VERSION 2012 Att vända på stenar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERSION 2012 Att vända på stenar"

Transkript

1 VERSION 2012 Att vända på stenar Exempel på jämställdhetsintegrering från några verksamheter inom Stockholms läns landsting till och med 2011

2 Ulrika Gellerstedt, Personalstrateg, SLL Birgitta Hübinette, Utbildningsledare, Centrum för genusmedicin, KI Karin Schenck-Gustafsson, Jämställdhetsstrateg, SLL och Centrum för genusmedicin, KI

3 Innehåll Inledning 4 Sammanfattning av några projekt 5 Redovisning av projekt Redovisning av projekt till och med Slutkommentar 28 Register 29 Fotografer: Anna Molander, Joachim Belaieff, Solveig Edlund, Ingela Wåhlstrand, Medicinsk bild, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. barbroproduktionab, Shutterstock. 3

4 Inledning Att utbilda chefer och handläggare i jämlikhet och jämställdhet. Stockholms läns landsting ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet för invånarna i länet. Vi ska också sträva efter att utjämna olikheter som uppstått genom att vi behandlas olika utifrån kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella egenskaper. Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras och att resurserna fördelas på ett rättvist och jämställt sätt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämställdhetsintegrering är den strategi och metod som regeringen bestämt ska prägla landets jämställdhetsarbete. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska integreras i all verksamhet för att bland annat uppnå en jämställd medborgarservice. Som första landsting i Sverige driver Stockholms läns landsting en Certifierad jämlikhets- och jämställdhetsutbildning för såväl chefer som handläggare. Många har redan deltagit i denna mycket uppskattade utbildning. Syftet med utbildningen är att chefer respektive handläggare utvecklar en grundläggande kompetens om mänskliga rättigheter och jämlikhet. Särskild vikt läggs vid jämställdhet och genusperspektiv och dess betydelse ur både ett arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv för att kunna leda och stödja en jämlik och jämställd verksamhet för länets medborgare. I utbildningen ingår förutom kunskap om jämlikhet, med fokus på jämställdhet och genus, även kunskap om organisationsstruktur, organisationskultur och förändringsarbete. Fakta, statistik och såväl svensk som internationell forskning utifrån ett samhälls-, organisations- och individperspektiv presenteras. Det ingår även ett avsnitt om genusmedicin där betydelsen av könsuppdelad statistik och genusanalys i vården betonas. Evidensbaserad kunskap inom genusmedicin ingår. Målet med utbildningen är att deltagarna ska kunna omsätta förvärvade kunskaper i praktisk handling. Utbildningen pågår cirka ett halvår med fem aktiva seminarietillfällen. Dessutom ingår en hemuppgift, kopplad till den egna verksamheten, som ska ge inspiration till fortsatt arbete. Dessa praktiska exempel kan ses som stenar vi vänder på och för varje sten vi vänder, så uppkommer ofta ett antal nya frågeställningar om varför det ser olika ut. Dessa stenar samlas i en kunskapsbank som finns tillgänglig på sll-intranätet. Denna skrift är en sammanställning av några av dessa hemuppgifter/projekt. Sammanställningen visar prov på verksamhetsutveckling i praktiken. Hur verksamheter kan förbättras och utvecklas så att det blir till gagn för både kvinnor och män. Att göra det osynliga synligt Ökad kunskap medvetenhet förhållningssätt 4

5 Sammanfattning av några projekt Snabbresumé över några projekt, såväl nya som äldre. På följande sidor kan du läsa om några av de hemuppgifter/projekt som gjorts under den Certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildningen genom åren. Sammanfattningen nedan ger en bild av bredden på de redovisade uppgifterna. Inledningsvis något kort om projekt som genomförts till och med Uppföljningen av tvättsäcksprojektet från en hudavdelning redovisas. I studien konstaterades bland annat att manliga patienter i högre grad vårdades med ljusterapi och insmörjning, kvinnorna skickades hem med recept för egenbehandling. På Folktandvården gjordes en utredning om varför pojkar i mindre grad än flickor kommer till tandvården, någonting som kan få betydelse för den framtida folkhälsan hos män. Från en geriatrisk avdelning utreddes varför manliga patienter vårdades längre än kvinnliga, trots jämförbara sjukdomstillstånd. Från en patologklinik rapporteras att obduktionsfrekvensen var högre för män trots att färre dödsfall inträffade hos män, alltså en underrepresentation av kvinnor ända in i döden. Från en BB-avdelning ville man göra något åt att papporna ofta blir marginaliserade vilket ledde till missnöje hos föräldraparen. Till en infektionsmottagning med HIV-patienter kom fler män än kvinnor och homosexuella män började sin antivirala behandling tidigare än heterosexuella män. På en vårdcentral framkom det att de kvinnliga distriktsläkarna hade högre sjukfrånvaron än de manliga och att man kunde minska kvinnliga läkares sjukskrivningar genom att anpassa antalet patienter till graden av arbetstid. På samma vårdcentral kunde man även få ned antalet besök av kvinnliga patienter genom att införa adekvat behandling av urinvägsbesvär inkluderande inköp av en gynstol. Ambulanssjukvården var bekymrad över att det fanns för få kvinnliga ambulanssjukvårdare och de kvinnliga patienterna klagade över dåligt bemötande. Smittskyddsenheten undersökte MRSA-hanteringen i samband med inläggning på sjukhus. På en röntgenavdelning utreddes varför kvinnor fick vänta en vecka längre på magnetröntgenundersökning jämfört med män. Från ett habiliteringscentrum undersöktes köns- och genusskillnader bland brukarna och insatser från centrat. I en annan habiliteringsorganisation, med ansvar för ungdomar, fann man att utbudet inte svarade mot pojkarnas behov när de blev vuxna. Centrum för Allmänmedicin undersökte hur manliga och kvinnliga studenter på läkarnas grundutbildning utvärderade sin kliniska placering på vårdcentralen och hur de bedömde sina lärare. Här är några nedslag bland de hemuppgifter/projekt som genomfördes 2011: En undersökning inom Folktandvården gjordes av uteblivna tandläkarbesök i en vuxen population. Slutsatsen i undersökningen är att tidiga insatser i barn- och ungdomstandvården kan leda till färre uteblivna planerade tandläkarbesök även i vuxentandvården. En undersökning på Infektionsakuten, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, visade att kvinnliga patienter fick vänta längre innan de fick träffa en läkare och få sin antibiotikabehandling jämfört med manliga patienter. En kartläggning från Plastikmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, antyder att kvinnor påverkar tidpunkten för besöket mer än män och att fler kvinnor upplever att läkarbesöket är för kort för att få relevant information. På Anestesikliniken, Södersjukhuset AB, utreddes städrutinerna för anestesibord. et visade att den manliga personalen inte blev lika frustrerad som den kvinnliga om det var oordning. På Boo vårdcentral hade man under en längre period registrerat förmaksflimmerpatienters blodtryck, blodfettsnivåer och läkemedelsbehandling. Man kunde konstatera att kvinnors blodfetter sjönk kraftigare än männens, trots att männen fick mer blodfettsänkande mediciner. Männen fick även fler blodtrycksmediciner, oftast trippelbehandling. Trots detta nådde fler kvinnor målblodtrycket. I den följande redovisningen kan du läsa mer om dessa projekt. 5

6 Redovisning av projekt 2011 inom ramen för Certifierad jämlikhets- och jämställdhetsutbildning för chefer respektive handläggare inom Stockholms läns landsting Redovisningen nedan är exempel på hemuppgifter/ projekt som genomförts inom utbildningen. Uteblivande från tandvårdsbesök i en vuxen population Folktandvården i Stockholms län AB Klinkcheferna Pia Skott, Jessica Tarander, Annika Lindmark och Ann Lindström Tidigare arbete som presenterats visade att pojkar mellan 3-19 år uteblir från planerade tandläkarbesök i högre grad än flickor i samma ålder. Syfte Att undersöka om uteblivande från planerade tandläkarbesök även gäller den vuxna åldersgruppen. Tre kliniker valdes ut att delta i undersökningen; Täby kyrkby, Solna och Hallonbergen. Journalsystemet (T4) användes för att analysera bokade besök. Mätperioden omfattade besök registrerade mellan (samma mätperiod som den tidigare barnstudien) unika besök analyserades med avseende på kön och socioekonomiskt område. Det förelåg en förhöjd risk för uteblivande i åldersgruppen unga män år i jämförelse med kvinnor i samma ålder. Socioekonomiskt svaga områden hade större problematik med uteblivna besök än de mera socioekonomiskt stabila. Det totala bekymret med uteblivna planerade tandläkarbesök är förhållandevis litet i den vuxna åldersgruppen. Slutsats Tidiga insatser i barn- och ungdomstandvården, i linje med det tidigare arbetets förslag, kan leda till färre uteblivna planerade tandläkarbesök även i vuxentandvården. 6

7 Genusperspektiv på akutmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionskliniken Specialistläkare Anna Linnér Frågeställning Får svårt sjuka kvinnor och män träffa läkare lika snabbt och får de ett lika snabbt omhändertagande på akutmottagningen? Finns det könsskillnader när det gäller den tid det tar till att få träffa läkare på akuten och den tid det tar till att få rätt antibiotika på akutmottagningen? Svår sepsis och septisk chock är svåra infektionstillstånd förenade med mycket hög dödlighet, upp till 60 procent i vissa studier. Tidigt korrekt handläggande av dessa patienter är avgörande för att minska risken för dödlighet. Vissa studier menar att det inte har någon betydelse alls, andra har visat att dödligheten är högre hos män och ytterligare andra att det kvinnliga könet utgör en större risk att dö. Att identifiera könsskillnader är av stor vikt och kan visa att både miljöaspekter och biologiska faktorer påverkar utgången för dessa patienter. Syfte Att kartlägga och upptäcka eventuella könsskillnader i omhändertagandet av patienterna. Att, om skillnader fanns, arbeta aktivt för att belysa problemet och genomföra förändring av attityder och verksamhetsrutiner i syfte att minska eventuella könsskillnader. En retrospektiv journalstudie av 43 patienter med svår sepsis och septisk chock som handlades initialt på infektionsakuten. 43 patienter inkluderades, 60 procent män och 40 procent kvinnor. Medelåldern var 63 år och svårighetsgraden av själva sjukdomen var densamma hos båda könen (enligt APACHE-score). Följande tre parametrar analyserades: Tiden det tog till att få träffa en läkare. Tiden det tog till att få antibiotika ordinerat efter ankomst till akuten. Tiden det tog till att antibiotika intogs efter det att patienten hade blivit bedömd av läkare. Mediantiden för att träffa en läkare var 20 minuter. De flesta patienterna, 63 procent, blev bedömda av läkare inom 30 minuter och 98 procent inom 60 minuter. Kvinnliga patienter väntade i 32 minuter på en läkarbedömning jämfört med de manliga patienterna som väntade i 12 minuter, vilket är en signifikant skillnad. Vad gäller antibiotika fick hela gruppen antibiotika inom 76 minuter efter läkarens bedömning. De kvinnliga patienterna fick vänta signifikant längre tid på att få antibiotika, en mediantid på 144 minuter jämfört med 67 minuter för männen. Det förelåg inte någon skillnad i diagnoser mellan de två grupperna. Slutsats Analys av patientmaterialet uppvisade signifikanta könsskillnader i både tid till att träffa en läkare och tid till adekvat antibiotikabehandling. Denna skillnad är oroväckande då tidigt omhändertagande av svårt sjuka infektionspatienter är avgörande för utgången av sjukdomstillstånden. Ytterligare studier krävs för att säkerställa slutsatsen. 7

8 Kvinnor och män på plastikmottagningen, ur ett genusperspektiv Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Rekonstruktiv plastikkirurgi Verksamhetschef Johan Rinder Frågeställning Uppfattar kvinnor och män läkarbesök på plastikmottagningen olika? En patientenkät som tidigare skickats till 200 patienter som varit på plastikmottagningen studerades. 128 personer svarade, varav 69 procent kvinnor och 28 procent män. 3 procent av de som svarade uppgav inte könstillhörighet. Syfte Att undersöka om kvinnor och män uppfattar sina besök på plastikmottagningen olika. Genomgång av tidigare utsänd patientenkät. Följande skillnader uppmärksammades vid granskningen av enkätsvaren: Påstående/fråga Män % Kvinnor % Jag ringde själv och bokade tid 3 24 Jag kom fram med en gång 9 22 Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för besöket? 3 16 Frågade läkaren dig om tidigare sjukdomar eller hälsoproblem som kunde vara relevanta för besöket? När du frågade läkaren om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? Hade du frågor om din vård eller behandling som du ville ställa till läkaren men inte gjorde? 9 17 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med läkaren om det? Kände du förtroende för din läkare? Fick du tillräcklig tid hos läkaren? Slutsats Kvinnor påverkar tidpunkten för besöket mer aktivt än män. Kvinnor uppfattar att tiden för besöket är otillräcklig för att besvara relevanta frågor ur deras perspektiv. Tidsbristen kan vara en bidragande orsak till lägre förtroende för läkaren bland kvinnorna. 8

9 Tolkbehov ur ett genusperspektiv Capio S:t Görans sjukhus, Fysiologiska kliniken Biomedicinsk analytiker Mojgan Montakhaby Frågeställning Behöver kvinnliga patienter med utländsk bakgrund tolk oftare än män? Många invandrarkvinnor har i sin kultur ansvar för att vara hemma och ta hand om barn medan mannen har hand om försörjningsdelen i familjen. Detta kan innebära att kvinnorna inte lär sig svenska så snabbt som männen och därmed har större behov av tolk i kontakt med sjukvården. Syfte Att undersöka om tolk oftare beställdes till kvinnor med utländsk bakgrund än till män med utländsk bakgrund. Statistikgranskning från två olika tolkförmedlingar (Stockholms tolkförmedling och Semantix) under perioden mars-juni Inga könsskillnader kunde konstateras när det gäller beställning av tolk till kvinnor respektive män med utländsk bakgrund under den aktuella perioden. Antalet var 39 kvinnor och 39 män där tolk beställdes. Följdfrågor Kan vården bli mer jämlik till alla patienter när det gäller information om undersökningar, om vi översätter våra kallelser till olika språk och om vi lägger in informationen på hemsidan? Kan antalet tolkbeställningar minska till följd av det? 9

10 Väntetiden från beslut om gråstarrsoperation till bokad operationstid en jämförelse mellan kvinnor och män S:t Eriks Ögonsjukhus AB Sjuksköterska Irene Bartha Johansson Frågeställning Är det någon skillnad mellan kvinnor och män när det gäller att få de snabbast tillgängliga operationstiderna? Den största patientgruppen på kliniken är patienter med gråstarr (katarakt). Patientflödet sker genom att remiss skickas från husläkare, optiker och andra ögonkliniker till S:t Eriks ögonsjukhus. (Väntetid.) Efter detta kallas patienten till en förundersökning. Om det föreligger katarakt bokas patienten in på en operationstid. (Väntetid.) Efter operation och läkningstid sker en efterkontroll och ett remissvar skickas till den som remitterat patienten. Stickprov genomfördes från förundersökningslistor mellan perioden maj 2010 februari patienter ingick i undersökningen varav 52 kvinnor och 48 män. Kvinnor och män väntar lika länge mellan beslut om operation och operationstid. Reflektion I nuläget erbjuds patienterna ofta operationstid så snabbt efter förundersökningen att de ibland önskar flytta fram sin operationstid av privata och/eller av praktiska skäl. 10

11 Städrutiner för anestesibord och utrustning vid Södersjukhuset Södersjukhuset AB, Anestesikliniken Chefsjuksköterska Lisbeth Agouridis Frågeställning Finns det en skillnad i synsättet på städning och påfyllnad av bord och anestesiutrustning hos kvinnor och män och finns det olikhet i synsättet mellan åldersgrupperna? Målet är att alla medarbetare har en samsyn om vikten av städning och påfyllnad i operationssalen. På anestesiavdelningen fanns en irritation bland medarbetarna över hur städning och påfyllning av material skedde inne på operationssalarna. Eftersom patientsäkerheten kunde påverkas av brister i hygienen eller om utrustning saknas, blev det viktigt att utreda frågan. Könssammansättningen i arbetsgruppen hade förändrats och blivit mer jämställd i och med att antalet manliga anestesisjuksköterskor ökat kraftigt. Drygt hälften, 57 personer, svarade på enkäten, 48 kvinnor och 9 män. Ur jämställdhetsperspektiv fanns det en klar skillnad mellan könen hur man svarade. Det var också en skillnad vad gällde ålder, kvinnor över 40 år kände mer frustration när städrutinerna inte fungerade. Flertalet ansåg att städning av utrustningen och anestesiborden var mycket viktigt. Många gav också praktiska förslag till hur man rapporterade över till annan kollega när man själv inte hann ställa i ordning sitt bord och sin utrustning. Många efterfrågade signeringslista för att påminna om det egna ansvaret, för att kunna ge återkoppling, samt att innehållsförteckning ska finnas och följas. Reflektion Lägre svarsfrekvens än förväntat, trots den ständigt aktuella frågan. Männen kände inte samma frustration som sina kvinnliga kollegor när bord och utrustning inte var rätt omhändertagna. En enkätundersökning genomfördes till 97 medarbetare under perioden maj september 2011 med frågeställningar om städrutiner och påfyllnad inne på salarna. 11

12 Tankar om vård ur ett genusperspektiv på Boo vårdcentral Stockholms läns sjukvårdsområde, Boo vårdcentral Verksamhetschef Lena Pomerleau och bitr. verksamhetschef Marianne Rudelius 30 procent av patienterna hade BMI registrerat i journalen. Av de patienter som får medicinering mot högt blodtryck är det vanligare att män har så kallad trippelbehandling, 9 procent män och 6 procent kvinnor. Förändring av kolesterolvärde över tid Frågeställning Förekomst, riskfaktorer och behandling av patienter med förmaksflimmer. 6,8 Utveckling genomsnitt totalkolesterol Genomsnitt Totalkolesterol, kvinnor Genomsnitt Totalkolesterol, män Journalgenomgångar av 279 patienter med förmaksflimmer, 129 kvinnor och 150 män. 6,6 6,4 6,6 6,5 6,4 6,3 Blodtrycks- och kolesterolregistrering Män % Kvinnor % 6,2 6,0 5,8 6,0 6,0 5,8 5,8 5,9 6,0 5,7 5,8 6,1 Blodtryck registrerat Kolesterol registrerat ,6 5,4 5,7 5,6 5,6 5,3 5,5 Observationer förmaksflimmer Män % Kvinnor % Uppgift om blodtryck saknas 11 3 Trippelbehandling 9 6 Blodtryck 140/ ,2 5, ,1 År Högt LDL-kolesterol (farliga) Kolesterolsänkande behandling BMI 27 (fetma) BMI 25 (normalvikt) 5 18 För fler män än kvinnor saknas uppgift om blodtryck i journalen, 11 procent män och 3 procent kvinnor. Reflektion Bland förmaksflimmerpatienter har kvinnors kolesterolvärden sjunkit, männens är oförändrat trots att männen fick mer medicin. Man kan undra varför? Kan det bero på livsstil? 12

13 13

14 Redovisning av projekt till och med 2010 Genusskillnader in på bara skinnet Tvättsäcksprojektet Danderyds Sjukhus AB, Hudkliniken Verksamhetschef Filippa Nyberg Frågeställning Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än tvättsäckarna i damernas duschrum? Ovanstående fråga ställdes av en sjuksköterska vid hudklinikens samverkansmöte på Danderyds Sjukhus. Den frågan ledde till denna studie. Studien valde ett kostnadsjämförande perspektiv för att belysa i vilken grad den offentligt finansierade sjukvårdsbudgeten stöder kvinnor respektive män. Manliga patienter vårdades i högre grad på mottagningen med ljusterapi och insmörjning. Kvinnliga patienter skickades hem med recept för egenbehandling. Det visade sig också att männen ofta fick för många ljusbehandlingar vilket inte heller är bra. Studien konstaterade i sin analys avsevärt högre kostnader för männens behandling i offentlig vård och att kvinnors egenbehandling i hemmet subventionerar männens behandling. Studien genomfördes under Arbetet fortsatte med att en uppföljning genomfördes 2004 och ytterligare en Under 2007 såg man att kvinnor och män fick ljusbehandling i samma omfattning. Vid sista uppföljningen fann man att fler patienter avslutade ljusbehandlingen i tid när återbesök gavs till alla med informationssamtal hos läkare om fortsatt egenvård. När målet skärptes, informationstillfällena ökade och var individbaserade kände mottagningen att de nått ända fram. Det man hade lärt sig var: Vikten av att alla är informerade. Vikten av tillräcklig förståelse inom området. Att förvissa sig om att all personal anammat det förändrade arbetssättet. Skillnader mellan kvinnor och män i följsamhet till ordinerad behandling, förstärks/godkänns av vårdpersonalen. Referenser Osika, Ingrid Tvättsäcksprojektet, Läkartidningen 2005, Oct 3-9; 102 (40) ,

15 Jämställd barntandvård Delrapport av ett utvecklingsarbete Folktandvården AB, Solna och Hallonbergen Klinikchef Katarina Wadstein Inom folktandvården arbetar alla mottagningar enligt Folktandvårdens kariespreventionsprogram för barn och ungdomar. Programmet bygger bland annat på kunskap om barns olika tandhälsa och levnadsvillkor och har intentionen att utjämna dessa skillnader. I en handlingsplan för Barnkonventionen ingår flera aktiviteter för att ojämlikheten i tandhälsan ska minska. I en förstudie framkom att pojkar i större utsträckning än flickor uteblev från undersökningar, framförallt i de övre tonåren samt förskoleåldern. Studien genomfördes mellan åren och omfattade patienter. Syfte Att utreda om denna skillnad är statistiskt signifikant i ett större urval där uteblivande hos alla barn under flera år analyseras. Om skillnader finns, arbeta med att åstadkomma förändrade verksamhetsrutiner i syfte att sänka frekvensen av uteblivande tandvårdsbesök. Analys av Folktandvården i Stockholms läns journalsystem T4. Det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor i åldrarna 3 19 år när det gäller uteblivande från inbokade tandvårdsbesök. Av materialet på patienter uteblev dessa patienter gånger under en 4 års period. Skillnaden mellan flickors och pojkars uteblivandefrekvens är tydlig på alla folktandvårdens 63 kliniker i länet. Skillnaderna är små i de lägre åldrarna, men uppvisar runt 11 års ålder en statistisk signifikant skillnad. Totalt över alla åldrar är risken för att pojkar uteblir från inbokade besök 19 procent större än för flickor. Störst är skillnaden i 19 års ålder, där risken för att pojkar uteblir är 37 procent större än för flickor. Slutsats Uteblivande hos barn och ungdomar genererar en stor mängd icke utnyttjad behandlingstid. Om uteblivandefrekvensen kan minskas hos båda könen skulle det innebära en stor företagsekonomisk vinst. Om pojkars uteblivande minskas till samma nivå som flickors, skulle det leda till ett årligt tillskott av 3,25 miljoner SEK. Fortsatta studier är planerade: Ta reda på varför pojkar uteblir mer än flickor. Utvärdera svaren från undersökningarna och analysera om verksamheten kan ändra sitt beteende eller sina rutiner i syfte att minska skillnaderna. Ta fram en handlingsplan och pröva olika angreppssätt. Utvärdera testmetoderna och effekten av dessa. Implementera eventuella verksamhetsförändringar och rutiner som kan leda till en mer jämställd vård mellan pojkar och flickor i Folktandvården Stockholmslän AB. Något som också bör nämnas är kopplingen mellan dålig tandhälsa och utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar. Om utvecklingen med uteblivna besök hos tandvården fortsätter och pojkars tandhälsa försämras, kan detta då i framtiden leda till att ett större antal pojkar/män utvecklar hjärt-kärlsjukdom? I Sverige har det startats en stor studie inom detta område (Parokrank) där man prospektivt skall kartlägga betydelsen av tandhälsa och framtida sjukdomar. Studien är ett samarbete mellan tandläkare och hjärtläkare. Här är köns- och genusperspektivet mycket viktigt. 15

16 Vårdplanerar vi på ett jämlikt sätt? Danderyds Sjukhus AB, Geriatriska kliniken Chefsjuksköterska Brigithe Johansson Tidigare arbete som presenterats i utbildningssammanhang visade att de manliga patienterna har längre vårdtider än de kvinnliga på geriatrisk avdelning. Syfte Att granska vårdplaneringsprocessen, för att se om skillnader görs mellan män och kvinnor i den hanteringen. 60 patienter valdes slumpmässigt ut. Urvalet utgjordes av knappt 10 procent av de patienter som vårdades på avdelningen mer än en dag under ett år. Alla patienter vårdplaneras inte. Gruppen granskade 6 olika frågeställningar: Patientens genomsnittsålder? Vilken dag efter intagningsdatum kallar man till vårdplanering? Hur många dagar efter kallelsedagen blir patienten utskrivningsklar? Hur många dagar efter kallelsen går patienten hem? Skrevs patienten ut till hemmet eller annat och vad hände sen? Hur lång var sjukhusvistelsen? Männen vårdades i genomsnitt 2 dagar längre än kvinnorna på sjukhuset. Männen kallades 2 dagar senare än kvinnorna till vårdplanering och detta kan ha fördröjt vårdtiden. Ojämställt ända in i döden? Korrelation mellan avlidna och obduktion Karolinska Universitetslaboratoriet, Klinisk Patologi/Cytologi Enhetschef Kerstin Petersson Stf enhetschef Diari Ghafouri Frågeställning Är det någon skillnad i antal män och kvinnor som obduceras? I studien ingick alla avlidna personer som var registrerade på kliniken mellan år Dessa dödsfall var av naturlig art och omfattade inte de dödsfall som skickades till rättsmedicinsk avdelning för obduktion. Studie av data från klinikens laboratoriedatasystem. Granskningen visade att trots färre antal dödsfall bland män, gjordes fler obduktioner på män jämfört med kvinnor. Alltså en underrepresentation av kvinnor ända in i döden. Diskussion Tolkas symptom och sjukdomar olika av läkarna beroende på om den avlidna är man eller kvinna? Finns en bristande kunskap om kvinnors sjukdomar? Då avlidna kvinnors ålder är högre, finns då risk att man antar att kvinnor oftare dör en naturlig död och därför inte behöver obduceras? Kan anhörigas önskemål vara ett skäl till att färre kvinnor obduceras? Följdfrågor Är det rimligt, går det att göra något åt detta? Ska något göras? 16

17 Hur pappor upplever bemötande på BB Danderyds Sjukhus AB, Kvinnokliniken Sektionschef gynekolog Eva Östlund Chefsbarnmorska Nicole Silverstolpe Frågeställning Blir papporna marginaliserade på BB? Tidigare studier har visat att papporna ofta blir marginaliserade på BB. Föräldraparet kan känna sig missnöjt om inte pappan involveras i vården. Vid hög belastning på kliniken minskar utrymmet för papporna, vilket kan resultera i större missnöje. En inventering (enkätundersökning) av hur den gravida kvinnan och hennes partner upplevde hur de blev bemötta på klinikens alla avdelningar genomfördes. Diskussioner på arbetsplatsträffar om jämställdhetsfrågor ur flera perspektiv arrangerades i anslutning till studien. En föreläsning om jämlikt föräldraskap med utgångspunkt från pappans roll ordnades som uppföljning. Till föreläsningen inbjöds all personal att delta. Av klinikens cirka 330 anställda, deltog 232 i utbildningen. När startar HIV-behandling för män och kvinnor? Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionskliniken Chefsjuksköterska Helena Brodin Heap Vid infektionsmottagningen behandlades totalt 795 patienter, av dessa var 62 procent män (494) och 38 procent kvinnor (301). Följande smittvägar var aktuella: 54 % smittade via heterosexuellt umgänge 22,3 % smittade via intravenöst missbruk 18,9 % smittade via homo- bisexuellt umgänge 2,5 % okänd orsak 1,1 % smittade via blodtransfusion 0,4 % smittade via överföring från mor till barn Följande var patienternas ursprung: Män 65 % européer, 35 % icke-européer Kvinnor 38 % européer, 62 % icke-européer Genomgång av ett slumpmässigt urval från journaluppgifter vid Infektionsmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Föreläsningen ledde till nya diskussioner på arbetsplatsträffarna samt en ökad förståelse för den komplicerade roll som även pappan har. Aktuell forskning visar att delaktighet för bägge föräldrarna är mycket viktigt under hela vårdkedjan och bidrar till större trygghet i föräldraskapet. Det fanns inte någon skillnad mellan män och kvinnor beträffande när de började sin behandling efter smittoupptäckt enligt journaluppgifterna. Däremot noterades att homosexuella män började sin antivirala behandling tidigare än heterosexuella män. 17

18 Jämställdhet för manliga och kvinnliga patienter och manliga och kvinnliga läkare på en vårdcentral undersökningsrum samt kompetens och kunskap hos läkarna inom området saknades. Resurserna stod alltså inte i proportion till antalet besök. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, Hässelby vårdcentral Verksamhetschef Erik Lucht Verksamhetsperspektiv Alla på vårdcentralen tyckte att de arbetade på en jämställd arbetsplats och att manliga och kvinnliga patienter sökte vård lika mycket. Arbetsgivarperspektiv Det framkom att sjukfrånvaron var högre bland de kvinnliga än de manliga läkarna. Diskussioner fördes om orsakerna till detta. De flesta kvinnliga läkarna arbetade deltid mest på grund av barnledighet. Dock hade de inte fått sin arbetsbörda anpassad, så antalet listade patienter förblev detsamma trots mindre arbetstid. Detta innebar att de hade lika många besök som tidigare. Framtagande och genomgång av statistik. Statistiken visade att de flesta kvinnliga patienterna sökte för inkontinens och urinvägsproblem. Dessutom återkom dessa kvinnor mycket oftare än de manliga patienterna till vårdcentralen för vård och behandling. Detta berodde på att kvinnorna erhöll upprepade antibiotikakurer som inte hjälpte eftersom den verkliga orsaken till besvären inte har gått att få fram. Orsak Osaken till kvinnornas besvär var oftast inte urinvägsinfektion utan uretrit och framfall. Ett gynekologiskt Åtgärder för bägge problemen Ett gynekologiskt undersökningsrum ordnades på vårdcentralen. Man såg till att antalet patienter per läkare anpassades efter tjänstgöringstid, det vill säga läkare med deltidstjänst blev ansvariga för färre antal patienter. Färre återbesök hos kvinnliga patienter med urinvägsinfektionsproblem på grund av adekvat behandling vid första besöket. Lägre sjukfrånvaro bland de kvinnliga distriktsläkarna. 18

19 Varför upplever fler kvinnor än män att de får dåligt bemötande inom ambulanssjukvården? Ambulanssjukvården i Stockholm AB, AISAB. Enhetschef Peter Fredriksson med flera. Frågeställning Varför upplever just kvinnorna sig utsatta för dåligt bemötande? AISAB är ett landstingsägt bolag med ca 200 fast anställda varav ca 30 procent är kvinnor. AISAB utför ca ambulanstransporter varje år. Varje dag sker möten mellan personal, patienter, anhöriga och andra aktörer. Ett antal av dessa möten upplevs som mindre bra vad gäller bemötande. Under 2007 fick AISAB 24 externa avvikelser inrapporterade, varav 13 handlade om bemötande, där kvinnorna rapporterade att de i högre grad blivit sämre bemötta än männen (9 st respektive 4 st). Under 2008 inkom 21 externa avvikelser varav 12 handlade om kvinnor och 2 om män och 1 avvikelse handlade om barn. Bildandet av en analysgrupp som sammanställer avvikelserapporterna och ytterligare en arbetsgrupp som arbetar med: Framtagande av en handlingsplan samt utbildningsmaterial om bemötande. Analysgruppen ska träffas minst 4 gånger per år. Utbildning ska ske av samtlig personal. Uppföljningen av insatserna ska ske på APT samt en genomgång av avvikelserna varje kvartal. Kartläggning av viktiga faktorer som påverkar bemötandet. Syfte Att på kort sikt finna förbättringsmöjligheter utifrån patientens, anhörigas och andra aktörers erfarenheter och upplevelser av bemötande. Målet på lång sikt är att minska antalet avvikelser och fortsätta arbeta aktivt med bemötande genom rätt kunskap. 19

20 Varför ökar inte antalet kvinnliga ambulanssjuksköterskor? Varför slutar kvinnorna? Ambulanssjukvården i Stockholm AB, AISAB. Enhetschef Camilla Florin, enhetschef Kenneth Lavrell Frågeställning Varför ökar inte andelen kvinnliga anställda, när det främst anställts kvinnor sedan 2005? Varför slutar fler kvinnor än män inom ambulanssjukvården? Är det yngre nyanställda som slutar eller är det de äldre kvinnorna? Är det kvinnliga ambulanssjukvårdare eller sjuksköterskor som slutar? Varför slutar man? Handlar det om trivsel, nytt jobb eller om lönen? Hur ser det ut i samhället? Är kvinnorna i allmänhet mer benägna än män att byta jobb? Inom AISAB är 100 ambulanssjukvårdare och 104 sjuksköterskor anställda. Det finns även administrativ personal samt personal som sköter bårtransporter. Företaget har cirka 30 procent kvinnor anställda inom hela företaget och så har det sett ut de 5 senaste åren. 1. Inventering av könsfördelning. 2. Översyn av rekryteringsprocessen vid anställning av chefer och övrig personal. 3. Analys av vilka som slutar och vad det kan bero på. De yrkeskategorier som är representerade är antingen ambulanssjukvårdare eller sjuksköterskor med vidareutbildning inom ambulanssjukvården. Könsfördelningen är 136 män och 68 kvinnor varav 71 män och 29 kvinnor bland ambulanstransportörerna och 65 män och 39 kvinnor bland gruppen sjuksköterskor. I gruppen chefer finns 7 stationschefer, 5 män och 2 kvinnor samt 10 gruppchefer, 9 män och en kvinna. Varje år nyanställs cirka personer. Anledningen till att det är fler sjuksköterskor som slutar, jämfört med ambulanssjukvårdare, kan vara att det finns flera möjligheter till andra arbeten för sjuksköterskor än för ambulanssjukvårdare. Eftersom det sedan 2005 anställts mest kvinnliga sjuksköterskor, är det kanske den gruppen som slutat på grund av att området inte var det rätta för dem? Ett annat skäl kan vara att man möts av kulturkrockar. Behöver AISAB eftersträva en jämnare könsfördelning eller kan man vara nöjd med att det är cirka 30 procent kvinnor anställda? Intervju med VD Åke Östman, AISAB: Åke påtalar vikten av att alla talar samma språk, alla chefer har därför genomgått SLL:s jämställdhetsutbildning och handläggarna står nu i tur att gå utbildningen. Han berättar vidare att det har satsats mycket på att arbeta med bemötande. Steg 1: Improvisationsteatern användes för att framställa exempel byggt på autentiska fall med genusanknytning. Steg 2: Resonemang fördes kring målgruppen som AISAB styr sina uppdrag emot, det vill säga 54 procent av alla uppdrag är mot kvinnor, där 63 procent av de äldre kvinnorna kommer från geriatriken. Siffran för externa klagomål under 2009 var 6, alltså en sänkning. Det känns bra att konstatera att det går åt rätt håll eftersom vi satsat på bemötandet hos våra anställda. AISAB lämnar också ut en enkät vid prio 2- och prio 3- larm och denna ska fyllas i och sen sammanställas. I den ingår frågor om bemötande. Jämställdheten är en del av vardagen säger Åke. AISAB har låg sjukfrånvaro bland sina anställda, dock har kvinnorna dubbelt så hög sjukfrånvaro. Det som också framkommit är att många sjukdagar inte kan kopplas till arbetet. Sjuktalen har tenderat till att jämna ut sig mellan könen. 20

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Förord 3 Inledning 4 SLL:s verksamhet gentemot länets invånare 7 SLL som arbetsgivare 9 Strategier 10 Anvisningar för införande av SLL:s jämställdhetspolicy

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys.

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Magnus Appert Kommunhälsan Box 611 391 26 Kalmar Telefon 0480 450182 Fax 0480 450199 E-post magnus.appert@kalmar.se Handledare: Överläkare Bodil Persson

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23

Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Likabehandlingsplan för Åklagarmyndigheten 2012-2014 ÅM-A 2012-0296 Reviderad 2012-04-23 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ORGANISATION... 3 3 DEFINITIONER... 3 3.1 Definition av mångfald... 3 3.2

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Handläggare: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 2015-02-03 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-19 PaN A1412-00343-43 Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-1017 Ärendet I ärendet föreligger förvaltningens jämställdhets-

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda.

Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda. Kvinnors kranskärl är för små för det instrument vi ska använda. Förslag till en jämställd vård januari 2008 www.centerpartiet.se Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Jämställd vård en kvalitetsfråga...6

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 REGION GOTLAND Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Jämställdhetsplan 2012 2014 (Beslutad i GVN 2011 12 21) 1. Inledning Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens jämställdhetsplan för 2012 till

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten

Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten sida (5) Utvärdering enligt utvärderingsplan råd- och stödverksamheten Enligt utvärderingsplanen för 007 ska ett antal brukarundersökningar genomföras. En av dem ska enligt utvärderingsplanen undersöka

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut

Anmälan av delegationsbeslut LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-05-21 58 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Dnr PS 2012-0007 Produktionsstyrelsen beslutar

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Klamydiasmittspårning

Klamydiasmittspårning Klamydiasmittspårning 2007 Projektledare: Annbritt Lidfeldt Kurator Verksamheten för Hud-och Könssjukvård SU/Sahlgrenska Göteborg CVU Rapportserie 2008: 30 Klamydiasmittspårning Projektansvarig: Namn:

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer