Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen energitekniska alternativ för värmning. Jenny Arnell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen energitekniska alternativ för värmning. Jenny Arnell"

Transkript

1 Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen energitekniska alternativ för värmning. Jenny Arnell Institutionen för Värmeteknik och Maskinlära CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg 2002

2 Examensarbete utfört på Institutionen för värmeteknik och maskinlära, Chalmers tekniska högskola, Göteborg Handledare: Universitetslektor Lennart Persson Elmeroth, Chalmers tekniska högskola Examinator: Professor Thore Berntsson, Chalmers tekniska högskola Göteborg, mars 2002 Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen energitekniska alternativ för värmning. Jenny Arnell

3 Abstract This thesis is based on an idea from Elforsk AB, a Swedish energy research foundation, to heat wastewater with waste heat to get a better nitrogen depletion in the sewage plant. In this work it is taken for granted that a temperature increase will improve the nitrogen reduction. This is due to the fact that bacteria growths faster up to C, based on theoretical assumptions. The aim of the work has been to come up with a solution how wastewater can be heated. One expected problem is fouling of the heat transfer area if not a good solution is found. The possibilities municipalities have to supply sewage water basins with heat have been analysed by studying two different municipalities. The two case studies have been the cities Göteborg and Linköping in Sweden. The two cities have different types of energy systems and sewage treatment plants. In Göteborg the district heating system is large with factories that deliver waste heat. The sewage treatment has to deal with large amount of wastewater due to the fact that separation of for e.g. precipitations is only partly done. The treatment system is modern and includes bio beds. In Linköping the district heating system is smaller but an expansion is planned. The sewage treatment in Linköping receives smaller amounts and more concentrated wastewater. The studied temperature levels, to which the heating should be done, are 15, 20, 25 and 30 C. The heat exchanger system will include an internal heat exchange so that as little external heat as possible has to be used. This results in small temperature difference in the heat exchangers. External heat source Internal heat recovery To manage the large amount, small temperature differences and also the fouling, shell- andtube heat exchanger with large heat transfer area and suitable continuous cleaning technique is required. The required area depends on the temperature increase. To manage the temperature increase several heat exchanger units have to be arranged in series. The heat exchangers have been designed using a process simulation program.

4 For each heat exchanger a cleaning technique is needed. The studied technique is the Taprogge-system with plastic balls that are pressed trough the tubes and removes the fouling. This cleaning is only possible inside the tubes so a internal circulating water system will be needed with the non-fouling fluid on the shell side. As a possible heat source in Göteborg is Shell oil refinery. They already deliver waste heat to the district heating system. There are sources in the refinery that could be used at this low temperature. Approximately 16.7 MW heat is available without competition for a possible delivery to the district heating system. Of the total heat demand, 70.5 MW, the remaining 53.8 MW would be sold for a heat price. This cost will be added to the municipality water cost. A gas fired combined heat and power plant is planned to be built close to the sewage treatment plant in Göteborg. By using the wastewater basin to decrease the return temperature of the district heating system could benefit future flue gas condensation and electricity production. Today there are in Linköping problems with too high return temperatures of the district heating system. A decrease of this temperature should result in an improvement of the fuel gas condensation at the waste heat plant MW extra heat could be used if the return temperature of the district heating system is decreased to 30 C. This heat would be free. The possible cost depends on the decided price of the heat. This cost will be added to the municipality water prise. A new boiler is planned to be built that also will benefit from a lower return temperature, both for heat and electricity production.

5 Sammanfattning Detta examensarbete bygger på en idé från Elforsk AB att värma avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen. I arbetet har förutsatts att en temperaturhöjning skulle förbättra kvävereningen. Detta beror på att de bakterier som finns i reningsstegen växer snabbare i temperaturer upp till omkring C vilket grundar sig på teoretiska antaganden. Målet med arbetet har varit att ta fram en lämplig metod för värmningen av det orenade avloppsvattnet. Det finns risk för kraftig försmutsning av de värmeöverförande ytorna om inte lämplig kontinuerlig reningsteknik används. Vilka möjligheter kommuner har att förse avloppsvattenbassängerna med värme har undersökts genom att studera två olika kommuner. De två fallstudierna har gjorts i Göteborgsoch Linköpings kommun. Dessa städer har olika typer av energisystem och avloppsreningsverk. Göteborg har ett stort och väl utbyggt fjärrvärmesystem med stora industrier som levererar spillvärme. Reningsverket, Ryaverket, har mycket stora flöden bland annat beroende på att dagvattnet endast är delvis avskilt. Reningsprocessen är modern med bland annat så kallade biobäddar. I Linköping är fjärrvärmesystemet mindre men utbyggnad är planerad. Reningsverket, Nykvarnsverket, arbetar med ett betydligt mindre och mer koncentrerat flöde än i Göteborgsfallet. De undersökta temperaturnivåerna, till vilka uppvärmning skulle ske, är 15, 20, 25 och 30 C. Värmeväxlingssystemet kommer att bestå av en internvärmeväxling för att endast behöva använda så lite extern värme som möjligt. Detta medför att temperaturdifferenserna i värmeväxlarna blir små. Extern värmekälla Internvärmeväxling För att klara stora flöden, små temperaturdifferenser och också försmutsningen kommer tubvärmeväxlare med stora värmeöverföringsytor att behövas. Den yta som krävs kommer att bero av den önskade temperaturhöjningen. För att klara av temperaturhöjningen kommer ett flertal värmeväxlingsenheter behöva kopplas i serie. Hur de stora avloppsvattenflödena skall värmas med värmeväxlare har simulerats i ett dataprogram.

6 Till varje värmeväxling behövs även en reningsteknik. Den teknik som valts är Taproggesystemet med skumplastbollar som pressas genom tuberna och avlägsnar försmutsningen. Med en möjlig rening endast inuti tuberna kommer ett internt cirkulerande vattensystem behövas med icke försmutsande flöde på mantelsidan. I Göteborg har som möjligvärmekälla studerats Shell Raffinaderi AB. De har redan idag spillvärmeleveranser till fjärrvärmenätet. På raffinaderiet finns ett flertal värmekällor som skulle kunna utnyttjas till den nu lägre temperaturen, jämfört med fjärrvärmereturen. Uppskattningsvis skulle 16,7 MW värme kunna tas tillvara utan konkurrens med en möjlig fjärrvärmeleverans. Utav det totala värme som behövs, 70,5 MW skulle de resterande 53,8 MW säljas till ett värmepris. Denna värmekostnad kommer att läggas till konsumenternas vattenkostnad. Göteborg Energi AB planerar att bygga ett gaskombikraftvärmeverk i närheten av Ryaverket. Genom att utnyttja avloppsvatten bassängerna som en värmesänka på fjärrvärmereturen skulle en framtida rökgaskondensering och elproduktion att gynnas. Tekniska Verken AB i Linköping har idag problem med en allt för hög fjärrvärmeretur. En sänkning av denna temperatur skulle medföra att rökgaskondenseringsanläggningen på Gärstadavfallsvärmeverk skulle kunna förbättras. Ytterligare 13,8 MW skulle kunna tillvara tas om fjärrvärmereturtemperaturen skulle sänkas till 30 C. Detta värme skulle i princip vara gratis. Den eventuella värmekostnaden beror av vilket pris Tekniska Verken AB väljer att sätta. Denna kostnad kommer att läggas till konsumenternas vattenkostnad. En tillbyggnad av en ny panna är även planerad som med en sänkt fjärrvärmeretur skulle kunna producera både mer värme och få en högre elproduktion.

7 Förord Jag vill tacka Gunnar Hovsenius, Miljöansvarig Elforsk AB för möjligheten att få utföra denna studie och ett alltid lika trevligt bemötande. I mitt examensarbete har flera parter varit inblandade och ställt upp med svar på mina frågor. Dessa vill jag tacka: Inge Lindahl, processingenjör Tekniska Verken i Linköping AB, Ebbe Edvinsson, Ingenjör Göteborgs Energi AB, Claes Wernersson, Senior processingenjör och Bengt Olofsson, processingenjör båda Shell Raffinaderi AB. Även till övriga hjälpsamma personer riktas ett stort tack. Jag vill särskilt tacka min handledare Lennart Persson Elmeroth, Universitetslektor Institutionen för Värmeteknik och Maskinlära Chalmers Tekniska Högskola, för allt intresse och många vägledande samtal.

8 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Målsättning 4 2. Kommunala energisystem Fjärrvärmenätet Produktionsanläggningar Spillvärmeleveranser Rökgaskondensering 6 3. Värmeväxling av avloppsvattnet Värmeväxlartyper Plattvärmeväxlare Tubvärmeväxlare Spiralvärmeväxlare Reningstekniker Plattvärmeväxlare Tubvärmeväxlare Spiralvärmeväxlare 9 4. Avloppsreningsprocessen Simulerings- och designprogram för värmeväxlare Tekniskt utförande av värmeväxling Fallstudier Göteborg Rya avloppsreningsverk Uppvärmning Göteborg Energi ABs energisystem Möjlig värmekälla Värmeväxlarberäkningar Ekonomi Linköping Nykvarns avloppsreningsverk Uppvärmning Tekniska Verkens ABs energisystem Möjlig värmekälla Värmeväxlarberäkningar Ekonomi Diskussion och slutsatser 32

9 9. Referenser 35 Bilagor Temperatur - Effekt diagram Simulering Ryaverket Simulering Nykvarnsverket Värmeväxlingsberäkningar Resultatfiler CC-Therm Värmeförluster

10 1. Inledning 1.1 Bakgrund Detta examensarbete bygger på en idé från Elforsk AB. Idén består i att undersöka om det är gynnsamt ur kvävereningssynpunkt att ha en förhöjd temperatur på avloppsvatten genom att använda lågvärdiga energikällor. Tidigare har en förstudie [1] i ämnet gjorts. Dagens samhälle strävar också ständigt mot att klara av våra miljöproblem. Övergödning av sjöar och vattendrag är idag ett stort problem. I avloppsvattenreningsprocessen finns nitrifikationsbakterier vilka gynnas av en temperatur upp till ca 40 C. Nitrifikationsprocessen på reningsverken fungerar idag bättre sommartid då temperaturerna är högre. Om man vintertid skulle kunna höja avloppsvattentemperaturen skulle man kunna erhålla en ökad kväverening. I arbetet mot ett energieffektivare samhälle måste alla energikällor utnyttjas på bästa möjliga sätt. Som bakgrund till detta arbete är tanken att utreda möjligheten att ta tillvara värmekällor vid, även i fjärrvärmesammanhang, låga temperatur. Att hitta en lämplig värmesänka för ett fjärrvärmenät och på så sätt kunna få en effektivare energiutvinning är en önskvärd lösning i vissa kommuner. Möjligheten att hos tung industri effektivt tillvarata spillvärmekällor är även en avsikt. För att kunna utreda olika frågeställningar på ett verklighetstroget sätt har två olika kommunala fall kommit att studeras. Dessa fall har stora skillnader i avloppsreningsprocessen. De energisystem som finns i respektive fall skiljer sig dessutom avsevärt. En annan skillnad mellan de två fallen är också ägandeskapet. De kommuner som valts att studeras är Göteborg och Linköping. Avloppsreningsverket i Göteborg, Ryaverket, är mycket stort och modernt. Göteborg har idag flera stora spillvärmeleverantörer till fjärrvärmenätet, till exempel Shells raffinaderi. I Göteborg ägs fjärrvärmenätet av Göteborg Energi AB och Rya avloppsreningsverk av GRYAAB, båda är kommunägda. Detta medför att flera parter blir inblandade. Nykvarns avloppsreningsverk i Linköping är mindre och har krav på sig att förbättra sin kväverening. I Linköping skulle en värmesänka i fjärrvärmenätet vara gynnsamt. Fjärrvärmesystemet i Linköping och Nykvarns avloppsreningsverk har samma ägare, Tekniska Verken AB. För att utreda dessa frågor har arbetet delats upp i två delar. Ett examensarbete som utreder frågan om en temperaturhöjning av avloppsvattnet skulle vara gynnsam för de studerade processerna [2] som har genomförts parallellt med detta examensarbete där de energitekniska frågorna utretts angående uppvärmningstekniker och möjliga värmekällor i de båda studerade 3

11 fallen. De temperaturnivåer som analyserats i de båda examensarbetena är uppvärmning till 15, 20, 25 och 30 C. 1.2 Målsättning Målet för detta examensarbete har varit att inventera nya värmekällor som skulle kunna räcka för att klara uppvärmningsbehovet i bassängerna och undersöka tekniska alternativ det finns för att kunna värma det stora, orenade, avloppsvattenflöden. Genom att analysera två olika fall skulle det kunna dras slutsatser om vilka möjligheter som finns i svenska kommuner. 4

12 2. Kommunala energisystem 2.1 Fjärrvärmenätet Avsikten av ett fjärrvärmesystem är att förse städer och större tätorter med värme till fastigheter och varmvattensberedning. Fjärrvärmesystemet består av produktionsanläggningar, distributionssystem och abonnentcentraler. De produktionsanläggningar som finns i fjärrvärmesystemet kan vara av flera olika typer beroende på historik och lokala förutsättningar. Distributionssystemet består av framledningar med det uppvärmda vattnet från produktionsanläggningarna och returledningar med vatten som gett ifrån sig sitt värme. För att kunna använda sig av värmen i framledningen värmeväxlas det varma vattnet i abonnentcentraler till lokala system. Temperaturen i en framledning varierar beroende på vilka produktionsenheter som är i drift samt vilken temperatur utomhusluften har. En normal temperatur ligger omkring C beroende på system och årstid. Ett typiskt värde på returledningstemperaturen är C Produktionsanläggningar Med en produktionsanläggning för fjärrvärme menas en enhet som med hjälp av tillförd energikälla, bränslen, producerar hett vatten. Det finns en mängd olika typer av produktionsanläggningar som använder olika tekniker och olika bränslen. Vilka anläggningar som finns kopplade till fjärrvärmenätet är beroende av vilken kommun som studeras. Olika anläggningar används i olika utsträckning beroende på årsvariationer och konsumenternas behov. De anläggningar som är bäst ur miljöhänsyn och de som har lägst driftkostnad är de som används i störst utsträckning medan till exempel pannor med oljeeldning endast tas i bruk under mycket kalla perioder Spillvärmeleveranser Värme som i olika typer av industrier betraktas som ett kylbehov kan tas tillvara som så kallad spillvärme. Stora industrier såsom pappers- och massabruk och raffinaderier är processer med stora spillvärmemängder. För att ta tillvara detta värme kan procesströmmarna värmeväxlas direkt med fjärrvärmenätet eller via ett internt system för att motverka läckage från processen till fjärrvärmenätet. Vid låga temperaturer på spillvärmet kan en värmepump användas för att lyfta temperaturen till rätt nivå. Denna teknik utnyttjas idag till exempel för att ta tillvara värme i utgående avloppsvatten. Det renade avloppsvattnet från reningsverken betraktas som en spillvärmekälla där man med hjälp av en värmepump kan tillvarata vattnets värmeinnehåll som annars skulle gå direkt till recipienten. 5

13 2.1.3 Rökgaskondensering Rökgaserna från en panna innehåller vattenånga antingen från kemiskt bundet väte eller från fukt i bränslet. Fukt kan också tillsättas vid förbränningen. Genom att låta till exempel fjärrvärmereturen värmeväxla rökgaserna till låg temperatur så kan vattenångan kondensera ut. Detta innebär att stora mängder spillvärme kan tillvaratas. Genom att mer värme kan fås ut ur samma mängd tillfört bränsle så ökar pannans verkningsgrad. Varma rökgaser Fjärrvärmereturen Figur nr1: Schematisk bild över rökgaskondensering med fjärrvärmevatten. I en rökgaskondenseringsanläggning är det önskvärt att få en låg inkommande temperatur på fjärrvärmereturen så att mer vattenånga kan kondensera ut. Genom rökgaskondensering kan även de utgående rökgaserna renas effektivare. Detta gäller speciellt vid avfallsförbränning. Partiklar, tungmetaller och saltsyra kan infångas och på så sätt renas rökgaserna innan de lämnar verket. Alltså har rökgaskondensering förutom det ökade tillvaratagandet av energi även en positiv miljöeffekt. 6

14 3. Värmeväxling av avloppsvattnet Kvävereduktionen i avloppsreningsprocessen beror av temperaturnivån [2]. Vattnet håller vintertid relativt låga temperaturer vid vilka nitrifikationsbakterierna arbetar dåligt. Om det vintertid skulle vara möjligt att höja temperaturen på det orenade avloppsvattnet, till sommartemperaturer eller eventuellt högre, skulle kvävereningen kunna hållas på en högre genomsnittsnivå året runt. För att klara denna temperaturhöjning av det ofta stora vattenflödet krävs avancerad värmeväxlingsteknik. God värmeöverföring är en viktig faktor för att få god energiekonomi i värmeväxlarna. Då värmeväxlingen kommer att ske med försmutsande fluid förekommer problem. De värmeöverförande ytorna kommer snabbt att få en beläggning, så kallad fouling, vilket kraftigt försämrar värmeöverföringen. Biologiska mikroorganismer som används vid kvävereduktionen, mesofila bakterier, trivs vid temperaturer upp till ca 40 C. Detta medför att ett biologiskt skikt snabbt kommer att växa till på värmeväxlarytorna. Det smutsiga avloppsvattnet innehåller även en mängd partiklar vilket kan medföra partikeluppbyggnad på de värmeöverförande ytorna. För att kunna upprätthålla en god värmeöverföring krävs rening av värmeväxlarytorna. Olika typer av värmeväxlare har olika benägenhet för påväxningar och också olika möjligheter till reningstekniker. 3.1 Värmeväxlartyper Plattvärmeväxlare Plattvärmeväxlaren består av ett antal plattor sammansatta till ett paket. Plattorna är mönstrade för att skapa ett turbulent flöde och att upprätthålla en mekanisk stabilitet trots tungt material. Värmeöverföringen sker på så sätt att den kalla och den varma strömmen passerar på var sin sida om plattorna. Plattvärmeväxlaren finns i ett antal utföranden för att passa olika tillämpningar. Mycket smala passager i värmeväxlaren medför att större partiklar lätt kan sätta igen kanaler. Detta medför att flödet kommer att passerar genom en mindre del av värmeväxlaren och värmeöverföringsförmågan blir nedsatt Tubvärmeväxlare En tubvärmeväxlare består mycket enkelt av en cylindrisk mantel innehållande ett knippe tuber. De medier som passerar på mantel respektive tubsidan värmeväxlas. Tubvärmeväxlare kan konstrueras för att klara stora flöden och höga temperaturer. Tillräckligt höga mastigheter 7

15 på mantelsidan kan erhållas med hjälp av tvärsgående plåtar, bafflar, som ger upprepad korsström. Avvikelse från ren motströms värmeväxling blir då inte vara så stor. Då tuberna har små diametrar kan stora partiklar medföra igensättning. En eventuell igensättning av tuber i värmeväxlaren medför en kraftig försämring av värmeöverföringen Spiralvärmeväxlare Spiralvärmeväxlaren är uppbyggd av två plåtar snurrade så att de bildar två kanaler. Den varma och den kalla strömmen går i motström. Den kalla strömmen går i den yttre kanalen vilket gör att värmeöverföringskoefficienten blir hög och att värmeförlusterna blir små [3]. Spiralvärmeväxlarens design medför att den har en självrenande effekt [3]. Eftersom det endast finns en kanal för vardera varm och kall ström blir foulingen mycket begränsad. Uppbyggnader och påväxningar på ytorna medför att strömningshastigheten lokalt ökar och sliter bort de beläggningar som bildats. Denna värmeväxlare kan endast byggas med en maximal värmeöverföringsyta på 500 m 2 [3], vilket medför att den inte är lämplig för de båda fallen i denna studie då mycket stora ytor kommer att krävas. 3.2 Reningstekniker För att kunna erhålla en bra värmeöverföring krävs att ytorna i värmeväxlaren kan hållas rena. Rengöringsmetoden väljs beroende på typ av värmeväxlare och typ av process. I litteraturen [4] finns flera tekniker för att hålla värmeväxlare rena Plattvärmeväxlare Plattvärmeväxlare kan rengöras under ett driftstopp. Värmeväxlaren skruvas isär och rengöringen sker manuellt. Detta är dock en metod som kan medföra problem. Det är svårt att efter en isärtagning av delarna få alla packningar att sluta tätt igen. Detta gäller speciellt vid låga temperaturer. Även rengörning under drift är möjlig då med hjälp av kemikalier eller bakblåsning. Alfa- Laval har framtagit en teknik, Clean In Place, för rengöring utan nermontering med hjälp av kemikalier, vilket kan medföra säkerhetsrisker. 8

16 3.2.2 Tubvärmeväxlare För tubvärmeväxlare finns tekniker som inte medför ett driftstopp. Dock finns endast tekniker för kontinuerlig renhållning inuti tuberna. För tubernas utsidor är det nödvändigt med manuell rengöring. För att klara av att genomföra en kontinuerlig rengörning krävs alltså att den orena vätskan passerar inuti tuberna och att mediet på utsidan ej är försmutsande. En beprövad teknik är att låta skumplastbollar, Taprogge teknik [5], följa med flödet genom tuberna för att avlägsna smuts på väggarna. Bollarna passerar kontinuerligt genom tuberna så att ingen beläggning kan byggas upp och en bra värmeöverföring kan uppehållas. För att ta bort partikellager och biofilmsbildning på väggarna har bollarnas diametrar gjorts 1-2 mm större än tubdiametern för att de skall pressas mot tubväggarna. Investeringskostnaderna för ett Taprogge-system är höga. Denna teknik används med bra resultat i avloppsvattenförångare på Rya värmepumpstation, tillhörande Göteborg Energi AB. Borstar [4] som följer med flödet är en teknik som bygger på samma princip som med skumplastbollarna. Eventuella påväxningar borstas bort från väggarna så att de värmeöverförande ytorna hålls rena. För att denna teknik skall kunna användas krävs raka tuber. Borstarna följer med flödet i tuberna, samlas upp vid ena sidan och efter en tid vänder flödet och de följer med tillbaka. Luft- eller gasinjektion [4] är en rengöringsteknik där man skapar hög turbulens nära ytorna då luften eller gasen passerar. På så sätt begränsas möjligheten till påbyggnad av partiklar på väggarna och beläggningar avlägsnas. Fluidiserad bäddvärmeväxlare [6] bygger på principen att små fasta partiklar hålls svävande. Partiklarna kommer ständigt i kontakt med värmeväxlarytorna och avlägsnar påväxningar genom en gnuggande effekt. Även för tubvärmeväxlare kan problemen med påväxningar lösas med manuell rengöring. Detta är dock ingen bra metod för avloppsvatten då det kommer att krävas att man rengör mycket ofta. Kraftfulla metoder kan ofta vara nödvändiga för att klara av att få rena ytor, ibland krävs även kemikalier Spiralvärmeväxlare Spiralvärmaren har som tidigare nämnt en självrenande effekt. Vid mycket kraftig försmutsning av värmeöverföringsytorna kan dock manuell rengöring vara nödvändig. Locket på spiralvärmeväxlaren kan monteras av för att komma åt ytorna. För att rengöra ytorna kan kemisk rening vara möjlig. 9

17 Bolluppsamlare Bollpump Inkommande flöde Utgående flöde Figur nr2: Rengöringssystem med hjälp av skumplast bollar av fabrikat Taprogge. 10

18 4. Avloppsreningsprocessen En avloppsreningsprocess består av ett flertal olika reningssteg. Hur processen är uppbyggd och vilka steg som ingår är beroende av hur väl utvecklat reningssystemet är. Vad som är gemensamt för de flesta reningsprocesser är en första rening av grovt smuts i ett galler. Här avlägsnas större föremål så som bomullspinnar och liknande. Sand avlägsnas i ett sandfång. Efter denna grovrensning passerar vattnet genom ett försedimenteringssteg. I vattnet finns stora partiklar som sjunker till botten och bildar ett slam. Avloppsvatten Galler Sandfång Försedimentering Figur nr3: Mekanisk rening av avloppsvatten Efter denna mekaniska rening finns ett flertal steg för att sänka halterna av fosfor och kväve i avloppsvattnet. Både fosfor och kväve är ämnen som åstadkommer gödning av sjöar och vattendrag. Stora mängder kväve och fosfor medför övergödning och syrefattiga bottnar i känsliga recipienter. Det är därför viktigt att kunna reducera dessa komponenter så mycket som möjligt. Kvävereduktion sker genom två delprocesser. Först omvandlas ammoniumjoner till nitrat, nitrifikation. Denna process behöver syre, aerobmiljö. Bakterierna som omvandlar ammonium till nitrat är temperaturkänsliga, mesofila, vilket innebär att de växer snabbt i miljöer upp till ca 40 C. Nitrifikationsprocessen skulle därför gynnas av en förhöjd temperatur. NH O2 NO3 + H 2O + H Nitrifikation Efter nitrifikationen följer denitrifikationsprocessen där nitratet omvandlas till kvävgas. Denna process är anaerob, syrefri, och är inte lika temperaturberoende. 11

19 + C6H12O6 + 2 NO3 + 2H 2,5CO2 + N 2 + 3, 5H 2O Denitrifikation Nitrifikation- och denitrifikationsbassänger Sedimentering Figur nr4: Biologiskt reningssteg, aktivslam process. Olika metoder används för att uppnå önskad kväverening. Aktivslamprocessen är den vanligaste metoden. Här förs avloppsvattnet genom bassänger innehållande ett aktivt slam. En bassäng luftas för att gynna nitrifikationsprocessen och en bassäng hålls syrefri för att gynna denitrifikationsprocessen. Efter dessa båda bassängerna följer en sedimenteringsbassäng där slammet sjunker till botten och återförs till nitrifikationsbassängen. Biobäddar är ett annat exempel på nitrifikation. Där sprids avloppsvattnet över en bädd innehållande ett polymermaterial som ger en stor inre yta där bakterierna kan växa. Efter följer en syrefri denitrifikationsbassäng. Ett annat sätt att erhålla önskad rening är att använda en våtmark där vattnet leds ut över ett mycket stort område med god luftning till en början och med syrefritt mot slutet. För att reducera mängden fosfor i avloppsvattnet tillsätts fällningskemikalier, ofta järn, för att kunna avskilja detta som ett slam. Fällningskemikalier Flockning Sedimentering Renat vatten Figur nr5: Kemiskt reningssteg. I bassängerna kommer värmeförluster, genom förångning av vatten till luften, att ske. Vad som kompenserar denna temperatursänkning är det reaktionsvärme som erhålls från 12

20 nitrifikationen. Genom de erfarenhetsvärden som idag finns från avloppsreningsverken har utgående avloppsflöde ungefär samma temperatur som ingående. Vid luftning förekommer en viss värmeförlust denna försummas här, se bilaga F. 13

21 5. Simulerings- och designprogram för värmeväxlare För design av värmeväxlarenheter kan ett värmeväxlarsystem byggas upp i processimuleringsprogrammet Chem-Cad. Det uppbyggda systemet kan ges önskade indata och med tillräcklig uppsättning indata kan programmet köras. Efter en körning kan övriga processdata för strömmarna avläsas. För att kunna dimensionera en given värmeväxling används funktionen CC-Therm [11]. Genom att välja alternativet Sizing- Shell & Tube kan den aktuella värmeväxlingen dimensioneras. Tillåtna maximala värden på tryckfall och linjära hastigheter på tub- och mantelsidan anges. Hur många stråk som aktuell värmeväxlare skall ha anges även. För att klara små temperaturdifferenser är det nödvändigt att endast ha ett stråk. Varje värmeväxling kan bestå av ett antal serie eller parallell kopplade enheter. Desto fler serie- eller parallellkopplade enheter ju mindre total värmeväxlaryta behövs. Detta medför mindre värmeväxlarkostnad dock kostar varje extra enhet. Programmet anger inte självt hur många enheter i serie eller parallellt som är optimalt utan detta måste anges. Figur nr6: Exempel på seriekopplade värmeväxlarenheter i CC-Therm. Design av värmeväxlingen sker genom att beräkning görs för respektive ingående enhet. I en resultatfil kan värden för mantelstorlek, tubantal och tubdiametrar, nödvändig och designad värmeöverföringsyta med mera avläsas. 14

22 6. Tekniskt utförande av värmeväxling Flödet på avloppsvattnet är stort och skulle medföra onödigt stora effekter vid uppvärmning. För att behöva använda så lite tillförd värme som möjligt används en internåtervinning av värmet i utgående flödet. För att få en fungerande värmeöverföring krävs som tidigare nämnts, reningssystem i värmeväxlarna. Efter diskussion med Alfa-Laval [3] har val av värmeväxlartyp gjorts. Idéen att använda plattvärmeväxlare, som föreslagits i förstudie [1], förkastades relativt snabbt då det hårt smutsade avloppsvattnet skulle snabbt sätta igen de smala passagerna och orsaka försämrad värmeöverföring. För att klara av att upprätthålla en hög värmeöverföring krävs ett reningssystem. Plattvärmeväxlare kan relativt lätt renas på plats med en så kallad CIP-metod (Clean In Place) [3]. Denna rening av plattvärmeväxlaren sker med hjälp av kemikalielösning. Detta skulle dock kräva täta driftstopp. Denna metod anses inte heller ur miljöhänsyn vara en bra metod för att nå en förbättrad kväverening. Möjligheten att använda sig av spiralvärmeväxlare har utvärderats. Den stora fördelen med denna värmeväxlartyp är som tidigare nämnts, att då det endast finns en kanal för varm respektive kall ström kan igensättnings betingad fouling inte lika lätt förkomma. Detta skulle alltså medföra att ingen reningsteknik krävs. Spiralvärmeväxlaren skulle i de fall som studerats dessa vara allt för liten. Dock skulle detta kunna vara en möjlig lösning, med eventuellt flera parallella enheter, för kommuner med mycket små avloppsvattenmängder. För att klara av stora avloppsvattenflöden och den fouling som denna typ av vatten medför krävs stora ytor med möjlighet till kontinuerlig rening. Tubvärmeväxlare kan göras mycket stora och det finns idag beprövade reningsmetoder. Den teknik som valts är den så kallade Taprogge-tekniken [5] som tidigare har beskrivits. Det krävs då att det smutsiga avloppsvattnet passerar inuti värmeväxlarens tuber. Alltså måste ett cirkulerande system byggas för att klara av att växla ingående mot utgående avloppsflöde. Den interna värmeåtervinningen består av ett slutet cirkulerande medium, här har vatten valts, som överför värme från utgående till ingående. Här skulle uppvärmningen kunna ske genom värmepumpning genom ett liknade internt cirkulerande medium men eftersom grundtanken är att ta tillvara outnyttjat spillvärme har inte denna frågeställning utretts. Trycket hos den externa värmekällan är högre än det tryck som avloppsvattnet har i tuberna, detta är en nödvändighet då avloppsvatten ej får läcka in i till exempel det rena fjärrvärmevattnet. 15

Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen

Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att förbättra kvävereningen Fördjupad studie Elforsk rapport 03:20 Andersson Helena Arnell Jenny April 2002 Värmning av avloppsvatten med spillvärme för att

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar Benchmarking of flue gas condensate cleaning technologies in waste-to-energy plants Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme

Made in Sweden. Solvärme i kombination med fjärrvärme Made in Sweden Solvärme i kombination med fjärrvärme Inkoppling av solvärme mot fjärrvärme Hur värmen tas till vara på i undercentralen finns det en rad olika lösningar på beroende på omständigheterna

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Jenny Arnell Rune Bergström Mats Ek Bengt Hansen

Jenny Arnell Rune Bergström Mats Ek Bengt Hansen Energi och miljöintegrering genom utnyttjande av lågvärdigt värme från kraftvärmeverk och fjärrvärmeanläggningar för effektivisering av avloppsvattenrening Jenny Arnell Rune Bergström Mats Ek Bengt Hansen

Läs mer

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer?

FJÄRRVÄRME FRÅGOR OCH SVAR OM DIN. Vill du veta mer? Vill du veta mer? Om du har frågor och funderingar är du alltid välkommen att titta in på goteborgenergi.se eller kontakta vår kundservice på 020-62 62 62. Välkommen! FRÅGOR OCH SVAR OM DIN FJÄRRVÄRME

Läs mer

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Alfa Lavals rengöringsmetoder for värmeväxlare.

Alfa Lavals rengöringsmetoder for värmeväxlare. Alfa Lavals rengöringsmetoder for värmeväxlare. Ulf.Grevillius@AlfaLaval.com Portfolio management /EPSi 01/11/2010 Innehåll Allmänt Sida Miljöbestämmelser och CIP 3 Säkerhetsföreskrifter 4 Varför använda

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Jenny Arnell Rune Bergström Mats Ek Bengt Hansen

Jenny Arnell Rune Bergström Mats Ek Bengt Hansen Energi och miljöintegrering genom utnyttjande av lågvärdigt värme från kraftvärmeverk och fjärrvärmeanläggningar för effektivisering av avloppsvattenrening Jenny Arnell Rune Bergström Mats Ek Bengt Hansen

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR MILJÖLÖSNING - EN REINVESTERING FÖR NÄSTA GENERATION»» Infrastrukturen för värme, el

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna

Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Modellering av värmeöverföring i kylpasset av en sopeldad panna Examensarbete i mastersprogrammet Sustainable Energy Systems Chalmers Tekniska Högskola Louise Axelsson Handledare: David Pallarès, Christian

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Oceanen - Kraftvärmeverk

Oceanen - Kraftvärmeverk Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

Technical description with installation and maintenance instructions

Technical description with installation and maintenance instructions www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2

Läs mer

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften

Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften VÄGLEDNING OM NYTTIGGJORD ENERGI FÖR KVÄVEOXIDAVGIFTEN Vägledning om nyttiggjord energi för Kväveoxidavgiften Följande vägledning beskriver vad Naturvårdsverket anser vara nyttiggjord energi i lag om miljöavgift

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1

20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 20 04-11-17 /120 02-0 9-05 /1 Optimalt system för energi ur avfall i Göteborg Utbyggnad av Jonas Axner, Renova AB Renovas avfallskraft- värmeverk i Sävenäs Sävenäs AKVV Omvärld Teknik / begränsningar Åtgärder

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

Har du någon gång drömt? September

Har du någon gång drömt? September MW Har du någon gång drömt? Oktober Januari April Juli September Tekniska verken Bygger världens mest resurseffektiva region Henrik Lindståhl Utveckling och innovation öping Där idéer verklighet riges

Läs mer

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart.

Nu sänker vi. temperaturen. i göteborg. Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. Nu sänker vi temperaturen i göteborg Och gör fjärrvärmepriset mera påverkbart. 1 Allt för Göteborg Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. För att uttrycka det lite

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt

lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt lindab vi förenklar byggandet Solus från Lindab Det självklara valet helt enkelt Det självklara valet helt enkelt Tänk dig ett temperaturutjämnande kylbaffelsystem där värme och kylaggregat aldrig mer

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Elda inte för kråkorna!

Elda inte för kråkorna! Elda inte för kråkorna! Climate Solutions Sweden lanserar nu ett nytt koncept med värmepumpar för total återvinning av ventilationsvärmen i fastigheter. Värmeenergin i frånluften används och täcker behovet

Läs mer

PACKNINGSFÖRSEDDA OCH SVETSADE VÄRMEVÄXLARE FÖR ALLA BEHOV

PACKNINGSFÖRSEDDA OCH SVETSADE VÄRMEVÄXLARE FÖR ALLA BEHOV PACKNINGSFÖRSEDDA OCH SVETSADE VÄRMEVÄXLARE FÖR ALLA BEHOV Packningsförsedda Plattvärmeväxlare Helsvetsade Plattvärmeväxlare Platecoil Värmeväxlare Spiral Värmeväxlare www.tranter.com Packningsförsedda

Läs mer

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren

RAPPORT. Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08. Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Förstudie: Kylbehov Sundbrolund äldreboende 2012-10-08 Upprättad av: Maria Sjögren RAPPORT Kylbehov Sundbrolund äldreboende Kund Landstinget Västernorrland - Olle Bertilsson Baltic Energy Lena

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?

Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14.

Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, , kl 9-14. Tentamen i termisk energiteknik 5HP för ES3, 2009, 2009-10-19, kl 9-14. Namn:. Personnr: Markera vilka uppgifter som du gjort: ( ) Uppgift 1a (2p). ( ) Uppgift 1b (2p). ( ) Uppgift 2a (1p). ( ) Uppgift

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

GRUNDFOS PRODUKTbroschyr. Avlägsnande av mikrobubblor, föroreningar och magnetit

GRUNDFOS PRODUKTbroschyr. Avlägsnande av mikrobubblor, föroreningar och magnetit GRUNDFOS PRODUKTbroschyr Avlägsnande av mikrobubblor, föroreningar och magnetit Avskiljning av mikrobubblor, föroreningar och magnetit Med Grundfos Cleanvent og Magvent löser man detta. Luftavskiljning

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

Augusti Vill du veta mer?

Augusti Vill du veta mer? Augusti 2015 Vill du veta mer? Om du har frågor och funderingar är du alltid välkommen att titta in på goteborgenergi.se eller kontakta vår kundservice på 020-62 62 62. Välkommen! Frågor och svar -om din

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK FÖR VÅR LOKALA MILJÖ VÅRT NYA KRAFTVÄRMEVERK 2006 tog vi Kraftvärmeverket Torsvik i drift. I vår nya, moderna anläggning omvandlas avfall till värme och el som räcker till 15 000

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning

Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Bibliografiska uppgifter för Återvinning av P samt andra ämnen ur olika askor efter upplösning Författare Ek M., Junestedt C. Utgivningsår 2005 Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat

Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat 2012-04-28 Värmepump/kylmaskin vs. ventilationsaggregat VX VX VX Rickard Berg 2 Innehåll Inledning 3 Värmepump 3 Värmepumps exempel 4 Ventilationsaggregat 4 Ventilations exempel 4 Fastighet exempel 5 Total

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett.

Kontakt, översikt, index. Takvärme/Kyltakshandledning. Plexus. Professor. Pilot. Architect. Polaris I & S. Plafond. Podium. Celo. Cabinett. Kontakt, översikt, index Takvärme/Kyltakshandledning Plexus Professor Pilot Architect Polaris I & S Plafond Podium Celo Cabinett Capella Carat Fasadium Atrium H & C /Loggia Regula Belysning TEKNOsim.0

Läs mer