VERSION 2012 Att vända på stenar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERSION 2012 Att vända på stenar"

Transkript

1 VERSION 2012 Att vända på stenar Exempel på jämställdhetsintegrering från några verksamheter inom Stockholms läns landsting till och med 2011

2 Ulrika Gellerstedt, Personalstrateg, SLL Birgitta Hübinette, Utbildningsledare, Centrum för genusmedicin, KI Karin Schenck-Gustafsson, Jämställdhetsstrateg, SLL och Centrum för genusmedicin, KI

3 Innehåll Inledning 4 Sammanfattning av några projekt 5 Redovisning av projekt Redovisning av projekt till och med Slutkommentar 28 Register 29 Fotografer: Anna Molander, Joachim Belaieff, Solveig Edlund, Ingela Wåhlstrand, Medicinsk bild, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. barbroproduktionab, Shutterstock. 3

4 Inledning Att utbilda chefer och handläggare i jämlikhet och jämställdhet. Stockholms läns landsting ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet för invånarna i länet. Vi ska också sträva efter att utjämna olikheter som uppstått genom att vi behandlas olika utifrån kön, etnisk eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller andra individuella egenskaper. Alla verksamheter inom landstinget ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras och att resurserna fördelas på ett rättvist och jämställt sätt mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård, trafik och service som landstinget ger. Jämställdhetsintegrering är den strategi och metod som regeringen bestämt ska prägla landets jämställdhetsarbete. Det innebär att jämställdhetsperspektivet ska integreras i all verksamhet för att bland annat uppnå en jämställd medborgarservice. Som första landsting i Sverige driver Stockholms läns landsting en Certifierad jämlikhets- och jämställdhetsutbildning för såväl chefer som handläggare. Många har redan deltagit i denna mycket uppskattade utbildning. Syftet med utbildningen är att chefer respektive handläggare utvecklar en grundläggande kompetens om mänskliga rättigheter och jämlikhet. Särskild vikt läggs vid jämställdhet och genusperspektiv och dess betydelse ur både ett arbetsgivar- och verksamhetsperspektiv för att kunna leda och stödja en jämlik och jämställd verksamhet för länets medborgare. I utbildningen ingår förutom kunskap om jämlikhet, med fokus på jämställdhet och genus, även kunskap om organisationsstruktur, organisationskultur och förändringsarbete. Fakta, statistik och såväl svensk som internationell forskning utifrån ett samhälls-, organisations- och individperspektiv presenteras. Det ingår även ett avsnitt om genusmedicin där betydelsen av könsuppdelad statistik och genusanalys i vården betonas. Evidensbaserad kunskap inom genusmedicin ingår. Målet med utbildningen är att deltagarna ska kunna omsätta förvärvade kunskaper i praktisk handling. Utbildningen pågår cirka ett halvår med fem aktiva seminarietillfällen. Dessutom ingår en hemuppgift, kopplad till den egna verksamheten, som ska ge inspiration till fortsatt arbete. Dessa praktiska exempel kan ses som stenar vi vänder på och för varje sten vi vänder, så uppkommer ofta ett antal nya frågeställningar om varför det ser olika ut. Dessa stenar samlas i en kunskapsbank som finns tillgänglig på sll-intranätet. Denna skrift är en sammanställning av några av dessa hemuppgifter/projekt. Sammanställningen visar prov på verksamhetsutveckling i praktiken. Hur verksamheter kan förbättras och utvecklas så att det blir till gagn för både kvinnor och män. Att göra det osynliga synligt Ökad kunskap medvetenhet förhållningssätt 4

5 Sammanfattning av några projekt Snabbresumé över några projekt, såväl nya som äldre. På följande sidor kan du läsa om några av de hemuppgifter/projekt som gjorts under den Certifierade jämlikhets- och jämställdhetsutbildningen genom åren. Sammanfattningen nedan ger en bild av bredden på de redovisade uppgifterna. Inledningsvis något kort om projekt som genomförts till och med Uppföljningen av tvättsäcksprojektet från en hudavdelning redovisas. I studien konstaterades bland annat att manliga patienter i högre grad vårdades med ljusterapi och insmörjning, kvinnorna skickades hem med recept för egenbehandling. På Folktandvården gjordes en utredning om varför pojkar i mindre grad än flickor kommer till tandvården, någonting som kan få betydelse för den framtida folkhälsan hos män. Från en geriatrisk avdelning utreddes varför manliga patienter vårdades längre än kvinnliga, trots jämförbara sjukdomstillstånd. Från en patologklinik rapporteras att obduktionsfrekvensen var högre för män trots att färre dödsfall inträffade hos män, alltså en underrepresentation av kvinnor ända in i döden. Från en BB-avdelning ville man göra något åt att papporna ofta blir marginaliserade vilket ledde till missnöje hos föräldraparen. Till en infektionsmottagning med HIV-patienter kom fler män än kvinnor och homosexuella män började sin antivirala behandling tidigare än heterosexuella män. På en vårdcentral framkom det att de kvinnliga distriktsläkarna hade högre sjukfrånvaron än de manliga och att man kunde minska kvinnliga läkares sjukskrivningar genom att anpassa antalet patienter till graden av arbetstid. På samma vårdcentral kunde man även få ned antalet besök av kvinnliga patienter genom att införa adekvat behandling av urinvägsbesvär inkluderande inköp av en gynstol. Ambulanssjukvården var bekymrad över att det fanns för få kvinnliga ambulanssjukvårdare och de kvinnliga patienterna klagade över dåligt bemötande. Smittskyddsenheten undersökte MRSA-hanteringen i samband med inläggning på sjukhus. På en röntgenavdelning utreddes varför kvinnor fick vänta en vecka längre på magnetröntgenundersökning jämfört med män. Från ett habiliteringscentrum undersöktes köns- och genusskillnader bland brukarna och insatser från centrat. I en annan habiliteringsorganisation, med ansvar för ungdomar, fann man att utbudet inte svarade mot pojkarnas behov när de blev vuxna. Centrum för Allmänmedicin undersökte hur manliga och kvinnliga studenter på läkarnas grundutbildning utvärderade sin kliniska placering på vårdcentralen och hur de bedömde sina lärare. Här är några nedslag bland de hemuppgifter/projekt som genomfördes 2011: En undersökning inom Folktandvården gjordes av uteblivna tandläkarbesök i en vuxen population. Slutsatsen i undersökningen är att tidiga insatser i barn- och ungdomstandvården kan leda till färre uteblivna planerade tandläkarbesök även i vuxentandvården. En undersökning på Infektionsakuten, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, visade att kvinnliga patienter fick vänta längre innan de fick träffa en läkare och få sin antibiotikabehandling jämfört med manliga patienter. En kartläggning från Plastikmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, antyder att kvinnor påverkar tidpunkten för besöket mer än män och att fler kvinnor upplever att läkarbesöket är för kort för att få relevant information. På Anestesikliniken, Södersjukhuset AB, utreddes städrutinerna för anestesibord. et visade att den manliga personalen inte blev lika frustrerad som den kvinnliga om det var oordning. På Boo vårdcentral hade man under en längre period registrerat förmaksflimmerpatienters blodtryck, blodfettsnivåer och läkemedelsbehandling. Man kunde konstatera att kvinnors blodfetter sjönk kraftigare än männens, trots att männen fick mer blodfettsänkande mediciner. Männen fick även fler blodtrycksmediciner, oftast trippelbehandling. Trots detta nådde fler kvinnor målblodtrycket. I den följande redovisningen kan du läsa mer om dessa projekt. 5

