SAMHÄLLSINNOVATION PÅ NYA SÄTT
|
|
- Oskar Andersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMHÄLLSINNOVATION PÅ NYA SÄTT Business Region Göteborgs uppdrag att utveckla stöd till affärsutveckling av sektorn social ekonomi Alla bilder är från aktörer som fått stöd för socialt företagande i Göteborgs Stad och är godkända för publicering. Bert-Ola Bergstrand, Nordic Impact AB
2 Bakgrund Vårt samhälle står idag inför stora förändringar. Finanskriser, klimathotet, demografiska - och sociala utmaningar har visat att vårt nuvarande sätt att leva på inte är hållbart. Detta speglas bland annat i att förtroendet för våra institutioner minskar, att våra värderingar ändras och nya entreprenöriella initiativ och innovationer växer fram. Det blir till exempel allt vanligare att människor startar företag, organisationer eller föreningar med syfte att verka samhällsförbättrande. Inför 2014 fick Business Region Göteborg (BRG) i uppdrag av Göteborgs stad att under åren stärka företagsutvecklingen inom social ekonomi genom att inrätta en utvecklingspott om 2 miljoner där befintliga och nya organisationer inom sektorn skulle kunna ansöka om stöd till förstudier/idéutveckling samt utvecklingsprojekt. Föreliggande studie har haft som utgångspunkt att dels göra en mindre undersökning kring vad som skett i projektet samt dess effekter men också leda vidare till ett antal policy-förslag på hur man skulle kunna stärka det sociala entreprenörskapet och sociala företagandet inom Göteborgsregionen. Mot detta som bakgrund har ett antal frågeställningar väglett studien. Denna rapport sammanfattar studien. Frågeställningar Frågeställningar i studien har varit följande: Vilka är motiven som ligger bakom entreprenörernas initiativ? 1
3 Vilka utmaningar finns för att utveckla initiativen? Hur har stödet fungerat för entreprenörerna? Vilka effekter har uppnåtts genom stödet? Vilken roll har BRG haft, och kan ha, i att utveckla det sociala entreprenörskapet inom Göteborgsregionen? Hur kan man supporta/utveckla det sociala entreprenörskapet/sociala företagandet framåt? Utvikning av några nyckelbegrepp Inledningsvis görs en kort beskrivning av viktigare begrepp och den kontext som organisationerna som fått stöd befinner sig i. Socialt Entreprenörskap - Socialt Företagande Socialt entreprenörskap - ibland också kallat samhällsentreprenörskap - är på ett globalt plan ett snabbväxande fenomen, som dock är relativt outforskat inom såväl akademi som politik. Begreppet socialt entreprenörskap används här för att beskriva initiativ som först och främst finns till för att skapa socialt och/eller ekologiskt värde, men som till skillnad från traditionella bidragsfinansierade ideella organisationer får sina huvudsakliga intäkter från affärsverksamhet - med andra ord genom försäljning av varor, tjänster och kunskap. Eventuell ekonomisk avkastning delas inte alls, eller i begränsad utsträckning, ut till ägare och investerare. Framför allt återinvesteras denna i den egna verksamheten eller i liknande samhälleligt orienterade initiativ. Entreprenörskapet är dessutom organisatoriskt fristående från offentlig sektor och sker i Sverige, liksom i andra länder, inom ramen för en rad olika juridiska organisationsformer; alltifrån ideella föreningar och dess internationella motsvarigheter, till kooperativ och aktiebolag. 2
4 I engelsktalande länder används uttrycket "social enterprise" som ett samlingsnamn för den typ av organisationer som sociala entreprenörer skapar. Och på många andra språk existerar liknande begrepp. Ibland används den svenska motsvarigheten "socialt företag" på detta vis. Många tongivande aktörer i Sverige har dock en smalare syn på socialt företagande vilket ofta förknippas med att erbjuda sysselsättning till individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. (Arbetsintegrerande sociala företag, ASF). Vid februaris ingång 2016 fanns det 350 registrerade sociala företag (ASF) i databasen. Några studier har genomförts för att kartlägga sociala företagssektorn. Bland annat SELUSI studien från 2010 som indikerar att sektorn sociala företag är ca 15 år gammal. Därtill visar studien att många nya små företag växer fram. Majoriteten av dessa är 1-4 år och har små intäktskällor. Ungefär 2500 personer var anställda och ytterligare 6000 deltog i olika i sysselsättningsåtgärder. (Tillväxtverket, 2012). Det finns ingen speciellt legal form för sociala företag även om det finns en form som kallas Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (SVB) som några sociala företag använder sig utav. SVB skapades dock inte primärt för att vara till för sociala företag. I mars 2016 så fanns det 107 företag som använde sig av SVB-formen. Dock är det sannolikt inte alla som skulle gå att klassificera som sociala företag. Generellt så har sociala företag formen av aktiebolag. Ideell förening, ekonomisk förening, eller stiftelseform. Majoriteten av Sociala företag har formen ideell förening. Ett fåtal har tagit formen av stiftelse. Även aktiebolagsformen förekommer. Motivet till att man använder den formen är att den kan uppfattas som tydligare bland investerare. Hybridorganisationer förekommer också som kan möjliggöra att man kan finansiera sin verksamhet såväl med bidrag som att man kan ge utdelning till eventuella aktieägare. 3
5 Studiens resultat Motiv och aktiviteter I syfte att öka förståelsen för de drivkrafter som ligger bakom de organisationer och entreprenörer som fått stöd så har frågor ställts kring deras motiv. Av svaren framgick tydligt att intentioner om att lösa någon form av samhällsutmaning är viktiga grundstenar hos entreprenörerna och de verksamheter som drivs. Ser vi till vilka typer av utmaningar som entreprenörerna strävar efter att lösa så är bilden relativt bred. I praktiken befinner sig motiven ofta i gränslandet mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna. Samtidigt är det vissa motiv som dominerar och dessa rör sig framförallt inom den sociala dimensionens landskap. Att lösa olika typer av utanförskap dominerar motiven bakom projekten, exempelvis ungdoms och integrationsproblematik. Betraktar man aktiviteterna som genomförts så är vissa mer framträdande än andra. Projekten har nätverkat, byggt plattformar och kompetensutvecklat där de bakomliggande motiven handlar om att nya relationer och kunskap ska ge tillgång till resurser och möjligheter och i förlängningen leda till bättre måluppfyllelse. När man ser på vilken organisationsform verksamheterna har så spänner det över alla verksamhetsformer. Från aktiebolag till ideella föreningar. Hinder för utveckling Ytterligare en fråga i studien har handlat om vilka utmaningar entreprenörerna har för att utveckla sina verksamheter. En naturlig skillnad finns mellan verksamheterna som går att hänföra till att de har olika målsättningar och verksamhetsformer dock sammantaget kan de två största 4
6 utfordringarna relateras till försäljning och finansiering. Bland de intervjuade är det en utmaning att sälja och finna kunder. Inte minst finns det ett visst psykologiskt motstånd att sälja sina tjänster: Ibland upplever jag det som jag försöker sälja något som borde vara gratis, det här borde ju fungera i samhället. Det känns nästan lite dumt att ta betalt för min tjänst. Verksamheterna är i regel små och saknar som regel möjligheter eller kunskaper att utveckla en tydlig marknadsorientering. Tiden prioriteras för många till aktiviteter som måste tas itu med löpande och det är därför svårt att kommersialisera tjänsterna och produkterna. Det känns som jag jobbar hela tiden så det är svårt att få tid att marknadsföra/ /Jag jobbar också halvtid på ett annat ställe. Det gör det inte lättare Tillgången till finansiering är genomgående en utmaning hos majoriteten av de intervjuade men ändå tycks de klarat av att utveckla sina verksamheter utifrån sina mål och visioner. Den mesta finansieringen har organisationerna ordnat med hjälp utav traditionella finansieringskällor: Man skulle nog kunna säga att vi har varit lite av tusenkonstnär. Det har inte varit lätt men på något sätt har det gått/ /Vi har testat det mesta som går att söka till. Det gäller att hålla i så går det. Genomgående har ingen av de intervjuade verksamheterna givit någon större avkastning och om de skulle göra det så menar de som intervjuats att man kommer återinvestera i utveckling av sina verksamheter. De finansieringskällor man testat är som regel egen insats, EU medel, Ungdomsstyrelsen, Allmänna arvsfonden, VGR medel, Tillväxtverket och Vinnova. När det gäller riskkapital så är det för de flesta ett område man har 5
7 lite kunskap och erfarenhet av, om dock en aktör erhållit socialt investeringskapital. Det finns också andra utmaningar som de intervjuade framhåller som hinder till utveckling som framför allt går att hänföra till kompetensutveckling inom olika områden som till exempel kunskap om att vara med och genomföra upphandlingar. En annan utmaning som de intervjuade framhåller är att tas på allvar i dialogen med större och mer etablerade aktörerna i samhället. Det kan handla om företag, det kan handla om offentliga aktörer. Jag upplever det som att många ser ner på oss. De tar oss liksom inte på allvar. Jag tror det skulle bli lättare om vi hade mer verktyg i vilken nytta vi faktiskt gör för samhället. Till exempel kring effektmätning. Där finns det mycket att göra. Effekter Vilka resultat har projektet lett till? Den mest påtagliga effekten hos dem som tagit emot medel är nya relationer etablerats och kunskaper förvärvats som förväntas, eller under pågående projekt redan lett till konkreta möjligheter att utveckla verksamheterna vidare. I ett fall har också ett företag etablerats. Nedan ett par röster som representerar väl de som intervjuats: Vi kunde faktiskt ta steget att anställa en person under några månader. Det har varit en viktig brygga för oss att gå vidare i utvecklingen av företaget. För oss har stödet varit perfekt i tid. Kanske inte så mycket i pengar men det ledde till att vi var tvungen att tänka till lite. Hur ska vi gå vidare framöver/ /Det ledde faktiskt fram till att vi har ett litet presentationsmaterial om vad vi gör idag. 6
8 Värt att påminna i sammanhanget är att åtta verksamheter har intervjuats och effekterna potentiellt kan vara betydligt större med tanke på att kort tid har gått sedan projekten vilket gör det svårt att överskåda långsiktiga och kringeffekter i projekten. Vidare diskussion Lärdomar och resultat Vilka lärdomar och resultat kan vi ta med oss från denna satsning och hur kan man bygga vidare på de erfarenheter som genererats inom ramen för projektet? Resultat Resultat av projektet har framkommit på olika sätt och nivåer. När det gäller resultat på projektnivå har ett stort antal aktiviteter genomförts på grund av medlen och det har varit relativt enkelt att se att de enskilda verksamheterna gynnats och därigenom indirekt också det omgivande samhället. Framför allt, som beskrevs ovan, har organisationerna fått nya kontakter som har lett till, eller förväntas leda till, nya affärer och verksamhetsutveckling. På en institutionell nivå har projektet i första hand resulterat i att BRG har öppnat upp nya möjlighetsytor och kontakter för den sociala ekonomins aktörer som man tidigare haft svårt att nå ut till. I detta avseende har BRG spelat en viktig roll som inte ska underskattas. Normalt sett är det sociala resursförvaltningen eller andra aktörer som har, eller har haft, den rollen att från det offentliga supporta aktörer inom den sociala ekonomin. Med BRG som genomförare av projektet upplever de intervjuade att större företag, 7
9 akademi och olika stadsdelar blivit mer intresserade av vad man gör inom den sociala ekonomin. Generellt sett är de intervjuade också positiva till BRGs roll i uppdraget då det öppnar upp en ganska trög struktur för nytänk. Det är en viktig signaleffekt, som en person uttryckte sig. Ett annat resultat är att staden fått en hel del nationellt och internationellt PR genom projektet. Nedan några röster från intervjuerna: Att öppna upp mot filantropiskt kapital och företag är en viktig roll som BRG kan spela/ /Och när BRG bjuder in då står ju nästan tjänstemännen i olika stadsdelarna på rad för att vara med. Det kan vi aldrig uppnå själva eller genom sociala resurs Om vi enbart har sociala resursförvaltningen som stöd så kan det leda till att vi fokuserar för mycket på att söka bidrag. Det passiviserar/ /BRG kan i detta sammanhang spela en viktig och kompletterande roll. I detta avseende har nog BRG rubbat en del cirklar genom projektet. Det är positivt, tycker jag. BRG kan satsa mer på investeringskonferenser som Connect2Capital och liknande och då också bjuda in den sociala ekonomin. Det kan direkt leda till att vi får marknadsföring och nya källor till kapital En viss kritik framkom dock i intervjuerna i att BRG genomför tjänsterna för affärsutveckling inom ramen för projektet. Dessa menade de intervjuade med fördel, eller i högre omfattning, kunde läggas på den sociala ekonomins aktörer som kanske har lättare att se vilka behov som finns hos verksamheterna. Även om projektet inte har varit så stort så ligger det en risk i att BRG blir den aktören som blir utförare av affärsutvecklingen. Vill man verkligen stärka den sociala ekonomin så borde man väl också kunna 8
10 lägga ut en del av ekonomi även i detta avseende. Det skulle också vara en signal om att vi klarar av att utveckla oss själva. Det tror jag vi alla skulle gynnas av. Den sociala ekonomin som medel eller mål en balansgång En styrka inom den sociala dimensionen av ekonomin är att den i hög grad bygger på meningsfullhet och värdegrund. Dessa dimensioner utgör och kommer sannolikt att vara en källa att finna de innovationer som kan bidra till att lösa framtidens utmaningar. Det finns dock en uppenbar risk om den sociala ekonomin och dess aktörer börjar ses som ett instrument och verktyg istället för att nyttja dess inneboende kraft. Å ena sidan är det nyttigt att föreningar ser nya möjligheter att utveckla sig, å andra sidan bör det inte leda till att fältet professionaliseras i den grad att man tappar fotfästet med sin värdegrund och blir en ersättare till välfärdstjänster, framhåller de intervjuade representanterna för den sociala ekonomin. Jag har sett exempel på hur man som förening tar in ett företagsproffs i sin styrelse, börjar ta lån och startar något AB för att verka mer legitim. Ganska snart brukar det leda till att man tappar fotfästet med värdegrunden/ /Det brukar inte sluta bra. I många fall fungerar dialogen mellan det offentliga och den sociala ekonomins aktörer bra menar de intervjuade men den måste ständigt reflekteras och förnyas. Dialogen mellan det offentliga, med dess tyngd och professionalisering, och sociala ekonomin som är relativt fragmentarisk med små verksamheter och liten ekonomi, tenderar att ske på olika villkor. Avslutande ord Institutionell innovation I den snabbföränderliga tid vi lever med alltmer komplexa utmaningar ställs nya krav på att institutioner och organisationer har en förmåga att förändras 9
11 och testa nya grepp för att kunna hantera uppkomna situationer. Nya innovationer och arenor behöver utvecklas med en relevant kunskapsproduktion och supportstruktur. Detta projekt är ett gott exempel på institutionell innovation där samarbeten initierats och utvecklats mellan aktörsgrupper som inte tidigare arbetat med varandra i syfte att utveckla nya lösningar på samhällets utmaningar. 10
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merVÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Social Innovation i Halland
VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Social Innovation i Halland 18 november 2016 Samhället står inför stora och ofta komplexa utmaningar som segregation, klyftor mellan stad och land, utanförskap och klimathot.
Läs merSamhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)
Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merRegeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation
Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation Produktion: Näringsdepartementet Omslagsbild: Maskot/Folio Artikelnummer: N2018.04 Innehållsförteckning
Läs merUtveckla socialt entreprenörskap och sociala företag
Utveckla socialt entreprenörskap och sociala företag Uppdraget Vårt gemensamma uppdrag är att skapa förutsättningar för att fler sociala entreprenörer och sociala företag ska kunna bidra till att lösa
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merFörstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag. Johanna Fredriksson Social innovation i Halland
Förstudie Arbetsintegrerade Sociala Företag Johanna Fredriksson Social innovation i Halland 2016-11-18 Bakgrund Tillväxtverket utlyste förstudiemedel Fler jobb genom arbetsintegrerade sociala företag till
Läs merFöreliggande policy avses vara styrande för Falkenbergs kommun under perioden och skall därefter revideras.
Datum 2014-07-28 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-12-16 243 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Inledning Denna policy utgår från att vårt samhälle är ekonomiskt organiserad i
Läs merPolicy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merInspel från Social Entrepreneurship Network
Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna
Läs merTillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson
Tillväxtverket och sociala företag Tylösand 22 maj 2018 Helena Nyberg Brehnfors och Eva Carlsson Tillväxtverket Varför arbetar vi med socialt företagande? Ett Sverige med fler företag som vill, kan och
Läs merCivilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi
Civilsamhället Social Ekonomi Definition Omfattning - Ekonomi Linköping 20130212 Gordon Hahn 1 2 - AGENDA Vad är civilsamhället idéburet företagande social ekonomi socialt företagande Hur stor är denna
Läs merCatalyser. Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen med Gothia Forum och Innovationsplattformen samt Medtech West och Astra Zeneca Bioventure Hub
Catalyser Sahlgrenska Science Park driver Catalyser i samverkan med Business Region Göteborg Catalyser finansieras av Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen Samverkansgrupp: Västra Götalandsregionen
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer
Läs merVälkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan
Välkomna till dagens mini-seminarium om social ekonomi, civilsamhället, samverkan Dialog med Regional utveckling 7 november Några begrepp och fakta Västra Götalandsregionens samverkan med och stöd till
Läs merRegeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.
Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens
Läs merIDÉBUREN SEKTOR I BLEKINGE Kartläggning 2015
IDÉBUREN SEKTOR I BLEKINGE Kartläggning 2015 1 Om kartläggningen Kartläggningen rör den idéburna sektorn i Blekinge, utifrån statistik gällande år 2015, hämtad från Statistiska centralbyrån. Statistiken
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S) Socialt företagande arbetsintegrerande sociala företag
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2173 av Annelie Karlsson m.fl. (S) Socialt företagande arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen
Läs merDnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse
Läs merUtveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län
Utveckling av regional samverkan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag i Kronobergs län Uppdrag från Region Kronoberg via Tillväxtverket från Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Näringslivsdepartementet
Läs merInbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merCoompanion. främja kooperativt företagande. affärsutveckling. regionalt, nationellt och internationellt nätverk. Vi har 25 kontor i landet
Coompanion främja kooperativt företagande affärsutveckling regionalt, nationellt och internationellt nätverk Vi har 25 kontor i landet stöd från Tillväxtverket, kommuner, Landsting och medlemmar Vad vi
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!
Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social
Läs merHandläggarutbildning Arbetsintegrerande sociala företag ASF
Handläggarutbildning Arbetsintegrerande sociala företag ASF Om Coompanion Fyrbodal Startade för drygt 30 år sedan. Finns 25 fristående Coompanion i Sverige Har i uppdrag från Tillväxtverket att arbeta
Läs merSamverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1
Samverkan med social ekonomi HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Vad är social ekonomi? Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar
Läs merRIKTLINJE ARBETSINTEGRERANDE SOCIALT FÖRETAGANDE (ASF)
RIKTLINJE ARBETSINTEGRERANDE SOCIALT FÖRETAGANDE (ASF) Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy
Läs merREGION KRONOBERGS HANDLINGSPLAN FÖR SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP
REGION KRONOBERGS HANDLINGSPLAN FÖR SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP 1 SEPTEMBER 2018 31 OKTOBER 2020 BESLUTAD 2018-09-19 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 5 SOCIALT ENTREPRENÖRSKAP FRÅN GLOBAL TILL
Läs merAtt främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun
Att främja arbetsintegrerande sociala företag exemplet Östersunds kommun Kommunens Tillväxtarbete Konkreta verktyg för att skapa ett socialt hållbart Östersund Främjande och förebyggande satsningar på
Läs merAnsökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs mersamverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Läs merSocialt företagande. Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör
Socialt företagande Tillsammans kan vi minska utanförskapet i Köping Arboga Kungsör Samordningsförbundet Västra Mälardalen står bakom satsningen på socialt företagande i KAK, Köping - Arboga - Kungsör.
Läs merVILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans.
VILKA ÄR VI? Vi är ger rådgivning och stöd till människor som vill starta företag tillsammans. ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Företagsformer Aktiebolag (SVB) Ekonomisk
Läs merÖvergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag
ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz
Läs merMotion om sociala arbetskooperativ
2008-09-29 209 474 Kommunstyrelsen 2010-02-08 40 85 Arbets- och personalutskottet 2010-01-25 19 34 Dnr 08.605-008 Motion om sociala arbetskooperativ Bilaga: KF beslut 2008-05-26 120 Ärendebeskrivning septkf33
Läs merCentrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer
Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen
Läs merInItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
Läs merDokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Läs merSAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN
Läs merRAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND
RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet
Läs merGöteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning
Läs merAnsökan om projektmedel, Mikrofonden Halland
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Dialog med samråd ålder 14 september 2016 Bakgrund samt fakta vad gäller social ekonomi Var är vi idag i arbetet med Överenskommelsen?
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merÖverenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationella Överenskommelsen Definition social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta,
Läs mer201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"
.i;1;;_,> 4:: :>[
Läs merSocialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!
Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse
Läs merINITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR
INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merBusiness Region Göteborg. Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson
Business Region Göteborg Regionen, uppdraget och visionerna Eva-Lena Albihn & Patrik Andersson Business Region Göteborg arbetar för ett starkt näringsliv och en hållbar tillväxt som skapar arbetstillfällen
Läs merSvar på motion Satsa på sociala företag!
YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige
Läs merRiktlinje för stöd till sociala företag
Riktlinje för stöd till sociala företag Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2016-12-12 Riktlinje för stöd till sociala företag Kommunfullmäktige 2016-12-12 1 (9) KSN-2016-1923
Läs merGöteborgs stad. Social ekonomi = sant
Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merGöteborgs stads samverkan med social ekonomi
Göteborgs stads samverkan med social ekonomi Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merPlattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro
Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merMiljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger
Miljö-Klimat-Energi Region Östergötland Dagens tema, 2016-09-22, Anita Jernberger Tre planeringsnivåer (för regional utveckling) Strategisk nivå (Politikens arena) Anger mål, beslutar om strategier och
Läs merIdéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne
Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Föreningen verkar genom kunskapsutveckling,
Läs merVINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07
VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.
Läs merSocialt företagande utveckling och strömningar
Socialt företagande utveckling och strömningar Sociala insatser av olika slag (ideella, offentliga och numer även kopplat 9ll begrepp som socialt entreprenörskap och socialt företagande E> ökat intresse
Läs merInnovationsbron SiSP 17/11
Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer
Läs merBarns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19
Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta
Läs merRegion Skåne. Utveckling av arbetsintegrerande sociala företag. Bilaga till beslutsförslag , dnr
Ulf Kyrling Ulf.kyrling@skane.se Datum 2016-06-27 Version Dnr 1 (7) Bilaga till beslutsförslag 2016-06-27, dnr 1602102 Utveckling av arbetsintegrerande sociala företag Skåne är på väg att positionera sig
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merSocialt företag en väg till egen försörjning
VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merMöte i Idèkom 22 september 2016
Möte i Idèkom 22 september 2016 Datum: 2016-09-22 Plats: Mötesplatsen, Järntorget. Göteborg Föreningscenter, Södra Allégatan 1 B Tid: kl 15.00-17.00 Förmöte 14.30-15.00 Kanslifunktion/sekreterare i Idékom
Läs mer11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01
Sida 40 (53) 11 Svar på skrivelse angående kompetensinventering AMN 2015-0310-01.01 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som
Läs merInformationsmöte: Ett stärkt innovationsstöd för social innovationer
Informationsmöte: Ett stärkt innovationsstöd för social innovationer Andréa Råsberg och Judit Wefer Team Social innovation 20 juni 2018 Vinnova 3,1miljarder investerade Vinnova i forskning och innovation
Läs merSociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30
Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan 14, Göteborg 2011-11-07 kl 15.00 18.30 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Rosie Rothstein, VGR Marie-Ann
Läs merPolicy för socialt företagande
Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter
Läs merHästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie
Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2
Läs merARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION
ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG EN VIKTIGT DEL AV COOMPANION Sociala hänsyn kan handla om olika delar Arbetstagares rättigheter Lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män Tillgänglighet Rättvis
Läs merFolkhälsocentrum Norrbottens läns landsting
Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns
Läs merDialogdag 22 mars 2011
Dialogdag 22 mars 2011 Ett led i överenskommelsearbetet Över 90 personer träffades en kväll i mars, i Hjällbo kyrka, för att tillsammans ge underlag för överenskommelsen mellan den sociala ekonomin och
Läs merPrioriteringar 2015 Program för social ekonomi
Prioriteringar 2015 Program för social ekonomi Insatsområden 1. Social innovation och socialt entreprenörskap 2. Opinionsarbete, kunskapsspridning och kompetensutveckling 3. Sociala ekonomins förutsättningar
Läs merPolitiskt initiativ från majoriteten - Utred möjligheter att avknoppa sociala företag av verksamheter som drivs i kommunal regi - återrappporterin
Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänstemannayttrande 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ från majoriteten - Utred
Läs merNya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
Läs merEn andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid
En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merNyanländas företagande
Enskild motion MP1608 Motion till riksdagen 2018/19:1398 av Maria Ferm m.fl. (MP) Nyanländas företagande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merÖverenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10
Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:
Läs merGör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs mer