Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Transkript

1 2014:4 Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms län är känt för sin höga utbildningsnivå. Samtidigt ligger länet under riksgenomsnittet på flera av gymnasieskolans resultatmått. För att möta de framtida utmaningarna, såväl regionalt som personligt, bör utbildningsnivån öka procent slutför inte sin utbildning Av de stockholmselever som år 2009 påbörjade en gymnasieutbildning hade endast 75 procent fullföljt den fyra år senare. Om man räknar bort de elever som började på det individuella programmet 1 ökar andelen till 81 procent. Genomströmningen är därmed lägre jämfört med riket där 77 respektive 84 procent av nybörjarna fullföljde utbildningen inom fyra år. Bland länen varierar den totala genomströmningen mellan 73 procent i Norrbotten och 81 procent i Halland. Förutom Norrbotten är det endast Västmanlands län som har en sämre genomströmning än Stockholm. Trenden under den senaste tioårsperioden är ändå positiv. Den totala andelen elever som fullföljt inom fyra år har i riket vuxit från 75 till 77 procent, i Stockholm har motsvarande utveckling gått fån 72 till 75 procent. Se bilaga, tabell 10 för uppgifter om samtliga län. Även sett till genomströmning exklusive IVprogram har Stockholm tillsammans med Jämtland och Norrbotten lägst andel. Bäst av länen är Kalmar där 88 procent av nybörjarna tar examen inom 4 år, IV-program undantagna. Jämfört med 2004 har andelen som fullföljt ökat med tre procentenheter, från 81 procent i riket och 78 procent i Stockholms län. Som framgår av tabell 1 finns stora skillnader mellan länets kommuner. Andelen elever som inom fyra år fullföljer en gymnasieutbildning varierar mellan 90 procent i Danderyd och 62 procent i Södertälje. I en del kommuner är skillnaderna mycket stora beroende på om man Tabell 1. Genomströmning i gymnasieskolan Elevens hemkommun Andel nybörjare (%) 2009 som fullföljt utbildningen inom 4 år Totalt Exkl. IV-program Danderyd Täby Vallentuna Ekerö Nacka Lidingö Sollentuna Vaxholm Tyresö Österåker Solna Nykvarn Salem Riket Järfälla Huddinge Sigtuna Stockholms län Norrtälje Nynäshamn Värmdö Botkyrka Stockholm Haninge Upplands-Bro Sundbyberg Upplands Väsby Södertälje Individuella programmet är ett gymnasieprogram som för elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. När tillräckliga kunskaper uppnås kan eleverna läsa övriga gymnasieprogram ersattes IV av fem introduktionsutbildningar.

2 räknar med dem som började på IV-programmet eller inte. I Södertälje skiljer det nära tjugo procentenheter. Tre av tio 20-åringar i länet saknar gymnasiekompetens Även när det gäller andelen gymnasieutbildade 20- åringar har Stockholms län lägre värden jämfört med riket, 70 respektive 74 procent har gymnasiekompetens. Endast i Västmanland och Gävleborg är andelen gymnasieutbildade 20-åringar lika låg som i Stockholms län. Bäst är Halland där nära åtta av tio har en fullföljd gymnasieutbildning. Stockholms län har genomgående hört till de fyra län med lägst andel under de senaste tio åren. Andelen 20-åringar med gymnasiekompetens har varierat mellan 66 och 71 procent. I riket som helhet har motsvarande andel ökat succesivt från 71 till 74 procent. De senaste åren har länets 20-åringar utgjort drygt personer varav runt saknat gymnasieutbildning. Se bilaga, tabell 11 för uppgifter om samtliga län. Skillnaderna mellan stockholmskommunerna är betydande. I Täby har 84 procent av alla 20-åringar en fullföljd gymnasieutbildning medan mer än var tredje 20-åring i Södertälje, Sundbyberg, Upplands- Bro, Haninge och Botkyrka saknar gymnasiekompetens. Sedan 2003 har andelen 20-åringar med gymnasiekompetens alltid varit låg (65 procent eller lägre) i Södertälje och Botkyrka. Detsamma gäller för Sundbyberg och Haninge så när som på något enstaka år. Bland toppkommunerna har det varit mer varierat. I Täby, Vallentuna och Lidingö har dock andelen gymnasieutbildade 20-åringar endast varit under 75 procent två gånger sedan Tabell 2. Gymnasieutbildade 20-åringar 2 Hemkommun Andel invånare (%) 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning Täby 84 Vallentuna 81 Danderyd 80 Lidingö 78 Tyresö 78 Ekerö 77 Nacka 77 Vaxholm 77 Nykvarn 76 Sollentuna 75 Värmdö 75 Solna 74 Riket 74 Österåker 73 Huddinge 71 Salem 71 Järfälla 70 Norrtälje 70 Stockholm 70 Stockholms län 70 Nynäshamn 68 Upplands Väsby 68 Sigtuna 67 Botkyrka 65 Haninge 65 Upplands-Bro 65 Sundbyberg 62 Södertälje 56 Källa: Samtliga datauppgifter i sammanställningen är hämtade från Skolverket eller är framräknade från Skolverkets uppgifter, främst Jämförelsetalsdatabasen. Skolverket redovisar inte könsuppdelad statistik på regional nivå för gymnasieskolans resultatmått varför detta saknas i sammanställningen. 2 Observera att måttet visar 20-åringarnas hemkommun och utbildningsnivå. Detta betyder inte automatiskt att de gått i skola i kommunen eller bodde i kommunen under sin skoltid. 2

3 Många elever pendlar och fler än var tredje går i friskola Var femte elev som gick ut gymnasieskolan våren 2013 gjorde det i Stockholms län. ets täthet, breda utbud och förhållandevis goda kommunikationer bidrar till att relativt många elever läser en utbildning i en annan kommun än boendekommunen. En del kommuner har fler gymnasieelever som bor än går i skola i kommunen, för andra är det tvärt om. Av de gymnasister som fick slutbetyg bodde i Stockholms kommun men hela gick en utbildning i kommunen. Även Danderyd har betydligt fler som tog examen jämfört med antalet studenter som faktiskt bor i kommunen. Ekerö, Vallentuna, Upplands Väsby, Österåker och Tyresö är alla större som hemkommun än skolkommun. Vaxholm är den enda kommunen i länet som helt saknar gymnasieutbildning. I gymnasieskolan finns 17 nationella program. Även bland de kommuner som har gymnasieutbildning erbjuder inte alla kommuner samtliga program. Andelen elever i fristående skolor är avsevärt högre i länet jämfört med övriga riket, 39 respektive 24 procent. Allra lägst är andelen i Norrbotten där 8 procent av eleverna gått i en fristående skola. Av de elever som lämnade gymnasieskolan med slutbetyg i Stockholms län våren 2013 kom från en kommunal skola och från en skola med fristående huvudman. Variationerna mellan kommunerna är dock stora. Bland eleverna i Österåker, Vaxholm, Sundbyberg, Solna och Nykvarn gick majoriteten i fristående skolor. Endast Nynäshamn och Salem har en lägre andel elever i fristående skolor jämfört med genomsnittet utanför länet. Tabell 3. Elever med slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2012/13 3 Antal elever Hemkommun Skolkommun Stockholm Huddinge Nacka Täby Botkyrka Södertälje Haninge Sollentuna Järfälla Norrtälje Tyresö Österåker Lidingö Sigtuna Värmdö Danderyd Upplands Väsby Solna Vallentuna Ekerö Nynäshamn Sundbyberg Upplands-Bro Salem Nykvarn Vaxholm Stockholms län Riket Riket utom länet Våren 2013 slutförde elever i riket gymnasieskolan med slutbetyg eller motsvarande. Av dessa fick slutbetyg, 665 fick motsvarande slutbetyg från International Baccalaureate och 133 från Waldorfutbildningen. 3

4 Sju av tio i Stockholms län har gått en studieinriktad utbildning Den största skillnaden mellan Stockholms län och övriga riket är den höga andelen som har läst studieinriktade utbildningar. Dryga två tredjedelar, 71 procent, har läst någon av de studieinriktade utbildningarna jämfört med 53 procent i övriga riket. en närmast efter Stockholm är Uppsala och Skåne där 61 respektive 57 procent gått studieinriktade utbildningar. I sju län är yrkesinriktade utbildningar vanligare än studieinriktade: Norrbotten, Värmland, Gävleborg, Södermanland, Dalarna, Kronoberg och Västmanland, se bilaga tabell 9. Kommunerna i tabell 4 är sorterade efter hur stor andel elever som läst en studieinriktad utbildning. Tabellen visar på stora skillnader mellan länets kommuner. Över 90 procent av eleverna från Danderyd och Lidingö har läst en studieinriktad utbildning medan färre än hälften har gjort detsamma i Nykvarn och Norrtälje. Till studieinriktade utbildningar räknas program eller utbildning knuten till följande program: naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknik, estetisk, Internatonal Baccalaureate samt Waldorf. Skolverket skiljer mellan studie- och yrkesinriktade program där de senare kräver 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tabell 4. Elever med slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan 2012/13 4 Elevens hemkommun Totalt elevantal Andel (%) Studieinr. Yrkesinr. Danderyd Lidingö Täby Nacka Stockholm Sollentuna Solna Stockholms län Sundbyberg Botkyrka Sigtuna Vaxholm Huddinge Upplands Väsby Järfälla Ekerö Tyresö Salem Södertälje Vallentuna Nynäshamn Värmdö Haninge Riket Österåker Upplands-Bro Riket utom länet Norrtälje Nykvarn Specialutformade program har ofta ett utbildningsinnehåll som anknyter till ett nationellt program. Då innehållet är känt redovisas dessa elever på respektive utbildning (studie- eller yrkesinriktning i tabell 4). I tabell 4 redovisas dock inte elever med specialutformat program vilket inte gått att klassificera (1 700 elever i riket varav drygt 100 i Stockholms län). Tabell 4 redovisar heller inte de med individuellt program (IV) (400 i riket varav 100 i Stockholms län). Till IV räknas även introduktion för invandrare (IVIK) och lärlingsutbildning knuten till IV (IVLL). Dessa elever motsvarar de som fattas i tabell 4 jämfört med tabell 3. 4

5 Samhällsvetenskap och naturvetenskap populärast Jämfört med övriga riket läser väldigt många stockholmselever natur- och samhällsvetenskapsprogrammen. Mer än hälften av länets studenter (från de nationella programmen) har läst något av dessa jämfört med 36 procent i övriga riket. Tabell 5 är sorterad efter hur stor andel av länets elever som läst respektive program. Förutom att en stor andel har läst natur- och samhällsvetenskapsprogrammen är länet underrepresenterat avseende en rad yrkesinriktade utbildningar. Programmen med grå bakgrund i tabellen är de där Stockholms län är mer markant underrepresenterat jämfört med övriga riket. Trots att en fjärdedel av rikets alla barn i förskoleåldern finns i Stockholms län tar bara 1 procent av gymnasieeleverna examen från Barn- och fritid, jämfört med 4 procent i övriga riket. Även omvårdnad, teknik och bygg är exempel på i länet underrepresenterade gymnasieprogram. Tabell 5. Elever med slutbetyg från nationella program, gymnasieskolan läsåret 2012/13 5 Program Stockholms län Riket utom länet Antal Andel Antal Andel Samhällsvetenskap Naturvetenskap Estetisk El Teknik Medie Bygg Hantverk Handels- och administration Fordon Hotell- och restaurang Naturbruk Omvårdnad Barn- och fritid Energi Industri Livsmedel Total När man räknar samman andelarna som fått slutbetyg från de nationella programmen avseende studieinriktning bekräftas bilden från tabell 4. En majoritet av länets elever har läst något av de studieinriktade programmen (samhällsvetenskap, naturvetenskap, estetisk, teknik) - 66 procent jämfört med 49 i övriga riket. Skillnaden i dessa procentsatser jämfört med de i tabell 4 (71 respektive 53) orsakas av att elever från International Baccalaureate, Waldorf och Specialutformade program inte är inräknade i tabell 5. 5 I tabell 5 ingår endast de elever som fått slutbetyg från nationella program. Elever med slutbetyg från specialutformade program ( i riket varav i länet), Individuellt program (400 i riket varav 100 i länet), International Baccalaureate (700 i riket) eller Waldorf (100 i riket) ingår ej. Tillsammans utgör de här undantagna eleverna ca 15 procent av dem som slutförde gymnasieskolan våren

6 Sex av tio 20-åringar i länet är behöriga till högre studier Att ha en fullföljd gymnasieutbildning innebär ofta men inte alltid att man är behörig till studier vid universitet och högskola. I Stockholms län har 61 procent av 20-åringarna en grundläggande behörighet till högre studier, en lägre andel jämfört med riksgenomsnittet på 64 procent. Endast i Västernorrland och Södermanland är andelen högskolebehöriga 20-åringar lägre än i Stockholm. I såväl Halland, Gotland, Kalmar och Västerbotten är procent behöriga till högre studier. Se bilaga, tabell 12 för uppgifter om samtliga län. Under de senaste tio åren har andelen behöriga 20- åringar alltid legat under riksgenomsnittet i Stockholms län. Ett resultat som delas med Skåne, Västmanland och Södermanland. Skillnaderna mellan länets kommuner är dock mycket stora. I Täby är 75 procent av 20-åringarna behöriga till universitetsstudier jämfört med knappt hälften i Södertälje. Täby, Lidingö och Sollentuna har under den senaste tioårsperioden alltid haft behörighet bland minst 65 procent av sina 20-åringar. Med undantag för ett år gäller detta även Danderyd. Under de senaste tio åren har andelen behöriga 20- åringar i Södertälje och Botkyrka aldrig varit högre än 53 procent. Låga andelar behöriga är återkommande även i Sundbyberg, Haninge Sigtuna och Upplands-Bro. Tabell 6. Behörighet till universitet och högskola Elevens hemkommun Andel invånare (%) 20 år, med grundläggande behörighet till universitet/högskola Täby 75 Danderyd 74 Lidingö 72 Nykvarn 70 Vallentuna 70 Nacka 68 Sollentuna 67 Vaxholm 67 Värmdö 67 Ekerö 66 Tyresö 66 Solna 65 Riket 64 Salem 63 Järfälla 62 Österåker 62 Huddinge 61 Norrtälje 61 Stockholm 61 Stockholms län 61 Upplands Väsby 58 Sigtuna 57 Nynäshamn 56 Upplands-Bro 56 Haninge 53 Hälften går vidare till högre studier Botkyrka 52 Sundbyberg 51 Hälften av de som avslutar en gymnasieutbildning i Södertälje 46 länet börjar läsa på högskola inom tre år efter sin studentexamen. Endast i Uppsala är övergången till högskolan lika stor. Andelarna i övriga län varierar mellan 46 procent i Skåne och 29 procent i Jämtland och Gotland. Se bilaga, tabell 13 för uppgifter på länsnivå. Under det senaste decenniet har mönstret varit det samma med Stockholm och Uppsala i topp, där runt hälften av studenterna går vidare till högre utbildning. I Jämtland och Gotland har betydligt färre läst vidare under samma period, sällan eller aldrig andelar över 35 procent. Några län har haft betydande minskningar av andelen elever som börjar vid högskolan. Jämfört med 2004 har andelarna som går till högre studier minskat med runt 10 procentenheter i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. 6

7 Bland Stockholmskommunerna är Danderyd och Lidingö i en klass för sig då nära sju av tio studenter väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Även i Nacka, Täby, Sollentuna, Stockholm och Järfälla går en klar majoritet av eleverna vidare till universitet eller högskola. Under den senaste tioårsperioden har alltid mer än hälften av studenterna i Danderyd, Lidingö och Täby läst vidare. De största ökningarna står dock Södertälje, Nykvarn och Värmdö för. Här har andelen som börjar läsa vid högskola eller universitet ökat med runt 10 procentenheter jämfört med Även om länet här utmärker sig positivt är övergången i sju av länets kommuner lägre än riksgenomsnittet. Allra lägst är de i Norrtälje där endast var tredje av de med gymnasieexamen läser vidare. Under den senaste tioårsperioden har Norrtälje och Värmdö alltid haft en lägre andel än riksgenomsnittet som läst vidare och med något enstaka års undantag gäller detsamma Nynäshamn. ets båda sidor Såväl tabell 1, 2 och 6 visar på gymnasieresultat där Stockholms län har sämre värden än riket. Jämfört med övriga riket är det en betydligt lägre andel som slutför sina gymnasiestudier och bland 20-åringarna har en lägre andel gymnasiekompetens och behörighet till högre studier. Betyder detta att länet har dåliga gymnasieresultat? Både ja och nej. Stockholms län tycks vara överrepresenterat både bland de sämsta och bästa prestationerna. Samtidigt som en stor andel unga saknar gymnasieutbildning och högskolebehörighet finns en stor andel som läser studieinriktade utbildningar, får mycket goda resultat och sedan går Tabell 7. Övergång till högskola Elevens hemkommun Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 2010 Danderyd 69 Lidingö 65 Nacka 59 Täby 59 Sollentuna 56 Stockholm 55 Järfälla 53 Solna 51 Vaxholm 50 Stockholms län 50 Salem 49 Botkyrka 48 Södertälje 47 Upplands Väsby 46 Ekerö 45 Sundbyberg 45 Huddinge 44 Nykvarn 42 Sigtuna 42 Vallentuna 42 Riket 42 Värmdö 41 Österåker 40 Tyresö 38 Upplands-Bro 38 Haninge 36 Nynäshamn 35 Norrtälje 33 vidare till högre studier, se tabell 7. Gemensamt för samtliga mått är att skillnaderna mellan länets kommuner är mycket stora. ets fina siffror gällande övergång till högskolan är glädjande. Frågan är om de är så förvånande och inte borde vara ännu bättre. Stockholmsregionen står inför mycket stora utmaningar gällande arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Enligt sstyrelsens utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Stockholm 2020 beräknades efterfrågan på arbetskraft i regionen öka med personer fram till Men det är främst högutbildade som efterfrågas, cirka med eftergymnasial utbildning och med gymnasial utbildning. Efterfrågan på lågutbildad arbetskraft, de med endast grundskoleutbildning, väntas minska med cirka arbetstillfällen. 6 sstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 2020 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos, Rapport 2011:37. 7

8 För den enskilde är det idag betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden om man saknar gymnasieutbildning och enligt prognoserna kommer det att bli allt svårare i takt med att arbetstillfällena minskar. I Stockholms län saknar år efter år 30 procent av 20-åringarna gymnasieutbildning, vilket i antal motsvarar runt personer i varje årskull. Av de som ändå tar en gymnasieexamen är det drygt hälften, störst andel i riket, som börjar läsa vid högskola inom tre år efter examen vilket är positivt. I Stockholmsregionen finns 17 universitet och högskolor, i kombination med förhållandevis goda kommunikationer och en växande efterfrågan på utbildad arbetskraft borde dock fler av länets unga söka sig till högre utbildning. Även andelen med gymnasieutbildning borde kunna vara betydligt högre och det är långt ifrån bara studieinriktade program som efterfrågas. Exempelvis har endast en procent av länets gymnasiestudenter läst Barn- och fritidsprogrammet jämfört med 4 procent i övriga riket. Detta trots att en fjärdedel av landets förskolebarn finns i Stockholmsregionen och att bristen på utbildad personal i yrket är mycket stor. Inför 2020 väntas länet ha ett underskott om drygt personer med gymnasial barn- och fritidsutbildning. Situationen är liknande när det gäller gymnasialt omvårdnadsutbildade. Betydligt färre väljer utbildningen i länet jämfört med övriga riket och underskottet 2020 beräknas till personer. Kontakt Vill du veta mer kan du kontakta: Gunhild Graseman sstyrelsen i Stockholms län Tfn Om Nutid & framtid Nutid & framtid är en analysserie från sstyrelsen. Syftet med serien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Stockholms län. 8

9 Bilaga Tabeller på länsnivå. Tabell 8. Elever med slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2012/13 Tabell 9. Elever med slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret 2012/13 7 Antal elever Andel (%) i fristående skola Studieinriktade Andel (%) Yrkesinriktade Stockholm Stockholm Västmanland Uppsala Östergötland Skåne Skåne Riket Kronoberg Örebro Södermanland Halland Riket Västra Götaland Jämtland Östergötland Västra Götaland Blekinge Riket utom länet Västernorrland Halland Riket utom länet Uppsala Gotland Västernorrland Jämtland Örebro Kalmar Västerbotten Västerbotten Värmland Jönköping Gävleborg Västmanland Gotland Kronoberg Kalmar Dalarna Jönköping Södermanland Blekinge Gävleborg Dalarna Värmland Norrbotten Norrbotten Elevantalet som tabell 9 baserar sig på är färre jämfört med de i tabell 8. De i tabell 9 undantagna eleverna kommer från IV eller specialutformade program: Specialutformade program har ofta en kärna som anknyter till ett nationellt program. Då innehållet är känt redovisas dessa elever på respektive utbildning (studie- eller yrkesinriktning). I tabell 9 redovisas dock inte elever med specialutformat program vilket inte gått att klassificera (1 700 elever i riket varav drygt 100 i Stockholms län). Tabell 9 redovisar heller inte de med individuellt program, IV (400 i riket varav 100 i Stockholms län). Till IV räknas även introduktion för invandrare (IVIK) och lärlingsutbildning knuten till IV (IVLL). 9

10 Tabeller på länsnivå forts. Tabell 10. Genomströmning i gymnasieskolan Tabell 11. Gymnasieutbildade 20-åringar Andel nybörjare (%) år som fullföljde utbildningen inom 4 år Totalt Exklusive IV-programmet Andel invånare (%) 20 år, med fullföljd gymnasial utbildning Halland Halland 79 Jönköping Jönköping 78 Kalmar Kalmar 78 Kronoberg Kronoberg 78 Gotland Gotland 77 Södermanland Västerbotten 77 Värmland Värmland 76 Västerbotten Östergötland 76 Dalarna Uppsala 75 Västra Götaland Västra Götaland 75 Örebro Örebro 75 Östergötland Norrbotten 74 Riket Riket 74 Blekinge Blekinge 73 Skåne Dalarna 73 Gävleborg Jämtland 73 Jämtland Skåne 73 Stockholm Södermanland 73 Uppsala Västernorrland 71 Västernorrland Gävleborg 70 Västmanland Stockholm 70 Norrbotten Västmanland 70 10

11 Tabeller på länsnivå forts. Tabell 12. Behörighet till universitet och högskola Tabell 13. Övergång till universitet och högskola Andel invånare (%) 20 år, med grundläggande behörighet till universitet/högskola Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan 2010 Halland 70 Stockholm 50 Gotland 69 Uppsala 50 Kalmar 68 Skåne 46 Västerbotten 68 Blekinge 42 Jönköping 67 Östergötland 42 Kronoberg 67 Riket 42 Norrbotten 67 Västmanland 41 Uppsala 66 Västra Götaland 41 Värmland 66 Dalarna 40 Östergötland 66 Jönköping 40 Dalarna 65 Kronoberg 40 Västra Götaland 65 Västernorrland 40 Örebro 65 Kalmar 39 Blekinge 64 Örebro 39 Jämtland 64 Gävleborg 38 Riket 64 Halland 37 Skåne 63 Värmland 37 Gävleborg 61 Södermanland 36 Stockholm 61 Norrbotten 35 Västmanland 61 Västerbotten 34 Södermanland 60 Gotland 29 Västernorrland 59 Jämtland 29 11