Kostnad för nedskräpning

Transkript

1 Kostnad för nedskräpning En fallstudie i Borås Stad Cost for littering A case study in Borås Stad Christian Gidebring, s Camilla Johansson, s Josefine Mattiasson, s Daniel Petré, s Projektarbete i kvalitetsteknik, 7.5 hp

2 Sammanfattning På uppdrag av Borås Stad genom samarbetet Borås rent och snyggt har en studie med syfte att ta reda på den totala nedskräpningskostnaden för kommunen genomförts. Rapporten beskriver vilka kostnader och områden de olika förvaltningarna inom Borås Stad tillhandahåller. Kostnaderna har identifierats genom intervjuer och kontakt med ansvariga hos de olika förvaltningarna. Den empiriska studien visade på att cigarettfimpar utgör en majoritet av den totala nedskräpningen, därför har en inriktning på cigarettfimpar gjorts. För att identifiera grundorsaken till varför cigarettfimparna hamnar på marken har en enkätstudie genomförts. Även ett Ishikawadiagram och problemlösningsmetod i sju steg har används för att hitta grundorsaken till problemet. Studien visar på att de främsta orsakerna till att cigarettfimpar slängs på marken är brist på engagemang och för få tillgängliga askkoppar. Författarnas förslag för att motverka cigarettfimpar på marken är bl.a. att sätta in resurser till en attitydförändring tidigt i åldrarna för att försöka hindra unga att börja röka. Ett annat förslag är att sätta ut fler askkoppar som syns tydligt, framförallt på populära gångstråk. Abstract Borås Stad collaborate with the foundation Borås rent och snyggt. The University of Borås has been given an assignment to investigate the total cost for littering in Borås Stad. This report describes how big the total cost is for each administration. The total cost has been identified by interviewing the responsible person from respectively administrations. According to our empirical study, the result shows that a big majority of littering in Borås Stad is from cigarette ends, and that s why the report focus on the issue around cigarette ends. A questionnaire study has been made with focus on trying to understand reasons why smokers toss their cigarette ends at the ground. To illustrate some of the reasons, an Ishikawa chart has been created. According to our questionnaire study, a big reason why smokers toss their cigarette ends at the ground is because they have a lack of engagement and also that they feel an absence of available ashtrays. The authors suggestions for the future are for Borås Stad to take action to deal with the lack of engagement and this must be done in people s youth. Another suggestion is to increase the availability of ashtrays, particularly on popular walkways. Projektarbete i kvalitetsteknik, 7.5 hp

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Problembeskrivning Syfte Forskningsfrågor Avgränsning Metod Teoretisk referensram Praktisk problemlösning i sju steg Ishikawadiagram Littering Behavior in Public Places Empirisk studie Kostnader AB Bostäder Borås Energi och Miljö Fritids- och Folkhälsoförvaltningen Lokalförsörjningsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Tekniska Förvaltningen Totala kostnader Cigarettfimpar Beteende hos rökare Diskussion Slutsats Förslag på framtida åtgärder Referenser Bilaga 1 - Områdeskarta Bilaga 2 - Enkätstudie Projektarbete i kvalitetsteknik, 7.5 hp

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1962 startades kampanjen Håll naturen ren på uppdrag av Svenska Naturskyddsföreningen. Kampanjen blev 1983 en stiftelse som fick namnet Håll Sverige Rent. Stiftelsen har under de senaste åren växt och har numera flera samarbetsparters, både nationellt och internationellt. Deras primära mål är att skapa ett skräpfritt Sverige genom att belysa såväl individers som organisationers miljöansvar (Håll Sverige Rent, 2014). Miljöminister Lena Ek anser att nedskräpning är ett stort problem i Sverige och att arbetet kring minskad nedskräpning måste bedrivas kontinuerligt och att det är av yttersta vikt att varje individ i samhället förstår värdet av att inte skräpa ner. Vidare så menar Lena att nedskräpning inte bara ger en negativ upplevelse för turister och boende utan det leder även till en negativ miljöpåverkan i form av skador på djur, natur, spridning av kemikalier etc. (Supermiljöbloggen, 2014). Borås Rent och Snyggt är ett samarbete mellan Borås Stad, Borås Energi och Miljö, Polisen i Borås City, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och AB Bostäder i Borås. Samarbetet har i syfte att skapa en vacker och trygg stad som uppmuntrar till rörelse, ökar tryggheten och minimerar nedskräpning, skadegörelse med mera (Borås Stad, 2014). Enligt en jämförelserapport mellan flera städer genomförd av Håll Sverige Rent så visar resultatet att Borås skräpmängd per 10 kvadratmeter är betydligt högre än snittet i Sverige. Enligt de senaste mätningarna så har Borås 6,07 stycken skräpenheter per 10 kvadratmeter, vilket kan jämföras med snittet i Sverige på 5,95 stycken skräpenheter på samma yta (Håll Sverige Rent, 2014). Därför har Borås rent och snyggt som mål att nedskräpningen i kommunen skall ha halverats från år 2012 till 2020 och på sikt skall Borås bli Sveriges renaste stad (Borås Stad, 2014). 1.2 Problembeskrivning I dagsläget är det svårt att ta reda på hur mycket pengar som årligen läggs på att plocka upp skräp i Borås Stad. Då detta är en fråga som påverkar både miljön och många delar av samhället ligger det i allas intresse att identifiera hur mycket av våra skattepengar som går åt till att plocka skräp. Därför har ingenjörsstudenter från Högskolan i Borås fått i uppdrag av Borås Rent och Snyggt att kartlägga den totala kostnaden för hantering av nedskräpning. 1.3 Syfte Syftet med arbetet är att ta reda på Borås Stads årliga kostnad för att plocka upp skräp från marken med fokus på cigarettfimpar samt ge förslag på åtgärder för att motverka problemet med nedskräpningen av cigarettfimpar på marken. 1.4 Forskningsfrågor För att nå ovanstående mål har följande frågor tagits i beaktande: Vilken är den totala kostnaden för att nedskräpning för respektive förvaltning i Borås Stad? Hur stor del av den totala nedskräpningskostnaden utgörs av att plocka upp cigarettfimpar? 1

5 Vilka kan orsakerna vara till att rökare slänger cigarettfimpar på marken? 1.5 Avgränsning Tidsmässig avgränsning på ca 20 timmar per vecka vilket motsvarar ungefär 200 timmar som stäcker sig under två månader. Ytterligare en avgränsning är att det bara gäller nedskräpningsåtgärder som är finansierade med skattemedel. Även investeringar och klottersanering är något som inte tas med i beräkningarna då investeringar kan vara sådant som är förebyggande mot nedskräpning och klotter betraktas inte som skräp. Då vissa uppgifter om exakta kostnader kan vara problematiskt att identifiera så kommer vissa antaganden att göras för att kunna presentera en uppskattad totalkostnad. 2. Metod Rapporten grundar sig på en empirisk studie där en del består av en kvantitativ metod för att kunna urskilja hur rökares vanor ser ut. Vidare består även rapporten av en kvalitativ metod för att kunna identifiera information om Borås Stads kostnader för hantering av nedskräpning. Efter genomförd datainsamling analyseras materialet för att kunna visa på beteende gällande rökares vanor samt att kunna se hur stora de årliga nedskräpningskostnaderna för Borås Stad är. Resultatet presenteras efter genomförd studie för representanter hos Borås Stad där även förslag på förbättringssynpunkter kommer att ges. För att försöka finna grundorsaken till problemet har kvalitetsmetoder såsom Ishikawadiagram och Toyotas praktisk problemlösning i sju steg använts. 2

6 3. Teoretisk referensram Nedan följer den teori som legat till grund för analys av empirisk data och diskussioner. Den teoretiska referensramen har för avsikt att ge läsaren förståelse för ämnesområdet som studien grundar sig på. 3.1 Praktisk problemlösning i sju steg Toyota är ett framgångsrikt företag när det kommer till förbättringsarbete och att hela tiden söka efter nya, mer effektiva lösningar. De kallar sig själva en lärande organisation och har i sin jakt på problemlösning identifierat en process för att kunna fastställa problemet och greppa situationen (Liker, 2009, s. 303). De sju stegen som genomförs i problemlösningen är följande: 1. En första uppfattning om problemet 2. Tydliggör problemet 3. Lokalisera område/ problemets ursprung (point of cause) 4. Utredning av grundorsak genom metoden fem varför 5. Åtgärda 6. Utvärdera 7. Standardisera De tre första stegen handlar om att greppa situationen och ta reda på vad det verkliga problemet är, att tydliggöra detta och lokalisera varifrån det kommer. Steg fyra är en metod som Toyota kallar Fem Varför, för att få reda på de grundläggande orsakerna till problemet ställs frågan Varför fem gånger. Genom denna metod kan grundorsaken fastställas och åtgärder mot problemet kan vidtas på dess djupaste plan för att förhindra att det uppstår, steg fem. Toyota menar att om förbättringsåtgärden sedan inte utvärderas och standardiseras kommer den lärda kunskapen gå förlorad och därmed inte vara tillgänglig för ytterligare förbättringar, därför är steg sex och sju viktiga delar av problemlösningen (Liker, 2009, s. 300 ff). 3.2 Ishikawadiagram Vid kvalitetsproblem är det viktigt att identifiera själva orsaken till problemet, för att bena ut potentiella grundorsaker kan man använda sig utav ett Ishikawadiagram (även kallat orsakverkan-diagram). I diagrammet beskrivs först i grova drag vilka möjliga orsaker som kan tänkas bidra till problemet för att sedan undersöka var och en av dessa orsaker mer detaljerat. Det är viktigt att bena ut en problemställning i taget och ett detaljerat diagram kan ofta visa på en trolig orsak till problemet (Bergman och Klefsjö, 2007, s. 252 ff). 3.3 Littering Behavior in Public Places I slutet av 1970-talet genomförde Stuart N. Robinson en undersökning på uppdrag av Environmental Design Research Association i syfte att identifiera vilka variabler som ligger till grund för nedskräpning. Utifrån artikeln kan slutsatser dras att kön, ålder, allmän förståelse för nedskräpning samt attityder kan vara orsaker till nedskräpning. Vidare så drar Robinson slutsatsen att det är främst ungdomar som står för en klar majoritet av nedskräpning på marken (Robinson S. N., 1976). 3

7 4. Empirisk studie 4.1 Kostnader AB Bostäder AB Bostäder är ett kommunalt bolag vars uppgift är att erbjuda ett stort utbud av lägenheter i alla stadsdelar. AB Bostäder ansvarar för renhållning av gångvägar, innegårdar och parkeringsplatser som ligger i anslutning till deras fastigheter (AB Bostäder i Borås, 2014). Enligt Timo Mahlanen, områdeschef på AB Bostäder, uppgår deras årliga kostnad för skräp på fel plats till kr. Detta är till mesta del grovsopor såsom tv-apparater, möbler etc. Dock så är detta något som enligt Mahlanen inte går att påvisa som kostnad för nedskräpning utan att det ingår i den vanliga sophanteringen Borås Energi och Miljö Borås Energi och Miljö är ett företag som tillhandahåller avfallshantering, biogas, fjärrvärme, fjärrkyla, energi- och avfallstjänster samt vatten och avlopp. Borås Energi och Miljö utför även uppdrag för Borås Stad när det kommer till att hantera skräp och avfall som har dumpats i naturen (Borås Energi och Miljö, 2014). De är även en av samarbetespartnerna i Borås Rent och Snyggt (Borås Stad, 2014). Enligt Fredrik Seger, miljökommunikatör på Borås Energi och Miljö, genomfördes städuppdrag för Borås Stad till en kostnad av kr under Fritids- och Folkhälsoförvaltningen Fritids- och Folkhälsoförvaltningen ansvarar för Borås Stads renhållning av bland annat vandringsleder, idrottshallar, motionsspår och badplatser. Följande information presenterades av Åsa Skytt 1 : Boråshallen Ishall Lundbyhall Badplatser Totalt/år kr kr kr kr kr Lokalförsörjningsförvaltningen Lokalförsörjningsförvaltningen förvaltar Borås Stads ägda fastigheter i hela kommunen, till exempel skolor, daghem, äldreboenden, förvaltningsbyggnader och LSS bostäder. Lokalförsörjningsförvaltningen ansvarar för renhållning på tomter och trottoarer som angränsar till fastigheterna och denna tjänst köps in ifrån Servicekontoret (Fredrik Wahlberg, Enhetschef Förvaltningsenheten). Enligt Niclas Örn, arbetsledare Servicekontoret, är den faktiska tiden för upplockning av skräp ca en timma per dag och fastighetsskötare, alltså 1/8 arbetsdag. Utifrån denna 1 Åsa Skytt samordnare Borås Rent och Snyggt, möte den 6 februari

8 information tillsammans med kostnaden för anställda, där författarna räknar med snittlön inklusive socialavgifter, och antal anställda blir kostnaden för Lokalförsörjningsförvaltningens renhållning ca kr/år. I denna summa har investeringskostnader inte tagits med i beräkningen då det inte anses som en direkt kostnad. Snittlön/mån Kostnad anställd inkl. sociala avgifter Antal anställda Total kostnad anställda/mån Total kostnad anställda/år Arbetstid hantering nedskräpning Total kostnad/mån Total kostnad/år kr kr 30 st kr kr 1/8 dag kr kr Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen äger och förvaltar stadens mark med huvuduppgift att inverka över hur kommunens områden planeras och byggs. De bedriver verksamhet inom områden såsom bygglov, detaljplanering, mätning osv. (Borås Stad, 2014). Enligt Samhällsbyggnadsförvaltningen finns inga kostnader för städning av stadens mark utan hänvisar sina kostnader till Tekniska Förvaltningen Tekniska Förvaltningen Tekniska Förvaltningen är den förvaltningen i Borås kommun som ansvarar för att förbättra miljön för bland annat gator, gång- och cykelvägar. I deras arbetsuppgifter ingår även att skapa en välfungerande infrastruktur samt att samordna upphandling av varor och tjänster för Borås Stad (Borås Stad, 2014). Tekniska Förvaltningen ansvarar för städning i tre större områden i Borås kommun (Michael Dahlander, Tekniska Förvaltningen): Centrum Parkavdelningen Tätorter Totalt/år kr kr kr kr Området centrum är i sin tur indelat i 5 mindre områden, A-E, vilka presenteras i Bilaga 1. Enligt Dahlander uppgår den totala städkostnaden för tekniska förvaltningen till cirka 6,8 miljoner kronor per år. 5

9 Enligt uppgift av Torbjörn Olsson 2 så finns det 120 stycken papperskorgar utplacerade i Borås kommun. Efter möte med Michael Dahlander 3 så framgick det att den årliga kostnaden för att tömma en papperskorg i Borås Stad är 7500 kronor. Med detta i beaktande så leder det till att den totala städkostnaden för Tekniska Förvaltningen, inklusive organisationskostnaden, motsvarar cirka 5,9 miljoner kronor per år. Av samtliga områden som Tekniska Förvaltningen ansvarar över så är det område A i centrum som står för den högsta enskilda kostnaden, 2,3 miljoner kronor per år. Område A:s kostnad motsvarar cirka 43 % av den totala kostnaden för området centrum och cirka 39 % av Tekniska Förvaltningens totala städkostnad. Städkostnaderna för tätorterna uppgår till cirka 0,6 miljoner kronor per år vilket motsvarar ungefär 11 % av den totala städkostnaden. Den totala organisationskostnaden för samtliga områden uppgår till cirka 2 miljoner kronor. 4.2 Totala kostnader Kostnaden för renhållning i Borås Stad blir följande: Borås Energi och Miljö Lokalförsörjningsförvaltningen Tekniska Förvaltningen Fritids- och Folkhälsoförvaltningen Summa kr kr kr kr kr 4.3 Cigarettfimpar Statistik visar på att cigarettfimpar är det som utgör majoriteten av nedskräpningen. Så mycket som 71 % av den totala nedskräpningen i gatumiljö i Borås Stad utgörs av cigarettfimpar, vilket presenteras i den årliga rapporten SkräpFACIT (Borås Stad, 2014). Den höga siffran bekräftas även av stiftelsen Håll Sverige Rent som förklarar att det årligen slängs cirka 1 miljard cigarettfimpar på marken vilket placerar cigarettfimpen högst upp på listan över det vanligaste skräpet. Enligt Håll Sverige Rents mätningar runt om i Sverige så utgör tobaksrelaterade produkter (cigarettfimpar, cellofanpapper, cigarettpaket) 58 % av allt skräp i stadsmiljöer (Håll Sverige Rent, 2014). Enligt miljöbalken 15 kap. 30 är det förbjudet att skräpa ner, dock går det inte att bötfälla för nedskräpning av cigarettfimpar då det räknas som ringa förseelse (Åklagarmyndigheten, 2014). 4.4 Beteende hos rökare För att få reda på orsaken till varför så mycket cigarettfimpar hamnade på marken genomfördes en enkätundersökning. I undersökningen deltog 33 stycken respondenter varav 26 stycken var kvinnor och 7 stycken var män och majoriteten av respondenterna var i 2 Torbjörn Olsson anställd på Servicekontoret, Borås Stad, telefonsamtal den 11 februari Michael Dahlander anställd på Tekniska Förvaltningen, Borås Stad, möte den 6 februari

10 åldersspannet Undersökningen visar att åldersspannet då de flesta börjar röka är år, vilket var hela 48 %. Dock var det även 36 % som angav att de började röka i år ålder, vilket betyder att 84 % av respondenterna började någon gång mellan år. De vanligaste anledningarna till att respondenterna började röka var på grund av kompisar (23 %) och/eller för att det upplevdes som coolt (36 %). Altenativet Övrigt angavs av 21 % och där framkom svar som; för att stressa ner, nyfiken, fest, psykisk ohälsa och minns ej. Svaret fest var det enda som återkom mer än en gång under kategorin Övrigt, då 4 av de 11 respondenterna angav det (Bilaga 2). Figur 4.1 nedan visar resultatet på när de flesta respondenterna började röka. Hur gammal var du när du började röka? 48% 12% 36% Yngre än % Yngre än % Äldre än 21 Äldre än 21 Figur 4.1 Resultat på när respondenterna började röka Alla respondenterna som deltog i undersökningen svarade att de någon gång slänger sina cigarettfimpar på marken. 75 % av respondenterna slänger över hälften av sina cigarettfimpar på marken och de betydande orsakerna till att de hamnar på marken är, av undersökningen att döma, att det finns för få askkoppar (73 %) och att respondenterna inte bryr sig (42 %). Det som skulle få respondenterna att ändra sitt agerande skulle vara om det fanns fler tillgängliga askkoppar eller om det infördes böter som vid nedskräpning, se Figur 4.3 (Bilaga 2). 73% Andeln respondenter som upplever att det finns för få askkoppar och hade slängt mindre på marken om det fanns fler 48% 52% Andelen respondenter som hade slängt mindre fimpar på marken om det funnits böter Figur 4.2 Anledningar som skulle få respondenterna att inte slänga sina cigarettfimpar på marken. Kommentarer som framkom av respondenterna under studien var att askkopparna ofta sitter skymda och smälter in i omgivningen så att de blir svåra att urskilja. Det skulle också vara bra med fler askkoppar i anslutning till papperskorgar och på de populäraste gångstråken eftersom många röker på vägen till bussen, jobbet osv. 7

11 För att försöka bena ut orsakerna till ett problem kan hjälpmedlet Ishikawadiagram användas (Bergman och Klefsjö, 2007, s. 252 ff). Även Fem Varför metoden kan användas för att identifiera grundorsaken. Nedan följer förslag utifrån en tolkning av enkätstudien på vad som kan vara grundorsaken till att invånarna slänger sina cigarettfimpar på marken (Liker, 2009, s. 300 ff). Problem: Cigarettfimpar på marken Varför? Någon har slängt dem där Varför? Det var lättast så Varför? Det var för långt till en askkopp Varför? Det finns för få askkoppar Varför? Det är inte prioriterat Figur 4.3 visar några av de vanligaste orsakerna till varför rökare slänger sina cigarettfimpar på marken. Figur 4.3 Ishikawadiagram som benar ut orsakerna till varför rökare slänger sina cigarettfimpar på marken. 8

12 5. Diskussion För att få reda på problemets grundorsak och kunna nå fram till eventuella åtgärder har författarna använt sig utav de sju stegen i en problemlösningsprocess (Liker, 2009, s. 300 ff). Steg ett, en första uppfattning om problemet och steg två tydliggör problemet genomfördes samtidigt som insamlingen av empirisk data, författarna fick då en tydligare bild av problemet och det var även då problemen med cigarettfimparna identifierades (steg tre lokalisera område/ problemets ursprung ). För att utreda grundorsaken, alltså få svar på frågan Varför ligger det cigarettfimpar på marken genomfördes enkätstudien. Grundorsaken försökte även identifieras genom ett Ishikawadiagram (se figur 4.2) samt genom Fem Varför metoden. Författarnas förslag till åtgärder och vidare hur dessa skall standardiseras följer senare i diskussionen. Utifrån de kostnader som vi har lyckats att identifiera så kan vi konstatera att Borås Stad årligen spenderar flera miljoner på att hantera skräp som hamnat på fel plats. Den enskilda avdelningen som står för de högsta städkostnaderna är Tekniska Förvaltningen. En stor anledning till att deras kostnad är så hög i förhållande till de övriga förvaltningarnas är att Tekniska Förvaltningen är ansvarig för städningen i området centrum. Den totala städkostnaden för Tekniska Förvaltningen uppgår till cirka 5,9 miljoner kronor årligen. Dessvärre så har de olika förvaltningarna haft problem att redovisa sina särkostnader för städning, i vissa fall så har de inte kunnat redovisa några kostnader alls. Som tidigare nämnt har AB Bostäder ansvar för renhållning av gångvägar, parkeringsplatser och innegårdar i anslutning till deras fastigheter. Denna renhållning utförs utav fastighetsskötaren och ingår i fastighetsskötseln. Enligt AB Bostäder går det inte att visa på hur stor kostaden för yttre städning på deras områden är. Enligt Annica Larsson så innefattar kostnaden för fastighetsskötsel så mycket mer än bara yttre städning och därför menar hon att den skulle bli missvisande för vår rapport (Annica Larsson, Ekonomi- och personalchef AB Bostäder Borås). Eftersom AB Bostäder äger en stor del av stadens gångvägar och innegårdar, som städas av anställd personal, så menar vi att det finns en kostnad för att renhålla dessa. Kostnaden för städning av dessa innegårdar, gångvägar med mera har dessvärre inte lyckats urskiljas ur den totala kostnaden för fastighetsskötseln och saknas därmed i resultatet. Vi anser att denna kostnad borde vara av intresse för AB Bostäder och att den genom ett större engagemang ifrån deras sida borde gå att identifiera. Kostnaden för Fritids- och Folkhälsoförvaltningen innefattar renhållning i och i anslutning till stadens hallar och badplatser. Kostnaden som redovisas i resultatet innefattar även tömning av soptunnor samt förvaltningens sophantering och det är därför svårt att särredovisa den faktiska kostnaden för hantering av skräp på fel plats. Dock anser vi att skräpet som hanteras i anslutning till hallarna lätt hade kunnat hamna på marken ifall dessa städinsatser inte hade genomförts. Som SkräpFACIT visar så innefattar cigarettfimpar 71 % av allt skräp på marken vilket är en stor kostnad för Borås Stad. Av den totala kostnaden på 10,56 miljoner uppgår alltså kostnaden för hantering av cigarettfimpar till cirka 7,5 miljoner kronor per år. Trots att det enligt Miljöbalken 15 kap. 30 är förbjudet att skräpa ner på allmän plats, så är det dock inte straffbart att slänga cigarettfimpar på marken (Åklagarmyndigheten, 2014). Vi tror att avsaknaden av straff kan vara en av anledningarna till att det är så låg prioritet vad gäller tillgängligheten av askkoppar i Borås Stad. Vi anser även att det är att ge dubbla budskap när det finns ett förbud till en handling som inte är kopplat till ett straff. 9

13 Samordnaren för Borås Rent och Snyggt, Åsa Skytt menar att skräp leder till mer skräp och därför anser vi att det är av yttersta vikt att prioritera just problemet kring cigarettfimpar på marken. Dels för att minska risken att folk slänger mer skräp på marken med motiveringen att det är redan nedskräpat men även ur en turistsynpunkt då Borås Stad kan uppfattas som en nedskräpad stad av besökare när det ligger cigarettfimpar på marken. Enkätundersökningen som genomfördes visar att deltagarna skiljer sig kraftigt i andel mellan kvinnor och män och även inom olika ålderspann. Eftersom unga kvinnor är överrepresenterande bland respondenterna kan reliabiliteten vara opålitlig och ge ett snett resultat. Enligt vår enkätstudie så har majoriteten av de tillfrågade svarat att de började röka i åldrarna år (84 % av de tillfrågade), därför tror vi att en kraftsamling bör riktas mot personer i detta ålderspann för att minska antalet unga som börjar röka. Genom att vidta åtgärder mot problemet på dess djupaste plan kan det förhindra att problemet uppstår från första början. Städinsatser mot cigarettfimpar kostar samhället mycket pengar och vi tror att desto färre personer som börjar röka desto färre kommer att slänga sina cigarettfimpar på marken. Vi tror också att fler resurser i tidig ålder skulle kunna ge synergieffekter i form av att proaktivt förebygga ohälsa och i det långa loppet leda till minskade kostnader för sjukvården. Vi vet att Borås Stad samt Borås Rent och Snyggt har genomfört aktiviteter såsom skräpplockardagar där förskolor och skolor hjälps åt att plocka skräp i naturen. Vi tror att detta är ett bra initiativ men den största vikten bör läggas på elever som går på högstadiet och gymnasiet, då det enligt vår undersökning är i dessa åldrar de flesta personer tenderar att börja röka. Eftersom ungdomar ofta ses som förebilder för yngre elever så tror vi att det finns en övergripande risk att de yngre eleverna tenderar att ta efter de äldre eleverna. Även hjälpinsatser såsom att hjälpa dem som redan röker skulle vara ett alternativ för att på sikt minska nedskräpningen och dess kostnader, men även andra kostnader i samhället. Vår undersökning visar även att det är många som inte bryr sig om att de slänger sina cigarettfimpar på marken (42 %), vilket vi tycker är oacceptabelt. Det måste ske en attitydförändring bland rökare för att hantera problemet. Rätt attityd till nedskräpning är som tidigare nämnt något som skall börjas med i tidig ålder. En annan anledning till att cigarettfimpar hamnar på marken som framkom ur enkätstudien var att det finns för få askkoppar och att de inte var tillräckligt synliga. Detta är något som borde tas i åtanke vid investeringar av nya askkoppar, både när det gäller designen och installationsplats. Med tanke på att det är många som röker på vägen till och från jobbet etc. så skulle det vara bra att identifiera om det finns specifika stråk där folk ofta går för att kunna fokusera på att göra insatserna så effektiva som möjligt. Enligt studien som gjordes av Stuart N. Robinson så visar det att ungdomar står för en stor del av nedskräpning, detsamma gäller vår enkätundersökning. Även om inte enkätundersökningen som vi gjorde är i närheten av den omfattning som studiens slutsatser grundas på så är det ändå en kraftig indikation på att Robinsons studie, trots att det var många år sedan den gjordes, fortfarande är högst aktuell i ämnet. Det är med stor sannolikhet att studiens reliabilitet är hög trots att den genomfördes för många år sedan, det är även därför som den används som en del i vår teoretiska referensram. 10

14 6. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att Borås Stad årligen lägger ca 10,6 miljoner kronor på att hantera nedskräpning inom kommunen. Majoriteten av denna kostnad står Tekniska Förvaltningen för, på nära 5,8 miljoner kronor. Det kostar Borås Stad mycket pengar varje år för att städa bort cigarettfimpar. Den totala kostnaden för nedskräpning av cigarettfimpar uppgår till cirka 7,5 miljoner årligen för Borås Stad. De vanligaste orsakerna till att cigarettfimparna slängs på marken är på grund av för få tillgängliga papperskorgar och att rökare inte bryr sig om att de skräpar ner genom att de fimpar på marken. Enligt information ifrån Niclas Örn, Servicekontoret, är cigarettfimpar ett stort problem på framförallt gymnasieskolor. Resultatet från enkätstudien visar på att hela 84 % börjar röka i åldern år och att fler än 75 % slänger mer än hälften av sina cigarettfimpar på marken. Städkostnaderna för Lokalförsörjningsförvaltningen uppkommer till drygt två miljoner kronor och då SkräpFACIT visar att 71 % av allt skräp på marken består av cigarettfimpar betyder det att förvaltningen lägger ca 1,5 miljoner varje år på att plocka upp cigarettfimpar ifrån skolor, daghem och LSS-bostäder med mera. Vi tror att det bästa sättet för Borås Stad att hantera problemet med cigarettfimpar på marken är att investera i fler askkoppar eller att högre beslutsfattare inför ett bötessystem. Ett annat alternativ är att kraftsamla sina insatser för att förebygga att personer börjar röka. Utifrån vår enkätstudie så har vi identifierat att det är vanligast att börja röka i åldrarna år. Vi tror också att det kan finnas en långsiktig vinst med att hjälpa personer att sluta röka, dels med hänsyn till minskad nedskräpning men även till eventuella framtida sjukhuskostnader. Trots engagemang så har det varit svårt att få fram Borås Stads exakta kostnader för nedskräpningen. Det hade därför varit bra om det infördes någon form av system för att kunna dokumentera utgifter relaterade till nedskräpning för att på ett bättre och mer effektivt sätt fortsättningsvis kunna följa utvecklingen. Ytterligare slutsatser som kan dras är att studien Littering Behavior in Public Places fortfarande är högst aktuell då vår enkätundersökning visar på samma resultat som studien, det vill säga att ungdomar står för en majoritet av nedskräpningen. Det finns anledning att tro att Robinson, redan i sin studie 1976, upptäckte ett problem som samhället fortfarande har tampas med. Därför menar vi att kraftinsatser bör riktas mot just ungdomar och deras attityd till nedskräpning på allmänna platser. 11

15 7. Förslag på framtida åtgärder Med såväl artikeln Littering Behavior In Public Places som vår enkätstudie i beaktande vill vi ge följande förslag på åtgärder till Borås Stad för att minska nedskräpningen: Utöka arbetet med att informera ungdomar i åldrarna år om risker kring rökning Informera om de miljöproblem som kan kopplas till att en cigarettfimp slängs på marken Installera fler askkoppar/papperskorgar i Borås Stad för att minska risken att rökare slänger sina cigarettfimpar på marken Dokumentera samtliga utgifter relaterade till nedskräpning för att lättare kunna göra en uppföljning i framtiden Genomföra en kartläggning för att få en överblick på vilka personer i de olika förvaltningarna som är ansvarig för olika kostnader för nedskräpning 12

16 Referenser AB Bostäder, (2014), Allt om oss, ( ) Bergman B., Klefsjö B., (2007) Kvalitet från behov till använding, Lund, Studentlitteratur AB Borås Energi och Miljö, (2014), Borås Energi och Miljö AB, 0dbc html ( ) Borås Stad (2014), Borås Rent och Snyggt, Tillgänglig: yggt/borasrentochsnyggt d12da7c7ef html ( ) Borås Stad, (2014), SkräpFACIT nedskräpning i gatumiljö 2013, C3%A4pFacit+Bor%C3%A5s+2013.pdf ( ) Håll Sverige Rent, (2014), Vår historia, ( ) Håll Sverige Rent, (2014), Värsta skräpet - fimpen, ( ) Liker J. K., (2009) The Toyota Way, Malmö, Liber AB Robinson S. N., (1976), Littering Behavior in Public Places, Enviroment and Behavior : Stiftelsen Håll Sverige Rent, (2014), Skräprapport 2012, Stockholm: Stiftelsen Håll Sverige Rent Supermiljöbloggen, (2014), Vi behöver förändra människor attityder till nedskräpning, ( ) Åklagarmyndigheten, (2014), Nedskräpningsförseelse ska ge ordningbot på 800 kronor, kronor1/ ( ) 13