Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in."

Transkript

1 Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta C MHU01A SSK09 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: G = 70% på respektive delmoment Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst tre veckor Flervalfrågor utan annat angivet ska ha ett svar o ger 1p Flervalsfrågor med fler än ett svar ger 0p om något felaktigt alternativ anges o 2p vid alla rätt. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Fredrik Ståhl Telefonnummer:

2 CIRKULATIONSSYSTEMET C1. Flödeshastigheten avtar i kapillären därför att.. A) filtrationen är så omfattande B) trycket är lägre i venerna C) kapillärens sammanlagda diameter är så stor D) diffusionen motverkar osmosen i kapillären C2. Samtliga arteriella blodkärl.. A) har alltid en svag muskelaktivitet i kärlväggen vid viloläge. B) innehåller 2/3 av kroppens blodvolym. C) tar emot inflödet från lymfsystemet. D) saknar laminärt flöde. C3. Vensidan av cirkulationssystemet... A) är parasympatiskt innerverad B) har mindre blod än artärsidan C) har anastosomer D) ansvara förre större delen av den ortostatiska blodtrycksreflexen C4. Blodtryck räknas endast på artärsidan eftersom... A) det bara finns blod på artärsidan B) trycket försvinner i och med filtrationen C) kapillären innehåller så stor blodvolym D) mottrycket från osmosen förtar ventrycket C5. Vid en hastigtförflyttning från liggande till stående läge.. A) kommer ökad parasympatiskt aktivitet öka TPM. B) kommer minskad parasympatiskt aktivitet öka TPM. C) kommer ökad sympatiskt aktivitet öka TPM. D) kommer minskad sympatiskt aktivitet öka TPM. C6. Slagvolym gånger hjärtfrekvens = A) Arteriellt blodtryck B) Totala Perifera Motståndet C) Kapillärt flöde D) Minutvolym C7. Slagvolym utgör skillnaden mellan.. A) arteriellt blodtryck och venöst blodtryck B) systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck C) viloläge och upprätt hållning (ortostatiskt blodtryck) D) enddiastolisk volym och ensystolisk volym C8. Ett dilaterat arteriellt blodkärl.. A) minskar blodtrycket i artärena B) påverkar inte blodtrycket i artärena C) ökar blodtrycket i artärena D) ökar filtrationen i kapillären C9. Vid mätning av blodtryck motsvarar det första ljudet man hör: A) ett laminärt flöde och det systoliska blodtrycket B) ett laminärt flöde och det diastoliska blodtrycket C) ett turbulent flöde och det systoliska blodtrycket D) ett turbulent flöde och det diastoliska blodtrycket 2

3 C10. Vid kraftig fysisk aktivitet kommer.. (flera alternativ kan vara rätt) A) autoregleringen förse matspjälningskanalen med en lokal blodtryckshöjning. B) huden öka sitt blodgenomflöde. C) hjärtat öka sin procentuella andel av blodflödet. D) cirkulationscentrum söka återställa blodtrycket till det normala. E) hjärtfrekvensen till sist motverka en förhöjd slagvolym. F) Skelettmuskler öka sin proportionella andel av blodvolymen. C11. Det artäriella blodtrycket regleras av.. (flera alternativ kan vara rätt) A) Adrenalin B) ANP C) ADH D) ADP E) Aldosteron F) Antikroppar C12. Blodkärlens diameter.. (flera alternativ kan vara rätt) A) är oberoende av det totala perifera motståndet. B) står enbart under sympatisk kontroll. C) kan påverkas av hormon. D) blir mindre vid vila. E) är större på artärsidan än på vensidan. F) är sammanlagt störst i kapillären. C13. Ange det latinska namnet på markerade vener (1-5) och artärer (6-12). (3p) 3

4 NJURAR NJ1. Den färdiga urinens sammansättning.. A) skiljer sig inte nämnvärt från primärurinens sammansättning B) innehåller rikligt med aminosyror och glukos C) innehåller alltid en konstant mängd natrium D) kan innehålla högre halter av vissa ämnen än vad som filtrerats från primärurinen. NJ2. Glomerulusfunktionen.. A) bygger på osmos från glomeruluskapillären till tubuluslumen. B) ger primärurin. C) omfattar inte aminosyror och glukos. D) är styrd av RAAS. NJ3. Tubulusfunktionen innebär bland annat att.. A) sekretion av K ökar normalt i distala tubuli. B) elektorstatiska attraktion från Na återför Cl till blodet. C) Na/K-pumpen medverkar till filtrationen i tubuluslumen. D) Na/K- pumpen pumpar aktivt både Na, Cl och vatten tillbaka till blodet. NJ4. Vilken av följande är den som aktiverar de övriga tre? A) Aldosteron B) Angiotensinogen C) Renin D) ACE NJ5. En ökad frisättning av Aldosteron... A) kommer aktivera reabsorptionen av Kalium (K). B) kommer aktivera reabsorptionen av Natrium (Na) och Kalium (K). C) kommer aktivera sekretionen av vätejoner (H). D) kommer aktivera reabsorptionen av Natrium (Na). NJ6. Hormonet reglerar blodvolym genom att A) ADH, öka reabsorptionen av Na i distala tubuli B) ADH, öka vattengenomsläppligheten i samlingsrören C) ANP, genom att få oss att minska miktionen D) Aldosteron, öka reabsoptionen i proximala tubuli NJ7. Vilken effekt har ökade ANP-nivåer på urinproduktionen? A) minimal B) ökande C) minskande D) ingen alls NJ8. Fettlösliga ämnen i blodet... A) reabsorberas i tubuluslumen genom Na/K-pumpen. B) går ut med urinen i sin helhet. C) aktiverar frisättning av aldosteron. D) görs vattenlösliga i levern. NJ9. Njurarnas glukoströskel innebär att... A) njurarna inte behöver mer än 150 gram glukos per dygn för att fungera B) njurarna inte kan ta emot glukos utan bara förbränner fett C) njurarna inte kan reabsorberar mer än 150 gram glukos per dygn D) njurarna byter glukos mot kalium över en viss tröskelmängd glukos 4

5 NJ10. Vid uttorkning... (flera alternativ kan vara rätt) A) aktiveras RAAS. B) ökar GFR C) minskar normalt frisättningen av ADH. D) minskar frisättningen av ANP. E) kissar vi mindre. F) aktiveras normalt törstcentrum. NJ11. Njurar kontrollen aktivt... (flera alternativ kan vara rätt) A) koncentrationen av erythrocyter (EVF). B) halten vätejoner i blodet. C) halten glukos i blodet. D) halten Na och K i blodet. E) halten alkohol i blodet. F) blodtrycket. NJ12. Följande substanser bidrar till njurarnas reabsorption i distala tubuli och samlingsrör: (flera alternativ kan vara rätt) A) Renin B) ADH C) ADHD D) ANP E) ADP F) Aldosteron G) Kortisol RESPIRATION R1. Placera in följande strukturer på bilden. Larynx, pharynx, esophagus, trachea, bronker, näsmusslor, örontrumpetens mynning och bronkioler (2p) 5

6 R2. Vilket av följande påstående stämmer bäst angående struphuvudet uppbyggnad? Struphuvudet byggs upp av ett antal brosk bl.a... A) Sköldbrosket, ringbrosket, struplocksbrosket (epiglottis) B) Sköldbrosket, ringbrosket, struplocksbrosket (epiglottis) och kannbroske C) Sköldbrosket, ringbrosket, trachea och struplocksbrosket (epiglottis) D) Sköldbrosket, ringbrosket, trachea och hästskoformade broskringar R3. Under inandningen.. A) stiger trycket i pleuraspalten då bröstkorgen utvidgas. B) sjunker atmosfärstrycket i alveolerna då lungorna utvidgas. C) stiger atmosfärstrycket i alveolerna, och luft strömmar in i dem. D) slappnar diafragman och bröstkorgens volym minskar. R4. Lungornas vitalkapacitet är summan av.. A) tidalvolymen och den exspiratoriska reservvolymen. B) tidalvolymen och inandningsvolymen. C) tidalvolymen och den exspiratoriska och inspiratorisk reservvolymen. D) den exspiratoriska och inspiratorisk reservvolymen. R5. I blodet som kommer till lungorna.. A) är syrets partialtryck mindre och koldioxidens partialtryck större än i alveolarluften. B) är syrets och koldioxidens partialtryck lika stora som i alveolarluften. C) är syrets partialtryck större och koldioxidens mindre än i alveolarluften. D) är syrets partialtryck större än i blodet som går ut från lungorna. R6. Surfaktant i alveolerna har till uppgift att.. A) Minska ytspänningen B) Öka ytspänningen C) Bekämpa främmande partiklar en del i vårt ospecifika immunförsvar D) Transportera syrgas R7. I blodet som kommer till lungorna.. A) är koldioxidens partialtryck mindre än i alveolarluften. B) är koldioxidens partialtryck högre än i alveolarluften. C) är koldioxidens partialtryck likadant som går ut från lungorna. D) är koldioxidens partialtryck detsamma som syrets partialtryck R8. Den viktigaste faktor som styr motståndet i andningsvägarna är.. A) Längden på luftvägarna B) Luftens viskositet C) Luftvägens radie D) Temperaturen på luften R9. Vad är den mest markanta fysiologiska effekten av hyperventilering? A) Jag höjer syrenivån i lungan. B) Jag höjer syrenivåerna i blodet. C) Jag sänker mina koldioxidvärden. D) Jag blir sur en acidos. R10. Koldioxid transporteras i blodet på följande sätt: (flera alternativ kan vara rätt) A) Bundet till hemoglobin. B) I leukocyter C) Fritt i plasma D) I forma av bikarbonat. E) I form av carbaminoföreningar. F) På trombocyter 6

