Vågbrytare Skälderviken
|
|
- Ulrika Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPDRAG Vågbrytare Skälderviken UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Svante Roupé UPPRÄTTAD AV Svante Roupé DATUM 12 Vågbrytare Skälderviken Uppdraget gäller att utreda möjliga åtgärder på och i anslutning till pirarmarna i Skälderviken. Bakgrunden är att medlemmarna i Ängelholms Föreningshamn, speciellt jolleseglarna, upplever problem med kraftig sjö kring pirarmarnas mynning vid hårda västliga vindar. Utredningen ska beskriva olika tänkbara åtgärder på pirarna och möjliga nya konstruktioner i anslutning till dem. Utformningarna presenteras som översiktliga idéskisser. De olika utformningarnas effekt på vågklimat, navigationsförhållanden samt på sandtransport och uppgrundning/erosion beskrivs. Preliminära kostnadsuppskattningar för olika alternativ lämnas. Förslag till eventuella fördjupade utredningar, exempelvis numeriska simuleringar, och kostnader för dessa lämnas. Även en beskrivning av tillståndsprocesser hos länsstyrelse och mark- och miljödomstol samt kostnader för framtagande av ansökningshandlingar och genomförande av samrådsförfarande lämnas. 1 (18) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Infrastructure AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Svante Roupé Civilingenjör Hamnar och kusthydraulik, Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) svante.roupe@sweco.se
2 Befintliga vågbrytarpirar Hamnmynningen skyddas av två stycken 400 meter långa pirarmar. Den naturliga bottnen i viken ligger på 2,3-2,4 meters djup i höjd med pirspetsarna. Detta är också det vattendjup som är i inseglingsrännan mellan pirarmarna. Det här är en vanlig metod världen över att skydda en flodhamns mynning i havet. Genom att bygga vågbrytarpirar ut till det naturliga vattendjup som man önskar bibehålla i farleden och hamnen, förhindrar man att det bildas en sandrevel i flodmynningen. Vid en oskyddad flodmynning är det vanligt att en sådan revel uppstår när den sand som transporteras av strömmen i vattendraget möts av infallande vågor från havet. Om det är en sandkust med en strandparallell sanddrift, kan även denna sand hjälpa till att ytterligare bygga på reveln. Figur 1, befintligt utseende 2 (18)
3 En nackdel med att bygga en konstruktion som en pir vinkelrätt ut från en sandstrand är att om det finns en sandtransport parallellt med stranden (vilket det vanligen gör), skärs denna av av piren. Har sandtransporten en dominerande huvudriktning ser man en successiv ansamling av sand på den sida av piren som strömmen kommer från, samtidigt som det sker en erosion på pirens läsida. I Skälderviken sker det en ackumulation på hamnpirarnas norra sida (vid Hunnabadet), medan landtungan på den södra sidan eroderas. Det är normalt att man måste flytta sand från uppströmssidan till nedströmssidan med återkommande intervall. Sådan förflyttning av sand kan ske genom att man suger sand med ett sugmudderverk på lovartsidan och pumpar in sanden på läsidan. Att fylla på sand på en eroderad strand brukar kallas för strandfodring. Det förekommer också, på kuster med kraftig sandtransport, att man har fast installerade sandpumpar som regelbundet pumpar sand i en rörledning från uppströmssidan, under inseglingsrännan, och sprutar ut sanden på nedströmssidan. Sandtransporten förbi pirspetsarna skärs inte av fullständigt, en viss mängd sand transporteras ändå förbi inseglingsöppningen av vågor och strömmar. Då höga vågor faller in sker även en transport av sand onshore/offshore, det vill säga att sand transporteras vinkelrätt mot stranden. Vid stormar kan man se att vågorna färgas bruna av uppvirvlad sand även på relativt stort avstånd från stranden. Därtill kommer sand som transporteras ut av strömmen i Rönne å, vilken sedimenterar då vattenhastigheten minskar när åns vatten passerar ut mellan pirspetsarna. Sand som rör sig i området kring pirspetsarna påverkas på olika sätt om nya konstruktioner tillförs och ändrar de verksamma transportmekanismerna. Detta framgår i resonemangen kring möjliga konstruktioner senare i texten. 3 (18)
4 Meteorologiska och kusthydrauliska förhållanden Vindar Västliga vindar dominerar vid Kullens fyr, som är den närmaste kuststationen för vindregistreringar, se Figur 2. Figur 2, vindros för Kullens fyr Vattenstånd Enligt Svensk Lots 1991 gäller följande karakteristiska vattenstånd, angivna i förhållande till medelvatten, för kuststräckan Tistlarna-Kullen: Högsta högvatten, HHW + 1,45 m Medelhögvatten, MHW + 0,95 m Medelvatten, MW ± 0 m Medellågvatten, MLW - 0,65 m Lägsta lågvatten, LLW - 1,20 m Höga vattenstånd uppträder vid västliga vindar, då vatten pressas mot kusten och in i Skälderviken. 4 (18)
5 Sett över ett längre perspektiv påverkar även klimatförändringarna vattennivån i havet. Uppvärmningen av atmosfären får till följd att havens ytvattentemperatur stiger så att dess volym blir större och att avsmältningen av landisarna på Grönland och Antarktis ökar. Detta orsakar en höjning av medelvattennivån publicerades en svensk rapport som sammanställde kunskapsläget om bland annat havsnivåer i ett framtida klimat. Denna rapport sammanfattar att osäkerheten om framtidens havsnivå är mycket stor. En höjning av medelnivån i havet med 1 meter fram till år 2100 kan dock anges som den mest sannolika prognosen i dagsläget. En stigande havsnivå med 1 meter är också vad svenska kommuner idag generellt planerar för. Vågor Vågors höjd och längd på en viss plats bestäms av ett antal faktorer. De viktigaste av dessa är: Vindstyrka Stryklängd, det vill säga den sträcka fritt vatten som vinden kan blåsa över Vindens varaktighet, det vill säga hur länge det blåser Vattendjup Som framgår av sjökortsutdraget i Figur 3 och satellitbilden i Figur 4 nedan är Skäldervikens hamn exponerad för långa stryklängder vid vindar från sektorn västnordväst till nordväst. Vid mer sydliga vindriktningar däremot begränsar Kullahalvön stryklängderna betydligt, på samma sätt som Bjärehalvön gör då vinden kommer från en nordligare riktning. 5 (18)
6 Figur 3, Skälderviken. Den röda cirkeln markerar Skäldervikens hamn 6 (18)
7 Figur 4, stryklängd i nordvästlig riktning Stryklängden för nordvästliga vindar är omkring 170 km. Följande ungefärliga våghöjder och våglängder kan bildas vid olika vindstyrkor, se Tabell 1; Tabell 1, teoretiska våghöjder (H s ) och våglängder (L s ) vid nordvästlig vind Vindstyrka H s (m) L s (m) 10 m/s 1, m/s 2, m/s 3, m/s 4, (18)
8 Det ska observeras att de angivna våghöjderna gäller på djupt vatten. När en hög våg kommer in på en successivt uppgrundande botten bryter den när vågens höjd är ungefär 0,78*vattendjupet. Därför kommer aldrig 4,5 meter höga vågor att nå pirspetsarna, de bryter längre ut från land. Men även de brutna vågorna innehåller mycket energi. Vattendjupet vid pirspetsarna är ungefär 2,3 meter vid medelvattenstånd. Det betyder att om infallande vågor är högre än cirka 1,8 meter så bryter de innan de når pirspetsarna, förutsatt att det är medelvattenstånd. Är vattenståndet högre, vilket är vanligt vid kraftig pålandsvind, blir också våghöjden större. Om det exempelvis råder 1 meters högvatten kan våghöjden bli cirka 2,5 meter innan vågen börjar bryta. 3m 6m Figur 5, sjökortsutdrag, djupförhållanden. 8 (18)
9 Pirarmarna har en riktning på 99º medan vågor som faller rakt in i Skälderviken snarare har en riktning på cirka 120º. Så snart vågen har passerat in genom öppningen mellan pirspetsarna kommer den dock att vridas på grund av så kallad diffraktion, för att sedan fortsätta inåt i samma riktning som pirarmarna har. Vågkammar 120º 99º Figur 6, riktning på inseglingsränna och infallande vågor Då vågor faller in mellan pirspetsarna och ändrar riktning minskar samtidigt våghöjden. De vågor som fortsätter att vandra i inseglingsrännan in mot hamnbassängen är alltså lägre än vågorna i själva mynningen. Detta framgår av Figur 7 och Figur 8: 9 (18)
10 Figur 7, vågor från NV som bryts då de når pirspetsarna Figur 8, lägre höjd på de brutna vågorna inne i inseglingsrännan Bilderna är tagna Vid tillfället rådde hård nordvästlig kuling som nådde stormstyrka i byarna. Vattenståndet inne i hamnbassängen var cirka 30 centimeter över medelvattennivån. 10 (18)
11 Vågklimat och navigationsförhållanden Vid hård nordvästlig vind möter utåtgående båtar höga, brytande vågor precis när de passerar ut genom öppningen mellan pirspetsarna. Detta kan vara besvärligt för mindre båtar, speciellt för jollar på kryssbog. Båtar på väg in i hamnen måste hålla hög fart för att bibehålla styrförmågan i brytande, akterlig sjö. Det kan upplevas som obehagligt. Möjliga åtgärder Friliggande vågbrytare En hamnmynning kan skyddas från infallande sjö av en friliggande vågbrytare, i princip enligt nedan. Figur 9, friliggande vågbrytare En friliggande vågbrytare måste ha viss längd för att ge ordentligt skydd på läsidan. Närmast ändarna bryts vågorna runt hörnen och skapar en orolig, krabb sjö. Den friliggande vågbrytaren visas därför med en längd som är större än inseglingsrännans bredd. Avståndet mellan pirarmarna är 40 meter. En friliggande vågbrytare byggs sannolikt med en längd på mellan 75 och 100 meter. 11 (18)
12 En friliggande vågbrytare kan utföras antingen som en flytande eller som en fast konstruktion. Flytande, friliggande vågbrytare En flytande vågbrytare har flera fördelar. Den är flexibel. Den kan tas i land för underhåll och eventuellt tas upp under vintern. Den kan vara bättre miljömässigt; den täcker inte någon bottenarea och den stör inte strömmar och sanddrift så mycket. Kostnadsmässigt kan den vara gynnsammare. Kostnaden är relativt oberoende av vattendjup, medan kostnaden för en fast vågbrytare snabbt stiger med ökande vattendjup. En flytande vågbrytare har dock en begränsning som ofta är avgörande: den förmår bara dämpa vågor med relativt kort våglängd. Man kan mycket förenklat säga att om våglängden är större än dubbla bredden på den flytande vågbrytaren så avtar det vågdämpande effekten markant. Med ytterligare ökande våglängd i förhållande till pontonens bredd minskar vågdämpningen ännu mer. Flytande vågbrytare tillverkas normalt med bredder upp till cirka 5 meter. Som framgår av tabell 1 är längden på infallande vågor vanligtvis mångdubbelt större. Effekten av en flytande vågbrytare torde därför vara högst begränsad på den aktuella platsen. Ett annat problem med flytande vågbrytare på denna plats är svårigheten att förankra pontonen för att stå emot krafterna i de stora vågor som kan slå in rakt i sidan på pontonen. Fast, friliggande vågbrytare En fast, friliggande vågbrytare har en mycket god vågdämpande effekt på läsidan av sin centrala del. En fast vågbrytare kan anläggas med flera olika konstruktionsmetoder; sprängstensslänt, stålspont, betongkassun mm. I detta fall är sannolikt en släntvågbrytare av sprängsten den kostnadsmässigt fördelaktigaste konstruktionen. Konstruktionen påminner om de befintliga pirarmarna, med den skillnaden att dessa har ett ordnat ytskikt i form av en så kallad glacis, huggna stenblock lagda så att de bildar en relativt slät yta. Med dagens produktionsmetoder och kostnader bygger man normalt inte på det sättet, utan placerar sprängstensblock oregelbundet. Det har den gynnsamma effekter att den råa, oregelbundna ytan på slänten splittrar vågenergin effektivare än den släta ytan. En släntvågbrytare har dock olägenheten att man inte kan segla lika nära vågbrytaren som om den har en vertikal sida. För att gå in i eller ut ur inseglingsrännan måste en båt göra en S-formad gir. Det skulle innebära att man vid kraftig vind och sjö från väst eller nordväst får vinden och vågorna tvärs under en del av manövern, något som kan vara besvärligt. Även när man rundar nocken på den friliggande vågbrytaren kan sjön vara orolig och oregelbunden, komma från flera håll. En seglande båt kan tvingas slå vid rundningen. Man kan säga att man flyttar ut problemet, vågklimatet blir lugnare mellan pirspetsarna men navigationen blir besvärligare när den friliggande vågbrytaren ska rundas. En fast, friliggande vågbrytare skulle sannolikt generera en ackumulation av sand på läsidan. Detta skulle kunna orsaka en uppgrundning i hela mynningen till inseglingsrännan. 12 (18)
13 Förlängning av norra piren Figur 10, förlängning av norra piren En förlängning av norra pirarmen med meter skulle ge en viss dämpning av vågor som faller in från en riktning som är nordligare än farledsriktningen 99º. När sedan vågkammen når den södra pirspetsen ökar vågdämpningen och blir lika stor som med två jämnlånga vågbrytare. Faller däremot vågor in från en riktning sydligare än 99º kommer dessa att reflekteras mot insidan av den förlängda piren och skapa ett något oroligare vågklimat. Vågor från denna riktning är dock lägre. Sannolikt skulle det ske en uppgrundning av sand på insidan (sydsidan) av den förlängda piren. 13 (18)
14 Vridning av inseglingsöppningen En förlängning av de yttre delarna av pirarmarna med i vinkel söderut skulle ge ett lugnare vågklimat inne i inseglingsrännan. Om vågor kommer från västsydväst och faller rakt in i den vinklade mynningen, kan det uppstå besvärande reflektion av vågor där pirarna ändrar riktning. Vid in och utpassage får man dock vind och sjö snett från sidan, vilket kan vara besvärligt. En seglande båt kan tvingas slå för att passera farledskröken. Sannolikt skulle det ske en uppgrundning av sand i själva inseglingsöppningen, på sydsidan av den förlängda norra pirarmen. Figur 11, förlängning och vridning av pirarmarna 14 (18)
15 Öppning i södra pirarmen En öppning i den södra pirarmen skulle vara en alternativ väg för jollar. En sådan öppning skulle konstrueras med en tröskel, eftersom vattendjupet inne i rännan är större än på sydsidan av vågbrytarpiren. Vid kraftig sjö skulle dock denna väg kunna vara riskabel att gå. Stora vågor som faller in på den successivt uppgrundande bottnen är brytande. De bygger upp och blir alltmer transporterande ju längre in de kommer på grundare vatten. En jolle skulle kunna träffas rakt i sidan och dras med av en sådan våg. Sannolikt skulle det ske en uppgrundning av sand i inseglingsrännan innanför öppningen. Figur 12, öppning i södra vågbrytarpiren 15 (18)
16 Värdering av alternativen De olika alternativens för- och nackdelar värderas i nedanstående tabell: Alternativ / Påverkan Förbättrat vågklimat Kursändring sjö från sidan Sandansamling Flytande friliggande vågbrytare Fast friliggande vågbrytare Obetydlig förbättring Ja, S-formad gir Eventuellt Förbättring Ja, S-formad gir Stor Förlängd N pir Viss förbättring vid vågriktn N om 99º. Viss försämring vid vågriktn S om 99º. Nej Ja Vriden öppning Förbättring (viss försämring vid vågor från VSV) Ja. Sjö snett från sidan. Ja Öppning i S pir Farlig utpassage vid sjö. Farlig utpassage vid sjö. Ja Sammanfattningsvis kan sägas att inget av alternativen ger en entydig förbättring när olika effekter vägs in. Rekommendationen är att inte utföra någon förändring av de befintliga pirarmarna. 16 (18)
17 Preliminär kostnadsuppskattning En mycket preliminär bedömning av kostnad för olika vågbrytare lämnas nedan. Kostnader kan variera avsevärt beroende på grundläggningsförhållanden, tillgång till sprängsten i närområdet, tillgänglighet och beläggning för entreprenadutrustning i form av jack up-plattformar och pråmar etc. Kostnadsuppskattningen kan ändå vara vägledande vid en jämförelse mellan olika tänkbara alternativ. Flytande, friliggande vågbrytare Fast, friliggande vågbrytare Förlängning av norra piren Förlängning och vridning av pirar Öppning i södra piren 1,5 2 miljoner kronor 3 3,5 miljoner kronor 3 3,5 miljoner kronor 6-7 miljoner kronor 1 miljon kronor Fortsatt handläggning Den beskrivning av olika, möjliga konstruktioners effekt som görs i denna rapport grundar sig på ingenjörs- och erfarenhetsmässiga bedömningar. Vågklimat och vågmönster med olika konstruktioner kan simuleras med en numerisk modell. En sådan modellkörning skulle bekräfta de tendenser som beskrivs i denna rapport, men skulle ge en noggrannare beskrivning av våghöjder, vågriktningar och utbredningsområden. Med en mer avancerad numerisk modell är det även möjligt att simulera hur olika konstruktioner påverkar sandtransport och ackumulation av sand. En sådan simulering är dock relativt komplicerad. Modelleringen skulle bli tidsödande och rätt så kostsam. Skulle man välja att bygga någon ny konstruktion kräver det att en prövning av miljöpåverkan görs av någon myndighet. Begränsade åtgärder kan prövas som ett så kallat anmälningsärende hos länsstyrelsen. För en sådan prövning behövs en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. För större åtgärder krävs tillstånd av mark- och miljödomstolen. Då krävs en teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Sökanden ska också genomföra samråd med länsstyrelse och relevanta myndigheter samt med enskilda som är särskilt berörda. Därefter hålls huvud- 17 (18)
18 förhandling i mark- och miljödomstolen, varefter domstolen meddelar i en dom ifall den sökta vattenverksamheten är tillåtlig eller ej, samt fastställer eventuella villkor för arbetena. Det är svårt att uppskatta kostnad både för simuleringar och för tillståndsärenden. Båda typerna av arbeten är en iterativ process och omfattningen beror mycket på vilka frågor som kan uppstå under arbetets gång. Som en mycket preliminär bedömning kan följande uppskattningar göras: Numerisk modellering av vågklimat: kronor. Numerisk modellering av sanddrift: kronor. En flytande vågbrytare borde kunna hanteras som ett anmälningsärende. Erforderliga handlingar kan uppskattas kosta kronor att ta fram. Fasta vågbrytare behöver sannolikt prövas i mark- och miljödomstolen. Framtagande av handlingar och genomförande av samrådsförfarande kan uppskattas kosta kronor. Vid en sådan prövning skulle domstolen sannolikt kräva att numeriska simuleringar av både vågklimat och sanddrift redovisas. Detta ingår inte i kostnaden kronor. Göteborg 12 Sweco Infrastructure AB Hamnar & kusthydraulik Svante Roupé 18 (18)
KALLELSE 2012-08-23. Tekniska nämnden. Stadshuset Ängelholms kommun, Rum Grå, 2012-08-23, kl 17:00. Sekreterare
KALLELSE 2012-08-23 1 (2) Tekniska nämnden Ledamöter kallas Ersättare underrättas Plats och tid: Stadshuset Ängelholms kommun, Rum Grå, 2012-08-23, kl 17:00 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Förmöte:
Läs merBEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN
PM BEDÖMNING AV VÅGHÖJDER I INRE HAMNEN SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits fram som ska leda
Läs merPM 2009-05-28 Trelleborgs Hamn rådgivning
Effekt av utbyggnaden av Trelleborgs Hamn avseende tång och erosion Trelleborgs Hamn planerar att expandera verksamheten och avser därför bygga ut hamnen. Det finns en oro att hamnutbyggnaden påverkar
Läs merPM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden
Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM
Läs merAtt planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Läs merVäg 155 Öckeröleden. Västsvenska paketet. Delen Lilla Varholmen Bussterminal. Göteborgs stad, Västra Götalands län
Västsvenska paketet Väg 155 Öckeröleden Delen Lilla Varholmen Bussterminal Göteborgs stad, Västra Götalands län Teknisk PM Geoteknik, granskningshandling 2 (8) Objektdata Vägnummer 155 Objektnamn Lilla
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merTEKNISK BESKRIVNING. Utbyggnad av Borstahusens hamn LANDSKRONA STAD TEKNISK BESKRIVNING UPPDRAGSNUMMER 1220207000 SAMRÅDSVERSION 2016-01-14
LANDSKRONA STAD Utbyggnad av Borstahusens hamn UPPDRAGSNUMMER 1220207000 SVANTE ROUPÉ CHARLOTTA BORELL LÖVSTEDT repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning På uppdrag av Landskrona stad har Sweco tagit fram
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Ny hamn i Trelleborg. Modellberäkning av vattenomsättningen öster och väster om hamnen. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3
Läs merBeräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Läs merTANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. PM Geoteknik
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan PM Geoteknik Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: E-mail: Hemsida: Org.nr:
Läs merVågmodellering Kinneviken
Dimensionerande underlag Uppdragsnummer Göteborg 2014-03-31 12802546 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ MALMÖ Org. Nr. 556550-9600 Drakegatan 6 Svartmangatan 18 Honnörsgatan 16 Södra Tullgatan 4 Box
Läs merSGI
6.2 Förutsättningar/prognos för fara 6.2.1 Pågående och historisk påverkan Det finns även för denna kuststräcka endast begränsade mätningar av bottentopografin och strandplanen inom området, varför det
Läs merFAKTABLAD NR 46 2010
FAKTABLAD NR 46 2010 Vågor i svenska hav Vind och vågor möter den som ger sig ut på havet. Vinden kan vara besvärlig men de vågor den skapar är den största faran. Att ha kunskap om vad man kan förvänta
Läs merKustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merJan Friberg Frimans väg 7 521 98 Broddetorp ANBUD TILL AMMENÄS BRYGGFÖRENING.
SF MARINA WALLHAMN AB 471 99 Vallhamn Telefon: 0304-668182 Fax: 0304-668196 Växel: 031-7790765 e-post: stig@sfpontona.se URL: www.sfpontona.se Org.nr: 556715-5741 Jan Friberg Frimans väg 7 521 98 Broddetorp
Läs merBILAGA B.8. 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå
BILAGA B.8 02.15.4 SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn Malmporten Luleå Dokumentitel: 02.15.4 SMHI, Dimensionerande havsnivåer Luleå hamn Dokumentdatum: 2014-09-16 Version: 1 Organisation: Upprättad
Läs merPM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Läs merEROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN
RAPPORT EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN RAPPORT 2018-04-09 UPPDRAG 284481, Erosionsutredning Spraggehusen Titel på rapport: Erosionsutredning Spraggehusen Status: Datum: 2018-04-09 MEDVERKANDE Beställare:
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merVågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund
Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund Östersunds kommun September 2007 Vågförhållanden vid Storsjö Strand, Östersund September 2007 Agern Allé 5 DK-2970 Hørsholm Denmark Tel: +45 4516 9200 Fax:
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merMölndals stad Annestorp 1:153 och 1:185, Lindome
W:\Geoteknik -13955-\produkter\Geobankar\GEOARKIV\14030 Lindome Sagbrovägen\Dokument\14030 Lindome Annestorp Sagbrovägen Teknisk PM Bergteknik.docx Mölndals stad Annestorp 1:153 och 1:185, Lindome Teknisk
Läs merPM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND
PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit
Läs merAnalys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad
Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).
Läs merOstkustens trafikområde
Uppdaterad : 2010 05-21 Detta är en sammanställning av maximala dimensioner och marginaler erfarenhetsmässigt med en godtagbar säkerhet kan lotsas under normala förhållanden i olika farleder / hamnar inom
Läs merKustdialog. Del 1. Uppstartsmöte för kustdialog. Information till föreningar med kustkoppling Geraldine Thiere Anders Lundin
Kustdialog Del 1. Uppstartsmöte för kustdialog Information till föreningar med kustkoppling 2017-11-21 Geraldine Thiere Anders Lundin Stadsmiljö/Samhälle ÄNGELHOLMS KOMMUN Stadsmiljö Uppdrag samhälle 1
Läs merFjordguiden. Din guide till åtta downwindturer på Kungsbackafjorden. version 2.0 juni 2014 Emma Levemyr www.emmalevemyr.se
Fjordguiden Din guide till åtta downwindturer på Kungsbackafjorden version 2.0 juni 2014 Emma Levemyr www.emmalevemyr.se Beskrivning av iläggs- och upptagsplatserna Daggudden Detta är bryggan längst in
Läs merHögvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Läs merPM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar
/ Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar Datum 2014-04-16 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Uppdrag Beställare HSB BOSTAD AB T: +46-10-615 60 00 D: F: +46-10-615 20 00
Läs merTrafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Läs merDammbrottsutredning Twin Valley
UPPDRAG TWIN VALLEY - GEO UPPDRAGSNUMMER 1644542000 UPPDRAGSLEDARE Håkan Lindroth UPPRÄTTAD AV Per-Martin Palm DATUM 7 GRANSKAD AV Björn Sennerfors Dammbrottsutredning Twin Valley Inledning Följande utreder
Läs merAtt anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
Läs merTANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3. Detaljplan. Geoteknisk utredning
TANUMS KOMMUN HAMBURGSUND 3:3 Detaljplan Geoteknisk utredning Markteknisk undersökningsrapport (MUR) Göteborg 2013-07-04 Ärendenr. 13-063 Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg
Läs merGodkänt dokument - Arne Fredlund, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Pärmbild Visualisering av det planerade bostadshöghuset, tillhandahållen av AB Svenska Bostäder. RAPPORT NR 2013-5 Författare: Uppdragsgivare: Leandra Caldarulo AB Svenska Bostäder Granskningsdatum: Granskare:
Läs merRAPPORT KARLSTADS KOMMUN KARLSTAD, JAKOBSBERGSOMRÅDET FYLLNING OCH MASSHANTERING UPPDRAGSNUMMER FÖRSTUDIE
KARLSTADS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 12703132 KARLSTAD, JAKOBSBERGSOMRÅDET FYLLNING OCH MASSHANTERING Sweco Innehållsförteckning 1 Uppdrag 1 2 Befintliga förhållanden 1 3 Planerad bebyggelse 1 4 Tidigare utförda
Läs merUTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING
UTVÄRDERING AV FÖRSLAG INNERSTADEN NORR OM STRÖMMEN I NORRKÖPING I den här rapporten presenteras resultatet från en vindberäkning som har utförts på förslag på utformning av innerstaden norr om strömmen
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Terese Persson UPPRÄTTAD AV. Daniel Pehrsson
RAPPORT UPPDRAG Åseda - Nytt Industriområde UPPDRAGSNUMMER 13005732 UPPDRAGSLEDARE Terese Persson UPPRÄTTAD AV Daniel Pehrsson DATUM 2018-06-29 Åseda Nytt Industriområde Moment 3: Utredning av ny tillfartsväg
Läs merBefintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:
Läs merInventering av nuvarande förhållande och rekommendationer för framtiden
Ängelholms kommun Stranderosion i Ängelholms kommun Uppdragsnummer 1220070000 Inventering av nuvarande förhållande och rekommendationer för framtiden Foto: Jessica Ida Nilsson, Ängelholms kommun 2011-05-28
Läs merPM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön
Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright
Läs merPåverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke
Uppdragsnummer 1311702 Påverkan på befintliga broar över Mölndalsån för översvämningsbegränsande åtgärder i Mölnlycke Bilaga 7 Göteborg 1 (10) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg,
Läs merPM UTREDNING BROALTERNATIV
UPPDRAGSNUMMER 2342832 GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER BOJARKILEN, STRÖMSTAD GÖTEBORG 1 (22) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se
Läs merBILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN
BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av
Läs merHur kan vi ta vara på våra naturliga resurser I Östersjön och samtidigt bidra till en förbättrad miljö I havet?
Hur kan vi ta vara på våra naturliga resurser I Östersjön och samtidigt bidra till en förbättrad miljö I havet? 1. VINDKRAFT 2. VÅGKRAFT 3. HAVSSTRÖMMAR 4. SYRESÄTTNING 5. FORSKNING 6. UTVECKLING 7. FISKODLING
Läs merKompletterande samrådsunderlag
Kompletterande samrådsunderlag Norrköpings kommun Nya kajer m.m. vid ampusterminalen, Norrköping vattenverksamhet Komplettering avseende dumpningsområde för muddermassor i havet Göteborg 2016-11-30 ampuskajen
Läs merKusterosion Norra Borstahusen, Landskrona
Landskrona Stad Kusterosion Norra Borstahusen, Landskrona Erosionsrisker, kustskydd, badvattenkvalitet och hamnutbyggnad Uppdragsnummer Lund 2013-01-14 12802099 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ
Läs merPrognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merMark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)
H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 9 Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 2013-07-02 MKB Tångens ARV HYDROGIS AB SJÖFÖRLAGDA
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merFbk Visionsgrupp har begränsat sitt arbete till västra hamnplan och västra pirarmarna.
Vision Falsterbokanalen. Bakgrund Sjöfartsverkets och Vellinge kommuns avsiktsförklaring att utveckla området kring Falsterbokanalen kommer att påverka Falsterbokanalens båtklubbs framtid. Kommunen gav
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merBILAGA VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 2, Lokalisering och utformning. Velinga vindkraft. Jonas Barman
BILAGA 3 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 2, Lokalisering och utformning Velinga vindkraft Jonas Barman 1 Förord Denna rapport beskriver byggnation till och vid respektive position i de
Läs merFörslag till skyddsåtgärd för farligt gods, Kallebäck 2:3
ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DATUM 15. maj 2014 SIDA 1/5 REF HIDA/KRSA PROJEKTNR A030660 Förslag till skyddsåtgärd för farligt
Läs merFredningsområde för fisk Skåne län
Fredningsområde för fisk Skåne län 1 Stensån 2 Dalbäcken 3 Mylte bäck 4 Vadbäcken 5 6 Segeltorpsbäcken /Möllebäcken 7 Rönneån 8 Vegeån 9 Vattenmöllebäcken 10 Skälebäcken 11 Döshultsbäcken 12 Råån 13 Rydebäcken
Läs merTips för ett säkrare Tjörn Runt
Tips för ett säkrare Tjörn Runt Starten Är man osäker så är det bra att hålla sig väster eller norr om startområdet. Man bör ha bra koll på lastfartyg som kan komma norrifrån och hålla undan ordentligt
Läs merMagnus Asp ABC D BFDCDC. Godkänt dokument - Lena Nordenlöw, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Magnus Asp ABC AABCDEF- D BFDCDC Pärmbild Visualisering av det planerade höghuset, framtagen av Wingårdh Arkitektkontor AB. ABC Författare: Uppdragsgivare: Magnus Asp Trygg-Hansa Granskningsdatum: Granskare:
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merFÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Helena Berggrund UPPRÄTTAD AV. Helena Berggrund
UPPDRAG Stensta, Kumla 1:9 (del av) PM Geoteknik UPPDRAGSLEDARE Helena Berggrund DATUM UPPDRAGSNUMMER 2112099000 UPPRÄTTAD AV Helena Berggrund Inledning I Vallentuna kommun pågår ett arbete med att ta
Läs merInstruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus
1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara
Läs merFigur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.
SGI 2008-12-05 1-0804-0273 Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor. För kuststräckan finns förutsättningar för erosion på stränder och i dyner. Befintliga dyner har tillräcklig
Läs merPM Kv Kanoten m fl. Erforderligt skydd mot översvämning. Bilaga 2. Avgränsning
Bilaga 2 Erforderligt skydd mot översvämning Avgränsning Denna bilaga beskriver placeringen av nödvändiga skyddsvallar som är tänkta att skydda kv Kanoten m fl mot översvämning. Dessutom redovisas lägen
Läs merGOTLANDSFÄRJANS PÅVERKAN PÅ BAKTERIESPRIDNING OCH STRÖMMAR
PM GOTLANDSFÄRJANS PÅVERKAN PÅ BAKTERIESPRIDNING OCH STRÖMMAR SLUTRAPPORT 2017-01-12 1 INLEDNING I Oskarshamn pågår sedan en tid tillbaka ett arbete med att utveckla Inre hamnen. Ett planprogram har tagits
Läs merTeknisk Beskrivning för tillståndsansökan. Höganäs industrihamn Ny Kajkonstruktion vid Metanolkajen
Teknisk Beskrivning för tillståndsansökan Höganäs Sweden AB Höganäs industrihamn Ny Kajkonstruktion vid Metanolkajen Göteborg 2013-10-10 Teknisk Beskrivning för tillståndsansökan Datum 2013-10-10 Uppdragsnummer
Läs merMuddring och muddermassor i Kallaxskärgårdens hamn. Synpunkter KSSF tillhanda senast 17 maj (se svarsbilaga).
Underlag för samråd rörande muddring och hantering av muddermassor Muddring och muddermassor i Kallaxskärgårdens hamn Kallaxskärgårdens samfällighetsförening (KSSF) förvaltar Kallaxskärgårdens hamn, som
Läs merKOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN
KOMPLETTERING AV TILLSTÅNDSANSÖKAN UPPDRAG Norra mälarstranden UPPDRAGSNUMMER 13002743 UPPDRAGSLEDARE Cecilia Sjöberg UPPRÄTTAD AV Cecilia Sjöberg, Gustav Wredh, Peter Ekström DATUM 2018-03-22 Till: Mark-
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merAquafloat 7x50 WP Compass
Vattentät 7x50 kikare med kompass Artikel 102849 Aquafloat 7x50 WP Compass Instruktion för användning och underhåll Manual Artikel 102849 Uppdaterad Focus Nordic AB Box 55026 400 52 GÖTEBORG INNEHÅLL Allmän
Läs merMörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg
UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,
Läs merVäg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015
Väg 77 vid Finsta Enligt skiss av Trafikverket våren 2015 Forntida försvar vid Finsta Sidan 1 av 10 Björkarn Gammelgården Vägens planerade sträckning korsar Finstaån mellan Björkarn och Gammelgården. Sidan
Läs merFinal i Wallenbergs Fysikpris
Final i Wallenbergs Fysikpris 26-27 mars 2010. Teoriprov Lösningsförslag 1. a) Vattens värmekapacitivitet: Isens värmekapacitivitet: Smältvärmet: Kylmaskinen drivs med spänningen och strömmen. Kylmaskinens
Läs merS we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen
Tidans vattenförbund Tidan kompletterande beräkning - schaktning Uppdragsnummer 2156059000 Sweco Infrastructure AB Vattenkraft & Dammar Joakim Holmbom, Anders Söderström 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan
Läs merProv tentamen tidvatten & oceanografi dec 2003 LNC 040 CHALMERS LINDHOLMEN LNC 050 Sjöfartshögskolan
OBS Läs först igenom alla frågorna innan Du börjar lösa dem, det ger Dig möjlighet att ställa frågor till besökande lärare om Du upptäckt eventuella felaktigheter eller om något är oklart. Sjökortsarbete
Läs merUppdrag om att utreda kostnaden för att genomföra ett "strandlyft" på Sätrastrandsbadet
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling Sida 1 (5) 2015-10-26 Handläggare Sara Heppling Trygg Telefon: 08-508 24 016 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Uppdrag om att utreda kostnaden för att genomföra
Läs merÅrstastråket etapp 3 Översvämning
Årstastråket etapp 3 Översvämning 2018 Uppdragsnr: 13000425 Daterad: Reviderad: PM Översvämningsytor Årstastråket etapp 3 2018 Handläggare: Gudrun Aldheimer, Madelene Drougge, Vitorino Carvalho Gonçalves
Läs merLösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - tentamen Torsdagen den 27:e maj 2010, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merSGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Läs merInventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön vid Rådanäs
-14 UPPDRAG Tekniska utredningar DP Bråta UPPDRAGSNUMMER 12601144 UPPDRAGSLEDARE Björn Carlsson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM KVALITETSGRANSKNING Peter Rodhe Inventering av skaftslamkrypa i Landvettersjön
Läs merRAPPORT Ljudmätning vid skjutning med 24 grams hagelpatroner
RAPPORT Ljudmätning vid skjutning med 24 grams hagelpatroner 2008-04-30 Kund Naturvårdsverket Ebbe Adolfsson 106 48 Stockholm Konsult Box 92093 120 07 Stockholm Besök: Lumaparksvägen 7 Tel: +46 8 688 60
Läs merUtlåtande om riskbild beträffande färjelinjen Rönnäng-Tjörnekalv-Åstol och Dyrön med nuvarande och tänkbar alternativ sträckning
Utlåtande om riskbild beträffande färjelinjen Rönnäng-Tjörnekalv-Åstol och Dyrön med nuvarande och tänkbar alternativ sträckning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Beskrivning av fartyget
Läs merAnsökan om utredning av hur dagvattensituationen för området i och kring Södra Lindås påverkar miljön i Nordreviken
Göteborgs kommun Fastighetskontoret Martin Öbo Ansökan om utredning av hur dagvattensituationen för området i och kring Södra Lindås påverkar miljön i Nordreviken Nordrevikens Samfällighetsförening och
Läs merDP VALSKVARNSGATAN VINDSIMULERING
(01)/05 En inledande vindstudie har utförts för planerad bebyggelse inom detaljplanen för Valskvarnsgatan. Syftet är att både visa platser där vindförhållandena är sämre och där de är bättre. Platser som
Läs merPRESENTATION AGENDA VARFÖR MUDDRA? Muddringsmetoder Hur deponerar man muddrade massor Miljö och muddring
PRESENTATION Hans Lindström General Manager, Ansvarig för Sverige, Norge, Island 1974-1989 Lundqvist & Söner Muddrings AB 1990-1999 Skanska Dredging AB 2000- Boskalis AGENDA Muddringsmetoder Hur deponerar
Läs merUpphandling av anläggande/uppförande av konstsnöspår med tillhörande tekniska funktioner för längdskidåkning i Ågesta friluftsområde
Idrottsförvaltningen Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-06-02 Handläggare Anna Lundgren Telefon: 08-508 27 691 Till Idrottsnämnden Upphandling av anläggande/uppförande
Läs merRegional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Läs merTolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg
Helsingborgs kommun PM Tolkning av framtida vattennivåer i Helsingborg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET ENLIGT ISO 9001:2000 Projektets namn: Helsingborg Klimat Projekt nr: 12801584 Projektledare: Erik Mårtensson
Läs merEnergi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2
Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25
Läs merOLSKROKEN KVILLE Utbyggnad dubbelspår Bandel 601, Sträckan km
Dokumentnummer Sida 1 (5) Handläggare/upprättad av (projektör) Britta Hedman /Tyréns Handläggare namn/sign (beställare) Sven-Erik Svensson Granskad (projektör) Godkänd (projektör) Datum Susanne Åderman
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV. Joacim Thelin
UPPDRAG Trafikanalys HÖR UPPDRAGSNUMMER 7001006000 UPPDRAGSLEDARE Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV Joacim Thelin DATUM Trafikanalys HÖR Sweco har fått i uppdrag av Sundbybergs stad att utreda två olika alternativ
Läs merVindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem
Rapport Nr. 62 Vindstudie för planerad bebyggelse vid Danvikshem David Segersson Pärmbild. Bilden föreställer strömningen kring planerad bebyggelse i Danvikshem vid sydvästliga vindar. Rapport Författare:
Läs merTrafikanalys Nacka Strand
UPPDRAG Nacka Strand UPPDRAGSNUMMER 435762 UPPDRAGSLEDARE Emma Wiklund UPPRÄTTAD AV Tan Na Cheng DATUM 23-8-9 Trafikanalys Nacka Strand Inledning Denna behandlar trafikanalysen gjord med Capcal för förmiddagens
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merUppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.
Gasutsläpp Busstankning Syfte Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Förutsättningar Läckage Den läckande gasen var metan med en densitet
Läs mer