Eurons första år. Stefan Fölster och Johnny Munkhammar Februari 2003
|
|
- Bernt Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eurons första år Stefan Fölster och Johnny Munkhammar Februari 2003
2 1 INNEHÅLL 1. Framgångsrik övergång till euron Smyghöjningen av priser bidde en tumme Bättre svensk stabiliseringspolitik tack vare euroanpassning Högre tillväxt med euron Euromedlemskap lyfter sveriges välstånd Förnuftet talar för euron...10
3 2 1. Framgångsrik övergång till euron Den 1 januari 2002 fullbordades övergången till den EU:s ekonomiska och monetära union i och med att sedlar och mynt i nationella valutor byttes ut mot eurosedlar och euromynt. Alla avtal och andra rättsliga instrument som reglerades i nationell valuta blev automatiskt giltiga som om de reglerats i euro till omräkningskursen. Många förutspådde en problemfylld övergång. Visst var det en synnerligen ambitiös målsättning att införa gemensamma sedlar och mynt i ett område som består av tolv olika länder med över 300 miljoner invånare. Euron bestod kraftprovet. Det har nu förflutit ett år sedan införandet av sedlar och mynt och fyra år sedan euron infördes elektroniskt. Euron har blivit accepterad som en självklar del av medborgarnas vardag i euroområdet. Europeiska Kommissionen genomför regelbundet enkätundersökningar med ett representativt urval medborgare i euroområdets medlemsländer. I senast publicerade Eurobarometer, som genomfördes i november 2002, 1 upplever hela 93 procent av de intervjuade att det är lätt och smidigt att handla med eurosedlar. En solid majoritet, 69 procent, tycker att det är lätt att handla med euromynt. En majoritet på 51 procent ser inte längre några problem alls med euron. En nästan lika stor majoritet av intervjuade konsumenter, 50,6 procent, betraktar sig nu som så vana vid euron att dom inte tycker att det längre behövs att affärer, varuhus och liknande även märker priser i gammal nationell valuta. Utanför euroområdet blir euron allt viktigare. 53 procent av de intervjuade uppger att det numera är självklart att det är euron man tar med sig som resevaluta världen över, mot bara 16 procent för den amerikanska dollarn. I några av Europas politiskt oroliga delar, som Montenegro och Kosovo, fungerar euron i praktiken som nationell valuta. 2. Smyghöjningen av priser bidde en tumme Bland fackekonomer råder delade meningar om euron. Men både positivt inställda och ekonomer som är avvaktande är överens på en punkt: Euron ger viktiga mikroekonomiska fördelar. Det blir lättare att jämföra priser på olika varor och tjänster. Samtliga medborgare inom euroområdet får samma räkneenhet. För konsumenter innebär detta att dom lättare kan räkna ut kostnader för vad olika producenter erbjuder. När tolv länder med varsin valuta integreras till valutaunion får dessutom konsumenterna automatiskt fler alternativ i samma valuta att välja mellan. För producenter betyder det att priset blir viktigare som konkurrensmedel. Euron skärper konkurrenstrycket, vilket pressar priserna. Ökad konkurrens och prispress är både bra för konsumenterna och långsiktigt bra för näringslivet, eftersom det stimulerar förnyelse och intensivare konkurrenstryck för företag. Redan den EU-integration som föregick euron har härvidlag betytt mycket. I EUkommissionens summering av effekterna av den inre marknadens tio första år ( ) framhålls att prisskillnaderna mellan länderna minskat, men att det fortfarande återstår mycket att göra. 2 Under tioårsperioden minskade de genomsnittliga prisskillnaderna från 21,4 till 14,4 procent. 1 Commission of The European Communities, COM (2002) 747, 19 December Eurobarometer baseras på intervjuer med ett representativt urval av 1,200 personer. 2 Se rapporten Sverige och EU bokslut för perioden Vad har EU-medlemskapet betytt?, 2003