7 R11. Hos en patient har följande värden uppmätts: Tidalvolym: 450 ml Andningsfrekvens: 14 andetag / minut Dead space beräknas till: 150 ml. Vilka av nedanstående påstående är förenliga med denna information? (flera alternativ kan vara rätt) A) Minutventilationen blir 6300 ml. B) Den alveolära ventilationen är 4200 ml. C) Minutventilationen blir 4200 ml. D) Den alveolära ventilationen är 6300 ml. E) Om andningsfrekvensen ökar samtidigt som de övriga värdena är oförändrade så ökar minutventilationen. F) Om andningsfrekvensen ökar samtidigt som de övriga värdena är oförändrade så ökar den alveolära ventilationen. G) Om dead space ökar samtidigt som övriga värden är oförändrade så ökar minutventilationen. H) Om dead space ökar samtidigt som övriga värden är oförändrade så ökar den alveolära ventilationen. R12. Beskriv i ett diagram förhållandet mellan syrgastryck och hemoglobinets syremättnad och förklara varför det ser ut som det gör. (3p) 7

8 MATSPJÄLKNING M1. Blodkärl som försörjer tunntarmen finns i.. A) omentet. B) tarmluddet. C) tarmkäxet. D) diafragma M2. I saliven finns.. A) proteinspjälkande enzymer. B) fettspjälkande enzymer. C) cellulosaspjälkande enzymer. D) kolhydratspjälkande enzymer. M3. Det mesta av absorptionen av födoämnen sker i.. A) ventrikeln. B) tolvfingertarmen. C) duodenum, jejunum och ileum. D) colon. M4. Duodenum registrerar INTE.. A) osmolaritet B) ph C) information från n. olfactorius D) fettinnehåll M5. Protein bryts ned av.. A) amylas från munhålan B) pepsin från magsäcken C) trypsin från pancreas D) både alternativ B) och C) M6. Fett transporteras i blodet i form av.. A) miceller. B) lipaser. C) triglycerider. D) kylomikron. M7. Gallan har till uppgift att.. A) finfördela fett i tunntarmen. B) omvandla triglycerider till monoglycerider. C) underlätta för amylaset att spjälka fett. D) göra tunntarmens innehåll surare. M8. Det enteriska nervsystemet.. A) kontrollerar tarmarnas övergripande peristaltik. B) kontrolleras av det parasympatiska nervsystemet C) kontrollerar den lokala peristaltiken runt kymus D) kontroleras av det sympatiska nervsystemet M9. Förhöjda insulinnivåer påverkar INTE.. A) vanliga cellers glukosupptag B) hjärncellers glukosupptag C) levercellers glukoshantering D) muskelcellers glukoshantering 8

9 M10. I absorptionsfasen.. (flera alternativ kan vara rätt) A) stimuleras bildning av glykogen i levern. B) bryts fett ner till triglycerider. C) bildas ny glukos av bl a aminosyror (glukoneogenes). D) lagras fett som triglycerider i fettvävnad. E) utnyttjas glukos som energi i alla vävnader. F) frisätter levern glukos för att höja blodsockret. M11. Vilket av följande påstående om levern är rätt? (flera alternativ kan vara rätt) A) Levern producerar plasmaproteiner B) Levern utsöndra gallfärgämnen C) Levern producerar steroidhormon D) Levern gör många substanser vattenlösliga E) Portådern (vena porta) för blodet från levern. F) Här bildas gallsalter av kolesterol. M12. Följande utsöndras från pancreas: (flera alternativ kan vara rätt) A) pepsinogen B) glukagon C) bikarbonat D) K-vitamin E) gastrin F) lipas G) trypsinogen CELLMETABOLISM CM1. I glykolysen.. A) bryts fett ned till acetyl-coa. B) bryts glukos ned till mjölksyra. C) bryts glukos ned till pyrodruvsyra D) bryts glukos ned till acetyl-coa. CM2. Mjölksyra bildas vid hårt muskelarbete för att.. A) motverka frisättning av bikarbonat i musklerna. B) cellen ska kunna fortsätta ta hand om fria vätejoner. C) bilda pyrodruvsyra i glykolysen. D) cellen ska kunna bilda ADP. CM3. Huvudsyftet med citronsyracykeln är att.. A) att överföra kol till atmosfären i form av koldioxid. B) att återföra syre och väte till atmosfären i form av vatten. C) att bilda ATP D) att överföra väte till Vitamin B 3 (NADH 2 ) CM4. Fett.. A) innehåller lika mycket energi som glukos per viktenhet. B) ombildas alltid till glukos före förbränning i cellmetabolismen. C) ombildas alltid till pyrodruvsyra före förbränning i cellmetabolismen. D) kräver alltid syre för förbränning i cellmetabolismen. 9

10 CM5. Fritt i cytoplasman sker.. A) citronsyracykeln. B) den oxidativa fosforyleringen. C) glykolysen. D) transkription och translation. CM6. Fettsyror kan brytas ned i citronsyracyklen om de först omvandlas till: A) vatten B) glukos C) acetyl-coenzym A D) Vitamin B 3 (NADH + H) CM7. Följande substanser ingår i den oxidativa fosforyleringen: (flera alternativ kan vara rätt) A) ADP B) Pyrodruvsyra C) Acetyl-Coenzym A D) Vitamin B 3 (NADH + H) E) Oxalättiksyra F) Syre G) Fosfat CM8. Syre är nödvändigt för att vi i cellmetabolismen ska kunna bilda: (flera alternativ kan vara rätt) A) ATP B) CO 2 C) H 2 O D) ADP E) Pyrodruvsyra F) Mjölksyra G) Vitamin B 3 (NADH + H) FORTPLANTNING F1. Meiosen syftar till att A) Bilda könsceller B) Fördubbla antalet kromosomer i en cell C) Ersätta skadad vävnad i äggstockar och testiklar D) Bilda östrogen och progesteron F2. Menstruationscyklen avslutas därför att A) nya ägg mognar i äggstockarna. B) Corpus Luteum slutar tillverka FSH C) Corpus Luteum får ingen fortsatt stimuli av FSH D) Östrogen får nivåerna av hämmande LH att stiga F3. Vid början av menstruationscykeln har östrogen.. A) en hämmande effekt på hcg B) en hämmande effekt på endometriets tillväxt C) en hämmande effekt på FSH och LH D) en hämmande effekt på bildning av progesteron 10

11 F4. Vilken av följande kromosomavvikelser ger upphov till Downs syndrom? A) X0 B) XYY C) D) F5. Färgblindhet orsakas av en recessiv gen på X-kromosomen. En man som är färgblind och skaffar barn med en kvinna som inte är bärare av blödarsjuka får.. A) inga blödarsjuka barn B) 25% blödarsjuka barn C) 50% blödarsjuka barn D) 50% blödarsjuka pojkar F6. En gen är normalt recessiv för att den.. A) tillverkar ett protein som inte fungerar B) kodar för en kolhydrat istället för ett protein. C) inte innehåller några aminosyror. D) den inte kan bilda mrna. F7. Vilken typ av mutation uppstår oftast i spermier? A) Förändrat antal kromosomer B) Förändrat antal proteiner C) Förändrat antal ribosomer D) Små förändringar i generna F8. Om en genetisk sjukdom är mer vanligt förekommande hos män än hos kvinnor beror detta sannolikt på att genen som påverkar denna sjukdom A) är muterad B) ligger på en vanlig kromosom C) ligger på X-kromosomen D) ligger på Y-kromosomen F9. Genen för Brun ögonfärg (B) dominerar över blå (b) och ligger inte på X- kromosomen. En människa som har bruna ögon kan ha följande genuppsättning(ar): (flera alternativ kan vara rätt) A) BB B) Bb C) bb D) By E) by F) BX G) bx 11

12 TENTA A (besvaras på baksidan eller separat papper) CELL OCH VÄVNAD CVE1. a) Vad kännetecknar flertalet former av stödjevävnad? (1p) b) Hur påverkar relationen mellan olika ämnen i stödjevävnaden (som exempelvis kollagen) vävnadens egenskaper? Exemplifiera (2p) CVE2. Hur kan DNA:ts genetiska kod som är uppbyggt av de fyra baserna A, T, C och G bestämma vilken ordning aminosyrorna ska ha i ett protein? (3p) CVE3. Ge fyra exempel på vad ett protein kan ha för funktion? (2p) CVE4. Para ihop nedanstående (dra streck emellan): (3p) Överhuden fibrös bindväv rik på vävnadsvätska Underhud flerskiktat plattepitel saknar blodkärl Läderhud lucker fibrös bindväv viktig för temperaturreglering RÖRELSEAPPARATEN I RI1. Vad är en motorisk enhet? (2p) RI2. Vad gör att muskeln förkortas när det sker en kontraktion? (2p) RI3. Ange tre viktiga uppgifter för skelettet? (3p) RI4. Beskriv nervimpulsens koppling till mekaniskt svar i tvärstrimmig muskulatur. (4p) 12

13 RÖRELSEAPPARATEN II RIIB1. Lös följande beniga korsord (6p): EclipseCrossword.com Vågrätt 3. Namn på den översta kotan 5. En krökning på ryggraden med konvexiteten riktad bakåt 6. Trochanter major sitter på detta ben 7. Sternum, costae, manubrium sterni, processus xiphoideus och corpus sterni är alla förknippade med denna latinska benämning på en del av kroppen 9. Den svenska benämningen på en del av bäckenet. Utgörs av tarmbenet, sittbenet och blygdbenet. 10. Skenbenet på latin 11. Radius och ulna ledar proximalt mot detta ben 12. Hjässben, pannben, och tinningben ingår som en del i denna struktur. Lodrätt 1. Binder samman kotkropparna och fungerar som en fjädring 2. Det latinska ordet är columna och består av många små ben. 4. Den svenska benämningen på den del av lårbenet. En vanligt ställe för frakturer, speciellt äldre damer med osteoporos. 8. Vadbenet på latin 13

14 RIIB2 Ange det latinska namnet på markerade muskler nedan. (5p) RIIB3 Rita en synovialled där det klart framgår vad som menas med ett ledhuvud, ledpanna (ledskål), ledbrosk, ledkapsel och synovialhinna. (2,5p) 14

15 TENTA B (besvaras på baksidan eller separat papper) CELLEN VATTEN o ELEKTROLYTER CVE1. Vad är skillnaden mellan en hypoton isoton och hyperton lösning? (3p) CVE2. Varför är cellmembranet genomsläppligt för fettlösliga molekyler men inte vattenlösliga molekyler? (2p) CVE3. Na/K-pumpen är nödvändig för att en cell ska få en vilomembranpotential. Förklara varför det är så. (4p) CVE 4. Vad är skillnaden mellan diffusion och osmos? (2p) NERVSYSTEMET NS1. Förklara hur en nervimpuls uppkommer i ett neuron. Du ska i ditt svar förklara begrepp som t ex vilopotential, depolarisering, hyperpolarisering och aktionspotential. (4p) NS2. Vilka viktiga funktioner styrs av hypothalamus? (2p) NS3. Vad är vagusnerven för typ av nerv och vad är det som utmärker denna nerv? (2p) NS4. Redogör för två funktioner som s k gliaceller kan ha i nervsystemet. (2p) NS5. Vad har följande strukturer i CNS för funktioner? Lillhjärnan (1p) Extrapyramidala systemet (1p) SINNESORGANEN S1. Hörsel sinnet är ett komplicerat system med många anatomiska strukturer inblandade. Redogör för följande strukturers lokalisering (var de finns) och funktioner! a) Trumhinnan (2 p) b) Hårcellerna (2 p) S2. Vad innebär begreppet adaptation när det gäller sinnesorgan? Ge ett praktiskt exempel! (2p) 15

16 S3. Markera de delar som hör till balanssinnet! Felmarkering ger avdrag på denna fråga! (3p) Hörselgången sacculus glaskroppen hammaren cupula hårceller basilarmembranet båggångarna stigbygeln otolitorganen senhinnan hjärnnerv X kalkkristaller runda fönstret kammarvätska S4. Redogör för ljusets väg genom ögats olika anatomiska delar fram till sinnescellerna. Ange också vilka sinnescellerna är och vad har de för olika funktioner och lokalisering! (4p) ENDOKRINOLOGI E1. Många hormon som frisätts från hypofysen regleras genom negativ feedback (negativ återkoppling). Vad menas med detta exemplifiera! (3p) E2. Vad är skillnaden mellan adenohypofysen och neurohypofysen? (2p) E3. Stress får ACTH från hypofysen att påverka hormonproduktion i binjurebarken. Vilket hormon är det som då avsöndras från binjurebarken och vad har det för effekt? (3p) E4. Var produceras parathormon (PTH) och vilken effekt har detta hormon? (3p) E5. Sammanfoga körtel med hormon och funktion (dra gärna streck emellan de olika kolumnerna). (3p) Binjurebark Oxytosin Hjärtfrekvens, metabolism Binjuremärg Melatonin Mjölkutdrivning Bisköldkörtlar Aldosteron Värmeproduktion Neurohypofysen T3 och T4 Sömn Sköldkörteln Parathormon Calcium-metabolism Tallkottkörteln Adrenalin Na/K-pump i nefron 16

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 SSK15 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion Respiration del 1 Sjuksköterskeutbildningen VT -14 Lunds universitet Marie Neuman 1. Struktur och funktion 2. Ventilation 3. Gastransport 4. Diffusion 5. Perfusion 6. Gasutbyte 7. Lungmekanik 8. Andningskontroll

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Matspjälkningen Vad sönderdelas födoämnena proteiner, kolhydrater och liptider till? Proteiner: Proteiner sönderdelas till aminosyror. Det börjar i magsäcken, där miljön

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och

Läs mer

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi 8 hp Provmoment: 2 Ladokkod:62BO11 Tentamen ges för: BM06 samt studenter i fristående kurs TentamensKod: Tentamensdatum: 2012 11 09 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09 Urinbildande organsystemet:

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet

Kroppens påverkan av fysisk aktivitet Kroppens påverkan av fysisk aktivitet och vad som påverkar prestationen Kroppen är en komplicerad helhet som måste fungera in i minsta detalj för att vi ska kunna leva ett normalt liv utan sjukdomar. Som

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym

Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften. Luftvägarna Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Andning. Hur svårt kan det vara?

Andning. Hur svårt kan det vara? Andning Hur svårt kan det vara? Bertil Brogeland vem är jag och vad gör jag? Gift, en son, bor i villa i Trollhättan, tränar en del, ledare inom skridsko (hastighetsåkning) Andningsterapeut (thoracal mobilisering

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning

Hastigheten på kroppens alkoholförbränning Mat i magen ger lägre promillehalt Fredrik Rimsén Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi VT 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol har

Läs mer

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami.

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. 1 Om diet och fasta Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. Innehåll Inledning (3) Översikt över matspjälkningsprocessen

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer Vattenlösliga vitaminer 8 B-vitaminer C-vitamin Fettlösliga vitaminer A,D,E,K B - vitaminer Finns med för att kunna utvinna energi Coenzym omsättning av

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Röstanatomisk översikt 1

Röstanatomisk översikt 1 Röstanatomisk översikt 1 Detta är en grundläggande (1) översikt över röstorganet och dess funktion, bestående av de tre delar som samspelar från inandning till färdig ton. Där den latinska eller engelska

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 När lungan är sjuk Berne Eriksson Medicinkliniken, Halmstad Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar 120314 ICD 10 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) +Akuta infektioner i övre luftvägarna (J00-J06)

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor. Sammanställare: Björn Bengtsson

Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor. Sammanställare: Björn Bengtsson Veckoteman T3, Homeostas, med tillhörande tentamensfrågor Sammanställare: Björn Bengtsson Tentafrågor termin 3 homeostas Veckotema 1 kroppskaviteterna och tillhörande anatomi 1. Fråga 12. 2004-01-16 (3p)

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 6 0 1 1 3

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 6 0 1 1 3 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 6 0 1 1 3 Namn: Personnr: - texta Max: 93 poäng KOD: Gk: 56 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer