km²) i övergångszon (km²) för vatten Bottenviken Bottenhavet N. Östersjön S. Östersjön Västerhavet Totalt Not.: Landarealen inkluderar sötvatten och är beräknad utifrån skala 1:1. Kustlinjen längd är beräknad utifrån Lantmäteriets GSDÖverskitskarta i skala 1:25. Landytan omfattar öar. Kustlinjen inkluderar Öland och Gotland, men inte mindre öar (Öland och Gotland har en kuststräcka på 114 km). Södra Östersjöns ytvatten De tre största vattendragen, eller avrinningsområdena, i distriktet är Motala ström, Helgeå och Emån. Ur markanvändningssynvinkel på distriktsnivå utgör skogsbruket ca 6 % av totala arealen, jordbruksmarken ca 2 % och sjöarealen 11 %. Följaktligen är även påverkan på vattendragen och sjöarna präglade av markanvändningen, utdikningar och sjösänkningar sedan lång tid tillbaka finns på många håll i distriktet. Försurningsproblematiken ur distriktets synvinkel är relativt liten, även om den lokalt kan ha stor påverkan. Områden som drabbats hårdast av försurningen finns bla på sydsvenska höglandet, i Kolmårdenområdet och i Blekinge samt utefter Kalmarkusten. Kustvattendefinitionen gör att i de delar av distriktet som saknar skärgård (som Skåne) hamnar kustvattengränsen nära kusten, men i de delar som har en skärgård (som i Östergötland) blir ytan större. Övergödningsproblematiken i havet till följd av landbaserade källor drabbar främst de kustnära områden samtidigt som stora mängder vatten rikt på näringsämnen även tillförs utifrån Östersjön. Till havet beräknas distriktet ha bidragit med ca 25 ton kväve ut per år, vilket motsvarar ca 2% av Sveriges bidrag till havet. I distriktet finns en stor variation när det gäller marina miljöer eftersom salthaltsgradienten i ytvattnet skiljer mellan norr och söder, från cirka 5 psu vid trakterna av Norrköping till cirka 15 psu vid Kullaberg. Södra Östersjöns vattendistrikt saknar områden som kategoriserats som övergångsvatten. Södra Östersjöns grundvatten Distriktet kan delas i delområden med avseende på möjligheterna att utnyttja grundvattenförekomster för vattenförsörjning. Samtidigt som möjligheterna till uttag är goda i stora delar av distriktet är grundvattenbildningen den lägsta i landet. I sydöstra Småland och i Blekinge råder brist på isälvsavlagringar och för vattenförsörjningen måste grundvattenbildningen ofta förstärkas på konstgjord väg. Genom Östergötland löper de s.k. 9

10 mellansvenska randmoränerna med ofta god grundvattentillgång, som t.ex. i Mjölbyfältet. I de centrala delarna av Kalmar län är rullstensåsarna fler och större än i övriga delar av höglandet och dess randområde. På Öland och Gotland förekommer sand och grusavlagringar av betydelse för grundvattenutvinning sparsamt. Sedimentära berggrundsområdet i Skåne (här finns några av landets viktigaste grundvattenförekomster i sedimentär berggrund) täcks till största delen av moränleror, men i jämförelse med andra delar av Sverige finns stora sand och grusavlagringar. Höga naturliga kloridhalter förekommer bl.a. i kustnära områden. I södra delen av området är depositionen av försurande ämnen stor. Urbergsområdena ovanför högsta kustlinjen från Skåne och norrut har låg motståndskraft mot försurning medan den är större i distriktets sedimentära berggrundsområden i Östergötland, Skåne samt på Öland och Gotland. SCB (24): Miljöekonomiska profiler och prognoser för vattendistrikten Ekonomiska analyser enligt vattendirektivet. SMHI (25): Vattendirektivet. Metodbeskrivning för indelning i vattenförekomster. Under bearbetning. 1