4 3 Många fruktade att företag skulle utnyttja övergången till euron för att smyghöja priser. Sådant har förekommit här och där, inom exempelvis detaljhandel. Men färska beräkningar visar att det rört sig om engångseffekter som blivit små. När eurosedlar respektive mynt introducerades i januari 2002 gick den årliga genomsnittliga inflationstakten för euroområdet upp, från 2,0 procent i december 2001 till 2,7 procent i januari Därefter har euroområdets genomsnittliga inflationstakt ånyo sjunkit. I juni 2002 uppmättes områdets lägsta inflationstakt på 2,5 år, 1,8 procent. I december 2002 var den 2,3 procent. Det är något högre än det ambitiösa inflationsmål på 0-2 procent per år som den Europeiska Centralbanken, ECB, satt upp men är historiskt sett mycket lågt. En jämförelse mellan prisutvecklingen bland euroområdets medlemsländer, och länder som är medlemmar i EU men inte har euron, förmedlar intressant kunskap. DIAGRAM 1. PRISUTVECKLING FÖR EU:S MEDLEMSLÄNDER KK 104 Euro DK S Jan-01 Apr-01 Jul-01 Oct-01 Jan-02 Apr-02 Jul-02 Oct-02 Källa: Commission of the European Communities, COM (2002) 747, 19 December 2002, sid. 17 Kommentarer: Diagrammet visar genomsnittlig (vägt) konsumentprisutveckling i euroområdet på månadsbasis mellan januari 2001 och oktober 2002, med januari 2001 som basenhet (100). Eurosedlar och Euromynt infördes den 1 januari Förutom euroområdet, Danmark (DK) och Sverige (S) finns en kurva för Storbritannien, som är den understa. Diagram 1 visar att euroområdet i genomsnitt haft lägre prisökningstakt än Danmark och Sverige men högre än Storbritannien. Den kanske mest intressanta informationen är att utvecklingsmönstren är så lika. Hade påståendet att företag utnyttjat övergången till euron för att på bred front smyghöja priserna varit sant, skulle euroområdet efter eurons införande ha haft ett permanent annorlunda utvecklingsmönster än dom EU-medlemmar som står utanför euron. Det skutt uppåt i Euroområdet som man sett mellan december 2001 och januari 2002 borde ha förblivit bestående och ha givit euroområdet en signifikant högre prisutveckling. Nu blev det inte så. De prishöjningar som gjordes var totalt sett så få och små att det hela bara gav ett tillfälligt utslag under en enda månad. Sedan har allt återgått till det normala. Alltså kan det inte ha varit så att det i euroområdet fanns en stor mängd företag som smyghöjde sina priser. De prishöjningar som ägde rum till följd av övergången till euro skedde bl.a. inom sektorer som detaljhandel, hotell och restaurang. Det är verksamheter som folk dagligen kommer i kontakt med och som av naturliga skäl inte är utsatta för internationell konkurrens i särskilt hög grad. Måhända har sådana dagliga intryck fått många att dra slutsatsen att den sortens prishöjningar
5 4 skett i stor skala och på bred front. Färska beräkningar publicerade av Eurostat (se tidigare refererade Eurobarometer) uppskattar att de prishöjningar som kan härledas till övergången till euro har rört sig om engångseffekter i storleksordningen 0-0,2 procentenheter. 3. Bättre svensk stabiliseringspolitik tack vare euroanpassning Fram till 1990-talet plågades stora delar av den industrialiserade världen av tvåsiffriga tal för budgetunderskott och arbetslöshet, låg tillväxt samt galopperande skuldkvoter, som i vissa länder översteg 100 procent. I slutet av 1980-talet tvingades de flesta genomföra omfattande saneringsprogram. En lärdom blev att framtida stabiliseringspolitik ska grundas på fasta normer. Penningpolitikens övergripande mål skall vara prisstabilitet medan finanspolitiken skall eftersträva sunda offentliga finanser i balans. Frågan om det ur stabiliseringspolitisk synpunkt vore bättre för Sverige att säga ja eller nej till euron har blivit en central fråga i debatten. De som uppmanar svenska folket att rösta nej menar dels att Sverige har klarat sig bra de senaste tio åren tack vare rörlig växelkurs, dels att en oberoende svensk riksbank är bästa garant för låg stabil inflation. Påståendet att Sverige långsiktigt klarat sig bra stämmer inte riktigt. Sett i ett tioårsperspektiv har Sveriges genomsnittliga ekonomiska tillväxt varit strax under EU-ländernas genomsnitt och ungefär samma som euroländernas. Till del är det följder av den kraftiga deprecieringen av kronan i början av 1990-talet, som gav exportindustrin draghjälp, samt IT-bubblan i slutet av 90-talet. Utan dessa hade genomsnittet varit lägre. I det långsiktiga perspektivet går Sverige inte alls något vidare utan föll från plats fyra på listan över världens rikaste länder 1970 till plats 15 år 1995 och, som tidigare visats, plats 17 år Dessutom glöms ofta i svensk debatt att Sverige fått verklig ordning på inflation och offentliga finanser tack vare att vi börjat följa eurons konvergenskrav. Kraven har följts för att vi haft för avsikt att säga ja till euron antog Europeiska Rådet (på högsta nivå medlemmarnas statsoch regeringschefer, samt EU-kommissionens ordförande) den så kallade Stabilitets- och tillväxtpakten. Den säger bl.a. att underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande, annat än undantagsvis och övergående, inte får vara större än motsvarande 3 procent av BNP. De länder som bryter mot denna pakt, till exempel genom för stora budgetunderskott, får en varning av Ekofin, vilket består av de olika ländernas finansministrar. Om inte denna varning tas i beaktande av den nationella regeringen kan inleds en bötesprocedur. Såväl Tyskland som Frankrike har i januari 2003 fått en varning av Ekofin. I Sverige har kvantitativa medelfristiga mål för de offentliga finanserna tillämpats sedan Men först mot slutet av 1990-talet fastställdes ett långsiktigt mål om ett överskott i de offentliga finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. 1997, alltså samma år som Europeiska Rådet antog Stabilitets- och tillväxtpakten, började Sverige tillämpa s.k. utgiftstak. För euroområdets medlemsländer har Stabilitets- och tillväxtpakten bidragit till en nästan halvering av de strukturella budgetunderskotten.
6 5 DIAGRAM 2. STRUKTURELLA BUDGETUNDERSKOTT I EUROOMRÅDET Strukturellt budgetunderskott 3 2,5 2 1,5 1 0, * Källa: OECD Economic Outlook: December No. 72 Volume Siffran för år 2002 är OECD: s prognos. Kommentarer: Det är relevant att jämföra utvecklingen före respektive efter Det var den första januari 1999 som den s.k. tredje etappen av EMU inleddes. Den innebar att samtliga EUmedlemmar utom Danmark, Grekland, Storbritannien och Sverige ersatte sina nationella valutor med euron till omräkningskurser som fastställts i december Grekland införde euro den 1 januari Det sista steget till fullbordandet av valutaunionen togs som redan nämnts den 1 januari 2002 i och med att sedlar och mynt i nationella valutor byttes ut mot eurosedlar och euromynt. Efter 1999 har underskotten som synes halverats. Förbättrade offentliga finanser har berett marken för lägre räntor. DIAGRAM 3. UTVECKLING AV LÅNG RÄNTA I EUROOMRÅDET Den långa räntan (10 år) Källa: IMF På penningpolitikens område är det talande hur trycket att Sverige skall följa konvergenskraven banat vägen för en oberoende riksbank och ett inflationsmål med långsiktig trovärdighet.
7 6 Dom som argumenterar för nej till euron med motiveringen att vi behöver en självständig svensk riksbank glömmer två viktiga saker som måste hållas i minnet: För det första har den Europeiska Centralbanken, ECB, ett hårdare inflationsmål för euroområdet som helhet än Sveriges riksbank har för Sverige. Sveriges riksbank har ett mål att inflationen skall öka i en takt av 2 procent per år. ECB: s mål att inflationen skall ligga inom intervallet 0 till 2 procent. För det andra tog det mycket lång tid innan den svenska riksbanken fick sitt politiska oberoende. Idag hyllas den självständiga riksbanken från alla håll. Så har det inte alltid varit. Kronan flöt efter valutastormen 1992 men regeringen stod inte bakom riksbankens politik för låg inflation. Banken tvingades därför 1994 slå till med höjda räntor började situationen se ljusare ut. Regeringen började det mödosamma arbetet att ta itu med underskotten i statens finanser kunde riksbanken i små steg börja lätta på räntan igen. Först 1999 fick riksbanken en lagstadgad självständighet. Diagram 4 illustrerar förloppet. DIAGRAM 4. RÄNTESKILLNAD SVERIGE TYSKLAND (10-åriga statsobligationer) 5,0 4,5 Källa: Klas Eklund, chefekonom SEB. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Källa: 0,0 Klas Eklund, chefekonom SEB -0, Kommentarer: Röda linjen visar ränteskillnaden mellan Sverige och Tyskland. Vid det första swe14130-deu14130 [cma 5] gröna strecket 0 får Sverige en flytande krona. Vid det tredje gröna strecket inleder den svenska Källa: Klas Eklund, chefekonom SEB Kommentarer: Röda linjen visar ränteskillnaden mellan Sverige och Tyskland. Vid det första gröna strecket får Sverige en flytande krona. Vid det andra strecket formuleras riksbankens mål om låg inflation utan att ränteskillnaden gentemot Tyskland sänks. Vid det tredje gröna strecket inleder den svenska räntan sin successiva nedgång då börjar Sverige följa konvergenskraven. Sverige har således haft en mycket kort period med självständig riksbank och ett trovärdigt inflationsmål. Vid ett nej till euron blir eurofrågan inte längre aktuell, för överblickbar framtid. Då är risken att det inte längre kommer att finnas samma tryck på Sverige att bedriva ansvarsfull stabiliseringspolitik.
8 7 4. Högre tillväxt med euron DIAGRAM 5. NÄRINGSLIVETS INVESTERINGAR FÖRE OCH EFTER 1999 Näringslivets investeringsandel av BNP (procent) * Källa: OECD. Högra stapeln avser åren Kommentarer: De lägre räntorna som följt på förbättrade offentliga finanser och låg inflation har gjort att det blivit billigare för företag inom euroområdet att öka sina investeringar. Fler investeringar har i sin tur banat väg för snabbare ekonomisk tillväxt. DIAGRAM 6. BNP-TILLVÄXT I EUROOMRÅDET FÖRE OCH EFTER 1999 BNP-tillväxt 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Euroländerna 0,5 0,0 Genomsnitt Genomsnitt Källa: Eurostat. Siffrorna för år 2002 avser säsongsrensade siffror t o om andra kvartalet Kommentarer: Diagram 6 visar att den ekonomiska tillväxten blivit snabbare efter EMU:s respektive eurons införande. Detta trots att världsekonomin just nu genomgår en lågkonjunktur. När nu eurosedlar och euromynt införts och fått bred acceptans kommer euroområdet att i framtiden än mer kunna dra nytta av fördelarna av en gemensam valuta. Därför är det realistiskt att räkna med att eurons tillväxtfrämjande bidrag blir än högre i framtiden. En stor del av eurons tid har präglats av djup lågkonjunktur, ändå är tillväxtens genomsnitt högre nu än före.
9 8 DIAGRAM 7. SVERIGES UTVECKLING JÄMFÖRT MED EUROLAND index Bruttonationalprodukt, Sverige index 1970= Euroområdets BNP BNP mätt i SEK BNP mätt i euro index Kommentarer: Som vi tidigare påpekat hävdas från olika håll att den svenska tillväxten har utvecklats relativt väl det senaste decenniet jämfört med våra konkurrentländer. Som framgår av diagram 7 stämmer detta inte. Idag pratar vi om tre perioder med fallande BNP i modern svensk ekonomisk historia, nämligen 1977, 1981, samt Låt oss nu gå ett steg längre och illustrera hur Sveriges långsiktiga utveckling ter sig om vi räknar om det svenska utvecklingsmönstret till euro. Sådana beräkningar ter sig motiverat att genomföra eftersom euron är den räkneenhet som kommer att gälla om Sverige säger ja till euron. Dessutom är det i euro som man nu räknar bland euroområdets medlemmar. Med euro som beräkningsgrund kan vi få ett jämförbart och rättvisande mått på Sveriges utveckling jämfört med övriga euroområdet. Diagram 7 visar att i framtiden kommer vi att prata om sammanlagt 6 perioder, eller hela 12 år, med minskande produktion, nämligen , , , 1986, 1990, , samt I framtiden kommer vi dessutom att kunna påpeka att den svenska tillväxten enbart var 0,1 procent i årligt genomsnitt Faktum är att mätt i euro och justerat för inflation hade vi i Sverige en högre bruttonationalprodukt 1989 än Vi har med andra ord ännu inte återhämtat oss helt och hållet efter krisen i början av 1990-talet. Detta beror till viss del på den svenska recessionen 2001, mätt på kontinentalt vis, då svensk BNP föll med 7,9 procent. Detta illustrerar betydelsen av och problemet för Sveriges välstånd med en ständigt svagare krona. Det faktum att kronan har halverats i värde sedan 1970 gör oss alla i Sverige fattigare, vi får mindre för våra pengar. När vi är ute och reser är det dyrt och importerade produkter blir dyra. En och annan som exporterar till de länder som successivt blir allt rikare jämfört med Sverige känner kanske att det är ett bekvämt sätt att få bra betalt och kunna betala låga löner i Sverige. Men om målet är ett rikare Sverige med avancerat näringsliv är detta en dålig väg. Med tillväxten mätt i euro framgår detta problem tydligt. Om även Sverige skulle ha euro blir inte längre denna eftersläpning möjlig. Då krävs istället en ökad förnyelse av såväl politik som näringsliv och ekonomiska strukturer för att öka istället för minska välståndet. 3 Detta på grund av den svenska kronans depreciering gentemot euron. För åren före 1999 används i regel en, medelst ecu-kursen, efterskapad tidsserie.
10 9 5. Euromedlemskap lyfter Sveriges välstånd Ekonomisk integration, som innebär att varor, tjänster, arbetskraft och kapital rör sig lättare över nationsgränser, brukar gynna samtliga som berörs. Högre konkurrenskraft stärker vars och ens utvecklingskraft genom att varje område koncentrerar sig på produktion av varor och tjänster där området har komparativa fördelar. Men empirisk forskning visar också 4 att länder eller regioner som har relativt lägre utvecklingsnivå får extra stark draghjälp när dom integreras med mer utvecklade områden. Ett euromedlemskap skulle vara ett viktigt medel för att ge Sverige draghjälp. TABELL 1. KÖPKRAFTSKORRIGERAD BNP PER CAPITA ÅR 2001 Luxemburg USA Irland Schweiz Island Norge Danmark Kanada Nederländerna Österrike Belgien Tyskland Australien Japan Finland Italien Sverige Frankrike Storbritannien Spanien Portugal Grekland Källa: Main Economic Indicators, OECD November Kommentarer: BNP per capita brukar vara en bra indikator på ett lands ekonomiska välstånd. Rangordningen i tabell 1 visar köpkraftskorrigerad BNP per capita, uttryckt i löpande priser US Dollar. Tabell 1 inkluderar samtliga euroområdets medlemsländer samt länder som hamnat högre i rangordningen. Bland de tre rikaste är två euroländer. Bland de tio rikaste är 4, dvs. nästan hälften, medlemmar i euroområdet. Säger svenska folket ja till euron den 14 september 2003 kommer Sverige att anslutas till en monetär union där 2/3 av medlemsländerna har högre rangordning i välståndsligan. 4 Se exempelvis rapporten Eurons påverkan på priserna, arbetsrapport från Sveriges Industriförbund, mars 2000.
11 10 6. Förnuftet talar för euron Frågan om ja eller nej till euron är svår. Det finns nog ingen seriös debattör som hävdar att alla tänkbara argument talar för att också Sverige skall införa euron. Denna skrift har visat hur viktig europaintegrationen och följsamhet mot eurons konvergenskrav har varit för att leda in Sveriges och euroområdets ekonomi på bättre spår. Vi har fått låg stabil inflation och sunda offentliga finanser. Den ekonomiska tillväxten har blivit snabbare. Den korta tid euron funnits har varit framgångsrik. Det finns anledning att anta att den positiva effekten kommer att förstärkas alltmer med tiden. Argumenten för att införa euron är många och starka. EU finns och kommer alltid att påverka Sverige. Därmed är det naturligt att vara fullvärdig medlem. Vi gick med i EU 1995 men har sedan stått utanför den gemensamma valutan, som används av 300 miljoner människor och tillhör de bästa delarna av EU. Öppenhet, handel och deltagande i internationellt samarbete har bidragit till svenska framgångar genom åren. Euron är ett naturligt steg i linje med denna tradition. Allt fler länder i Europa kommer att införa euron, vilket ökar vinsterna med fullvärdigt medlemskap och priset för utanförskap. Sveriges handel, tillväxt och välstånd kommer att öka med euron. Sådana faktorer betyder inte allt. Men all erfarenhet visar att tillväxt och välstånd är avgörande för att skapa ett gott samhälle. Valet är, sett i detta perspektiv, något lättare att göra.
Bättre utveckling i euroländerna
Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att
Läs merLägesrapport om den ekonomiska situationen
#EURoad2Sibiu Lägesrapport om den ekonomiska situationen Maj 219 FÖR ETT MER ENAT, STARKT OCH DEMOKRATISKT EU EU:s ambitiösa agenda för sysselsättning, tillväxt och investeringar och dess arbete med den
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merVikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera
Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merEn kort guide om euron
En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första
Läs merBrussels, 7 January 2002
Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merArbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012
Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merFigur 2: Inkomsterna i EU-länderna utanför euroområdet konvergerar uppåt mot euroområdet
ATT FULLBORDA EUROPAS EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNION Kommissionens bidrag till ledaragendan #FutureofEurope #EURoadSibiu EKONOMISK OCH SOCIAL KONVERGENS I EU: NYCKELFAKTA Figur 1: Euron är Europeiska unionens
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs mer2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna
EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom
Läs merPROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?
PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:
Läs merVilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?
Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2019
Finanspolitiska rådets rapport 2019 Finanspolitiken 2019 och det finanspolitiska ramverket 1. Överskottsmålet Överskottsmålet säger att det faktiska sparandet ska ligga på 1/3 % i genomsnitt över konjunkturcykeln
Läs merInte många rätt. JOHNNY MUNKHAMMAR December, En kritisk analys av de marknadsekonomiska argumenten mot euron i Sverige
Inte många rätt JOHNNY MUNKHAMMAR December, 2002 - En kritisk analys av de marknadsekonomiska argumenten mot euron i Sverige Innehåll Förord... 3 INLEDNING... 4 DET GÅR BÄTTRE FÖR SVERIGE UTANFÖR... 5
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder
Läs merLabour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25
Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merLåg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merProduktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn
Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd Göran Grahn 1 BNP-tillväxt i Sverige och Euroområdet Årlig procentuell förändring 2 Produktivitet i Sverige & Euroområdet Årlig procentuell förändring
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merRAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa
RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merFÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU)
FÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU) Anförande av riksbankschefen Urban Bäckström i Visby den 11 april 1996 Inom den europeiska unionen förbereds nu den förmodligen största valutareformen
Läs merPenningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merSYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)
SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? PPT, 26 november 2012 Klas Eklund Senior Economist, SEB Snabb överblick Världsekonomin: Splittrad men trist bild USA: Ljusglimtar, men ännu ingen riktig fart Kina: På väg att bottna
Läs merSvensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09
Svensk finanspolitik Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09 Två huvudfrågor 1. Hur väl har regeringen lyckats anpassa politiken till krisen? 2. Hur bör de ekonomisk-politiska ramverken vidareutvecklas?
Läs merMarknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med
Läs merEkonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9
Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler
Läs merKorthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett
Korthuset Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett 1 Den 14 september är det dags att rösta om huruvida Sverige också ska införa euron som valuta. Diskussionen om ja eller nej blir alltmer
Läs merMöjligheter och framtidsutmaningar
Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merRESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)
Läs merEurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/
Eurokrisen och den svenska ekonomin Lars Calmfors Värnamo kommun 11/ 212 De offentliga finanserna 212 Finansiellt sparande (procent av BNP) Konsoliderad offentlig sektors bruttoskuld (procent av BNP) Grekland
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merKonjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen
Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader
Läs merBNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)
KAPITEL 2 BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1998-2007 2008-2013 2014-2016 Källa: Konjunkturinstitutet BNP-UTVECKLING 1998-2017 PROCENT 8 6 4 2 0-2 -4
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 16 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merUtbildningskostnader
Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av
Läs merAnna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna
Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merKollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden. Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019
Kollektivavtalens täckningsgrad och organisationsgraden på arbetsmarknaden Lars Calmfors Saltsjöbadsavtalet 80 år 12/3-2019 Täckningsgrad för kollektivavtal samt organisationsgrad för fack och arbetsgivare
Läs merOberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE
Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs merRAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden
RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merBudgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011
Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland
Läs merEkonomiska bedömningar
Ekonomiska bedömningar Inför optionsbeslutet September 2014 Kapitel 2 - Omvärlden BNP-utveckling 1998-2015 Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2014 samt IMFs prognos från juli 2014 för euroområdet, USA
Läs merVECKOBREV v.19 maj-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2012 Knut Wicksells centrum för finansvetenskap 7 september 2012 Lars Jonung Finanspolitiska Rådet Knut Wicksells centrum för finansvetenskap, Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Läs merMats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag
Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merHållbar utveckling av statsskuld?
Hållbar utveckling av statsskuld? 44 8 4 0 Diagram A1. Räntor på statsobligationer med års återstående löptid Procent 07 08 USA Storbritannien Grekland Irland Italien Spanien Portugal Tyskland Källa: Reuters
Läs merDe nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa
De nya EU-länderna och den monetära integrationen i Europa Huvudfrågor För- och nackdelar med en övergång till euron Hur väl avpassade är EUs konvergenskrav till de nya ländernas situation? Flertalet nya
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs merOKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merReseströmmar en översikt 2000 2012
Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas
Läs merEkonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010
Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990
Läs merHur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010
Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merEffekter av den finanspolitiska åtstramningen
Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet
Läs merHur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?
Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare
Läs merKonsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -
Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merInternationell Ekonomi
Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,
Läs merDen svenska industrins konkurrenskraft
Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden
Läs merKapitel 2 Ds 2003:62. Källa 2.1 och 2.2: OECD, Economic outlook database.
Kapitel 2 Ds 2003:62 Diagram 2.1 och 2.2: Utveckling av real BNP, Index=100 år 1970 Sverige USA 1970 100 100 100 1971 100,6 103,4 103,3 1972 103,0 108,1 109,0 1973 107,4 114,6 115,2 1974 110,8 117,1 114,6
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs mer5b var lägre än beräknat
FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merEkonomiska läget och aktuell penningpolitik
Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik
Läs merFörord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...
Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta
Läs mer