Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in."

Transkript

1 Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta C MHU01A SSK09 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: G = 70% på respektive delmoment Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst tre veckor Flervalfrågor utan annat angivet ska ha ett svar o ger 1p Flervalsfrågor med fler än ett svar ger 0p om något felaktigt alternativ anges o 2p vid alla rätt. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Fredrik Ståhl Telefonnummer:

2 CIRKULATIONSSYSTEMET C1. Flödeshastigheten avtar i kapillären därför att.. A) filtrationen är så omfattande B) trycket är lägre i venerna C) kapillärens sammanlagda diameter är så stor D) diffusionen motverkar osmosen i kapillären C2. Samtliga arteriella blodkärl.. A) har alltid en svag muskelaktivitet i kärlväggen vid viloläge. B) innehåller 2/3 av kroppens blodvolym. C) tar emot inflödet från lymfsystemet. D) saknar laminärt flöde. C3. Vensidan av cirkulationssystemet... A) är parasympatiskt innerverad B) har mindre blod än artärsidan C) har anastosomer D) ansvara förre större delen av den ortostatiska blodtrycksreflexen C4. Blodtryck räknas endast på artärsidan eftersom... A) det bara finns blod på artärsidan B) trycket försvinner i och med filtrationen C) kapillären innehåller så stor blodvolym D) mottrycket från osmosen förtar ventrycket C5. Vid en hastigtförflyttning från liggande till stående läge.. A) kommer ökad parasympatiskt aktivitet öka TPM. B) kommer minskad parasympatiskt aktivitet öka TPM. C) kommer ökad sympatiskt aktivitet öka TPM. D) kommer minskad sympatiskt aktivitet öka TPM. C6. Slagvolym gånger hjärtfrekvens = A) Arteriellt blodtryck B) Totala Perifera Motståndet C) Kapillärt flöde D) Minutvolym C7. Slagvolym utgör skillnaden mellan.. A) arteriellt blodtryck och venöst blodtryck B) systoliskt blodtryck och diastoliskt blodtryck C) viloläge och upprätt hållning (ortostatiskt blodtryck) D) enddiastolisk volym och ensystolisk volym C8. Ett dilaterat arteriellt blodkärl.. A) minskar blodtrycket i artärena B) påverkar inte blodtrycket i artärena C) ökar blodtrycket i artärena D) ökar filtrationen i kapillären C9. Vid mätning av blodtryck motsvarar det första ljudet man hör: A) ett laminärt flöde och det systoliska blodtrycket B) ett laminärt flöde och det diastoliska blodtrycket C) ett turbulent flöde och det systoliska blodtrycket D) ett turbulent flöde och det diastoliska blodtrycket 2

3 C10. Vid kraftig fysisk aktivitet kommer.. (flera alternativ kan vara rätt) A) autoregleringen förse matspjälningskanalen med en lokal blodtryckshöjning. B) huden öka sitt blodgenomflöde. C) hjärtat öka sin procentuella andel av blodflödet. D) cirkulationscentrum söka återställa blodtrycket till det normala. E) hjärtfrekvensen till sist motverka en förhöjd slagvolym. F) Skelettmuskler öka sin proportionella andel av blodvolymen. C11. Det artäriella blodtrycket regleras av.. (flera alternativ kan vara rätt) A) Adrenalin B) ANP C) ADH D) ADP E) Aldosteron F) Antikroppar C12. Blodkärlens diameter.. (flera alternativ kan vara rätt) A) är oberoende av det totala perifera motståndet. B) står enbart under sympatisk kontroll. C) kan påverkas av hormon. D) blir mindre vid vila. E) är större på artärsidan än på vensidan. F) är sammanlagt störst i kapillären. C13. Ange det latinska namnet på markerade vener (1-5) och artärer (6-12). (3p) 3