11 Kontrollerande övervakning Den kontrollerande övervakningen ska: ge en sammanfattande beskrivning av miljötillståndet i de vatten som bedömts ha uppnått god ekologisk och kemisk status ge en representativ bild av tillståndet i distriktets vatten vara ett stöd i bedömningarna av påverkan och miljökonsekvenser ge underlag för att bedöma vilka långsiktiga förändringar som är naturliga och vilka som orsakats av mänskliga verksamheter utgöra ett underlag för att kunna utforma effektiva och ändamålsenliga övervakningsprogram i framtiden KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING SJÖAR Den kontrollerande övervakningen av sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING SJÖAR ÖVERSIKT 11

12 Ytvattenkategori till vilket programmet gäller Sjöar Antal övervakningsstationer i relation till antal vattenförekomster (VF) eller grupper av VF för varje VFtyp inom distriktet 52 stycken stationer, totalt 429 vattenförekomster inom vattenkategorin. Typ och antal skyddade områden inom övervakningsprogrammet Nitratdirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Jordbruksverket Avloppsvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Badvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Smittskyddsinstitutet Dricksvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Statens livsmedelsverk Fiskvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Natura 2; uppföljning sker enligt direktivet först 27 Skaldjursvattendirektivet: se Länsstyrelsen i Västra Götaland Kvalitetsfaktorer som ska övervakas Biologiska faktorer Fytoplankton, Makrofyter, Fytobentos, Bentiska evertebrater, Fiskfauna Kemiska och fysikalkemiska faktorer Vattentemperatur, Syreförhållanden, Salthalt, Försurningsstatus, Näringsförhållanden Hydromorfologiska Startdatum Totalt antal övervakningsstationer och frekvens som ska bli övervakade för varje kvalitetsfaktor Redovisas samlat för all kontrollerande övervakning i tabell nedan. Lista över prioriterade ämnen och/eller andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, som ska övervakas Se nedan, Sammanfattande texter. KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING SJÖAR SAMMANFATTANDE TEXTER Metoder/kriterier som används för att välja stationer Övervakningsprogrammet baseras på befintliga program som utförs av olika aktörer sedan ett antal år tillbaka samt reviderade övervakningsprogram på nationell nivå. Kriterier för urval är: Stationer med övervakning av minst två biologiska kvalitetsfaktorer samt vattenkemiska stödvariabler. Stationer med minst vattenkemisk övervakning: Stationer som ingår i det nationella miljöövervakningsnätet. En representativ station för alla sjöar med areal >1 km 2. Representativa stationer för transport av ämnen i avrinningsområden över nationsgränser. Stationer i ytvattentäkter med ett uttag större än 1 m 3 /dag. 12

13 Insamlings och analysmetoder som ska användas för varje kvalitetsfaktor och detaljer om relevant nationell eller internationell standard Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområdet sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten (i programområdet kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten). De olika undersökningstyper som tagits fram för respektive programområde refererar till standarder när det gäller metodik och kriterier som bör användas, beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats, Metod/kriterier vid val av övervakningsfrekvenser för varje kvalitetsfaktor Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområdet sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten (i programområdet kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten). De olika undersökningstyper som tagits fram för respektive programområde refererar till standarder när det gäller metodik och kriterier som bör användas, beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats, Omfattningen av övervakning som avviker från översikten över övervakningen enligt ovan (ex frekvens, kvalitetsfaktor) och antal/andel av stationer som påverkas (särskilt för kontrollerande övervakning och när det är möjligt även för operativ övervakning) För närvarande pågår anpassningen av befintlig svensk övervakning till de krav som anges i SFS 24:66 samt andra nationellt framtagna dokument för implementeringen av vattendirektivet i Sverige. Denna anpassning sker främst genom samverkansarbete på nationell, regional och lokal nivå. I de tre internationella vattendistrikten sker även samverkan med Finland och Norge. Processen med att inleda en fördjupad kartläggning och analys är påbörjad och kommer de närmaste åren att fortgå enligt tidsschemat i SFS 24:66. Denna process kommer att generera ny information och de analyser som kommer att göras kan komma att ge en ny samlad bild av tillståndet i Sveriges vatten. De övervakningsprogram som rapporteras in under 26 kommer därför under de närmast kommande åren att genomgå förändringar. Sammanfattningsvis är övervakningen av vattenmiljöer inne i ett dynamiskt skede vilket gör det svårt att beräkna omfattningen av avvikelserna. Nivå för statistisk styrka och precision som resultaten från övervakningen förväntas ge En genomgång av den statistiska styrkan har inte gjorts för detta program. Arbetet med detta kommer att utföras senare. Eventuella tillkommande övervakningskrav för vatten som används för uttag av dricksvatten enligt artikel VII Inom vattendistriktet finns vattenuttag för dricksvatten där uttagen är större än 1 m 3 per dag. Det motsvarar den dagliga konsumtionen hos ca 5 personer. De anläggningar som levererar mer än 1 m 3 per dag är alla kommunala vattentäkter med undantag av någon enstaka privat/samfälld anläggning. Dessa anläggningar omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om Dricksvatten och därigenom finns det ett krav på att huvudmannen/verksamhetsutövaren skall kontrollera och följa upp vattenkvaliteten. Kommunerna har tillsynsansvaret för att följa upp dessa anläggningar. Det bör ligga i huvudmannens intresse att följa upp råvattenkvalitet och kvantitet samt att följa utvecklingen av påverkan på vattenresursen, för att fortsatt kunna leverera vatten av god kvalitet. Om övervakningsprogrammet startar senare än , en kort sammanfattning om varför övervakningen är försenad Referenser/helst länkar till mer detaljerad information 13

14 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten: 25/21_3.pdf Tillämpning av flera provtagninsplatser (subsites) och hur dessa relateras till stationer Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområde sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. I programområde kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten. Tillämpning av subsites varierar mellan de olika undersökningstyperna. De undersökningstyper som används i Sverige finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning där de finns exakt beskrivna. Beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats ( under miljöövervakning. Pappersbaserade rapporter för nationell konsultation, internationell koordinering, information till allmänheten, för att beskriva upprättandet av övervakningsprogram enligt artikel 8 i WFD bifogas eller en hyperlänk anges. 14

15 KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING VATTENDRAG Den kontrollerande övervakningen av vattendrag i Södra Östersjöns vattendistrikt. KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING VATTENDRAG ÖVERSIKT Ytvattenkategori till vilket programmet gäller Vattendrag Antal övervakningsstationer i relation till antal vattenförekomster (VF) eller grupper av VF för varje VFtyp inom distriktet 58 stycken stationer, totalt 893 vattenförekomster inom vattenkategorin. Typ och antal skyddade områden inom övervakningsprogrammet Nitratdirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Jordbruksverket Avloppsvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Badvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Smittskyddsinstitutet Dricksvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Statens livsmedelsverk 15

16 Fiskvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Natura 2; uppföljning sker enligt direktivet först 27 Skaldjursvattendirektivet: se Länsstyrelsen i Västra Götaland Kvalitetsfaktorer som ska övervakas Biologiska faktorer Fytoplankton, Makrofyter, Fytobentos, Bentiska evertebrater, Fiskfauna Kemiska och fysikalkemiska faktorer Vattentemperatur, Syreförhållanden, Salthalt, Försurningsstatus, Näringsförhållanden Hydromorfologiska Startdatum Totalt antal övervakningsstationer och frekvens som ska bli övervakade för varje kvalitetsfaktor Redovisas samlat för all kontrollerande övervakning i tabell nedan. Lista över prioriterade ämnen och/eller andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, som ska övervakas Se nedan, Sammanfattande texter KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING VATTENDRAG SAMMANFATTANDE TEXTER Metoder/kriterier som används för att välja stationer Övervakningsprogrammet baseras på befintliga program som utförs av olika aktörer sedan ett antal år tillbaka samt reviderade övervakningsprogram på nationell nivå. Kriterier för urval är: Stationer med övervakning av minst två biologiska kvalitetsfaktorer samt vattenkemiska stödvariabler. Stationer med minst vattenkemisk övervakning: Stationer som ingår i det nationella miljöövervakningsnätet. Stationer (utlopp) som är nödvändiga för beräkning av föroreningstransporter/mängd till havet (nationella flodmynningsnätet). Större vattendrag, representativa stationer i vattendrag med tillrinningsområde >1 km 2, företrädesvis stationer där vattenflöde mäts. Representativa stationer för transport av ämnen i avrinningsområden över nationsgränser. Stationer i ytvattentäkter med ett uttag större än 1 m 3 /dag. Insamlings och analysmetoder som ska användas för varje kvalitetsfaktor och detaljer om relevant nationell eller internationell standard Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområdet sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten (i programområdet kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten). De olika undersökningstyper som tagits fram för respektive programområde refererar till standarder när det gäller metodik och kriterier som bör användas, beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats, Metod/kriterier vid val av övervakningsfrekvenser för varje kvalitetsfaktor En genomgång av den statistiska styrkan har inte gjorts för detta program. Arbetet med detta kommer att utföras 16

17 senare. Omfattningen av övervakning som avviker från översikten över övervakningen enligt ovan (ex frekvens, kvalitetsfaktor) och antal/andel av stationer som påverkas (särskilt för kontrollerande övervakning och när det är möjligt även för operativ övervakning) För närvarande pågår anpassningen av befintlig svensk övervakning till de krav som anges i SFS 24:66 samt andra nationellt framtagna dokument för implementeringen av vattendirektivet i Sverige. Denna anpassning sker främst genom samverkansarbete på nationell, regional och lokal nivå. I de tre internationella vattendistrikten sker även samverkan med Finland och Norge. Processen med att inleda en fördjupad kartläggning och analys är påbörjad och kommer de närmaste åren att fortgå enligt tidsschemat i SFS 24:66. Denna process kommer att generera ny information och de analyser som kommer att göras kan komma att ge en ny samlad bild av tillståndet i Sveriges vatten. De övervakningsprogram som rapporteras in under 26 kommer därför under de närmast kommande åren att genomgå förändringar. Sammanfattningsvis är övervakningen av vattenmiljöer inne i ett dynamiskt skede vilket gör det svårt att beräkna omfattningen av avvikelserna. Nivå för statistisk styrka och precision som resultaten från övervakningen förväntas ge Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområdet sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten (i programområdet kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten). De olika undersökningstyper som tagits fram för respektive programområde refererar till standarder när det gäller metodik och kriterier som bör användas, beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats, Eventuella tillkommande övervakningskrav för vatten som används för uttag av dricksvatten enligt artikel VII Inom vattendistriktet finns vattenuttag för dricksvatten där uttagen är större än 1 m 3 per dag. Det motsvarar den dagliga konsumtionen hos ca 5 personer. De anläggningar som levererar mer än 1 m 3 per dag är alla kommunala vattentäkter med undantag av någon enstaka privat/samfälld anläggning. Dessa anläggningar omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om Dricksvatten och därigenom finns det ett krav på att huvudmannen/verksamhetsutövaren skall kontrollera och följa upp vattenkvaliteten. Kommunerna har tillsynsansvaret för att följa upp dessa anläggningar. Det bör ligga i huvudmannens intresse att följa upp råvattenkvalitet och kvantitet samt att följa utvecklingen av påverkan på vattenresursen, för att fortsatt kunna leverera vatten av god kvalitet. Om övervakningsprogrammet startar senare än , en kort sammanfattning om varför övervakningen är försenad Referenser/helst länkar till mer detaljerad information Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten: 25/21_3.pdf Tillämpning av flera provtagninsplatser (subsites) och hur dessa relateras till stationer Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområde sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. I programområde kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten. Tillämpning av subsites varierar mellan de olika undersökningstyperna. De undersökningstyper som används i Sverige finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning där de finns exakt beskrivna. Beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats ( under miljöövervakning. Pappersbaserade rapporter för nationell konsultation, internationell koordinering, information till allmänheten, för att beskriva upprättandet av övervakningsprogram enligt artikel 8 i WFD bifogas eller en hyperlänk anges. 17

18 KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING KUST Den kontrollerande övervakningen av kustvatten saknas i Södra Östersjöns vattendistrikt, däremot utförs operativ övervakning (se nedan). Principerna för urval gör att stationer av kontrollerande karaktär saknas. KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING KUSTVATTEN ÖVERSIKT Ytvattenkategori till vilket programmet gäller Kustvatten Antal övervakningsstationer i relation till antal vattenförekomster (VF) eller grupper av VF för varje VFtyp inom distriktet 12 stycken stationer, totalt 166 vattenförekomster inom vattenkategorin. Typ och antal skyddade områden inom övervakningsprogrammet Nitratdirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Jordbruksverket Avloppsvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket 18

19 Badvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Smittskyddsinstitutet Fiskvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Natura 2; uppföljning sker enligt direktivet först 27 Skaldjursvattendirektivet: se Länsstyrelsen i Västra Götaland Kvalitetsfaktorer som ska övervakas Biologiska faktorer Fytoplankton, Makrofyter, Bentiska evertebrater Kemiska och fysikalkemiska faktorer Vattentemperatur, Syreförhållanden, Salthalt, Näringsförhållanden Startdatum Totalt antal övervakningsstationer och frekvens som ska bli övervakade för varje kvalitetsfaktor Redovisas samlat för all kontrollerande övervakning i tabell nedan. Lista över prioriterade ämnen och/eller andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, som ska övervakas Se nedan, Sammanfattande texter KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING KUSTVATTEN SAMMANFATTANDE TEXTER Metoder/kriterier som används för att välja stationer Övervakningsprogrammet baseras på befintliga program som utförs av olika aktörer sedan ett antal år tillbaka samt reviderade övervakningsprogram på nationell nivå. Kriterier för urval är: Stationer belägna i vattenförekomster enligt 25 års rapportering med övervakning av minst två biologiska kvalitetsfaktorer samt vattenkemiska stödvariabler. Stationer med minst vattenkemisk övervakning: Stationer som ingår i det nationella miljöövervakningsnätet. Representativa stationer för transport av ämnen i avrinningsområden över nationsgränser. Insamlings och analysmetoder som ska användas för varje kvalitetsfaktor och detaljer om relevant nationell eller internationell standard Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområdet sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten (i programområdet kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten). De olika undersökningstyper som tagits fram för respektive programområde refererar till standarder när det gäller metodik och kriterier som bör användas, beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats, Metod/kriterier vid val av övervakningsfrekvenser för varje kvalitetsfaktor En genomgång av den statistiska styrkan har inte gjorts för detta program. Arbetet med detta kommer att utföras senare. Omfattningen av övervakning som avviker från översikten över övervakningen enligt ovan (ex frekvens, kvalitetsfaktor) och antal/andel av stationer som påverkas (särskilt för kontrollerande övervakning och när det är möjligt även för operativ övervakning) För närvarande pågår anpassningen av befintlig svensk övervakning till de krav som anges i SFS 24:66 samt 19

20 andra nationellt framtagna dokument för implementeringen av vattendirektivet i Sverige. Denna anpassning sker främst genom samverkansarbete på nationell, regional och lokal nivå. I de tre internationella vattendistrikten sker även samverkan med Finland och Norge. Processen med att inleda en fördjupad kartläggning och analys är påbörjad och kommer de närmaste åren att fortgå enligt tidsschemat i SFS 24:66. Denna process kommer att generera ny information och de analyser som kommer att göras kan komma att ge en ny samlad bild av tillståndet i Sveriges vatten. De övervakningsprogram som rapporteras in under 26 kommer därför under de närmast kommande åren att genomgå förändringar. Sammanfattningsvis är övervakningen av vattenmiljöer inne i ett dynamiskt skede vilket gör det svårt att beräkna omfattningen av avvikelserna. Nivå för statistisk styrka och precision som resultaten från övervakningen förväntas ge En genomgång av den statistiska styrkan har inte gjorts för detta program. Arbetet med detta kommer att utföras senare. Eventuella tillkommande övervakningskrav för vatten som används för uttag av dricksvatten enligt artikel VII Inom vattendistriktet finns vattenuttag för dricksvatten där uttagen är större än 1 m 3 per dag. Det motsvarar den dagliga konsumtionen hos ca 5 personer. De anläggningar som levererar mer än 1 m 3 per dag är alla kommunala vattentäkter med undantag av någon enstaka privat/samfälld anläggning. Dessa anläggningar omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om Dricksvatten och därigenom finns det ett krav på att huvudmannen/verksamhetsutövaren skall kontrollera och följa upp vattenkvaliteten. Kommunerna har tillsynsansvaret för att följa upp dessa anläggningar. Det bör ligga i huvudmannens intresse att följa upp råvattenkvalitet och kvantitet samt att följa utvecklingen av påverkan på vattenresursen, för att fortsatt kunna leverera vatten av god kvalitet. Om övervakningsprogrammet startar senare än , en kort sammanfattning om varför övervakningen är försenad Referenser/helst länkar till mer detaljerad information Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten: 25/21_3.pdf Tillämpning av flera provtagninsplatser (subsites) och hur dessa relateras till stationer Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområde sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten. I programområde kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten. Tillämpning av subsites varierar mellan de olika undersökningstyperna. De undersökningstyper som används i Sverige finns beskrivna i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning där de finns exakt beskrivna. Beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats ( under miljöövervakning. Pappersbaserade rapporter för nationell konsultation, internationell koordinering, information till allmänheten, för att beskriva upprättandet av övervakningsprogram enligt artikel 8 i WFD bifogas eller en hyperlänk anges. 2

21 KONTROLLERANDE KEMISK ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN Den kontrollerande kemiska övervakningen av grundvatten i Södra Östersjöns vattendistrikt. KONTROLLERANDE KEMISK ÖVERVAKNING AV GRUNDVATTEN ÖVERSIKT Vattenkategori Grundvatten Syftet med övervakningsprogrammet Ett av syftena med programmet är att inom varje avrinningsområde ge en heltäckande översikt av grundvattenvattenförekomsternas eller gruppernas kemiska status, särskilt med hänsyn till långsiktig antropogen påverkan. Programmet skall ge en bas inför upprättandet av ett operativt övervakningsprogram under resten av perioden för förvaltningsplanen. Startdatum, aktuellt eller planerat Antal grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som omfattas av övervakningsprogram 21

22 I distriktet finns enligt nuvarande avgränsningar 55 grundvattenförekomster. De har delats in i 38 grupper av förekomster. De allmänna kriterierna för att grundvattenförekomster skall kunna grupperas för övervakning är att de förekommer i likartade naturgivna förutsättningar och påverkanstryck. När det gäller de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten beaktats liksom det geologiska materialets bergartssammansättning (geokemiska egenskaper). De påverkanstryck som har kunnat beaktas är från jordbruksverksamhet uttryckt som andel åker i procent av grundvattenförekomstens areal och tätortspåverkan. Totalt antal övervakningsstationer som skall eller förväntas bli övervakade Det primära behovet löses genom 39 stationer, därutöver bedöms det finnas behov av att säkerställa provtagning för ytterligare cirka 7 stationer. Behovet kan komma att förändras i takt med att den fördjupade kartläggningen och analysen fortlöper. Totalt antal vattenskyddsområden för drickvattenuttag till vilka övervakningsstationer är knutna Frekvens för provtagning och/eller nivåmätning Se nedan, Sammanfattande texter, beskrivningar av Programområden och undersökningstyper. Förteckning över parametrar som förväntas bli övervakade Se nedan, Sammanfattande texter, beskrivningar av Programområden och undersökningstyper. Antal övervakningsstationer lokaliserade i grundvattenförekomster eller grupper av förekomster som används för dricksvatten Redovisning för övervakning av de grundvattenförekomster som är gränsöverskridande Saknas i Södra Östersjöns vattendistrikt. En översiktlig beskrivning av metoder/kriterier för urval av övervakningsstationer samt provtagningsfrekvens Provtagningsfrekvensen är beroende av den temporala variabiliteten i grundvattnets kemiska sammansättning. Den är olika för de olika ingående jonerna. Metod för bestämmande av provtagningsfrekvens finns beskriven i EN :1993 ( Water quality Sampling Part1: Guidance on the design of sampling programmes ISO 56671:198). Den finns också beskriven i Grundvattenkemi, strategier för övervakning i Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Tillämpning av metoden fordrar analysresultat från en tidsserie. Erfarenhetsmässigt är variabiliteten hos naturligt förekommande ämnen mycket låg i grundvattenförekomster i stora isälvsavlagringar. För den kontrollerande övervakningen bedöms därför ett prov per år vara tillräckligt. KONTROLLERANDE KEMISK ÖVERVAKNING GRUNDVATTEN SAMMANFATTANDE TEXTER Metod / kriterier som har använts vid valet av övervakningsstationer I distriktet finns enligt nuvarande avgränsningar 55 grundvattenförekomster. De har delats in i 38 grupper av förekomster. De allmänna kriterierna för att grundvattenförekomster skall kunna grupperas för övervakning är att de förekommer i likartade naturgivna förutsättningar och påverkanstryck. När det gäller de naturgivna förutsättningarna har bildningssättet av den geologiska avlagringen som håller grundvattenförekomsten beaktats liksom det geologiska materialets bergartssammansättning (geokemiska egenskaper). De påverkanstryck som har kunnat beaktas är från jordbruksverksamhet uttryckt som andel åker i procent av grundvattenförekomstens areal 22

23 och tätortspåverkan. Insamlings och analysmetoder som skall användas vid övervakning av grundvatten samt hänvisning till relevanta nationella och internationella standarder Det svenska miljöövervakningsprogrammet har en struktur som består av programområden med tillhörande undersökningstyper. I programområdet sötvatten ingår kategorierna sjöar, vattendrag och grundvatten (i programområdet kust och hav ingår kategorierna kustvatten och övergångsvatten). De olika undersökningstyper som tagits fram för respektive programområde refererar till standarder när det gäller metodik och kriterier som bör används (beskrivningarna finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats). Metoder för insamling och analys sker enligt manual framtagen av Naturvårdsverket, Handbok för miljöövervakning, undersökningstyp grundvatten Grundvattenkemi, strategier för övervakning. Manualen följer anvisningar angivna i: The Working Group for Environmental Monitoring Nordic Council of Ministers Standarder för insamlingsoch analysmetoder finns angivna i SGUFS 26:2, bilaga 1. Speciallösningar som skiljer sig från ovan angivet vid övervakning av gränsöverskridande övervakning Sverige saknar gränsöverskridande grundvattenförekomster. Metod / kriterier för bestämmande av provtagningsfrekvens Metoder för bestämning av provtagningsfrekvens anges i manual framtagen av Naturvårdsverket, Handbok för miljöövervakning, undersökningstyp grundvatten Grundvattenkemi, strategier för övervakning. Manualen följer anvisningar angivna i: The Working Group for Environmental Monitoring Nordic Council of Ministers Minsta godtagbara frekvens anges i SGU FS 26:2 Om övervakningsprogrammet startar senare än 22 december 26 skall en kort sammanfattning som förklarar orsakerna till försening Startdatum för kontrollerande övervakningen kemisk status är den 22 december 26. Om övervakningsprogrammen omfattar övervakningsstationer som utgörs av flera provtagningsplatser skall en kort sammanfattning av omfattningen och hur provtagningsplatserna relaterar till övervakningsstationen För den kontrollerande övervakningen finns inte flera provtagningsplatser för samma övervakningsstation Referenser, helst länkar, skall anges när mer detaljerad information finns Livsmedelsverkets föreskrifter om provtagning av dricksvatten: Pappersbaserade rapporter för nationell konsultation, internationell koordinering, information till allmänheten, för att beskriva upprättandet av övervakningsprogram enligt artikel 8 i WFD bifogas eller en hyperlänk anges. Av SGU framtagen rapport för Södra Östersjöns vattendistrikt. 23

24 SAMMANFATTNING KONTROLLERANDE ÖVERVAKNING SÖDRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT Biologiska faktorer Fytoplankton Makrofyter Påväxtalger Bottenfauna Fisk Hydromorfologi Hydrologisk regim Tidvatten Kontinuitet Morfologi Fyskem Temperatur Syre Salthalt Försurning Näringsämnen Grundvatten Grundvattennivå Syre ph Konduktivitet Nitrat Ammonium Antal stn Sjöar Vattendrag Kust Grundvatten Frekvens Antal Frekvens Antal Frekvens Antal Frekvens stn stn stn 4g/å1g/å annat 1g/å1g/3å 1g/å1g/6å 2g/å4g/å 4g/å 2g/å4g/å 2g/å4g/å 2g/å4g/å g/år 1g/år1g/3år 1g/år >2 g/år 1 >2g /år 112 g/år g/år g/år 4g/å>2g/å g/år 1 g/3 år 1/år 1g/år annat 112 g/år 112 g/år 112 g/år 112 g/år g/å1g6/å 4g/å1g6/å 4g/å1g6/å 117 >2g /år Prioriterade ämnen 33 1g/åvar4å g/år 38 2g/å1g6/å Andra ämnen i 5 4g/å 19 12g/å8g/å 38 1g/å1g6/å betydande mängd 24

25 Operativ övervakning Den operativa övervakningen ska: fastställa statusen för de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god ekologisk och kemisk status fastställa statusen i de vattenförekomster som inte uppnått god ekologisk och kemisk status bedöma de förändringar av statusen för dessa vattenförekomster som åtgärdsprogrammen resulterar i OPERATIV ÖVERVAKNING SJÖAR Den operativa övervakningen av sjöar i Södra Östersjöns vattendistrikt. 25

26 OPERATIV ÖVERVAKNING SJÖAR ÖVERSIKT Ytvattenkategori till vilket programmet gäller Sjöar Antal övervakningsstationer i relation till antal vattenförekomster (VF) eller grupper av VF för varje VFtyp inom distriktet 59 stycken stationer, totalt 429 vattenförekomster inom vattenkategorin. Typ och antal skyddade områden inom övervakningsprogrammet Nitratdirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Jordbruksverket Avloppsvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Badvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Smittskyddsinstitutet Dricksvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Statens livsmedelsverk Fiskvattendirektivet: i distriktet finns områden och övervakning enligt direktivets syften, se Naturvårdsverket Natura 2; uppföljning sker enligt direktivet först 27 Skaldjursvattendirektivet: se Länsstyrelsen i Västra Götaland Kvalitetsfaktorer som ska övervakas Biologiska faktorer Fytoplankton, Makrofyter, Fytobentos, Bentiska evertebrater, Fiskfauna Kemiska och fysikalkemiska faktorer Vattentemperatur, Syreförhållanden, Salthalt, Försurningsstatus, Näringsförhållanden Hydromorfologiska Startdatum Totalt antal övervakningsstationer och frekvens som ska bli övervakade för varje kvalitetsfaktor Redovisas samlat för all operativ övervakning i tabell nedan. Lista över prioriterade ämnen och/eller andra ämnen som släpps ut i betydande mängd, som ska övervakas Se nedan, Sammanfattande texter OPERATIV ÖVERVAKNING SJÖAR SAMMANFATTANDE TEXTER Metoder/kriterier som används för att välja stationer Övervakningsprogrammet baseras på befintliga program som utförs av olika aktörer sedan ett antal år tillbaka. Kriterier för urval är: Stationer med känd betydande påverkan med övervakning av minst två biologiska kvalitetsfaktorer samt vattenkemiska stödvariabler. Insamlings och analysmetoder som ska användas för varje kvalitetsfaktor och detaljer om relevant nationell eller internationell standard 26