Gymnasiet som marknad
|
|
- Ida Lind
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gymnasiet som marknad (VR ) Medverkande Lisbeth Lundahl (projektledare)*, Inger Erixon Arreman*, Ann-Sofie Holm**, Lena Lidström*, Ulf Lundström*, Linda Rönnberg*, Gunnar Schedin* (* Umeå universitet, ** Högskolan i Borås) Bakgrund En starkare koppling mellan utbildning, ekonomi och marknad och en ny styrning skolan och resten av den offentliga sektorn syns i flertalet OECD-länder Omstöpningen har dock varit radikalare och snabbare i Sverige än på andra håll. På kort tid har man gått från ett av de mest enhetliga och reglerade skolsystemen till ett med långtgående decentralisering och marknadsinslag. Gymnasieskolan har påverkats starkt av dessa förändringar, främst utvecklingen av en veritabel gymnasiemarknad, baserad på idéer om valfrihet och konkurrensdrivande kvalitetshöjning i skolan (Lundahl 2002, Lundahl m fl 2010). I Gymnasiet som marknad analyseras vilket genomslag och vilka innebörder marknadsmekanismerna får i kommuner och skolor, eftersom det fortfarande är ont om sådana studier. Dock har prestations- och sociala effekter av de s k valfrihetsreformerna behandlats i ett antal tidigare arbeten och står därför ej i fokus för föreliggande projekt. Arbetets uppläggning Med marknad avser vi en situation när flera producenter är med och konkurrerar om kommunala uppdrag och/eller att det utvecklas interna styrsystem som har marknaden och näringslivet som förebild (Montin 2006:7). I projektet ligger tonvikten ligger på den första, yttre marknadsaspekten, men även den interna aspekten berörs. Vi utgår bl. a. från teorier om statens och skolans förändrade funktioner i kunskapsekonomin (Ball 2007; Jessop m. fl. 2008) och Bernsteins (1996) utkast till en teori om pedagogiska identiteter. Delstudier: A. Utbildningsföretagen på gymnasiemarknaden kartlagdes , och den retorik som förs om och på marknaden analyserades ( ). B. Om och hur anställdas och elevers villkor i olika typer av skolor och kommuner påverkas av konkurrensutsättningen studerades mer extensivt i två regioner som omfattar ett sextiotal kommuner ( ). C. Fördjupningsstudier genomfördes i åtta gymnasieskolor i kommuner med varierande befolkningstäthet och konkurrens inom/mellan kommuner ( ). Empiriska data: Nationell nivå: Skolverkets registerdata, policydokument, statistiska rapporter, utbildningsbolagens årsredovisningar, hemsidor samt nyhetsartiklar i media erhölls tillgång till enkätdata från Skolverket (2010). Region- och kommunnivå: Registerdata, två nätenkäter bland 41 gymnasiechefer, 96 rektorer och 59 studie- och yrkesvägledare/syv (N=271 personer), skolors och kommuners hemsidor.
2 Fallskolor: Intervjuer med 156 personer: 8 rektorer, 58 lärare, 13 vägledare samt 77 elever. Fem kommunala och tre fristående gymnasieskolor ingick. 1 Skoldokument och hemsidor. Friskolemarknaden Expansionen och strukturomvandlingen av friskolemarknaden är dramatisk; enbart under den tid som projektet pågått har stora förändringar skett. Antalet skolor och elever har stadigt ökat, och 2010/11 fanns det gymnasiefriskolor i 42 % av kommunerna, främst i de tätbefolkade områdena, men allt oftare även i andra kommuner. Nya program och profiler har tillkommit, och allt fler friskolor erbjuder yrkesprogram. Friskolesektorn förändras raskt till att vara en marknad som vilken annan. Skolbranschen är attraktiv genom att den är lönsam och relativt riskfri; den genomsnittliga vinstnivån har överstigit den i övriga börsnoterade företag. Initialt bestod friskolesektorn främst av enskilda små skolor, drivna av icke vinstdrivande organisationer. År 2010/11 är 86% av de fristående gymnasieskolorna - i drift samt nyligen beviljade - aktiebolag (Skolverkets statistik 2011). Ägandet koncentreras alltmer till stora koncerner genom uppköp och fusioner, också av riskkapitalbolag. Att följa gymnasiemarknaden försvåras av den höga förändringstakten och att insynen i friskolor är begränsad. Friskoleomvandlingen utspelas till stor del i en ekonomisfär som medborgare, pedagoger och skolforskare oftast är föga bevandrade i. Begrepp från krigs- eller företagssektorn är numera legio när gymnasieskolan beskrivs i media: den är ett slagfält, där skolor kämpar, krigar eller slåss om elever och skolpeng och nya skolor innebär skoldöd för andra. Kapprustning talade en intervjuad elev om. I kritiken mot vinster i friskolor framställs gymnasieskolan stundtals som en miljardindustri eller guldgruva där ägarna kan göra miljoner. Påtaglig konkurrens i så gott som alla kommuner och skolor Det är idag ytterst få kommuner och gymnasieskolor som inte tydligt känner av konkurrens från skolor i kommunen och/eller grannkommuner (jfr Skolverket 2010). Vår initiala utgångspunkt, att det skulle gå att jämföra skolor med låg respektive hög grad av konkurrensutsättning, höll därför inte helt. Konkurrensen står inte enbart eller ens främst mellan kommunala och friskolor; idag konkurrerar i princip alla skolor med varandra. Kommuners och skolors skilda förhållanden påverkar deras strategier. I landsbygds- och glesbygdskommuner kan samarbete ligga närmre till hands än konkurrens, men i områden med många närliggande skolor måste man förhålla sig till konkurrensen. Många landsbygdsskolor inom pendlingsavstånd från större städer är kraftigt konkurrensutsatta. Det bör dock betonas att kommuner trots likartad strukturell och politisk bakgrund kan välja olika strategier (jfr Nyhlén 2011). Några exempel ges från rektorernas svar. En majoritet anser att konkurrensen har påtaglig effekt på deras lärare och elever. Nio av tio kommunala rektorer och 84% av friskolerektorerna ser behovet att marknadsföra skolan som en tydlig följd av den framväxande skolmarknaden. Särskilt de förra uppger att stora resurser går till detta. Anställda och elever involveras, ofta också reklambyråer (40% av de kommunala, knappt 20% av friskolorna 1 De kommunala gymnasierna kallades Cityskolan, Norrskolan, Västerskolan, Österskolan och Söderskolan, de fristående City AB, Södra AB och Norra AB.
3 anlitar sådana). Hälften av rektorerna menar att arbetsbelastningen ökar på grund av konkurrenssituationen, och här finns ingen skillnad mellan fri- och kommunala skolor. Hälften av rektorerna i friskolorna men bara en av sju i de kommunala säger att skolkonkurrens förbättrar elevernas resultat. Nästan ingen menar att den försämrar resultaten. Eleverna Eleverna är centrala på gymnasiemarknaden, initialt som köpare/kunder av utbildningen, senare som det elevmaterial som i slutändan ska uppfylla vissa krav ( Sveriges hetaste råvara, Affärsvärlden ), men också som ambassadörer och marknadsförare av gymnasieskolan och utbildningen. Elevernas egna bilder av att vara aktör på marknaden har hittills studerats relativt sparsamt (se t ex Beach & Dovemark 2009; Dresch & Lovén 2010; Lund 2006). Gymnasievalet i nian erbjuder ofta ett hav av möjligheter, vilket delvis uppfattas som positivt men också som svårt, stressigt och tröttande. Det är väldigt lätt att tycka att det är svårt (pojke, City AB). Eleverna beskriver hur skolorna försöker övertrumfa varandra med lockerbjudanden av skilda slag, och då riskerar att uppfattas som desperata och oseriösa. De unga är medvetna om valens betydelse för framtiden och riskerna med felval. Det egna ansvaret att göra rätt val i det brokiga utbudet bidrar till stress. Valen avser mer än utbildning och skola; det gäller också vilken person man vill vara och ses som. Man väljer i hög grad efter skolans läge, rykte och elevsort. Det är mycket vanligt att sätta etiketter på skolor, program och elever: På V-skolan går det bara emos och självdestruktiva människor. (---) Här går det bara nördar, på X-skolan är det bara invandrare, på Y-skolan är det bara såna här som är jätte- jätteduktiga och på Z-skolan är det bara liksom fordonsmänniskor, fjortisar och raggare och sådär (Norra AB, Flicka). Flertalet elever engageras i att marknadsföra sina skolor, i vardagssamtal och på öppna hus, på mässor och i framställning av material. Konkurrensförhållanden mellan skolor kan också återspeglas i ett vi mot dom -tänkande, skryt om den egna skolan och intern tävlan inom skolbolag, även om det är mindre framträdande. Vår slutsats är att den långtgående differentieringen, profileringen och de personliga anropen på skolmarknaden samspelar med ungdomarnas behov av skapa och bekräfta sin identitet på sätt som uppenbart riskerar bidra till att förstärka en social och kulturell sortering inom gymnasieskolan. De anställda Upplevelserna av konkurrens har samband med dess styrka och hur framgångsrik skolan är att attrahera elever. För många anställda har konkurrensen starkt genomslag i arbetets vardag, särskilt på skolor med dalande elevtillströmning, för andra är det ett obetydligt inslag. För de flesta tycks valfrihet och konkurrens medföra stress och osäkerhet, men man uttrycker också att det kan leda till ökade ansträngningar att prestera bättre. Konkurrensen leder till en tydlig förändring och intensifiering av arbetet i skolan, bland annat i riktning mot en marknadsorienterad lärarroll. Här är lärarkåren delad; det finns lärare som anammar marknadsorienteringen, särskilt yngre lärare på friskolorna, men för andra är det en påtvingad förändring inför hotet att förlora jobbet eller att skolan läggs ned. Särskilt på skolor som kämpar för sin överlevnad beskrivs ett tryck på lärare att göra avkall på sina professionella bedömningar för att vara elever till lags och hålla uppe elevtillströmningen. Även vägledarna upplever att yrkesrollen förändrats. Det blir allt svårare att
4 överblicka det stora utbildningsutbudet. Medan flertalet försöker upprätthålla en roll som neutral expert som informerar och inte gör reklam, tvingas andra påta sig roller som närmast påminner om mäklare eller försäljare. På skolor som är mindre konkurrensutsatta eller som i kraft av sitt traditionellt goda rykte står sig väl i konkurrensen tycks dock inte yrkesrollerna påverkas lika starkt. Rektors arbete förskjuts alltmer mot ett ekonomiskt ledarskap när skolans situation kraftfullt och på kort tid kan förändras av den starka konkurrensen och att skolpengen följer eleverna. Marknadsföringen blir en viktig del i skolarbetet. De anställda deltar i marknader och öppna hus, utvecklar och kommunicerar skolans profil och granskar konkurrenternas programutbud och marknadsföring. Man utformar nya specialutformade program och utför marknadsundersökningar för att få ledtrådar till vilka erbjudanden som framstår som lockande för potentiella elever. Det räcker inte längre att göra ett bra arbete med eleverna, det måste också visas upp utåt, och bilden av skolan i massmedia, t ex lokala rankinglistor, är väsentlig. Förändrad pedagogisk identitet Basil Bernsteins begrepp pedagogiska identiteter avser hur individer och organisationer skapar mening och sammanhang och en känsla av tillhörighet eller åtskillnad i tid och rum (Bernstein & Solomon 1999). Bernstein antog man i en skola i ett starkt decentraliserat och marknadsorienterat sammanhang - ett sådant som det vi ser i Sverige idag - skulle finna ett kortsiktigt snarare än långsiktigt fokus och en betoning av yttre snarare än inre värden, i synnerhet mot att ha ett bytesvärde på marknaden. Våra fallstudier återspeglar stora skillnader i självbilder och bilder av de andra, dvs de främsta konkurrenterna. Ingen skola uppvisar marknadsorienterade identitet som antogs ovan fullt ut, men större eller mindre inslag av den. Mycket talar för att vi kommer att se en fortsatt förskjutning i riktning mot en marknadsorienterad pedagogisk identitet över tiden. Referenser Ball, S (2007). Education Plc : understanding private sector participation in public sector. Abingdon, Oxon ; New York, N.Y. : Routledge. Beach, D & Dovemark, M (2009).Making right choices? An ethnographic account of creativity, performativity and personalised learning policy, concepts and practices. Oxford Review of Education. Vol. 35, No. 6, pp Bernstein, B & Solomon, J (1999). Pedagogy, Identity and the Construction of a Theory of Symbolic Control : Basil Bernstein questioned by Joseph Solomon. British Journal of Sociology of Education 20(2), Dresch, James. & Lovén, Anders. (2010). Vägen efter grundskolan. I L. Lundahl. (Red.). Att bana vägen mot framtiden. Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Jessop, B, Fairclough, N & Wodak, R (2008). The Knowledge-based Economy and Higher Education in Europe. London: Sense. Lund, S (2006). Marknad och medborgare elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. Växjö Universitet. Lundahl, L. (2002). Sweden: Decentralisation, deregulation, quasi-markets and then what? Journal of Education Policy, 17 (6),
5 Lundahl, L; Erixon Arreman, I; Lundström, U & Rönnberg, L (2010). Setting things right? Swedish upper secondary school reform in a 40-year perspective. European Journal of Education, 45 (1), Montin, Stig (2006). Styrnings- och organisationsspåret - teoretiska perspektiv och empiriska illustrationer. Arbetsrapport inom projektet Utvärdering av ny nämnd- och förvaltningsorganisation i Uppsala kommun. Örebro: Samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro Universitet. Nyhén, J (2011). Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner. Sundsvall: Mittuniversitetet, doktorsavhandling 104. Skolverket (2010). Konkurrensen om eleverna. Kommunernas hantering av minskande gymnasiekullar och en växande skolmarknad. Rapport 346. Stockholm: Skolverket. Publikationer från projektet i urval Erixon Arreman, I. & Holm, A.-S. (2011) Privatisation of public education? The emergence of independent upper secondary schools in Sweden, J. of Ed. Policy, 26(2), Erixon Arreman, I., Lundahl, L.,& Schedin, G. (2010). School Competition and Pedagogic Identities The case of Swedish upper-secondary school. Paper presented at the NERA Congress in Malmö, March, Holm, A.-S. & Lundström, U. (2011). Living with the market-forces. Principals perceptions of market competition in the Swedish upper secondary school education, Education Inquiry 2 (4). Lidström, L., Holm, A-S., & Lundström, U. Maximising Opportunity and Minimising Risk? Young people s upper secondary school choices in Swedish quasi-markets. (insänd för bedömning) Lundahl, L. (2008). Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform. Utbildning & Demokrati, 17(1), Lundahl, L. (2011). The emergence of a Swedish school market. In: R. Hatcher & K Jones, eds: No country for the young: education from New Labour to the Coalition. London: Tufnell Press (in press) Lundahl, L; Erixon Arreman, I; Lundström, U & Rönnberg, L (2010). Setting things right? Swedish upper secondary school reform in a 40-year perspective. European Journal of Education, 45 (1), Lundström, U. & Holm, A.-S. (2011). Market competition in upper secondary education: Perceived effects on teachers work. Policy Futures in Education 9(2). Lundström, U. & Parding, K. (2011). Teachers experiences of school choice - clashing logics in the Swedish education system. Education Research International. Volume 2011, Article ID Lundström, Ulf (2011). Teachers perceptions of individual performance-related pay in practice: A picture of a counterproductive pay system. Educational Management Administration & Leadership. (Ant. f. publ.) En bok som sammanfattar projektet i sin helhet beräknas utkomma tidigt år Mer information Kontakt: Lisbeth Lundahl, lisbeth.lundahl@edusci.umu.se
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LYK20G, Styrsystem, organisation, bedömning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Steering, organsation and assessment for VET teachers, 7.5 higher education credits
GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS
GYMNASIELÄRARES ARBETSVILLKOR I RELATION TILL MARKNADISERING, PRIVATISERING OCH KONKURRENS Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering (FORTE, 2014-2017)
Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige
Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning
ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP? OM DEMOKRATIFOSTRAN I GYMNASIESKOLAN
ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP? OM DEMOKRATIFOSTRAN I GYMNASIESKOLAN Elisabet Öhrn, Göteborgs universitet & Högskolan i Borås Dennis Beach, Göteborgs universitet & Högskolan i Borås Marianne Dovemark, Göteborgs
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan
Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan Lina Lago och Maria Simonsson, Linköpings universitet Vilken kunskap finns tillgänglig för att underlätta skolans
Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se
Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn! per@kornhall.se Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network
Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr
Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng
Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?
SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR
SVENSK UTBILDNING I ETT UTIFRÅNPERSPEKTIV ANALYS AV OECD-GRANSKNINGAR Jan Hylén 1 BAKGRUND Många OECD-projekt jämför och analyserar svensk utbildning. Om man lägger alla studier bredvid varandra går det
Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det?
Skolan i Sverige?! Hur ska vi ha det? Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network of Independant Experts
På tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet
På tröskeln till framtiden Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Viktigare politiska beslut och förändringar Mål- och resultatstyrning ersätter regel- och ekonomisk styrning (långvarig process från sent 1970-t)
Skolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet
Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE. Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet
FORMATIV BEDÖMNING FÖR SKOLUTVECKLING: LIKVÄRDIG BEDÖMNING OCH REDSKAP FÖR LÄRANDE Monica Liljeström Pedagogiska institutionen Umeå Universitet 1 Erfarenhet och forskning har visat att elevernas kunskapsutveckling
Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet
Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Nu i vår skall ca 120 000 ungdomar i Sverige söka gymnasieutbildning inför hösten. Idag finns det över 1700 olika ingångar att välja
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext
Studenters utveckling till professionell kompetens. Att använda erfarenheter utanför ordinarie utbildningskontext Ledarna av rundabordssamtalet Tina Eriksson Sjöö, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Ingrid
Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?
Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den
8 Svensk utbildning i utlandet
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 176 Kommentarer till statistiken... 177 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2010/11.
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande
Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School
Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor
Marknadsorientering och marknadsföring i offentlig sektor Anna Maria Szczepanska E-post: annszc@hv.se Kurs: EOA100 Högskolan Väst 1 Ur Lindblad-Gidlund et al 2010 Förvaltning och medborgarskap i förändring
Friskolereformens långsiktiga
Friskolereformens långsiktiga effekter på utbildningsresultat Anders Böhlmark och Mikael Lindahl SNS 2012 12 04 Bakgrund Innan 1990 talsreformerna: mycket begränsade valmöjligheter, statligt styrd skola
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården. Uppsala Public Management Seminar
Verksamhetsutveckling i organisationer med konkurrerande logiker - exemplet vården Uppsala Public Management Seminar Thomas Andersson Högskolan i Skövde thomas.andersson@his.se HÖGSKOLAN I SKÖVDE WWW.HIS.SE
Beslut. efter tillsyn i Värnamo kommun
Beslut Värnamo kommun Beslut efter tillsyn i Värnamo kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
5 Särskolan. Innehåll
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Särskolan 5 Särskolan Innehåll Fakta om statistiken... 89 Kommentarer till statistiken... 91 5.1 Elever i obligatoriska särskolan läsåren 2001/02 2010/11. Fördelade efter
Hur reagerar väljare på skatteförändringar?
Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de
Motion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Resultat från Skolenkäten hösten 2018
Resultat från Skolenkäten hösten 2018 2 (7) Bakgrund om Skolenkäten Under hösten 2018 genomförde vi Skolenkäten för 17:e gången sedan introduktionen 2010. Enkäten som omfattar olika aspekter av skolans
Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv
Presentation, SNS 29 mars, 2012 Riskkapital i välvärden ett forskningsperspektiv Per Strömberg, SIFR, Stockholm School of Economics www.sifr.org Översikt Vad vet vi om riskkapitalfonders påverkan på företag?
Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad
Digitala resurser i undervisningen
Digitala resurser i undervisningen EN FALLSTUDIE I DIGITAL NO-DIDAKTIK Handledare: Susanne Pelger Ann-Marie Pendrill Syfte Att öka kunskapen om hur lärare kan arbeta med digitalt stöd på ett didaktiskt
Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)
STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet
Internal Capacities for School Improvement
Internal Capacities for School Improvement principals and teachers views in three Swedish schools (A study within a 3 year research and development project: The best Regional School System in the World?
Andel barn och elever i fristående skolor och förskolor Lägesrapport mars 2014
Andel barn och elever i fristående skolor och förskolor Lägesrapport mars 2014 Gymnasieskolan oförändrad andel elever väljer fristående skolor Det totala antalet elever i gymnasieskolan fortsätter att
Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17
Ansökningar om att starta fristående skola, läsåret 2016/17 Rekordfå ansökningar om fristående skola Antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta eller utöka fristående skola inför hösten
Skolans resultatutveckling 2011-2015
1 Skolans resultatutveckling 2011-2015 Vad säger statistiken? Vilka skolkommuner förbättrar resultaten? Hur tänker de? En rapport från InfoMentor För mer information kontakta Mats Rosenkvist, InfoMentor
Kampen om eleverna. En undersökning om hur konkurrensen och marknadsföringen har förändrats inom gymnasieskolan. Författare: Eva Göransson
Kampen om eleverna En undersökning om hur konkurrensen och marknadsföringen har förändrats inom gymnasieskolan Författare: Eva Göransson Examensarbete i lärarutbildningen 30 hp Pedagogiska instutionen
HÖGSKOLAN DALARNA
HÖGSKOLAN DALARNA 2017-03-02 Handledarrollen och Kollegialt lärande Désirée von Ahlefeld Nisser och Maria Olsson 12 april 2018 2018-04-13 2 Punkter för dagens föreläsning Syfte Tillbakablick: Mål och syfte
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN IIA203, Idrott och hälsa i skola och lärarutbildning I, 15,0 högskolepoäng Physical Education and Health in School and in Teacher Education I, 15.0 higher education
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori
Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet ulf.lundstrom@edusci.umu.se Disposition Om projektet Syfte
8 Svensk utbildning i utlandet
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Svensk utbildning i utlandet 8 Svensk utbildning i utlandet Innehåll Fakta om statistiken... 196 Kommentarer till statistiken... 197 8.1 Svenska utlandsskolor 2003/04-2011/12.
AMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för riksrekryterande utbildning i Vara kommun fr.o.m.
YTTRANDE 2016-04-13 Dnr 46/2016 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 Stockholm AMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för riksrekryterande utbildning i Vara kommun fr.o.m.
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen
Stöd eller styrning- En analys av Skolverkets stödmaterial för förskoleklassen Maria Simonsson och Lina Lago, Linköpings universitet Sexton år efter att förskoleklassen införs som en egen skolform ger
Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall
Jag tror på den svenska skolan men och om. Per Kornhall Per Kornhall per@kornhall.se @kornknarr FilDr Författare och konsult Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network
Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015
Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015 www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00 Fax: 08-586 080 10
2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Utbildningsstatistisk årsbok 2005
Utbildningsstatistisk årsbok 2005 Statistiska centralbyrån 2004 Yearbook of Educational Statistics 2005 Offi cial Statistics of Sweden Statistics Sweden 2004 Producent/Producer SCB, Enheten Utbildning
Rapport 346 2010. Konkurrensen om eleverna. Kommunernas hantering av minskande gymnasiekullar och en växande skolmarknad
Rapport 346 2010 Konkurrensen om eleverna Kommunernas hantering av minskande gymnasiekullar och en växande skolmarknad Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring
Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring Gymnasium.se Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det?
Arbets- och organisationspsykologi, vad är det? Psykologisk forskning om människan i arbetslivet (fokus på individen): urval, arbetstider, belastning, motivation etc. Studiet av människors beteende och
Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011
1(5) Litteraturlista för Utbildningsvetenskaplig kärna 4, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 975G04, 2011 Litteraturlistan är preliminär. LITTERATUR Ur kursbok U.P. Lundgren,
Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv
Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv Ett AFA-finansierat projekt om ledares arbetsvillkor, återhämtning och hälsa samt förutsättningar för hållbart ledarskap Christin Mellner Susanna Toivanen
KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices
UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:
AMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2017/18
YTTRANDE 2016-04-13 Dnr 46/2016 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 Stockholm AMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m.
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Att lära välja. Högre utbildning och framtidsvägar. Goran Puaca Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
Att lära välja Högre utbildning och framtidsvägar Goran Puaca Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås Innehåll Hur unga formar framtidsvägar Skilda valstrategier Utbildningsmiljöns betydelse
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2017-03-30 39 UTN 35/17 Yttrande över ansökan om godkännande som huvudman för utökning av befintlig fristående gymnasieskola vid Thoren Business
L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN L6EN20, Engelska 2 för lärare åk 4-6, 15,0 högskolepoäng English 2 for Teachers, 4th-6th grade, 15.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande
Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2008-09-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (9) Eva Svensson, rektor Tyresö Gymnasium Tel: 08-5782 99 35 Diarienummer 2008 GAN 043 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om
Stereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras effekter på skolprestationer
Stereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras effekter på skolprestationer Dennis Beach, Peter Erlandson, Helena Korp, Anna-Carin Jonsson Gymnasieutredningens betänkande (SOU 1981: 96) föreslog
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Digital Portfolio för lärande och bedömning. Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap
Digital Portfolio för lärande och bedömning Carina Granberg IML, Interaktiva Medier och Lärande TUV, Tillämpad Utbildningsvetenskap Digital Portfolio - Genres Arkiv Arbetsportfolio (Working Portfolio)
Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5988 Östersunds kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Östersunds kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2(7) Skolinspektionens beslut Föreläggande
Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal
PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste
Coachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
I SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
I SKUGGAN AV PISA Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Innehåll Vad säger PISA-resultaten? Ska vi tro på PISA-resultaten? Vad tycker OECD att vi ska göra? Vad kan och bör vi göra?
Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan
Kollegial lojalitet vs barns och elevers rättigheter. En studie om etiska dilemman i förskola och skolan Katarina Norberg Centrum för skolledarutveckling Varför ett etiskt ledarskap? Dagens utmaningar
Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp Education MA, School Leadership, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,
Ökat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass
WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
Startpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?
SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET
Skolledarskap, Rektorsprogrammet
Sid 1 (5) Skolledarskap, Rektorsprogrammet Förväntad läsning Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer (3:e uppl. kapitel
Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Antagning till högre utbildning vårterminen 2016
Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700390 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2016-01-12 Diarienummer Dnr
Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
FÖRORTENS SKOLA MÖJLIGHETERNAS SKOLA?
FÖRORTENS SKOLA MÖJLIGHETERNAS SKOLA? ABSTRACT Loss of equivalence in Swedish education has been highlighted in both research and media. Arguably, one explanation for this is related to the free choice
Etablering av friskola i Vallentuna kommun
07-11-14 Etablering av friskola i Vallentuna kommun Policy Ett valbart utbud av skolverksamhet av hög kvalité för barn och ungdomar är en viktig service till kommunens invånare. Utbudet skapas genom en
Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?
Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten
Learning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET
ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET Antalet anmälningar till Skolinspektionen ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN
Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan
Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella
Övergången från gymnasieskolan till högskolan
STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 39 anders.wiberg@hsv.se 2007/10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Är svenska elever dåliga i algebra och geometri?
Är svenska elever dåliga i algebra och geometri? Lena Adolfsson I förra numret gavs en sammanfattande beskrivning av TIMSS-projektets studie av svenska 13-åringars kunskaper i matematik. I denna artikel
Undervisning och lärande i lab-salen
Undervisning och lärande i lab-salen Helena Danielsson Thorell, lektor Kungsholmens gymnasium Carina Andersson, förstelärare Äppelviksskolan Per Anderhag, lektor FoU-enheten, Utbildningsförvaltningen Bakgrund
Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun
Revisionsrapport Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten Botkyrka kommun Henrik Fagerlind Sofia Regnell Marta Rivelis Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...