4 NJURAR NJ1. Den färdiga urinens sammansättning.. A) skiljer sig inte nämnvärt från primärurinens sammansättning B) innehåller rikligt med aminosyror och glukos C) innehåller alltid en konstant mängd natrium D) kan innehålla högre halter av vissa ämnen än vad som filtrerats från primärurinen. NJ2. Glomerulusfunktionen.. A) bygger på osmos från glomeruluskapillären till tubuluslumen. B) ger primärurin. C) omfattar inte aminosyror och glukos. D) är styrd av RAAS. NJ3. Tubulusfunktionen innebär bland annat att.. A) sekretion av K ökar normalt i distala tubuli. B) elektorstatiska attraktion från Na återför Cl till blodet. C) Na/K-pumpen medverkar till filtrationen i tubuluslumen. D) Na/K- pumpen pumpar aktivt både Na, Cl och vatten tillbaka till blodet. NJ4. Vilken av följande är den som aktiverar de övriga tre? A) Aldosteron B) Angiotensinogen C) Renin D) ACE NJ5. En ökad frisättning av Aldosteron... A) kommer aktivera reabsorptionen av Kalium (K). B) kommer aktivera reabsorptionen av Natrium (Na) och Kalium (K). C) kommer aktivera sekretionen av vätejoner (H). D) kommer aktivera reabsorptionen av Natrium (Na). NJ6. Hormonet reglerar blodvolym genom att A) ADH, öka reabsorptionen av Na i distala tubuli B) ADH, öka vattengenomsläppligheten i samlingsrören C) ANP, genom att få oss att minska miktionen D) Aldosteron, öka reabsoptionen i proximala tubuli NJ7. Vilken effekt har ökade ANP-nivåer på urinproduktionen? A) minimal B) ökande C) minskande D) ingen alls NJ8. Fettlösliga ämnen i blodet... A) reabsorberas i tubuluslumen genom Na/K-pumpen. B) går ut med urinen i sin helhet. C) aktiverar frisättning av aldosteron. D) görs vattenlösliga i levern. NJ9. Njurarnas glukoströskel innebär att... A) njurarna inte behöver mer än 150 gram glukos per dygn för att fungera B) njurarna inte kan ta emot glukos utan bara förbränner fett C) njurarna inte kan reabsorberar mer än 150 gram glukos per dygn D) njurarna byter glukos mot kalium över en viss tröskelmängd glukos 4

5 NJ10. Vid uttorkning... (flera alternativ kan vara rätt) A) aktiveras RAAS. B) ökar GFR C) minskar normalt frisättningen av ADH. D) minskar frisättningen av ANP. E) kissar vi mindre. F) aktiveras normalt törstcentrum. NJ11. Njurar kontrollen aktivt... (flera alternativ kan vara rätt) A) koncentrationen av erythrocyter (EVF). B) halten vätejoner i blodet. C) halten glukos i blodet. D) halten Na och K i blodet. E) halten alkohol i blodet. F) blodtrycket. NJ12. Följande substanser bidrar till njurarnas reabsorption i distala tubuli och samlingsrör: (flera alternativ kan vara rätt) A) Renin B) ADH C) ADHD D) ANP E) ADP F) Aldosteron G) Kortisol RESPIRATION R1. Placera in följande strukturer på bilden. Larynx, pharynx, esophagus, trachea, bronker, näsmusslor, örontrumpetens mynning och bronkioler (2p) 5

