KRISHANTERINGSPLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Enhet: Prästängsskolan.

Transkript

1 KRISHANTERINGSPLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Enhet: Prästängsskolan. Upprättad och reviderad i samråd med personal den 17 aug

2 Akuta telefonnummer vid olycksfall 112 Används vid akut behov av ambulans, polis, brandkår Giftinformation och/eller tolk Centrallasarettet i Växjö (växel) Barnakutmottagningen Växjö Sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdcentralen i Vislanda Vårdcentralen i Alvesta Vårdcentralen i Moheda (vid brådskande fall kör ner till vårdcentralen utan att ringa.) Polisen SOS-Alarm 112 G4S Arbetsmiljöverket , (vid arbetsplatsolycka ring samma dag.) Länstrafiken Akut Förvaltningschef Grundskolechef Verksamhetschef förskola Allbohus Jour Alvesta taxi Giftinformation, ej akut Kronotolk i Växjö (kontakttolk) Teletolk i Helsingborg Socialförvaltningen Mottagningsgr , Präst Tord Mårtensson Att ringa 112 Slå 112 utan riktnummer (utan nolla (0) framför) Tala lugnt och tydligt Var beredd att svara på frågor Ditt namn Varifrån du ringer Typ av olycka Antal skadade personer Typ av skada eller besvär Gå ut och möt ambulans eller annat utryckningsfordon Ta med legitimation. I krishanteringsplanen benämns barn/elever/studerande som elever. 2

3 Innehåll Akuta telefonnummer vid olycksfall... 2 Kris... 5 Krisgruppens medlemmar... 5 När krisen inträffar... 6 Ge snabb och korrekt information Utse någon som håller kontakt med de anhöriga och berättar vad skolan gör... 6 Utse någon att hantera media... 6 Ta hjälp utifrån vid behov... 6 Allmän rutin vid krisstöd... 7 Krisstöd till personal... 7 Viktigt att anmäla... 7 Handlingsplan vid allvarlig olycka med skadade eller avlidna... 8 Handlingsplan för olycka med eventuell dödlig utgång under skoltid... 9 Handlinsplan vid skolbussolycka som berör arbetsplatsen Flödesschema vid olycka och tillbud (skolskjuts) Handlingsplan för dödsfall som inträffar på fritiden Handlingsplan när elev mister nära anhörig Kontakt med familjen Information till elevens lärare Krisgruppen Information till elevens kamrater Uppföljning Handlingsplan när elev drabbats av en allvarlig sjukdom, men fortfarande går i skolan Handlingsplan vid elevs försvinnande Krisgruppen Kontaktperson Information till personal och klassen Massmedia Handlingsplan om någon av personalen avlider under arbetstid Handlingsplan när någon anhörig till personal avlider Handlingsplan vid bombhot mot skolan Handlingsplan vid väpnat våld i verksamheten Nomenklatur Skyddsläge Inrymning Utrymning Utestängning... 16

4 Förberedelse för att bättre kunna hantera akut situation av väpnat våld Handlingsplan vid grövre våld i skolan Checklista när grövre våld har inträffat Skolledningens krishantering: Främjande insatser för att motverka våld Få igång skolarbete efter våld Kontakt med hemmen förövare och offer Tänkbara krissituationer Kompetensutveckling Krislådor (exempel) Brandrutiner Olika sorgereaktioner hos elever Kännetecken: Tankar kring sorg och sorgearbete Sorg Till de sörjande Kriskurva Litteraturförteckning

5 Kris En kris beskrivs ofta som en händelse där ens tidigare erfarenheter och reaktionssätt inte räcker för att förstå och hantera en situation. Krisen kan utlösas av ovanliga och oväntade händelser som olycka, våld eller hot. Såväl skadade som de som varit med vid en olycka kan behöva krisstöd och med krisstöd menas det omedelbara omhändertagandet av en person i kris, t ex avlastningssamtal och efterföljande professionella insatser. (Arbetsmiljöverket, 1999) När elev drabbas av olycka eller ett dödsfall påverkar det inte bara den enskilda eleven mycket starkt utan också dess omgivning. I sådana situationer ska vi ha en beredskap för att kunna möta eleven, de anhöriga och personalen på ett värdigt och stödjande sätt. Krisgruppens medlemmar Krisgruppens första uppgift är att ta reda på vad som verkligen hänt: vilka är drabbade och på vilket sätt? Därefter fattar gruppen beslut om vad som ska göras. Namn Telefon arbetet Mobil-nr Rektor Linda Holmer * Skolsköterska Ulrika Johansson Hem Kurator Frida Wulff Lärare F- Gunnel * klass Sandblom Lärare åk 1-3 Mia Råbock * Lärare åk 4-6 Lennart Aho * Skolassistent Tina Kjellberg * *privat Vid akutfall kontakta i första hand rektorer. Om rektor inte är anträffbar kontakta skolans expedition: Kontakt tas även alltid med berörd personal. Telefonlista till personal finns i krislåda för att använda då vi t.ex behöver starta telefonkedja. Psykologisk första hjälpen grupp Ring Per Hermansson Alt SOS-alarm

6 När krisen inträffar Ge snabb och korrekt information Snabb och korrekt information motverkar ryktesspridning. Kontrollera alla uppgifter noga. Planera gärna in regelbundna personalmöten, till exempel uppföljningar vid dagens slut. Personalen kan också informeras via e-post eller ett dagligt brev i postfacket. Eleverna bör samlas på skolan efter en krishändelse. Berätta vad som kommer att hända den närmaste tiden, till exempel om undervisningen ställs in, om det ordnas klassrumssamtal och hur eleverna kan delta i sammankomster. Se till att eleverna får informationen samtidigt. Utse någon som håller kontakt med de anhöriga och berättar vad skolan gör Skolan måste också ta ställning till hur övriga föräldrar ska informeras. I vissa fall kan ett brev vara tillräckligt, i andra är det bra att sammankalla till ett möte. Utse någon att hantera media En del händelser får stor uppmärksamhet i tidningar, radio och TV. Skolan bör utse en eller några personer som sköter kontakter med medierna. Det är viktigt att bestämma vilket förhållningssätt skolan ska ha. Ska till exempel journalister få komma till skolan och intervjua elever? Ibland blir det aktuellt att skriva pressmeddelande eller sammankalla till presskonferens. Ta hjälp utifrån vid behov Krisledningsgruppen får avgöra om skolan klarar krisen på egen hand eller behöver hjälp utifrån. Tänk på att krisarbete tar på krafterna. Personalen, framför allt krisledningsgruppen, måste se till att få mat och vila. 6

7 Allmän rutin vid krisstöd Det är viktigt att ta hand om personer som hamnat i kris. Detta kan vara Att, lyssna, trösta och lugna, Visa att du bryr dig om och finns till hands, Ge personen i kris tid att tala om händelsen. Ge saklig information och låt informationen vara kort, precis och taktfull: o o o o Vad har hänt och när? Familjen- vad har hänt med den? Redogör så gott du kan, för vad som skall ske. Var beredd på chockreaktioner. Tänk på att: o Undvik tomma fraser (det kunde varit värre etc.) o Lova inte för mycket. Ta inte över utan låt de drabbade göra så mycket de själva kan. o Främja aktivitet i stället för passivitet. o Varsam beröring lugnar. o Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck. Lämna aldrig en person i kris ensam och se till att någon finns hemma och tar emot innan den drabbade får hjälp att åka hem. Vidare kan personen i fråga behöva stöd i form av Samtal, Omfördelning av arbetsuppgifter och ansvar, Specialinsatser som krisgrupp, professionell krishanterare eller annan insats. Tänk på att det inte är den drabbade som ska behöva ta ställning till om ovanstående krishjälp behövs eller ej. Tänk också på att vara lyhörd för signaler en tid efter det inträffade. Krisstöd till personal Professionellt krisstöd till personal i Alvesta kommun ges av Previa. Viktigt att anmäla Arbetsgivare ska anmäla arbetsskador och allvarliga tillbud på 7

8 Handlingsplan vid allvarlig olycka med skadade eller avlidna Det är viktigt att känna till att vid större trafikolycka informeras Radio Kronoberg och Riksradion. Detta myndighetsmeddelande ges av räddningschefen. Skolans krisgrupp sammanträder omedelbart och arbetsuppgifterna fördelas. Representant från krisgruppen åker till aktuell plats/tar kontakt med lämplig person på aktuell plats för aktuell/korrekt information. Information måste ut till berörda. Klassföreståndare/mentor eller annan lärare som känner klassen väl tar hand om denna information. En pressansvarig, oftast rektor, utses. Var noga med att alltid skydda eleverna så att massmedia inte får tillfälle att kontakta dem i skolan. Ingen berörd elev får släppas hem utan att skolan först har försökt få kontakt med föräldrarna. Barn i F-6 bör hämtas av förälder/vuxen. Viktigt! Förteckning över alla elever skall finnas. Särskild förteckning över resande elever skall finnas. Detta för att aktuella elever skall kunna identifieras. Listan/Listorna finns i akutpärmen. Pärmen finns i samtalsrummet jämte rektorsexpeditionen. OBS!! Förteckning över alla elever och resande elever skall alltid vara aktuell. Busslistor kan användas. 8

9 Handlingsplan för olycka med eventuell dödlig utgång under skoltid 1. Den av personalen som kommer först till platsen ser till att hjälp kommer igång. Larma ambulans, Stanna kvar hos den skadade, Ge första hjälpen. 2. Någon vuxen följer med ambulans. 3. Vid dödsfall informeras vårdnadshavare av präst eller polis. 4. Övrig personal samlar och tar hand om eleverna så att de inte skingras. Klassvis om möjligt i första hand. OBS! Eleverna får inte skickas hem. Vårdnadshavare bör hämta. 5. Eventuella syskon på skolan ska omhändertas utanför klassrummet av någon som eleven känner väl. 6. Rektor, krisgruppsrepresentanter eller någon annan blir koordinator för det som ska göras. Vårdnadshavare kontaktas och ombeds att ta taxi till den plats dit den skadade förts. Krisgruppen samlas. 7. Samling för alla elever och personal där rektor eller representant från krisgruppen ger information om vad som skett. 8. Vid samling i respektive klassrum. I den drabbade klassen ska det vara minst två vuxna. Lämpliga frågeställningar att samtala kring kan vara (frågorna ställs till varje elev): Var befann du dig när olyckan hände? Hur fick du reda på vad som hänt? 9. Vid dödsfall: När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. 10. Minnesstund ordnas tillsammans med elever och vårdnadshavare. Varje barn måste ha en vuxen med. 11. Så snart som möjligt ordnas ett föräldramöte för den drabbade klassen. Innehållet bör tänkas igenom av klasslärare och krisgrupp. 9

10 Handlinsplan vid skolbussolycka som berör arbetsplatsen Det är skolans rektor som leder säkerhets- och krisorganisation Upprätta kommunikation med olycksplatsen Se till att någon följer med den/de skadade till sjukhus Ordna transport till arbetsplatsen och mottagning för icke skadade Rapportera det inträffade enligt checklista information/rapportering (se flik 2) samt begär personalförstärkning Utse någon som dokumenterar händelseförlopp och vidtagna åtgärder Kalla samman arbetsplatsens krisstödsgrupp alternativt förvaltningens krisstödsorganisation (checklista på initiala åtgärder tills krisstödsgruppen/organisationen tagit över krisstödsansvaret enligt nedan) Samla av olyckan berörda på en trygg och avskärmad plats Informera egen personal, arbetsplatsen och anhöriga Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga Ge fysisk och psykisk omsorg för att motverka chock Låt ingen gå direkt hem. Ge alla möjligheter att tala ut om det inträffade och sätta ord på känslor och reaktioner lyssna Ordna socialt kontaktnät för den närmaste tiden. Ingen får lämnas ensam. Upprätta eventuell telefonjour Bestäm tid för samling nästa dag Ordna transport hem Var beredd på kontakt från polis, massmedia och anhöriga tills informationsansvarig övertagit informationsansvaret 10

11 Flödesschema vid olycka och tillbud (skolskjuts) 11

12 Handlingsplan för dödsfall som inträffar på fritiden 1. Planeringsmöte med krisgruppen. 2. Gemensam information till all personal innan eleverna tas emot. 3. Information till eleverna ges av klassläraren/mentorn i respektive klassrum. 4. Sedan sker samling för alla där rektor ger information och ev. minnesord, dikt eller dylikt. Samlingen bör vara kort men värdig. Stoff till talet får rektor genom planeringsmötet. Eleverna bör också få konkret information om vad som hänt, vem det gäller, när, var och hur det hänt. Under samlingen har vaktmästaren hissat flaggan på halv stång. Efter samlingen kan eleverna gå ut och se flaggan. 5. Samling klassvis igen. Handlingsplan när elev mister nära anhörig Kontakt med familjen I samband med att skolan underrättats eller fått kännedom/bekräftelse om dödsfallet tillfrågar rektor eller klassföreståndaren/ mentorn familjen om elevens kamrater kan meddelas. Familjen själv avgör då vem som skall informeras och hur det skall gå till. I den händelse då man inte kan få kontakt med familjen informeras berörda med hittills kända fakta. Information till elevens lärare Rektor/ dennes ersättare och elevens klassföreståndare/mentor sammankallar berörda lärare. Krisgruppen Hela eller delar av gruppen sammankallas efter behov. Dock skall hela gruppen tidigt informeras. Information till elevens kamrater Klassföreståndaren/mentorn eller någon annan av klassen känd person berättar för den berörda klassen om dödsfallet. Det är bäst om man kan tala öppet med klassen om det som hänt och låta eleverna tala om sina tankar och känslor. Det kan dock finnas elever som föredrar att man inte nämner något om dödsfallet, vilket är viktigt att man respekterar. Vid anhörigs död genom olycka eller självmord bör man särskilt noga tänka på vad som skall sägas och hantera händelsen med största respekt för familjen. Elever som mister nära anhörig mår oftast bäst av att börja skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan skolan och hemmet. När skolan tar initiativ till kontakt visar detta att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa på bästa möjliga sätt. Det är en fördel om klasskamraterna får reda på vad eleven vill att de skall säga eller göra när han/hon kommer tillbaka. Förbered klasskamraterna på att eleven kan vara känsligare än vanligt och att de därför bör visa extra omtanke. Uppföljning Klassföreståndaren/mentorn följer upp eleven genom egna iakttagelser och genom samtal med andra lärare. Var observant på elevens sorgreaktioner. Skolans elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet. Kontakt skall åter tas med familj för avstämning. Analys/Utvärdering görs efter händelse tillsammans med skolpsykolog. OBS! Elev får ej lämna skolan under ordinarie skoltid. Har annan överenskommelse träffats, skall ändå en kontakt etableras med hemmet, för att försäkra om att familjen eller annan möter upp. 12

13 Handlingsplan när elev drabbats av en allvarlig sjukdom, men fortfarande går i skolan Då skolan fått kännedom om en elevs svåra sjukdom, som på sikt kräver sjukhusvistelse, är det viktigt att en kontinuerlig kontakt etableras med den sjukes familj. Tillsammans beslutas hur informationen till lärare på skolan, elever, föräldrar till elever på skolan skall ske och vad den ska innehålla. Vem skall ge informationen? o förälder o lärare o läkare/sjuksköterska Den sjukes familj avgör om man skall informera föräldrar först och sedan klassen. Vid samtalet med familjen erbjuds stöd från skolan av: o skolsköterska o skolläkare Diskutera tillsammans med familjen hur den fortsatta kontakten skall ske. Hur vi, både personal och barn, skall förhålla oss till den sjuke. Det är viktigt att man får veta om medicinering och ev. sjukdomsbild. Tala i kassen/gruppen om sjukdomar/olikheter på ett allmänt sätt. Det är viktigt att den vuxne fortsätter att behandla den sjuka eleven på samma sätt som tidigare, att de regler, gränser, krav mm som gäller allmänt bör följas så långt som möjligt för att minska risken för överbeskyddande. Det är av stor betydelse att den sjuke och kamraterna accepterar och förstår att det kan förekomma negativa reaktioner och avvikelser från ett normalt beteende hos den sjuke. Skolan måste försöka tillgodose den sjukes behov av praktiska hjälpmedel. Handlingsplan vid elevs försvinnande Rektor eller annan lämplig person pratar med berörd personal och skapar sig en bild och organisera sökandet. Polis kontaktas beroende på elevens ålder och situation. Krisgruppen Rektor sammanskallar skolans krisgrupp och klassföreståndaren efter besked om försvinnandet. Kontaktperson En kontaktperson utses för samarbete med familj och polis samt de sociala myndigheterna. Kontaktpersonen är sedan den som ansvarar för information till berörd personal. Försök att undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat information till såväl personal som elever. Information till personal och klassen Ge så konkret information som möjligt. OBS SEKRETESSEN! Ta reda på vilken information man har laglig rätt att ge. Information i skolan kan bara ges efter de anhörigas medgivande. Massmedia Om händelsen kan ha intresse för massmedia har rektor (eller utsedd kontaktperson för massmedia) kontakt med massmedia. Var noga med att alltid skydda eleverna så att massmedia inte får tillfälle att kontakta elever i skolan. Hänvisa alltid till den person som har ansvar för massmediakontakterna. Handlingsplan om någon av personalen avlider under arbetstid Den i personalen som kommer först till platsen ser till att hjälp kommer igång. Han/hon stannar kvar hos den skadade, ger eventuellt första hjälpen, och följer sedan med ambulansen om inte skolsköterska finns på skolan. 13

14 Någon annan vuxen larmar ambulans och expedition. Övrig personal samlar och tar hand om eleverna så att de inte skingras. Klassvis om möjligt i första hand. Den drabbade klassen tas omhand av personal som känner eleven väl. OBS! Eleverna får ej skickas hem. Vårdnadshavare bör hämta. (Gäller för år 0-6) I övrigt efter behov. 1. Rektor, krisgruppsrepresentant eller någon annan blir koordinator för det som ska göras. Vid dödsfall meddelas anhöriga av präst eller polis. Vid skada meddelar rektor anhöriga till vilket sjukhus den skadade förts. 2. Krisgruppen samlas för att besluta hur informationen går vidare. OBS! Om journalister dyker upp gör inga uttalanden utan hänvisas till rektor eller massmediaansvarig. 3. Vid samling i respektive klassrum. Lämpliga frågeställningar att samtala kring kan vara: o Var befann du dig när olyckan hände? o Hur fick du reda på vad som hänt? 4. När samtliga klasser underrättats hissas flaggan på halv stång. 5. Så snart som möjligt ordnas ett föräldramöte för den drabbade klassen. Innehållet kan tänkas igenom av någon som står klassen mycket nära. 6. Minnesstund ordnas. Handlingsplan när någon anhörig till personal avlider 1. Rektor tar kontakt med den i personalen som är drabbad. 2. Rektor meddelar övrig personal. Någon/några personaler på arbetsplatsen gör hembesök. 3. Berörda elever och föräldrar informeras. Eventuella frågeställningar tas upp. 14

15 Handlingsplan vid bombhot mot skolan Ibland inträffar det att en skola blir bombhotad. Det är viktigt att ta hotet på allvar. Men det är inte rektor som skall avgöra äktheten i hotet. Det skall polisen göra. Därför skall rektor genast kontakta polisen och be dem komma till skolan. Därmed har rektor överlämnat ärendet till polisen. Det är polisen som avgör vad som skall göras men rektor bör förbereda sig på samma sätt som vid en brandövning och aktualisera följande: utrymningsplan uppsamlingsplatser klassföreståndarna samlar sina respektive klasser, kontrollerar närvaron. föräldrar/vårdnadshavare underrättas. 15

16 Handlingsplan vid väpnat våld i verksamheten Om väpnat våld inträffar är det nödvändigt att agera direkt, därför är det viktigt att all personal är mentalt förberedda. Varje händelse är unik och åtgärderna kan variera. Varje enhet bör se över sina rutiner och teckna ned dessa. Ring 112 och larma Ge så mycket information som möjligt. När polis anländer - underlätta för polisens insatser och följ deras anvisningar Nomenklatur o Skyddsläge: eget beslut/agerande o Inrymning: beslut av ansvariga o Utrymning: brandlarm eller beslut av polis/räddningstjänst o Utestängning Skyddsläge Vid skyddsläge finns hotet inne i byggnaden och varje person måste fatta ett eget beslut/agera. Följande alternativ kan finnas att ta ställning till: Fly ofta bästa lösningen när gärningsmannen är på avstånd och du bedömer att du kan lämna platsen under relativ trygghet. Det behöver inte betyda att du lämnar byggnaden. Göm om flykt är ett dåligt alternativ o Hitta ett lämpligt utrymma att gömma dig/gruppen i o Lås alla dörrar saknas lås, barrikadera dörren o Förhindra insyn o Täck för fönster och liknande o Placera dig och gruppen lågt bakom skydd Slåss används som en absolut sista åtgärd då du inte kan komma undan och gärningsmannen kommer mot dig. Den här situationen kan uppkomma när som helst innan gärningsmannen är neutraliserad. Alternativen är situationsberoende och saknar inbördes ordning. Tänk också på att: Försvåra gärningsmannens rörelsefrihet Vinna tid Bedöma Analysera Agera Inrymning Inrymning innebär att t.ex. att grupp elever och personal stänger in sig i ett klassrum. Genom att låsa dörren och/eller barrikadera den blir det svårare för en gärningsman att komma in. Var tysta, släck belysning, sök skydd på golvet, sätt mobiltelefoner på ljudlöst, titta inte ut genom dörrar och fönster. Utrymning Utrymning innebär att t.ex. en grupp elever och personal lämnar skolan för att söka skydd. Utrymning bygger på bedömningen att gärningspersonen inte upptäcker att man flyr från skola/förskola. Utrymning kan också vara den lämpligaste åtgärden om gärningspersonen använder sprängämnen. Utrymning kan också vara den bästa lösningen om man befinner sig ute på t.ex skolgård. Bestäm en gemensam återsamlingsplats. Utestängning Utestängning innebär att man stänger ute gärningspersonen. T.ex. om väpnat våld sker utanför skola/förskola kan det vara effektivt att stänga dörrar till lokalen och hålla elever och personal inomhus medan gärningspersonen utestängs. Kan även vara en bra metod då verksamheten bedrivs i flera lokaler. 16

17 Förberedelse för att bättre kunna hantera akut situation av väpnat våld Om det finns olika byggnader märk upp byggnaderna, olika ingångar, våningsplan så det blir lättare att informera personal och elever om var våldet pågår, använd gärna t ex orienteringstavla. Det blir också enklare att ge information till polisen. Det är bra att kartlägga om det går att låsa vissa utrymmen t.ex. klassrum. Har man larmsystem så är det bra att detta gås igenom. Det är viktigt att personalen har kunskap kring hur larmen fungerar. Strategierna skyddsläge, inrymning, utrymning och utestängning tas upp i samband med övrigt säkerhetsarbete. Det är viktigt att personal på skolan har kännedom om skolans lokaler, möjlighet att låsa och larma. Källa: Skolverkets stödmaterial kring Väpnat våld i skolan 17

18 Handlingsplan vid grövre våld i skolan Grova akuta brott ska anmälas till polisen på telefonnummer 112. Vi ärenden som inte är akuta ska telefonnummer användas. Vid brottsmisstanke, anmäl till polisen för utredning och hotbedömning. Vid lindrigare hot som inte innebär brottsmisstanke rektor kan ansvara för hotbedömningen själv. Checklista när grövre våld har inträffat Skapa en överblick: Vad har hänt? När och på vilket sätt? Vem är informerad och vem ska informeras? Vad ska sägas? Hur är det med informationen till föräldrarna? Vem ska göra vad? Tänk på att: Stilla oro, minska osäkerhet och skapa trygghet. Sprida korrekt information till elever, hem och skolpersonal. Bygga på samhörighet i gruppen. Se till att stöd ges av vuxna. Skärma av eller skydda mot onödig stress från exempelvis medier eller åskådare. Skolan öppnas om en händelse utanför skoltid drabbar hårt med en eller flera elevers död. Vid dödsfall: val av vilken rituell markering som ska användas, till exempel tända ljus, hissa flaggan på halv stång. Skolledningens krishantering: Informationsberedskap: Ledningen måste ge en tydlig, omfattande och trovärdig information till elever, föräldrar, skolpersonal och samarbetande instanser. Omsorgsberedskap: Ledningen måste ha insikt om sina egna reaktioner och visa dem. Ledningen ska också formulera, bekräfta och erkänna gruppens reaktioner, visa omtanke, värme och respekt samt öka förståelsen för situationen inom organisationen. Motivationsledarskap: Efter en allvarlig krissituation ska skolan återvända till vanlig verksamhet. En ledning som bekräftat och erkänt elevernas behov av samtal, som visat gott omsorgsledarskap, kan lättare sätta i gång och motivera till vanliga skolaktiviteter igen, än en ledning som inte har låtit elevernas tankar och känslor få utrymme i skolans vardag. (Skolverket) Främjande insatser för att motverka våld Alla insatser som bidrar till trygghet och trivsel i skolan minskar risken för grövre våld. Men några saker är mer centrala än andra. Det handlar framför allt om att främja respekt för allas lika värde. Vuxennärvaro i skolan, ett gott samarbete mellan skola och hem och en fungerande elevvård är också av avgörande betydelse. Få igång skolarbete efter våld Det är viktigt att så snabbt som möjligt få igång det ordinarie skolarbetet igen. Kontakt med hemmen förövare och offer Ofta går dock både gärningsperson och våldsoffer kvar på skolan efter att våldsdådet har inträffat. Detta ställer särskilda krav på skolan och elevvården. En slutsats är att det är nödvändigt att upprätta en nära dialog med föräldrarna till både förövare och offer. 18

19 Tänkbara krissituationer Under ett vanligt läsår kan följande situationer tänkas uppstå: En elev eller personal på skolan avlider till följd av o olyckshändelse o svår sjukdom o självmord eller mord En elevs nära anhörig avlider till följd av o olyckshändelse o svår sjukdom o självmord eller mord Andra allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt, bombhot eller händelser som innebär att elev eller elevs målsman utsätts för skada. Ytterligare händelser kan vara: o o o o o o Dödsfall eller skada i samband med busstransport eller skolresa. Naturkatastrofer i skolans närhet. Andra storolyckor i skolans närhet. Brand, explosion, förstörelse eller vandalisering i skolan. Oro bland befolkningen, terrorism, gisslandramer. Avvisning av elev eller anhörig till elev Vilka åtgärder som skolan bör sätta in beror på den enskilda händelsen. Denna kan beröra skolan antingen direkt eller indirekt. Om förälder till en elev avlider efter lång tids sjukdom kräver det mindre från lärarens sida än om dödsfallet gäller en elev. Vid en elevs död behöver samtliga elever i klassen få hjälp. Om dödsfallet orsakas av mord eller självmord kommer det att ge upphov till starka reaktioner också hos elever i andra klasser och stödåtgärder kan bli aktuella för mer än en klass. Om en lärare hastigt avlider är det också nödvändigt med åtgärder för flera av skolans klasser. Olyckor eller katastrofer där flera elever eller lärare är inblandade kräver alltid mer långvarig uppföljning från skolan. En förutsättning för ett gott arbete är att samarbetet i teamet fungerar och att det finns en tydlig rollfördelning. Det krävs också regelbunden uppföljning av vidtagna åtgärder och eventuellt också information utåt i det vidare arbetslaget. Vid händelser, där man kan förmoda att pressen kommer att vara intresserad, utses omedelbart en kontaktperson. Det är sedan mycket viktigt att ingen annan yttrar sig till pressen, utan hänvisar till denna person. Kompetensutveckling Första hjälpen utbildning genomförs Utbildning i sorgearbete VILSE utbildning för barn i förskolan (Hitta Vilse) Brandskyddsutbildning Krisdiskussioner utifrån fallsituationer 19

20 Krislådor Krislådor 3 st. finns på rektorsexpeditionen. Innehållsförteckning Krishanteringsplan Ljusstakar Ljus Tändstickor Näsdukar Telefonlistor med akutnummer. ( finns i krishanteringsplanen). Telefonlistor till anhöriga och kontaktpersoner. Stämningsmusik. Litteratur: Att vara ledare vid krissituation, Marie Rehnstam (krislåda 1) När klassen berörs av dödsfall, Marie Rehnstam (krislåda 1) Barn i sorg Atle Dyregrov (krislåda 1) Barn och trauma (krislåda 1) Min farfar och lammen (krislåda 1) Små barns sorg (krislåda 1) Barn sorg några råd till familj och vänner (krislåda 1) Skolpsalmboken Ett annat liv Kompisboken om sorg Barn och unga i sorg och trauma Utvalda verser, förslag till boklitteratur och artiklar om sorg. Två tennisskor(för personal) FILM Barn sorg - några råd till föräldrar och vänner (häfte) 20

21 Brandrutiner Se brandskyddsplan. 21

22 Bilaga 1 Olika sorgereaktioner hos elever Sorgereaktioner kan se olika ut beroende på elevens ålder. Detta är en kortfattad sammanställning av olika sorgereaktioner hos elever. Vill man lära sig mer om detta hänvisar vi till lämplig litteratur i litteraturförteckningen. Kännetecken: o ångest o sömnsvårigheter o trots o skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter o ledsnad o ilska, vrede o skuldkänslor o olika kroppsliga symptom t ex magont o minnen o fantasier Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av något svårt. Tänk därför på att: ge klara och tydliga besked ge åldersadekvata förklaringar undvika omskrivningar 22

23 Bilaga 2 Tankar kring sorg och sorgearbete Sorg Sorg är en nödvändig process vid förlust av en nära anhörig. Sorg är ingen sjukdom, utan en naturlig reaktion på en extrem situation. Sorg tar mycket längre tid än vad många tror. Sorgen börjar ofta med chock, där man inte är i stånd att känna något som helst. När verkligheten börjar komma in i medvetandet, kommer sorgen som en bölja av smärta, ofta rent fysiskt. Sorgen har sin egen individuella rytm och förstärks vid märkelsedagar, högtider och bestämda sinnesintryck som förbinds med den döde. Det är vanligt med rastlöshet, handlingsförlamning, trötthet och dåligt minne en period. Det är vanligt med skuldkänslor för sådant som blev sagt och gjort eller för sådant som inte blev sagt och gjort. Det är vanligt att känna vrede- över sig själv, sjukhuset, läkaren och den döde. Det är vanligt att känna sig helt nedbruten under en lång period och förlora tron på att någonsin kunna bli glad igen. Det är vanligt att växla mellan gråt och skratt, sorg och glädje. Det är vanligt att i perioder vara rädd för att bli tokig. Det är vanligt att känna en lättnad tillsammans med sorgen om förhållandet till den döde var svårt eller det har varit en lång eller svår sjukdom. Det är vanligt att prata om och om igen om det som skedde i samband med dödsfalleteller att låta tankarna kretsa omkring det. Det är vanligt att uppleva sig själv förändrad- man känner inte igen sig själv. Det är vanligt att känna det som om man aldrig kommer ut ur den mörka tunnel man är inne i. Sorgen är inte farlig - om alla olika känslor får släppas fram och inte hindras. Obearbetad och förträngd sorg kan stänga ute känslor och djupa kontakter med andra människor. Man fryser ned sina känslor, stelnar och blir lättare sjuk. Den sörjande har själv bästa möjlighet att veta hur han eller hon har det, hur sorgen upplevs, vad han eller hon behöver, vad som är det bästa. Den sörjande har rätt att avgöra om han eller hon inte orkar eller vill släppa sorgen inpå sig. Till familjen, grannar och andra som vill hjälpa människor i sorg Du kan hjälpa den anhörige att få se och vara hos den döde, men respektera om han/hon inte önskar det. Ta inte omgående bort saker som tillhört den döde. Den sörjande bör få göra det i sitt eget tempo, med hjälp och stöd efter eget önskemål. Du kan gärna komma med mat, städa, ta dig an eleven - men inte vänta dig något tack. Den sörjande har inte någon energi till att tänka på andra. Den sörjande kan vara kort och irriterad, ta inte detta personligt. Kom igen en annan dag också. Fråga den sörjande vad han eller hon önskar, om du är osäker. Gå inte förbi den sörjandes sorg i tysthet. Undvik inte att prata om den döde. Säger du något som får den sörjande att brista i gråt, har du inte gjort något fel - kanske tvärt om. Respektera att det blir paus i sorgen, att den sörjande kan roa sig och le. Det ger nya krafter till att släppa in sorgen igen. Respektera den sörjande när han eller hon inte ser någon ljuspunkt i sin sorg. Försök inte att få honom/henne att se något annat. Du kan inte hjälpa den sörjande att inte sörja. Du kan nämligen inte väcka den döde till liv igen. Här är du hjälplös. Du kan stödja den sörjande på vandringen genom sorgen, genom att acceptera och ta emot de känslor han/hon delar med dig, lyssna och lyssna igen. Gå in i den sörjandes förtvivlan i stället för 23

24 att springa undan den. Då kommer du att finn att sorgen är en process och att det sker något med sorgen, även om det tar tid. Förvänta dig inte av männen att de skall vara starka och hjälpa sin hustru. De mår bättre av att sörja tillsammans. Förvänta dig inte av barnen att de skall vara duktiga och snälla och inte kräva något. Det är nu de behöver stöd och hjälp. Barn sörjer också. Till de sörjande Det hjälper ofta i längden att ha sett och varit hos den döde en stund, även om det kan kännas svårt och mer än man orkar. Du har rätt att avgöra vad som är bäst för dig Därför att fantasier som regel är värre än verkligheten och därför att fantasier kan ge skrämmande mardrömmar under en längre tid, kan det vara bättre att se den döde efter olyckan. Det kan räcka att få känna och se en kär hand om inte ansiktet kan ses. Be om den hjälp och det stöd du behöver - andra vet inte riktigt vad dina verkliga önskningar och behov är. Undvik att ta stora och avgörande beslut, som att flytta från hus och hem för fort. Ta tid på dig att ta bort saker och ting efter den döde. Dessa ting kan hjälpa dig att minnas och att sörja. Låt barnen delta i sorgen, även de har behov av att ta känslomässigt farväl av den som är borta. Låt en trygg vuxen vara nära dem, som kan förklara för barnet vad som händer. Svara på deras frågor. Tala med någon om dina känslor, var inte rädd för att gråta. Det hjälper att sätta ord på sorgen. Förklara för den som står dig nära att de inte behöver trösta eller säga mycket. Det är nog att de är där och lyssnar. Om besöken mattas eller upphör efter en tid, så pröva att själv ta kontakt. Många är rädda för att tränga sig på. Om du märker att du beter dig avvisande och är förtvivlad, säg till dina närmaste att de inte skall ta illa upp om du verkar kort. De kommer att förstå dig. Sök gärna stöd hos andra som upplevt sorg. De vet hur svårt det är, men också att det finns en väg ut ur mörkret. Den vägen går till sorgens botten men leder också med tiden fram i ljuset igen. (Fritt efter Jonsson & Hagström) 24

25 Bilaga 3 Kriskurva AKTIVITET ENERGI ny stabilitet förmåga att se saker förnekande utåtriktat beteende och människor som de uppladdning är: positiva och negativa ilska utan att det negativa aggression hindrar en från att ar- anspänning aktivitet beta och leva konstruk- Många bitterhet tivt föränd- ser mest hinder mindre rädsla för ringar och svårigheter förändringar inträffar samtidigt depression positivt framtids- passivitet planerande resignation inåtvänt beteende handlingsförlamning aktivitet med tolerans för individuella olikheter apati utåtriktade intressen gömmer sig för andra social isolering förstorar upp problemen hoppfullhet ser chanser och möjligheter mindre social isolering vänder sig mot omvärlden acceptans att se tillbaka utan att bli arg eller ledsen det gamla blir ett sår som läker till ett ärr att acceptera det som hänt och se framåt igen 25

26 Litteraturförteckning Arbetsmiljöverket. (1999). Första hjälpen och krisstöd. AFS 1999:7. Stockholm: Arbetsmiljöverket. 26