6 Redovisning av projekt 2011 inom ramen för Certifierad jämlikhets- och jämställdhetsutbildning för chefer respektive handläggare inom Stockholms läns landsting Redovisningen nedan är exempel på hemuppgifter/ projekt som genomförts inom utbildningen. Uteblivande från tandvårdsbesök i en vuxen population Folktandvården i Stockholms län AB Klinkcheferna Pia Skott, Jessica Tarander, Annika Lindmark och Ann Lindström Tidigare arbete som presenterats visade att pojkar mellan 3-19 år uteblir från planerade tandläkarbesök i högre grad än flickor i samma ålder. Syfte Att undersöka om uteblivande från planerade tandläkarbesök även gäller den vuxna åldersgruppen. Tre kliniker valdes ut att delta i undersökningen; Täby kyrkby, Solna och Hallonbergen. Journalsystemet (T4) användes för att analysera bokade besök. Mätperioden omfattade besök registrerade mellan (samma mätperiod som den tidigare barnstudien) unika besök analyserades med avseende på kön och socioekonomiskt område. Det förelåg en förhöjd risk för uteblivande i åldersgruppen unga män år i jämförelse med kvinnor i samma ålder. Socioekonomiskt svaga områden hade större problematik med uteblivna besök än de mera socioekonomiskt stabila. Det totala bekymret med uteblivna planerade tandläkarbesök är förhållandevis litet i den vuxna åldersgruppen. Slutsats Tidiga insatser i barn- och ungdomstandvården, i linje med det tidigare arbetets förslag, kan leda till färre uteblivna planerade tandläkarbesök även i vuxentandvården. 6

7 Genusperspektiv på akutmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionskliniken Specialistläkare Anna Linnér Frågeställning Får svårt sjuka kvinnor och män träffa läkare lika snabbt och får de ett lika snabbt omhändertagande på akutmottagningen? Finns det könsskillnader när det gäller den tid det tar till att få träffa läkare på akuten och den tid det tar till att få rätt antibiotika på akutmottagningen? Svår sepsis och septisk chock är svåra infektionstillstånd förenade med mycket hög dödlighet, upp till 60 procent i vissa studier. Tidigt korrekt handläggande av dessa patienter är avgörande för att minska risken för dödlighet. Vissa studier menar att det inte har någon betydelse alls, andra har visat att dödligheten är högre hos män och ytterligare andra att det kvinnliga könet utgör en större risk att dö. Att identifiera könsskillnader är av stor vikt och kan visa att både miljöaspekter och biologiska faktorer påverkar utgången för dessa patienter. Syfte Att kartlägga och upptäcka eventuella könsskillnader i omhändertagandet av patienterna. Att, om skillnader fanns, arbeta aktivt för att belysa problemet och genomföra förändring av attityder och verksamhetsrutiner i syfte att minska eventuella könsskillnader. En retrospektiv journalstudie av 43 patienter med svår sepsis och septisk chock som handlades initialt på infektionsakuten. 43 patienter inkluderades, 60 procent män och 40 procent kvinnor. Medelåldern var 63 år och svårighetsgraden av själva sjukdomen var densamma hos båda könen (enligt APACHE-score). Följande tre parametrar analyserades: Tiden det tog till att få träffa en läkare. Tiden det tog till att få antibiotika ordinerat efter ankomst till akuten. Tiden det tog till att antibiotika intogs efter det att patienten hade blivit bedömd av läkare. Mediantiden för att träffa en läkare var 20 minuter. De flesta patienterna, 63 procent, blev bedömda av läkare inom 30 minuter och 98 procent inom 60 minuter. Kvinnliga patienter väntade i 32 minuter på en läkarbedömning jämfört med de manliga patienterna som väntade i 12 minuter, vilket är en signifikant skillnad. Vad gäller antibiotika fick hela gruppen antibiotika inom 76 minuter efter läkarens bedömning. De kvinnliga patienterna fick vänta signifikant längre tid på att få antibiotika, en mediantid på 144 minuter jämfört med 67 minuter för männen. Det förelåg inte någon skillnad i diagnoser mellan de två grupperna. Slutsats Analys av patientmaterialet uppvisade signifikanta könsskillnader i både tid till att träffa en läkare och tid till adekvat antibiotikabehandling. Denna skillnad är oroväckande då tidigt omhändertagande av svårt sjuka infektionspatienter är avgörande för utgången av sjukdomstillstånden. Ytterligare studier krävs för att säkerställa slutsatsen. 7

8 Kvinnor och män på plastikmottagningen, ur ett genusperspektiv Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Rekonstruktiv plastikkirurgi Verksamhetschef Johan Rinder Frågeställning Uppfattar kvinnor och män läkarbesök på plastikmottagningen olika? En patientenkät som tidigare skickats till 200 patienter som varit på plastikmottagningen studerades. 128 personer svarade, varav 69 procent kvinnor och 28 procent män. 3 procent av de som svarade uppgav inte könstillhörighet. Syfte Att undersöka om kvinnor och män uppfattar sina besök på plastikmottagningen olika. Genomgång av tidigare utsänd patientenkät. Följande skillnader uppmärksammades vid granskningen av enkätsvaren: Påstående/fråga Män % Kvinnor % Jag ringde själv och bokade tid 3 24 Jag kom fram med en gång 9 22 Fick du möjlighet att påverka dag och tidpunkt för besöket? 3 16 Frågade läkaren dig om tidigare sjukdomar eller hälsoproblem som kunde vara relevanta för besöket? När du frågade läkaren om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? Hade du frågor om din vård eller behandling som du ville ställa till läkaren men inte gjorde? 9 17 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd eller din behandling, hade du möjlighet att prata med läkaren om det? Kände du förtroende för din läkare? Fick du tillräcklig tid hos läkaren? Slutsats Kvinnor påverkar tidpunkten för besöket mer aktivt än män. Kvinnor uppfattar att tiden för besöket är otillräcklig för att besvara relevanta frågor ur deras perspektiv. Tidsbristen kan vara en bidragande orsak till lägre förtroende för läkaren bland kvinnorna. 8

9 Tolkbehov ur ett genusperspektiv Capio S:t Görans sjukhus, Fysiologiska kliniken Biomedicinsk analytiker Mojgan Montakhaby Frågeställning Behöver kvinnliga patienter med utländsk bakgrund tolk oftare än män? Många invandrarkvinnor har i sin kultur ansvar för att vara hemma och ta hand om barn medan mannen har hand om försörjningsdelen i familjen. Detta kan innebära att kvinnorna inte lär sig svenska så snabbt som männen och därmed har större behov av tolk i kontakt med sjukvården. Syfte Att undersöka om tolk oftare beställdes till kvinnor med utländsk bakgrund än till män med utländsk bakgrund. Statistikgranskning från två olika tolkförmedlingar (Stockholms tolkförmedling och Semantix) under perioden mars-juni Inga könsskillnader kunde konstateras när det gäller beställning av tolk till kvinnor respektive män med utländsk bakgrund under den aktuella perioden. Antalet var 39 kvinnor och 39 män där tolk beställdes. Följdfrågor Kan vården bli mer jämlik till alla patienter när det gäller information om undersökningar, om vi översätter våra kallelser till olika språk och om vi lägger in informationen på hemsidan? Kan antalet tolkbeställningar minska till följd av det? 9

10 Väntetiden från beslut om gråstarrsoperation till bokad operationstid en jämförelse mellan kvinnor och män S:t Eriks Ögonsjukhus AB Sjuksköterska Irene Bartha Johansson Frågeställning Är det någon skillnad mellan kvinnor och män när det gäller att få de snabbast tillgängliga operationstiderna? Den största patientgruppen på kliniken är patienter med gråstarr (katarakt). Patientflödet sker genom att remiss skickas från husläkare, optiker och andra ögonkliniker till S:t Eriks ögonsjukhus. (Väntetid.) Efter detta kallas patienten till en förundersökning. Om det föreligger katarakt bokas patienten in på en operationstid. (Väntetid.) Efter operation och läkningstid sker en efterkontroll och ett remissvar skickas till den som remitterat patienten. Stickprov genomfördes från förundersökningslistor mellan perioden maj 2010 februari patienter ingick i undersökningen varav 52 kvinnor och 48 män. Kvinnor och män väntar lika länge mellan beslut om operation och operationstid. Reflektion I nuläget erbjuds patienterna ofta operationstid så snabbt efter förundersökningen att de ibland önskar flytta fram sin operationstid av privata och/eller av praktiska skäl. 10

11 Städrutiner för anestesibord och utrustning vid Södersjukhuset Södersjukhuset AB, Anestesikliniken Chefsjuksköterska Lisbeth Agouridis Frågeställning Finns det en skillnad i synsättet på städning och påfyllnad av bord och anestesiutrustning hos kvinnor och män och finns det olikhet i synsättet mellan åldersgrupperna? Målet är att alla medarbetare har en samsyn om vikten av städning och påfyllnad i operationssalen. På anestesiavdelningen fanns en irritation bland medarbetarna över hur städning och påfyllning av material skedde inne på operationssalarna. Eftersom patientsäkerheten kunde påverkas av brister i hygienen eller om utrustning saknas, blev det viktigt att utreda frågan. Könssammansättningen i arbetsgruppen hade förändrats och blivit mer jämställd i och med att antalet manliga anestesisjuksköterskor ökat kraftigt. Drygt hälften, 57 personer, svarade på enkäten, 48 kvinnor och 9 män. Ur jämställdhetsperspektiv fanns det en klar skillnad mellan könen hur man svarade. Det var också en skillnad vad gällde ålder, kvinnor över 40 år kände mer frustration när städrutinerna inte fungerade. Flertalet ansåg att städning av utrustningen och anestesiborden var mycket viktigt. Många gav också praktiska förslag till hur man rapporterade över till annan kollega när man själv inte hann ställa i ordning sitt bord och sin utrustning. Många efterfrågade signeringslista för att påminna om det egna ansvaret, för att kunna ge återkoppling, samt att innehållsförteckning ska finnas och följas. Reflektion Lägre svarsfrekvens än förväntat, trots den ständigt aktuella frågan. Männen kände inte samma frustration som sina kvinnliga kollegor när bord och utrustning inte var rätt omhändertagna. En enkätundersökning genomfördes till 97 medarbetare under perioden maj september 2011 med frågeställningar om städrutiner och påfyllnad inne på salarna. 11

12 Tankar om vård ur ett genusperspektiv på Boo vårdcentral Stockholms läns sjukvårdsområde, Boo vårdcentral Verksamhetschef Lena Pomerleau och bitr. verksamhetschef Marianne Rudelius 30 procent av patienterna hade BMI registrerat i journalen. Av de patienter som får medicinering mot högt blodtryck är det vanligare att män har så kallad trippelbehandling, 9 procent män och 6 procent kvinnor. Förändring av kolesterolvärde över tid Frågeställning Förekomst, riskfaktorer och behandling av patienter med förmaksflimmer. 6,8 Utveckling genomsnitt totalkolesterol Genomsnitt Totalkolesterol, kvinnor Genomsnitt Totalkolesterol, män Journalgenomgångar av 279 patienter med förmaksflimmer, 129 kvinnor och 150 män. 6,6 6,4 6,6 6,5 6,4 6,3 Blodtrycks- och kolesterolregistrering Män % Kvinnor % 6,2 6,0 5,8 6,0 6,0 5,8 5,8 5,9 6,0 5,7 5,8 6,1 Blodtryck registrerat Kolesterol registrerat ,6 5,4 5,7 5,6 5,6 5,3 5,5 Observationer förmaksflimmer Män % Kvinnor % Uppgift om blodtryck saknas 11 3 Trippelbehandling 9 6 Blodtryck 140/ ,2 5, ,1 År Högt LDL-kolesterol (farliga) Kolesterolsänkande behandling BMI 27 (fetma) BMI 25 (normalvikt) 5 18 För fler män än kvinnor saknas uppgift om blodtryck i journalen, 11 procent män och 3 procent kvinnor. Reflektion Bland förmaksflimmerpatienter har kvinnors kolesterolvärden sjunkit, männens är oförändrat trots att männen fick mer medicin. Man kan undra varför? Kan det bero på livsstil? 12

13 13

14 Redovisning av projekt till och med 2010 Genusskillnader in på bara skinnet Tvättsäcksprojektet Danderyds Sjukhus AB, Hudkliniken Verksamhetschef Filippa Nyberg Frågeställning Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum alltid mycket fullare och måste tömmas oftare än tvättsäckarna i damernas duschrum? Ovanstående fråga ställdes av en sjuksköterska vid hudklinikens samverkansmöte på Danderyds Sjukhus. Den frågan ledde till denna studie. Studien valde ett kostnadsjämförande perspektiv för att belysa i vilken grad den offentligt finansierade sjukvårdsbudgeten stöder kvinnor respektive män. Manliga patienter vårdades i högre grad på mottagningen med ljusterapi och insmörjning. Kvinnliga patienter skickades hem med recept för egenbehandling. Det visade sig också att männen ofta fick för många ljusbehandlingar vilket inte heller är bra. Studien konstaterade i sin analys avsevärt högre kostnader för männens behandling i offentlig vård och att kvinnors egenbehandling i hemmet subventionerar männens behandling. Studien genomfördes under Arbetet fortsatte med att en uppföljning genomfördes 2004 och ytterligare en Under 2007 såg man att kvinnor och män fick ljusbehandling i samma omfattning. Vid sista uppföljningen fann man att fler patienter avslutade ljusbehandlingen i tid när återbesök gavs till alla med informationssamtal hos läkare om fortsatt egenvård. När målet skärptes, informationstillfällena ökade och var individbaserade kände mottagningen att de nått ända fram. Det man hade lärt sig var: Vikten av att alla är informerade. Vikten av tillräcklig förståelse inom området. Att förvissa sig om att all personal anammat det förändrade arbetssättet. Skillnader mellan kvinnor och män i följsamhet till ordinerad behandling, förstärks/godkänns av vårdpersonalen. Referenser Osika, Ingrid Tvättsäcksprojektet, Läkartidningen 2005, Oct 3-9; 102 (40) ,

15 Jämställd barntandvård Delrapport av ett utvecklingsarbete Folktandvården AB, Solna och Hallonbergen Klinikchef Katarina Wadstein Inom folktandvården arbetar alla mottagningar enligt Folktandvårdens kariespreventionsprogram för barn och ungdomar. Programmet bygger bland annat på kunskap om barns olika tandhälsa och levnadsvillkor och har intentionen att utjämna dessa skillnader. I en handlingsplan för Barnkonventionen ingår flera aktiviteter för att ojämlikheten i tandhälsan ska minska. I en förstudie framkom att pojkar i större utsträckning än flickor uteblev från undersökningar, framförallt i de övre tonåren samt förskoleåldern. Studien genomfördes mellan åren och omfattade patienter. Syfte Att utreda om denna skillnad är statistiskt signifikant i ett större urval där uteblivande hos alla barn under flera år analyseras. Om skillnader finns, arbeta med att åstadkomma förändrade verksamhetsrutiner i syfte att sänka frekvensen av uteblivande tandvårdsbesök. Analys av Folktandvården i Stockholms läns journalsystem T4. Det finns stora skillnader mellan pojkar och flickor i åldrarna 3 19 år när det gäller uteblivande från inbokade tandvårdsbesök. Av materialet på patienter uteblev dessa patienter gånger under en 4 års period. Skillnaden mellan flickors och pojkars uteblivandefrekvens är tydlig på alla folktandvårdens 63 kliniker i länet. Skillnaderna är små i de lägre åldrarna, men uppvisar runt 11 års ålder en statistisk signifikant skillnad. Totalt över alla åldrar är risken för att pojkar uteblir från inbokade besök 19 procent större än för flickor. Störst är skillnaden i 19 års ålder, där risken för att pojkar uteblir är 37 procent större än för flickor. Slutsats Uteblivande hos barn och ungdomar genererar en stor mängd icke utnyttjad behandlingstid. Om uteblivandefrekvensen kan minskas hos båda könen skulle det innebära en stor företagsekonomisk vinst. Om pojkars uteblivande minskas till samma nivå som flickors, skulle det leda till ett årligt tillskott av 3,25 miljoner SEK. Fortsatta studier är planerade: Ta reda på varför pojkar uteblir mer än flickor. Utvärdera svaren från undersökningarna och analysera om verksamheten kan ändra sitt beteende eller sina rutiner i syfte att minska skillnaderna. Ta fram en handlingsplan och pröva olika angreppssätt. Utvärdera testmetoderna och effekten av dessa. Implementera eventuella verksamhetsförändringar och rutiner som kan leda till en mer jämställd vård mellan pojkar och flickor i Folktandvården Stockholmslän AB. Något som också bör nämnas är kopplingen mellan dålig tandhälsa och utvecklandet av hjärt-kärlsjukdomar. Om utvecklingen med uteblivna besök hos tandvården fortsätter och pojkars tandhälsa försämras, kan detta då i framtiden leda till att ett större antal pojkar/män utvecklar hjärt-kärlsjukdom? I Sverige har det startats en stor studie inom detta område (Parokrank) där man prospektivt skall kartlägga betydelsen av tandhälsa och framtida sjukdomar. Studien är ett samarbete mellan tandläkare och hjärtläkare. Här är köns- och genusperspektivet mycket viktigt. 15

16 Vårdplanerar vi på ett jämlikt sätt? Danderyds Sjukhus AB, Geriatriska kliniken Chefsjuksköterska Brigithe Johansson Tidigare arbete som presenterats i utbildningssammanhang visade att de manliga patienterna har längre vårdtider än de kvinnliga på geriatrisk avdelning. Syfte Att granska vårdplaneringsprocessen, för att se om skillnader görs mellan män och kvinnor i den hanteringen. 60 patienter valdes slumpmässigt ut. Urvalet utgjordes av knappt 10 procent av de patienter som vårdades på avdelningen mer än en dag under ett år. Alla patienter vårdplaneras inte. Gruppen granskade 6 olika frågeställningar: Patientens genomsnittsålder? Vilken dag efter intagningsdatum kallar man till vårdplanering? Hur många dagar efter kallelsedagen blir patienten utskrivningsklar? Hur många dagar efter kallelsen går patienten hem? Skrevs patienten ut till hemmet eller annat och vad hände sen? Hur lång var sjukhusvistelsen? Männen vårdades i genomsnitt 2 dagar längre än kvinnorna på sjukhuset. Männen kallades 2 dagar senare än kvinnorna till vårdplanering och detta kan ha fördröjt vårdtiden. Ojämställt ända in i döden? Korrelation mellan avlidna och obduktion Karolinska Universitetslaboratoriet, Klinisk Patologi/Cytologi Enhetschef Kerstin Petersson Stf enhetschef Diari Ghafouri Frågeställning Är det någon skillnad i antal män och kvinnor som obduceras? I studien ingick alla avlidna personer som var registrerade på kliniken mellan år Dessa dödsfall var av naturlig art och omfattade inte de dödsfall som skickades till rättsmedicinsk avdelning för obduktion. Studie av data från klinikens laboratoriedatasystem. Granskningen visade att trots färre antal dödsfall bland män, gjordes fler obduktioner på män jämfört med kvinnor. Alltså en underrepresentation av kvinnor ända in i döden. Diskussion Tolkas symptom och sjukdomar olika av läkarna beroende på om den avlidna är man eller kvinna? Finns en bristande kunskap om kvinnors sjukdomar? Då avlidna kvinnors ålder är högre, finns då risk att man antar att kvinnor oftare dör en naturlig död och därför inte behöver obduceras? Kan anhörigas önskemål vara ett skäl till att färre kvinnor obduceras? Följdfrågor Är det rimligt, går det att göra något åt detta? Ska något göras? 16

17 Hur pappor upplever bemötande på BB Danderyds Sjukhus AB, Kvinnokliniken Sektionschef gynekolog Eva Östlund Chefsbarnmorska Nicole Silverstolpe Frågeställning Blir papporna marginaliserade på BB? Tidigare studier har visat att papporna ofta blir marginaliserade på BB. Föräldraparet kan känna sig missnöjt om inte pappan involveras i vården. Vid hög belastning på kliniken minskar utrymmet för papporna, vilket kan resultera i större missnöje. En inventering (enkätundersökning) av hur den gravida kvinnan och hennes partner upplevde hur de blev bemötta på klinikens alla avdelningar genomfördes. Diskussioner på arbetsplatsträffar om jämställdhetsfrågor ur flera perspektiv arrangerades i anslutning till studien. En föreläsning om jämlikt föräldraskap med utgångspunkt från pappans roll ordnades som uppföljning. Till föreläsningen inbjöds all personal att delta. Av klinikens cirka 330 anställda, deltog 232 i utbildningen. När startar HIV-behandling för män och kvinnor? Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Infektionskliniken Chefsjuksköterska Helena Brodin Heap Vid infektionsmottagningen behandlades totalt 795 patienter, av dessa var 62 procent män (494) och 38 procent kvinnor (301). Följande smittvägar var aktuella: 54 % smittade via heterosexuellt umgänge 22,3 % smittade via intravenöst missbruk 18,9 % smittade via homo- bisexuellt umgänge 2,5 % okänd orsak 1,1 % smittade via blodtransfusion 0,4 % smittade via överföring från mor till barn Följande var patienternas ursprung: Män 65 % européer, 35 % icke-européer Kvinnor 38 % européer, 62 % icke-européer Genomgång av ett slumpmässigt urval från journaluppgifter vid Infektionsmottagningen vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Föreläsningen ledde till nya diskussioner på arbetsplatsträffarna samt en ökad förståelse för den komplicerade roll som även pappan har. Aktuell forskning visar att delaktighet för bägge föräldrarna är mycket viktigt under hela vårdkedjan och bidrar till större trygghet i föräldraskapet. Det fanns inte någon skillnad mellan män och kvinnor beträffande när de började sin behandling efter smittoupptäckt enligt journaluppgifterna. Däremot noterades att homosexuella män började sin antivirala behandling tidigare än heterosexuella män. 17

18 Jämställdhet för manliga och kvinnliga patienter och manliga och kvinnliga läkare på en vårdcentral undersökningsrum samt kompetens och kunskap hos läkarna inom området saknades. Resurserna stod alltså inte i proportion till antalet besök. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, Hässelby vårdcentral Verksamhetschef Erik Lucht Verksamhetsperspektiv Alla på vårdcentralen tyckte att de arbetade på en jämställd arbetsplats och att manliga och kvinnliga patienter sökte vård lika mycket. Arbetsgivarperspektiv Det framkom att sjukfrånvaron var högre bland de kvinnliga än de manliga läkarna. Diskussioner fördes om orsakerna till detta. De flesta kvinnliga läkarna arbetade deltid mest på grund av barnledighet. Dock hade de inte fått sin arbetsbörda anpassad, så antalet listade patienter förblev detsamma trots mindre arbetstid. Detta innebar att de hade lika många besök som tidigare. Framtagande och genomgång av statistik. Statistiken visade att de flesta kvinnliga patienterna sökte för inkontinens och urinvägsproblem. Dessutom återkom dessa kvinnor mycket oftare än de manliga patienterna till vårdcentralen för vård och behandling. Detta berodde på att kvinnorna erhöll upprepade antibiotikakurer som inte hjälpte eftersom den verkliga orsaken till besvären inte har gått att få fram. Orsak Osaken till kvinnornas besvär var oftast inte urinvägsinfektion utan uretrit och framfall. Ett gynekologiskt Åtgärder för bägge problemen Ett gynekologiskt undersökningsrum ordnades på vårdcentralen. Man såg till att antalet patienter per läkare anpassades efter tjänstgöringstid, det vill säga läkare med deltidstjänst blev ansvariga för färre antal patienter. Färre återbesök hos kvinnliga patienter med urinvägsinfektionsproblem på grund av adekvat behandling vid första besöket. Lägre sjukfrånvaro bland de kvinnliga distriktsläkarna. 18

19 Varför upplever fler kvinnor än män att de får dåligt bemötande inom ambulanssjukvården? Ambulanssjukvården i Stockholm AB, AISAB. Enhetschef Peter Fredriksson med flera. Frågeställning Varför upplever just kvinnorna sig utsatta för dåligt bemötande? AISAB är ett landstingsägt bolag med ca 200 fast anställda varav ca 30 procent är kvinnor. AISAB utför ca ambulanstransporter varje år. Varje dag sker möten mellan personal, patienter, anhöriga och andra aktörer. Ett antal av dessa möten upplevs som mindre bra vad gäller bemötande. Under 2007 fick AISAB 24 externa avvikelser inrapporterade, varav 13 handlade om bemötande, där kvinnorna rapporterade att de i högre grad blivit sämre bemötta än männen (9 st respektive 4 st). Under 2008 inkom 21 externa avvikelser varav 12 handlade om kvinnor och 2 om män och 1 avvikelse handlade om barn. Bildandet av en analysgrupp som sammanställer avvikelserapporterna och ytterligare en arbetsgrupp som arbetar med: Framtagande av en handlingsplan samt utbildningsmaterial om bemötande. Analysgruppen ska träffas minst 4 gånger per år. Utbildning ska ske av samtlig personal. Uppföljningen av insatserna ska ske på APT samt en genomgång av avvikelserna varje kvartal. Kartläggning av viktiga faktorer som påverkar bemötandet. Syfte Att på kort sikt finna förbättringsmöjligheter utifrån patientens, anhörigas och andra aktörers erfarenheter och upplevelser av bemötande. Målet på lång sikt är att minska antalet avvikelser och fortsätta arbeta aktivt med bemötande genom rätt kunskap. 19

20 Varför ökar inte antalet kvinnliga ambulanssjuksköterskor? Varför slutar kvinnorna? Ambulanssjukvården i Stockholm AB, AISAB. Enhetschef Camilla Florin, enhetschef Kenneth Lavrell Frågeställning Varför ökar inte andelen kvinnliga anställda, när det främst anställts kvinnor sedan 2005? Varför slutar fler kvinnor än män inom ambulanssjukvården? Är det yngre nyanställda som slutar eller är det de äldre kvinnorna? Är det kvinnliga ambulanssjukvårdare eller sjuksköterskor som slutar? Varför slutar man? Handlar det om trivsel, nytt jobb eller om lönen? Hur ser det ut i samhället? Är kvinnorna i allmänhet mer benägna än män att byta jobb? Inom AISAB är 100 ambulanssjukvårdare och 104 sjuksköterskor anställda. Det finns även administrativ personal samt personal som sköter bårtransporter. Företaget har cirka 30 procent kvinnor anställda inom hela företaget och så har det sett ut de 5 senaste åren. 1. Inventering av könsfördelning. 2. Översyn av rekryteringsprocessen vid anställning av chefer och övrig personal. 3. Analys av vilka som slutar och vad det kan bero på. De yrkeskategorier som är representerade är antingen ambulanssjukvårdare eller sjuksköterskor med vidareutbildning inom ambulanssjukvården. Könsfördelningen är 136 män och 68 kvinnor varav 71 män och 29 kvinnor bland ambulanstransportörerna och 65 män och 39 kvinnor bland gruppen sjuksköterskor. I gruppen chefer finns 7 stationschefer, 5 män och 2 kvinnor samt 10 gruppchefer, 9 män och en kvinna. Varje år nyanställs cirka personer. Anledningen till att det är fler sjuksköterskor som slutar, jämfört med ambulanssjukvårdare, kan vara att det finns flera möjligheter till andra arbeten för sjuksköterskor än för ambulanssjukvårdare. Eftersom det sedan 2005 anställts mest kvinnliga sjuksköterskor, är det kanske den gruppen som slutat på grund av att området inte var det rätta för dem? Ett annat skäl kan vara att man möts av kulturkrockar. Behöver AISAB eftersträva en jämnare könsfördelning eller kan man vara nöjd med att det är cirka 30 procent kvinnor anställda? Intervju med VD Åke Östman, AISAB: Åke påtalar vikten av att alla talar samma språk, alla chefer har därför genomgått SLL:s jämställdhetsutbildning och handläggarna står nu i tur att gå utbildningen. Han berättar vidare att det har satsats mycket på att arbeta med bemötande. Steg 1: Improvisationsteatern användes för att framställa exempel byggt på autentiska fall med genusanknytning. Steg 2: Resonemang fördes kring målgruppen som AISAB styr sina uppdrag emot, det vill säga 54 procent av alla uppdrag är mot kvinnor, där 63 procent av de äldre kvinnorna kommer från geriatriken. Siffran för externa klagomål under 2009 var 6, alltså en sänkning. Det känns bra att konstatera att det går åt rätt håll eftersom vi satsat på bemötandet hos våra anställda. AISAB lämnar också ut en enkät vid prio 2- och prio 3- larm och denna ska fyllas i och sen sammanställas. I den ingår frågor om bemötande. Jämställdheten är en del av vardagen säger Åke. AISAB har låg sjukfrånvaro bland sina anställda, dock har kvinnorna dubbelt så hög sjukfrånvaro. Det som också framkommit är att många sjukdagar inte kan kopplas till arbetet. Sjuktalen har tenderat till att jämna ut sig mellan könen. 20

Landstingens personal

Landstingens personal Landstingens personal Underlagen till tabellerna är hämtade från landstingets PA-lönesystem Heroma & Respons och har sammanställts av Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal. Redovisningen av antalet

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

SLL Produktionsutskottet RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING

SLL Produktionsutskottet RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING SLL Produktionsutskottet 2014-04-22 RESULTAT 2013 MEDARBETARUPPFÖLJNING Introduktion Hanna Emami VD Stina Ramberg Dahl Konsultchef Agenda IC Quality och medarbetarmodellen Uppdraget: Psykosocial arbetsmiljö

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012 Stockholms universitet ska vara ett jämlikt och jämställt universitet där alla studenter och anställda behandlas likvärdigt och på ett respektfullt sätt. Vårt förhållningssätt

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Österåkers Kommun 2015-2017 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personalstatistik... 4 Förvärvsarbete och föräldraskap... 8 Trakasserier... 9 Lediga

Läs mer

Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar

Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar Controller: Lillemor Humlekil 1 (1) PAN 21--21 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21-4-28 PaN A12-6-43 Uppföljning av ärenden angående akutmottagningar Ärendet I ärendet föreligger en redovisning av förvaltningens ärenden

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting

Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Jämställdhetspolicy för Stockholms läns landsting Förord 3 Inledning 4 SLL:s verksamhet gentemot länets invånare 7 SLL som arbetsgivare 9 Strategier 10 Anvisningar för införande av SLL:s jämställdhetspolicy

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016

JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 Sid 1(6) JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN FÖR KARLSTADS-HAMMARÖ GYMNASIENÄMNDS VERKSAMHETSOMRÅDE 2015-2016 För allas lika värde, rättigheter och möjligheter i jobbet Sid 2(6) 1 Inledning och bakgrund Jämställdhets-

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSREDOVISNING 2013

JÄMSTÄLLDHETSREDOVISNING 2013 JÄMSTÄLLDHETSREDOVISNING 2013 Landstingets inriktning Jämställdhet handlar om flickor, pojkar, kvinnor och män. Landstinget ska bidra till att uppnå jämställdhetsmålet; kvinnor och män ska ha samma makt

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer

Resultat Röntgenkliniken

Resultat Röntgenkliniken Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet

Läs mer

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys.

Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Kommunhälsan i Kalmar - en jämställdhetsanalys. Magnus Appert Kommunhälsan Box 611 391 26 Kalmar Telefon 0480 450182 Fax 0480 450199 E-post magnus.appert@kalmar.se Handledare: Överläkare Bodil Persson

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun 2013-2016 Hofors kommun fastställd av, KF 61/2013-06-10 Jämställdhetsplanen gäller från och med 2013-08-31 Revideras 2016-08-31 0 Inledning Enligt 13 i diskrimineringslagen

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. FÖR Vilka är de? Jämställdhetsplan 2013 SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING malm SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 1280-2012-1.1 SID 1 (10) JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2013-2015... 2 Inledning... 2

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd

Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd 1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,

Läs mer

Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet

Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet av att kvalitetssäkra lika rättigheter och möjligheter i Stockholms läns landstings verksamhet Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1212-1648 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-06- 1 8 0002 2 Motion 2012:26 av Paul Lappalainen (MP) om behovet

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Jämställdhetsrapport 2010/2011

Jämställdhetsrapport 2010/2011 Jämställdhetsrapport 2010/2011 Statistik För att svara mot de övergripande målformuleringarna om att utjämna och förhindra skillnader, har könsuppdelad statistik tagits fram. Brister i personalsystemet

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Jämställdhetsplan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Jämställdhetsplan 2013 2015 1 Örebro läns landsting 2013 Grafisk form: LoVS Kommunikation. Foto: Nina Hellström Papper: inlaga, Multi design smooth white, 130 g, omslag, Multiart

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2007

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2007 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2007 I Norrbottens läns landsting är jämställdhet en strategisk fråga. Landstingets riktlinjer fastställer att jämställdhetsarbete i landstinget är en

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs.

Patientnämndens förvaltning har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin för neuropsykiatriska utredningar inte följs. Handläggare: Agneta Calleberg Siv Aronsson 1 (5) PaN 2016-02-02 P 7 Principärende Vårdgarantin efterlevs inte för neuropsykiatriska utredningar har under 2015 fått in ärenden gällande att vårdgarantin

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar

Hur det började. Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv. Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Hur det började Hantering av hjärt-kärlsjukdom präglas av manligt perspektiv Kvinnor får felaktiga omhändertaganden, diagnoser och behandlingar Läkartidnigen 30-31 2001 Cecilia Björkelund, professor, distriktsläkare

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad

Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv. Försvarsutbildarna Ystad 2016-04-30 Jämställdhetsplan med mångfalldsperspektiv Försvarsutbildarna Ystad 2016 1 Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Lagar Fr.o.m. 1 januari 2009 gäller, Diskrimineringslag, (2008:567). Lagen

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Resultatpresentation

Resultatpresentation Resultatpresentation 2015-11-20 Inledning Maria Englund, Personaldirektör SLL Arbetsgrupp: Susanne Kalén, SLL Personal och utbildning Eva Foureaux, SLL Personal och utbildning Catarina Widmark, CKU Carina

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting

Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet

Principärende. Patientförsäkringsvillkor. Ärendet Handläggare: Gunilla Larsdotter PaN 2015-02-03 P 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-01-20 PaN V1303-0128359 Principärende Patientförsäkringsvillkor Ärendet En kvinna opererade sin fot för tredje gången, till följd

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet Beskrivning av inriktning för vården och förslag till investeringar för framtidens hälso- och sjukvård i Stockholm. Beslutas i Landstingsfullmäktige

Läs mer

Jämställdhetsplan 2005-2007

Jämställdhetsplan 2005-2007 Jämställdhetsplan 2005-2007 Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005-06-12, 81 Socialförvaltningens jämställdhetsplan 2005 2007 Vad säger lagen? Den nuvarande lagen trädde i

Läs mer

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)

Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår

Läs mer

Avseende period 2016

Avseende period 2016 Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-

Läs mer

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år

Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist vad gäller habilitering av barn och unga inom AST 0-7 år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, P 23 1 (4) HSN 1310-1129 Svar på skrivelse från Helene Öberg (MP) om resursbrist

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Louise von Bahr Utvecklingsavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-01-31 1 (5) HSN 2016-4461 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna

Läs mer

Jämställdhetsredovisning år Lika rättigheter och möjligheter

Jämställdhetsredovisning år Lika rättigheter och möjligheter Jämställdhetsredovisning år 2012 Lika rättigheter och möjligheter 1 Landstingets inriktning Jämställdhet handlar om flickor, pojkar, kvinnor och män. Landstinget ska bidra till att uppnå jämställdhetsmålet;

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Nationell Patientenkät Nationell Primärvård LÄK+SSK Sammanfattande rapport Landstinget Gävleborg Undersökningsperiod v.35-39 2010 Resultat redovisat Februari 2011 Ansvarig projektledare Jenny Roxenius

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Olika men ändå lika Jämställdhetsredovisning för 2008 Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008 Vad är jämställdhet? Jämställdhet i arbetslivet innebär att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter till utveckling

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Mål och åtgärder. Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd

LIKABEHANDLINGSPLAN. Mål och åtgärder. Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd LIKABEHANDLINGSPLAN Mål och åtgärder Beslutad av rektor vid Evidens i samarbete med programråd och lärarråd Reviderad februari 2015 Sida 1 av 4 INLEDNING Evidens arbetar för att främja en kollegial arbetsmiljö

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer