Övergången från gymnasieskolan till högskolan

Transkript

1 STATISTISK ANALYS Anders Wiberg Avdelningen för statistik och analys /10 Övergången från gymnasieskolan till högskolan I regleringsbrevet för 2007 har regeringen uppdragit åt Högskoleverket att till stöd för lärosätenas arbete med breddad rekrytering i samarbete med Statistiska centralbyrån årligen tillhandahålla uppgifter om övergången från varje enskild gymnasieskola till universitet och högskolor. Detta är andra året Högskoleverket har detta uppdrag förra året redovisades i form av en statistisk analys Stor variation i övergång från gymnasieskola till högskola (Statistisk analys 2006/16). I analysen används två mått för att mäta övergången från gymnasieskola till högskola. Det ena måttet visar hur stor andel (procent) av avgångna elever vid en gymnasieskola har börjat på högskolan inom en viss tid. Det andra måttet, i analysen kallas för övergångsindex, visar ett jämförelsevärde där förhållandet till riksgenomsnittet (med motsvarande programprofil) framgår. Andel elever ett exempel et avgångna elever från Karolinska skolan i Örebro var 265 läsåret 2003/04. Andelen påbörjade inom tre år var 62 procent, dvs. sex av tio elever läste vidare på högskolan. Denna andel var högre än rikets genomsnitt uppgick till 43 procent, dvs. knappt hälften av alla svenska gymnasieelever påbörjade högre inom tre år. Eleverna på Karolinska skolan läser alltså vidare i högre utsträckning än genomsnittet. Övergångsindex ett exempel Det har sina begränsningar att enbart jämföra andelar av avgångna elever påbörjar högskole mellan gymnasieskolor efter olika program har mer eller mindre teoretisk inriktning. Som komplement har vi därför tagit hänsyn till vilka program varje gymnasieskola har. Detta sker genom att jämföra andelar påbörjar på programmen vid gymnasieskolan med motsvarande program på riksnivå. Den standardiserade frekvensen tar dels hänsyn till vilka program finns på den enskilda gymnasieskolan och dels till hur många från dessa program har högskole i riket. Ett övergångsindex bildas genom att andelen elever påbörjar för varje gymnasieskola divideras med den standardiserade frekvensen för varje gymnasieskola. Övergångsindexet för en enskild gymnasieskola visar alltså övergången till högskolan med hänsyn tagen till programstrukturen. Ett index större än 1 tolkas att övergången från gymnasieskolan är relativt sett högre än rikets genomsnitt. Ett index mindre än 1 tolkas

2 att övergången från gymnasieskolan är relativt sett lägre än rikets genomsnitt. För Karolinska skolan blir övergångsindex 1,04, dvs. något högre än 1. Övergången redovisas för alla gymnasieskolor Övergången från gymnasieskola till högskola sker oftast inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Redovisningen av övergången från gymnasieskolorna till högskolorna finns i två bilagor. Bilaga 1 Läsåret 2003/04 3 år innehåller följande uppgifter för varje gymnasieskola läsåret 2003/04: andel av avgångna elever läst studieinriktade program antal avgångna elever antal elever högskole inom tre år (till och med läsåret 2006/07) andel elever högskole inom tre år (till och med läsåret 2006/07) övergångsindex Uppgifterna redovisas länsvis med länen i bokstavsordning. I Bilaga 2 Läsåret 2005/06 1 år redovisas på samma sätt övergången från gymnasieskolan läsåret 2005/06 till högskolan inom ett år (läsåret 2006/07). Det är ett omfattande material med uppgifter om drygt 500 gymnasieskolor. Som ett exempel innehåller följande avsnitt statistik om de tio största gymnasieskolorna i landet. Först redovisas läsåret 2003/04 och övergången till högskolan inom tre år och därefter läsåret 2005/06 och övergången till högskolan inom ett år. Läsåret 2003/04 och övergången till högskolan 2006/07 Läsåret 2003/04 avslutade elever en gymnasieutbildning med slutbetyg. Av dessa fanns 34 procent eller elever på studieinriktade program (tre nationella program = naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program och international Baccalaureate). Andelen påbörjade högskole inom tre år var 43 procent för elever läsåret 2003/04 avslutat sin gymnasieutbildning. Det betyder att nära hälften av eleverna avslutade gymnasieskolan påbörjade högskole inom tre år. För avgångna elever läsåret 2003/04 var andelen börjat på högskolan 48 procent för kvinnor och 37 procent för män. Gymnasieskolan i Uddevalla hade flest avgångna elever i landet, 909, varav 311 påbörjade högskole inom tre år. Andelen studerar vidare var 34 procent och med hänsyn tagen till skolans programstruktur är övergångsindex 0,92, det vill säga lägre än rikets genomsnittliga övergång på dessa program. 2

3 De tio största gymnasieskolorna i antal avgångna elever läsåret 2003/04. Gymnasieskola Kommun Andel StudFörb Pgm % avgångna Andel Övergångs index Uddevalla gymnasieskola Uddevalla ,92 Luleå gymnasieskola Luleå ,01 Dragonskolan Umeå ,92 Sundsta/Älvkullegymnasiet Karlstad ,09 Anders Ljungstedts gy. Linköping ,82 Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg ,04 Nacka gymnasium Nacka ,99 Burgårdens utbildning Göteborg ,82 Hedbergska skola Sundsvall ,22 Rudbecksskolan Sollentuna ,08 Bland de tio största gymnasieskolorna har hälften ett övergångsindex är högre än rikets genomsnittliga övergång. Bilaga 1 Läsåret 2003/04 3 år innehåller uppgifter om övergången till högskolan för respektive gymnasieskola i landet. Läsåret 2005/06 och övergången till högskolan 2006/07 Läsåret 2005/06 avslutade elever en gymnasieutbildning med slutbetyg. Av dessa fanns 30 procent eller elever på studieinriktade program (tre nationella program = naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program och international baccalaureate). Andelen påbörjade högskole inom ett år var 18 procent för elever läsåret 2005/06 avslutat sin gymnasieutbildning. Det betyder att knappt var femte av eleverna avslutade gymnasieskolan påbörjade högskole inom ett år. Det är en högre andel kvinnor än män börjar studera. För avgångna elever läsåret 2003/04 är andelen börjat på högskolan 21 procent för kvinnor och 18 procent för män. Läsåret 2005/06 hade gymnasieskolan i Uddevalla nästan 900 elever lämnade skolan och numerärt sett flest elever avslutade gymnasiet av alla svenska gymnasieskolor. Andelen påbörjade inom ett år var 15 procent, det vill säga något lägre än rikets genomsnitt. Efter övergångsindexet är 0,89 betyder det att skolan ändå har en relativt låg övergång med hänsyn till sitt utbildningsutbud. Den näst största gymnasieskolan finns i Luleå även den har en lägre andel än genomsnittet i riket. Men övergångsindexet är 1,02 indikerar att skolan har en relativt hög övergång med hänsyn till vilka program finns på skolan. 3

4 De tio största gymnasieskolorna i antal avgångna elever läsåret 2005/06. Gymnasieskola Kommun Andel StudFörb Pgm avgångna Andel Övergångsindex Uddevalla gymnasieskola Uddevalla ,89 Luleå gymnasieskola Luleå ,02 Dragonskolan Umeå ,00 Sundsta/Älvkullegymnasiet Karlstad ,08 Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg ,99 Anders Ljungstedts gy. Linköping ,77 Nacka gymnasium Nacka ,77 Rudbecksskolan Sollentuna ,06 Gymnasieskolan i Eslöv Eslöv ,39 Strömbackaskolan Piteå ,89 påbörjade inom tre år, faktisk övergångsfrekvens i procent, övergångsindex: <1 lägre än rikets genomsnitt, =1 lika med rikets genomsnitt, >1 högre än rikets genomsnitt. Bilagor Redovisningen av övergången från gymnasieskolorna till högskolorna finns i följande bilagor. Bilaga 1 Läsåret 2003/04 3 år: Övergången inom tre år till högskolorna från gymnasieskolorna läsåret 2003/04 Bilaga 2 Läsåret 2005/06 1 år: Övergången inom ett år till högskolorna från gymnasieskolorna läsåret 2005/06 Bilagorna 3 och 4 ersätter tidigare redovisat material. Bilaga 3 Läsåret 2002/03 3 år: Övergången inom tre år till högskolorna från gymnasieskolorna läsåret 2002/03 Bilaga 4 Läsåret 2004/05 1 år: Övergången inom ett år till högskolorna från gymnasieskolorna läsåret 2004/05 4

5 ORDFÖRKLARINGAR Avgångna elever har slutbetyg från gymnasium och därmed grundläggande behörighet för högskole. Andel visar hur stor andel (procent) av avgångna elever har börjat på högskolan inom ett år respektive tre år. Standardiserad frekvens tar dels hänsyn till vilka program finns på den enskilda gymnasieskolan och dels till hur många från dessa program har högskole i riket. Studieinriktade program = tre nationella program (naturvetenskapligt program, samhällsvetenskapligt program och international baccalaureate). Övergångsindex visar för en enskild gymnasieskola övergången till högskolan med hänsyn tagen till programstrukturen relaterad till rikets genomsnitt. Det bildas genom att dividera andel med standardiserad frekvens. Ett index större (mindre) än 1 tolkas att övergången från gymnasieskolan är relativt sett högre (lägre) än rikets genomsnitt. 5