Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen och 2009

Transkript

1 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009

2 Sammanfattning Regeringen beslutade den 12 juni 2008 att anslå kr till Folkbildningsrådet för jämställdhetsinsatser inom folkbildningen med särskild inriktning mot kvinnors entreprenörskap. Vidare erhöll rådet kr för fortsatta insatser år kr av anslaget har fördelats till lokala projekt. Folkbildningsrådet har använt kr till administration, erfarenhetsutbyte och spridning av resultat. Totalt inkom 62 ansökningar, varav 34 från folkhögskolor, 27 från studieförbund samt 1 från annan organisation, med ett sammanlagt belopp på drygt 18 mkr. Åtta studieförbundsprojekt och nio folkhögskoleprojekt (6 rörelse- respektive 3 landstingsfolkhögskolor) har beviljats medel (bilaga 1). Vid urvalet gjorde Folkbildningsrådets styrelse följande prioriteringar: Projekt som riktar sig till kvinnor som har invandrat. Erfarenheter av målgruppen och /eller verksamhetsområdet. Samarbete med andra aktörer eller nätverk. Utvecklingsarbete som är möjligt att tillämpa för andra folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet konstaterar att de 17 projekten som erhålligt medel inom ramen för satsningen mycket väl svarar upp mot de förväntningar som ställdes såväl internt som externt. Förutom konkreta resultat i form av nystartade företag, anställningar och fortsatta studier har verksamten bidragit till ökat självförtroende och ett minskat utanförskap hos deltagarna. Deltagarna tycker över lag att de stärkt sin självbild och blivit inspirerad att prova nya saker. Deltagarna har genom projekten fått grundläggande utbildning och utvecklat sin samarbetsförmåga. Flera av deltagarna utvecklade under kursen en syn på sig själva som möjliga självförsörjare och familjeförsörjare. I rapporten presenteras konkreta exempel på hur folkhögskolor och studieförbund har medverkat till målet att grundläggande demokratiska värden uppnås som alla människors lika värde och jämställdhet. Arbetet med dessa frågor utgör ett av motiven för statens stöd till folkbildningen enligt 2006 års folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (2005/06:192). Sammanställning av samliga projekt redovisas i bilaga 2. 2 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009

3 Innehåll Jämställdhetsinsatser inom folkbildning 2008 och Målgrupp/deltagare 4 Arbetsmetoder 4 Erfarenhetsutbyte 5 Resultat 5 Fortsättning 6 Bedömning 6 Bilaga 1 Fördelning av projektmedel 7 Bilaga 2 Förteckning över projekt som erhållit medel 8 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och

4 Jämställdhetsinsatser inom folkbildning 2008 och 2009 Målgrupp/deltagare Insatserna skulle enligt regeringsbeslutet koncentreras till ett fåtal pilotprojekt som bedömdes ha goda förutsättningar att nå de identifierade målgrupperna, t ex genom att aktörerna redan hade erfarenhet av området. Vid fördelning av projektmedel prioriterade Folkbildningsrådet projekt som riktade sig till kvinnor som invandrat. Folkbildningsrådet konstaterar att de 17 projekten som erhålligt medel inom ramen för satsningen mycket väl har svar upp mot de förväntningar som ställdes såväl internt som externt. Projekten har samlat kvinnor i olika åldrar med olika bakgrunder och kompetenser. Totalt har ca 260 personer fullföljt utbildningarna på folkhögskola och i studieförbund. Inom projektet har man också nått många därutöver via informationsmöten och inspirationsföreläsningar. Deltagarnas bakgrund är varierande. Flera hade innan de kom med i projektet varit långtidsarbetslösa, arbetslösa eller sjukskrivna. En del har angett att de känt utanförskap på grund av sin situation. Kvinnorna i projekten har sina rötter/bakgrund i många olika länder som: Etiopien, Eritrea, Irak, Ryssland, Kongo, Colombia, Holland, Kina, Polen, Rumänien, Schweiz, Turkiet och Tyskland, Burundi, Cuba, Libanon, Somalia, Tunisien Iran, Afghanistan, Nigeria, Nicaragua, Bosnien, Grekland, Italien, Armenien, Azerbajdzjan, Lettland, Thailand, Kosovo, Vietnam och Sverige. Arbetsmetoder Aktiviteterna har i hög grad varit deltagarstyrda. Inom projekten har verksamheten i huvudsak fokuserats till två områden: - Utifrån den enskilde deltagaren har man arbetat med hur denne kan stärka sin eget självförtroende och hur man arbetar med sin egen självbild. Målet har varit att ge deltagarna den kunskap och det självförtroende som behövs för att kunna starta egen verksamhet i Sverige. Verksamhetens innehåll har utformas tillsammans med deltagarna med mål att utveckla kunskaper, erfarenheter och nätverk för att öka möjligheten till självförsörjning, entreprenöriellt tänkande, ökat deltagande i samhället och deltagarnas kommunikativa förmåga. - Att vara ett komplement till redan befintliga organisationer inom området och genom studiebesök och utbildningsträffar visat hur deltagarna kan se dessa som resurser när de vill starta och driva företag. Vidare har stöd och rådgivning getts igenom informellt nätverk med exempelvis erfarna entreprenörer. Inom projekten har man haft en rad olika samarbetspartners som kommunen, näringslivet, banker, försäkringsbolag, Exportrådet, Nutek, Etablera och Coompanion. Kurserna har exempelvis innefattat utbildning i entreprenörskap och grundläggande utbildning i ekonomi och bokföring. Fokus har legat på de enskilda deltagarnas möjligheter. Inom utbildningen har man bland annat studerat företagsformer, grupprocesser, konflikthantering, etik och moral, omvärldsorientering, marknadsföring, data och nätverksskapande. Fokus har legat i att deltagarna ska öka sitt ansvarstagande och sin självständighet. Även praktiska moment och studiebesök har genomförts. Innehållet har avpassats utifrån vilka behov deltagarna haft och i vilken fas de befunnit sig i. 4 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009

5 Deltagarna har fått möjlighet att få sina idéer prövade och konkretiserade i praktiska övningar om: kunder, konkurrenter, pris, lagar/regler, ekonomi och finansiering osv. Att få deltagarna att känna sig för och testa sin affärsidé har varit en viktig del i flera projektet. Att få bilda sig uppfattning om hur man bedriver affärsverksamheter har varit ett genomgående tema. Deltagarna har fått grundläggande utbildning om vilka regler och förutsättningar som finns i det svenska systemet för företagare, hur man startar eget företag och hur marknaden fungerar. Erfarenhetsutbyte Under projekttiden har Folkbildningsrådet via kontinuerligt lämnat information om projekten. De 17 projektledarna har även fått information genom en särskild konferens i det interna konferenssystemet på Folkbildningsnätet. I mars 2009 genomförde Folkbildningsrådet projektledarträff med introduktionsutbildning för de 17 projektledarna. Under dagen gavs också tillfällen till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. I samband med Folkbildningsrådets nationella folkbildningskonferens Allas lika värde folkbildningen och den gemensamma värdegrunden genomfördes två inspirationsseminarier på temat Kvinnligt entreprenörskap en väg till jämställdhet? Konferensen samlade totalt 300 deltagare från folkhögskolor och studieförbund. I mars 2010 kommer två konferenser för folkhögskolor och en konferens för studieförbunden att arrangeras. Vid dessa kommer informations- och inspirationsseminarier att arrangeras på temat. Resultat Deltagarnas är mycket nöjda. De har utökat sitt nätverk, skaffat sig nya erfarenheter och tillgodogjort sig kunskaper som ökar deras möjlighet att starta företag i framtiden. Tyngdpunkten i projekten har varit att ge deltagarna en förståelse och kunskap om entreprenörskap och företagande, såväl som stärkt självbild, en tro på sig själva och sina möjligheter och chansen till självförverkligande. Flera av deltagarna utvecklade under kursen/cirkeln en syn på sig själva som möjliga självförsörjare och familjeförsörjare. Deltagarnas olika behov har varierat och därför har resultatet varierat mellan deltagarna. Verksamheten har bidragit till att bryta passivitet och gett möjlighet att ta kontroll över sin situation. Responsen från deltagarna är att de lärt sig att fokusera på en sak i taget för att nå sina mål. Deltagarna upplever att de fått hjälp att gå vidare med de idéer de tidigare haft, ett bredare kontaktnät, fått kunskaper för att starta ett företag och fått inspiration av de andra deltagarna. Vidare att de nått bättre självinsikt, fått energi, inspiration och acceptans. Genom projekten har ett antal kvinnor etablerat företag.. Intresset för företagande och framförallt att starta eget har ökat. En del av kvinnorna behöver lite mer tid och har valt att finnas kvar i folkbildningsverksamhet då de ännu inte är redo att starta eget. Exempel på hur deltagarna har gått vidare är kooperativ, anställning, egna företag eller studier. Vissa behöver avsluta sin gymnasieutbildning eller skaffa sig en yrkesutbildning innan de tar nästa steg. Det finns exempel på deltagare som valt att fortsätta på allmän kurs på folkhögskolan. Bland dem som startat egna verksamheter under eller efter kursen finner vi verksamheter som frisör, matförsäljning, städservice, textiltryckeri, grafik- och layoutverksamhet, klädaffär och massör. I några projekt kommer deltagarna att gå vidare till annan skräddarsydd utbildning inom folkhögskola och studieförbund. Ett exempel är åtta deltagare som tillsammans med kursledaren kommer att fortsätta sitt arbete med affärsplaner inom en projektledarutbildning. Deltagarna tycker över lag att de stärkt sin självbild och blivit inspirerade att prova nya saker. De har fått vägledning hur man kan utveckla sina idéer i Sverige och de har nu ett större nätverk. Deltagarna har genom projekten fått grundläggande utbildning och utvecklat sin samarbetsförmåga. I flera projekt har nätverk skapats där kvinnorna kan stödja, tipsa och samarbeta kring entreprenörskap. Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och

6 Fortsättning Gemensamt för alla 17 projekt är att man aktivt söker vägar att fortsätta verksamheten och jobbar med en rad olika strategier Några exempel: Ett av projekten arbetar vidare med en större projektansökan som ska presenteras för kommunen, landstinget samt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. De ledare som utbildats inom projektet kommer att fortsätta vara ledare inom studieförbundet. Flera av deltagarna i projektet kommer att fortsätta i ordinarie studiecirklar. En planerad serie av föreläsningar i marknadsföring och data men framförallt med fokus på personlig coachning. Bedömning Folkbildningsrådets bedömning är att de redovisade projekten har svarat väl mot syftet med insatsen. Förutom konkreta resultat i form av nystartade företag, anställningar och fortsatta studier har verksamheten bidragit till ökat självförtroende och ett minskat utanförskap hos deltagarna. Ett problem som nämns från flera håll är svårigheten för deltagarna att finansiera sitt deltagande i projektet. Flera har fått avslag för att delta och samtidigt behålla sitt ekonomiska stöd från det offentliga (sjukförsäkring, försörjningsstöd, arbetslöshetsförsäkring). Endast vissa aktiviteter inom projekten har berättigat till studiemedel, nämligen de som anordnats i form av reguljära folkhögskolekurser. Deltagarnas försörjning behöver beaktas inför kommande satsningar av detta slag. Kursen Utveckla dig själv och din idé som en projektdel i den allmänna linjen och en kurs i Textilt entreprenörskap som ett led att utveckla företag kring kreativ näring. Cirkelverksamhet i form av starta-eget samt svenska för invandrare. En samarbetsgrupp bestående av folkhögskolan, frivillighetsorganisationer, Coompanion samt kommunen har bildats under perioden. Förhoppningen är att ha utbildningar och kurser för långtidsarbetslösa på folkhögskolan. Och man har ambitionen att projekt som detta blir ett permanent inslag på folkhögskolan. 6 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009

7 Bilaga 1 Fördelning av projektmedel Projektnamn Sökande Beviljat Kvinnligt mångkulturellt entreprenörskap SV Region Södra Mellansverige kr Engagerad och stolt Studieförbundet Bilda kr MINOO ABF Förbundet kr qvinna@entreprenör Studiefrämjandet i Umeåregionen kr Studieförbund, omgång kr QEN - Kvinnors entreprenörskap och nätverk Litorina folkhögskola kr Kvinnligt entreprenörskap Västerbergs folkhögskola kr Let`s do it - nytt kvinnligt entreprenörskap Kista folkhögskola, filial till Sjöviks fhsk kr Malmö Idéfabrik Malmö folkhögskola kr Folkhögskola, omgång kr Idéverkstan - Östra Norrbotten SV Region Norrbotten kr Girlpower ABF Norrtälje kr Sahan Medborgarskolan region Öst kr Entreprenörsskolan Folkuniversitetet kr Studieförbund, omgång kr Almas kvinnopuls Alma folkhögskola kr Empowerment För företagsamma kvinnor Vindelns folkhögskola kr Kvinnor bildar socialt bemanningsföretag Södertörns folkhögskola kr Hanna Kvinnofolkhögskolan kr Bildning i företagsamhet Åsa folkhögskola kr Folkhögskola, omgång kr Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och

8 Bilaga 2 Förteckning över projekt som erhållit medel Kvinnligt mångkulturellt entreprenörskap, SV Region Södra Mellansverige Kvinnligt mångkulturellt entreprenörskap vill stimulera och motivera kvinnor med olika kulturell bakgrund och/eller utan formell utbildning att starta upp egen verksamhet och på så sätt integreras i samhället och arbetslivet. Projektets övergripande målsättning är att utveckla och använda en metod som främjar ökat självförtroende och en god livsstil samt stimulerar till eget ansvar att starta upp verksamhet, ta anställning eller gå vidare till högre utbildning. Projektet har också som mål att kvinnor mer aktiva i beslutsprocesser genom att utarbeta och använda en metod som stimulerar till eget agerande och reflektion. Kontaktperson: linda.nors@sv.se Engagerad och stolt, Studieförbundet Bilda Projektets övergripande syfte är att utveckla metoder som fångar upp enskilda kvinnors drivkraft och engagemang, för att därigenom bidra till att utveckla kvinnligt entreprenörskap och kvinnors möjlighet att ta makt över sin egen livssituation. Entreprenörskapet kan ta sig uttryck både som engagemang inom ideell sektor, i att man bildar sociala företag eller att man startar traditionella företag. Målgruppen är kvinnor inom de ortodoxa invandrarkyrkorna. Stärkt identitet hänger samman med kvinnors möjlighet att ta makt över sin egen livssituation. Den religiösa identiteten är viktig bland dessa kvinnor och äger en potential att frigöra det egna initiativet. Att utveckla ett eget entreprenörskap och ta större plats och i samhället skapar möjligheter att öka kvinnornas egenmakt. Kontaktperson: katarina.glas@bilda.nu MINOO, ABF Förbundet Syftet med projektet är att - som ett led i jämställdhetsarbetet - skapa bättre förutsättningar för kvinnor i Rinkeby med omnejd. Projektet ska leda till att kvinnorna på sikt ska kunna försörja sig själva och samtidigt öka det lokala företagandet. Målgruppen för projektet är kvinnor med migrationsbakgrund som är intresserade av eget företagande. En andra målgrupp är kvinnor som redan driver företag men behöver utvecklingsstöd. Målet är att kvinnor ska våga ta steget att starta eget och att etablera ett nätverk med resurspersoner som kan ge stöd till kvinnligt företagande i Stockholms västerorter. Kontaktperson: massood.mafan@abfstockholm.se qvinna@entreprenör, Studiefrämjandet i Umeåregionen Målet är att ge kvinnor i Umeåregionen i kommunerna Umeå, Vännäs och Bjurholm en plattform för utveckling av entreprenörskap på jämställda villkor. Syftet med projektet är att hitta en hållbar metod för utveckling av kvinnligt entreprenörskap. Kontaktperson: roya.razani@studiefrämjandet.se QEN - Kvinnors entreprenörskap och nätverk, Litorina folkhögskola Syftet med projektet är att deltagarna ska se möjligheter i att starta egna affärsverksamheter. Deltagarna ska stärka sitt självförtroende och se styrkan i de olika kulturer de möter i projektet. De ska utveckla förmågan att söka jobb, våga ta för sig mer och få sina idéer testade. Målet är att starta en egen verksamhet. Kontaktperson: karin.soderberg@folkbildning.net 8 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009

9 Kvinnligt entreprenörskap, Västerbergs folkhögskola Projektet vill tillvarata och utveckla individens resurser för att göra det möjligt för den deltagande att hitta nya möjligheter att försörja sig själv. Utbildningen består av gruppträffar på skolan men även individuella arbeten. Under projektet deltar även gästpedagoger inom exempelvis miljötänkande, omvärldsanalys och marknadsföring. Kontaktperson: Let`s do it - nytt kvinnligt entreprenörskap, Kista folkhögskola, filial till Sjöviks folkhögskola Projektet riktar sig till nya potentiella entreprenörer bland eftersatta nysvenska kvinnor. Projektet ska vara en väg till egen försörjning och stärkt egenmakt bland lågutbildade och arbetslösa men ambitiösa kvinnor som har utländsk bakgrund. Syftet med projektet är att invandrarkvinnor som ännu inte fått fotfäste på arbetsmarknaden ska få möjligheter att starta egna företag i exempelvis form av ett mikroföretag. Kontaktperson: abdulkader.habib@folkbildning.net Malmö Idéfabrik, Malmö folkhögskola Idén med Malmö idéfabrik är att skapa en ny unik lärande miljö för kvinnor som vill förverkliga sina idéer. Vi vill odla entreprenörskapet som en kreativ talang och livsstil och genom programmet skapa en positiv attitydförändring till entreprenörskap och möjligheterna det ger. Kontaktperson: g.magnusson@malmofolkhogskolsa.se Idéverkstan - Östra Norrbotten, SV Region Norrbotten Idéverkstan vill skapa möjligheter för kvinnor på landsbygden att under inspirerande former i grupp och individuellt få kunskaper, verktyg och insikter om idé- och produktutveckling. På det sättet ska deltagarna formulera realistiska idéer till mål och planer för eget företagande. Kontaktperson: inga-lis.samuelsson@sv.se Girlpower, ABF Norrtälje Girlpower vill stötta och utveckla kvinnligt företagande som det helt eller delvis ska gå att leva på. Vi vill också stärka kvinnors ställning i samhället i samarbete med männen. Vi vill också öka samarbetet och samordningen mellan olika myndigheter och förändring i attityden till kvinnors initiativ och utvecklingsstrategier. Kontaktperson: irene.h@abfnoreg.nu Sahan, Medborgarskolan region Öst Sahan vill starta ett kooperativ drivet av kvinnor som stödjer kvinnors nätverkande och småföretagande. Vi vill stärka kvinnligt entreprenörskap bland invandrade kvinnor boende i Nyköpings kommun. Vi siktar på att kooperativet ska ha mellan 15 och 30 medlemmar. Var och en får en coach när de startar som ska stödja och uppmuntra. De medlemmar som kommer vidare med sina företagarambitioner får när de respektive affärsplan är klar en mentor för det fortsatta arbetet. Alla som får igång sin firma eller får en anställning kommer sedan att bli mentor för andra medlemmar i kooperativet. Kontaktperson: marian.isse@medborgarskolan.se Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och

10 Entreprenörsskolan, Folkuniversitetet Syftet med projektet är att använda folkbildningens pedagogik och arbetssätt för att få fler intresserade av entreprenörskap, få fler att våga och bli motiverade att starta eget. Vi lägger till Folkuniversitetets syn på kunskaps och bildningsarbete som växt fram i nära samarbete med den akademiska världen och som fokuserar på att ta fram och sprida aktuell forskningsinformation genom föreläsningar inom områden som är aktuella för entreprenörer och blivande entreprenörer. Metoden är studiecirklar, föreläsningar, coachning och bolagsbolaget. Alla delarna erbjuds kostnadsfritt. Kontaktperson: jenny.jarvela@folkuniversitetet.se Almas kvinnopuls, Alma folkhögskola Almas kvinnopuls vill främja kvinnors entreprenörskap i Södertälje kommun som har en hög andel nysvenska medborgare. Arbetet kommer särskilt att fokusera på att utveckla ideell föreningsverksamhet, kooperativt företagande, socialt företagande och privat företagande. Vi vill sammankoppla kvinnors egna initiativ med etablerade lokala och regionala aktörer för att få strukturer till en mer hållbar utveckling. Kontaktperson: anneli.ronnblom@folkbildning.net Empowerment För företagsamma kvinnor, Vindelns folkhögskola Empowerment För företagsamma kvinnor vill integrera kvinnor i arbetsliv och samhälle. Vi vill erbjuda en praktisk utbildning som stödjer egenmakt, innovationer och kvinnligt entreprenörskap i nära samverkan med företagsorganisationer, olika nätverk (sociala nätverk, invandrarorganisationer m.m.) och offentlig verksamhet. Målet för oss är att verksamheten blir permanent vid Vindelns folkhögskola i samarbete med dessa aktörer. Målgruppen för projektet är kvinnor som står långt från arbetsmarknaden, kvinnor med låg utbildning och kvinnor med annan etnisk bakgrund. Kontaktperson: anna.sjodin@vll.se Kvinnor bildar socialt bemanningsföretag, Södertörns folkhögskola Syftet med vårt projekt är att i första hand skapa en struktur med bemanningsföretaget inom den sociala ekonomin vilket bildas av sex entreprenörer. Detta ska leda till jobb för ca 30 arbetslösa kvinnor. Vårt fokus är entreprenörskap genom socialt företagande. Vi arbetar med värdegrunder för socialt företagande och ska därefter arbeta med processen att starta sociala företag. Kontaktperson: ingegerd.axelsson.le.douaron@folkbildning.net Hanna, Kvinnofolkhögskola Vi vill uppmuntra, motivera och stödja invandrade kvinnor med kort utbildning att hitta lämpliga sysselsättningsmöjligheter genom att använda de erfarenheter och kompetenser de redan besitter. Målet är att deltagarna ska kunna försörja sig själva på det de är bra på. Kontaktperson: ulla.holmlid@kvinno.fhsk.se Bildning i företagsamhet, Åsa folkhögskola Syftet med detta projekt är att bygga på de unika mångkulturella kunskaper och erfarenheter som invandrarkvinnor redan har. Idén är att bygga vidare på deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Vi vill utveckla dem genom att lära ut produktionsprocesser, kvalitet, försäljning, distribution och regelverk m.m. Kvinnorna ska få möjlighet att uttrycka eller utöva sin kultur och sina traditioner för att använda detta till egen försörjning. Kontaktperson: urban.lundin@folkbildning.net 10 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009

11 Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och

12 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Tel: , fax Jämställdhetsinsatser inom folkbildningen 2008 och 2009