6 R2. Vilket av följande påstående stämmer bäst angående struphuvudet uppbyggnad? Struphuvudet byggs upp av ett antal brosk bl.a... A) Sköldbrosket, ringbrosket, struplocksbrosket (epiglottis) B) Sköldbrosket, ringbrosket, struplocksbrosket (epiglottis) och kannbroske C) Sköldbrosket, ringbrosket, trachea och struplocksbrosket (epiglottis) D) Sköldbrosket, ringbrosket, trachea och hästskoformade broskringar R3. Under inandningen.. A) stiger trycket i pleuraspalten då bröstkorgen utvidgas. B) sjunker atmosfärstrycket i alveolerna då lungorna utvidgas. C) stiger atmosfärstrycket i alveolerna, och luft strömmar in i dem. D) slappnar diafragman och bröstkorgens volym minskar. R4. Lungornas vitalkapacitet är summan av.. A) tidalvolymen och den exspiratoriska reservvolymen. B) tidalvolymen och inandningsvolymen. C) tidalvolymen och den exspiratoriska och inspiratorisk reservvolymen. D) den exspiratoriska och inspiratorisk reservvolymen. R5. I blodet som kommer till lungorna.. A) är syrets partialtryck mindre och koldioxidens partialtryck större än i alveolarluften. B) är syrets och koldioxidens partialtryck lika stora som i alveolarluften. C) är syrets partialtryck större och koldioxidens mindre än i alveolarluften. D) är syrets partialtryck större än i blodet som går ut från lungorna. R6. Surfaktant i alveolerna har till uppgift att.. A) Minska ytspänningen B) Öka ytspänningen C) Bekämpa främmande partiklar en del i vårt ospecifika immunförsvar D) Transportera syrgas R7. I blodet som kommer till lungorna.. A) är koldioxidens partialtryck mindre än i alveolarluften. B) är koldioxidens partialtryck högre än i alveolarluften. C) är koldioxidens partialtryck likadant som går ut från lungorna. D) är koldioxidens partialtryck detsamma som syrets partialtryck R8. Den viktigaste faktor som styr motståndet i andningsvägarna är.. A) Längden på luftvägarna B) Luftens viskositet C) Luftvägens radie D) Temperaturen på luften R9. Vad är den mest markanta fysiologiska effekten av hyperventilering? A) Jag höjer syrenivån i lungan. B) Jag höjer syrenivåerna i blodet. C) Jag sänker mina koldioxidvärden. D) Jag blir sur en acidos. R10. Koldioxid transporteras i blodet på följande sätt: (flera alternativ kan vara rätt) A) Bundet till hemoglobin. B) I leukocyter C) Fritt i plasma D) I forma av bikarbonat. E) I form av carbaminoföreningar. F) På trombocyter 6

7 R11. Hos en patient har följande värden uppmätts: Tidalvolym: 450 ml Andningsfrekvens: 14 andetag / minut Dead space beräknas till: 150 ml. Vilka av nedanstående påstående är förenliga med denna information? (flera alternativ kan vara rätt) A) Minutventilationen blir 6300 ml. B) Den alveolära ventilationen är 4200 ml. C) Minutventilationen blir 4200 ml. D) Den alveolära ventilationen är 6300 ml. E) Om andningsfrekvensen ökar samtidigt som de övriga värdena är oförändrade så ökar minutventilationen. F) Om andningsfrekvensen ökar samtidigt som de övriga värdena är oförändrade så ökar den alveolära ventilationen. G) Om dead space ökar samtidigt som övriga värden är oförändrade så ökar minutventilationen. H) Om dead space ökar samtidigt som övriga värden är oförändrade så ökar den alveolära ventilationen. R12. Beskriv i ett diagram förhållandet mellan syrgastryck och hemoglobinets syremättnad och förklara varför det ser ut som det gör. (3p) 7

8 MATSPJÄLKNING M1. Blodkärl som försörjer tunntarmen finns i.. A) omentet. B) tarmluddet. C) tarmkäxet. D) diafragma M2. I saliven finns.. A) proteinspjälkande enzymer. B) fettspjälkande enzymer. C) cellulosaspjälkande enzymer. D) kolhydratspjälkande enzymer. M3. Det mesta av absorptionen av födoämnen sker i.. A) ventrikeln. B) tolvfingertarmen. C) duodenum, jejunum och ileum. D) colon. M4. Duodenum registrerar INTE.. A) osmolaritet B) ph C) information från n. olfactorius D) fettinnehåll M5. Protein bryts ned av.. A) amylas från munhålan B) pepsin från magsäcken C) trypsin från pancreas D) både alternativ B) och C) M6. Fett transporteras i blodet i form av.. A) miceller. B) lipaser. C) triglycerider. D) kylomikron. M7. Gallan har till uppgift att.. A) finfördela fett i tunntarmen. B) omvandla triglycerider till monoglycerider. C) underlätta för amylaset att spjälka fett. D) göra tunntarmens innehåll surare. M8. Det enteriska nervsystemet.. A) kontrollerar tarmarnas övergripande peristaltik. B) kontrolleras av det parasympatiska nervsystemet C) kontrollerar den lokala peristaltiken runt kymus D) kontroleras av det sympatiska nervsystemet M9. Förhöjda insulinnivåer påverkar INTE.. A) vanliga cellers glukosupptag B) hjärncellers glukosupptag C) levercellers glukoshantering D) muskelcellers glukoshantering 8

9 M10. I absorptionsfasen.. (flera alternativ kan vara rätt) A) stimuleras bildning av glykogen i levern. B) bryts fett ner till triglycerider. C) bildas ny glukos av bl a aminosyror (glukoneogenes). D) lagras fett som triglycerider i fettvävnad. E) utnyttjas glukos som energi i alla vävnader. F) frisätter levern glukos för att höja blodsockret. M11. Vilket av följande påstående om levern är rätt? (flera alternativ kan vara rätt) A) Levern producerar plasmaproteiner B) Levern utsöndra gallfärgämnen C) Levern producerar steroidhormon D) Levern gör många substanser vattenlösliga E) Portådern (vena porta) för blodet från levern. F) Här bildas gallsalter av kolesterol. M12. Följande utsöndras från pancreas: (flera alternativ kan vara rätt) A) pepsinogen B) glukagon C) bikarbonat D) K-vitamin E) gastrin F) lipas G) trypsinogen CELLMETABOLISM CM1. I glykolysen.. A) bryts fett ned till acetyl-coa. B) bryts glukos ned till mjölksyra. C) bryts glukos ned till pyrodruvsyra D) bryts glukos ned till acetyl-coa. CM2. Mjölksyra bildas vid hårt muskelarbete för att.. A) motverka frisättning av bikarbonat i musklerna. B) cellen ska kunna fortsätta ta hand om fria vätejoner. C) bilda pyrodruvsyra i glykolysen. D) cellen ska kunna bilda ADP. CM3. Huvudsyftet med citronsyracykeln är att.. A) att överföra kol till atmosfären i form av koldioxid. B) att återföra syre och väte till atmosfären i form av vatten. C) att bilda ATP D) att överföra väte till Vitamin B 3 (NADH 2 ) CM4. Fett.. A) innehåller lika mycket energi som glukos per viktenhet. B) ombildas alltid till glukos före förbränning i cellmetabolismen. C) ombildas alltid till pyrodruvsyra före förbränning i cellmetabolismen. D) kräver alltid syre för förbränning i cellmetabolismen. 9

10 CM5. Fritt i cytoplasman sker.. A) citronsyracykeln. B) den oxidativa fosforyleringen. C) glykolysen. D) transkription och translation. CM6. Fettsyror kan brytas ned i citronsyracyklen om de först omvandlas till: A) vatten B) glukos C) acetyl-coenzym A D) Vitamin B 3 (NADH + H) CM7. Följande substanser ingår i den oxidativa fosforyleringen: (flera alternativ kan vara rätt) A) ADP B) Pyrodruvsyra C) Acetyl-Coenzym A D) Vitamin B 3 (NADH + H) E) Oxalättiksyra F) Syre G) Fosfat CM8. Syre är nödvändigt för att vi i cellmetabolismen ska kunna bilda: (flera alternativ kan vara rätt) A) ATP B) CO 2 C) H 2 O D) ADP E) Pyrodruvsyra F) Mjölksyra G) Vitamin B 3 (NADH + H) FORTPLANTNING F1. Meiosen syftar till att A) Bilda könsceller B) Fördubbla antalet kromosomer i en cell C) Ersätta skadad vävnad i äggstockar och testiklar D) Bilda östrogen och progesteron F2. Menstruationscyklen avslutas därför att A) nya ägg mognar i äggstockarna. B) Corpus Luteum slutar tillverka FSH C) Corpus Luteum får ingen fortsatt stimuli av FSH D) Östrogen får nivåerna av hämmande LH att stiga F3. Vid början av menstruationscykeln har östrogen.. A) en hämmande effekt på hcg B) en hämmande effekt på endometriets tillväxt C) en hämmande effekt på FSH och LH D) en hämmande effekt på bildning av progesteron 10

11 F4. Vilken av följande kromosomavvikelser ger upphov till Downs syndrom? A) X0 B) XYY C) D) F5. Färgblindhet orsakas av en recessiv gen på X-kromosomen. En man som är färgblind och skaffar barn med en kvinna som inte är bärare av blödarsjuka får.. A) inga blödarsjuka barn B) 25% blödarsjuka barn C) 50% blödarsjuka barn D) 50% blödarsjuka pojkar F6. En gen är normalt recessiv för att den.. A) tillverkar ett protein som inte fungerar B) kodar för en kolhydrat istället för ett protein. C) inte innehåller några aminosyror. D) den inte kan bilda mrna. F7. Vilken typ av mutation uppstår oftast i spermier? A) Förändrat antal kromosomer B) Förändrat antal proteiner C) Förändrat antal ribosomer D) Små förändringar i generna F8. Om en genetisk sjukdom är mer vanligt förekommande hos män än hos kvinnor beror detta sannolikt på att genen som påverkar denna sjukdom A) är muterad B) ligger på en vanlig kromosom C) ligger på X-kromosomen D) ligger på Y-kromosomen F9. Genen för Brun ögonfärg (B) dominerar över blå (b) och ligger inte på X- kromosomen. En människa som har bruna ögon kan ha följande genuppsättning(ar): (flera alternativ kan vara rätt) A) BB B) Bb C) bb D) By E) by F) BX G) bx 11

12 TENTA A (besvaras på baksidan eller separat papper) CELL OCH VÄVNAD CVE1. a) Vad kännetecknar flertalet former av stödjevävnad? (1p) b) Hur påverkar relationen mellan olika ämnen i stödjevävnaden (som exempelvis kollagen) vävnadens egenskaper? Exemplifiera (2p) CVE2. Hur kan DNA:ts genetiska kod som är uppbyggt av de fyra baserna A, T, C och G bestämma vilken ordning aminosyrorna ska ha i ett protein? (3p) CVE3. Ge fyra exempel på vad ett protein kan ha för funktion? (2p) CVE4. Para ihop nedanstående (dra streck emellan): (3p) Överhuden fibrös bindväv rik på vävnadsvätska Underhud flerskiktat plattepitel saknar blodkärl Läderhud lucker fibrös bindväv viktig för temperaturreglering RÖRELSEAPPARATEN I RI1. Vad är en motorisk enhet? (2p) RI2. Vad gör att muskeln förkortas när det sker en kontraktion? (2p) RI3. Ange tre viktiga uppgifter för skelettet? (3p) RI4. Beskriv nervimpulsens koppling till mekaniskt svar i tvärstrimmig muskulatur. (4p) 12

13 RÖRELSEAPPARATEN II RIIB1. Lös följande beniga korsord (6p): EclipseCrossword.com Vågrätt 3. Namn på den översta kotan 5. En krökning på ryggraden med konvexiteten riktad bakåt 6. Trochanter major sitter på detta ben 7. Sternum, costae, manubrium sterni, processus xiphoideus och corpus sterni är alla förknippade med denna latinska benämning på en del av kroppen 9. Den svenska benämningen på en del av bäckenet. Utgörs av tarmbenet, sittbenet och blygdbenet. 10. Skenbenet på latin 11. Radius och ulna ledar proximalt mot detta ben 12. Hjässben, pannben, och tinningben ingår som en del i denna struktur. Lodrätt 1. Binder samman kotkropparna och fungerar som en fjädring 2. Det latinska ordet är columna och består av många små ben. 4. Den svenska benämningen på den del av lårbenet. En vanligt ställe för frakturer, speciellt äldre damer med osteoporos. 8. Vadbenet på latin 13

14 RIIB2 Ange det latinska namnet på markerade muskler nedan. (5p) RIIB3 Rita en synovialled där det klart framgår vad som menas med ett ledhuvud, ledpanna (ledskål), ledbrosk, ledkapsel och synovialhinna. (2,5p) 14

15 TENTA B (besvaras på baksidan eller separat papper) CELLEN VATTEN o ELEKTROLYTER CVE1. Vad är skillnaden mellan en hypoton isoton och hyperton lösning? (3p) CVE2. Varför är cellmembranet genomsläppligt för fettlösliga molekyler men inte vattenlösliga molekyler? (2p) CVE3. Na/K-pumpen är nödvändig för att en cell ska få en vilomembranpotential. Förklara varför det är så. (4p) CVE 4. Vad är skillnaden mellan diffusion och osmos? (2p) NERVSYSTEMET NS1. Förklara hur en nervimpuls uppkommer i ett neuron. Du ska i ditt svar förklara begrepp som t ex vilopotential, depolarisering, hyperpolarisering och aktionspotential. (4p) NS2. Vilka viktiga funktioner styrs av hypothalamus? (2p) NS3. Vad är vagusnerven för typ av nerv och vad är det som utmärker denna nerv? (2p) NS4. Redogör för två funktioner som s k gliaceller kan ha i nervsystemet. (2p) NS5. Vad har följande strukturer i CNS för funktioner? Lillhjärnan (1p) Extrapyramidala systemet (1p) SINNESORGANEN S1. Hörsel sinnet är ett komplicerat system med många anatomiska strukturer inblandade. Redogör för följande strukturers lokalisering (var de finns) och funktioner! a) Trumhinnan (2 p) b) Hårcellerna (2 p) S2. Vad innebär begreppet adaptation när det gäller sinnesorgan? Ge ett praktiskt exempel! (2p) 15

16 S3. Markera de delar som hör till balanssinnet! Felmarkering ger avdrag på denna fråga! (3p) Hörselgången sacculus glaskroppen hammaren cupula hårceller basilarmembranet båggångarna stigbygeln otolitorganen senhinnan hjärnnerv X kalkkristaller runda fönstret kammarvätska S4. Redogör för ljusets väg genom ögats olika anatomiska delar fram till sinnescellerna. Ange också vilka sinnescellerna är och vad har de för olika funktioner och lokalisering! (4p) ENDOKRINOLOGI E1. Många hormon som frisätts från hypofysen regleras genom negativ feedback (negativ återkoppling). Vad menas med detta exemplifiera! (3p) E2. Vad är skillnaden mellan adenohypofysen och neurohypofysen? (2p) E3. Stress får ACTH från hypofysen att påverka hormonproduktion i binjurebarken. Vilket hormon är det som då avsöndras från binjurebarken och vad har det för effekt? (3p) E4. Var produceras parathormon (PTH) och vilken effekt har detta hormon? (3p) E5. Sammanfoga körtel med hormon och funktion (dra gärna streck emellan de olika kolumnerna). (3p) Binjurebark Oxytosin Hjärtfrekvens, metabolism Binjuremärg Melatonin Mjölkutdrivning Bisköldkörtlar Aldosteron Värmeproduktion Neurohypofysen T3 och T4 Sömn Sköldkörteln Parathormon Calcium-metabolism Tallkottkörteln Adrenalin Na/K-pump i nefron 16

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 SSK10 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150605 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150605 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150605 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 SSK15 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011-06-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + akut och ambulansprogrammet

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-12-11 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 59p Mikrobiologi, Ignacio Rangel 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta C MHU01A SSK11 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 07-12-12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 50p Cirkulation, 12p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Anonymitetskod / AFA

Anonymitetskod / AFA TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 110808 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Magnus Johansson 34p Olle Henriksson 18p Godkänd Väl godkänd

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016 SLUTTENTAMEN del 1, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: DEL

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. Omtentamen: Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Examinator: Maria Fernström Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen,

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-01-07 Tid: 08:00 12:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur! Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN III, 24 november 2015

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN III, 24 november 2015 Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: Hjärtat Daniel Andersson

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport : syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikropper, vita blodkroppar Värmereglering Medverkar i att

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-03-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 44p Cirkulation, 10p Olle Henriksson Reproduktion, 4p

Läs mer

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund

Andning och hälsa. Inledning. Läroplanen. Bakgrund Andning och hälsa Inledning Hur en person andas är av betydelse för personens välmående. Sättet att andas påverkar fysiologiska processer i kroppen som kan ge olika effekter. Läroplanen Experimentet tar

Läs mer

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition 2014-04- 23. 1. Struktur och funktion Respiration del 1 Sjuksköterskeutbildningen VT -14 Lunds universitet Marie Neuman 1. Struktur och funktion 2. Ventilation 3. Gastransport 4. Diffusion 5. Perfusion 6. Gasutbyte 7. Lungmekanik 8. Andningskontroll

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Matspjälkningen Vad sönderdelas födoämnena proteiner, kolhydrater och liptider till? Proteiner: Proteiner sönderdelas till aminosyror. Det börjar i magsäcken, där miljön

Läs mer

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-05-22 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer