KVALITETSREDOVISNING 2015

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING 2015 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN OMTANKE OM ALLA TRYGGARE FÖR ALLA

2 KORTA FAKTA december bor det invånare i kommunen. Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget på 517 miljoner kronor utgör 11,7 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet årsarbetare i förvaltningen 637, 24 procent är män. Kostnad för ekonomiskt bistånd uppgår till 104 miljoner kronor.

3 KVALITETSREDOVISNING 2015 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning

4 INNEHÅLL 1. KVALITETSREDOVISNING Inledning Kvalitetsredovisningens roll och innehåll RIKSDAGEN ANGER DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGARNA Nationell påverkan Kommunens ansvar, mål och värderingar Kontroll och tillsyn Inspektionen för vård och omsorg Rätt att överklaga beslut KRAV PÅ GOD KVALITET Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd Social barn- och ungdomsvård samt utbildningsresultat Missbruks- och beroendevården Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd till brottsoffer Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen Länsgemensamt arbete Revisorernas granskning Systematiskt kvalitetsarbete Verktyg i klientarbetet Brukarmedverkan Kompetensutveckling KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅLOMRÅDEN Tillväxt Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Kvalitetsredovisning 2015

5 4.2 Attraktiv stad Utbildning och kunskap Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHET Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Boutredning Budget- och skuldrådgivning Barn, ungdom och familjevård Stöd till brottsoffer Familjerätt Familjerådgivning Missbruks- och beroendevård Socialpsykiatri Flyktingmottagning Tolkservice Alkohol, öl och tobak tillstånd och tillsyn Bidrag till föreningar PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE UTVÄRDERING FORTSATT KVALITETSARBETE Kvalitetsredovisning

6 4 Kvalitetsredovisning 20151

7 1. KVALITETSREDOVISNING 1.1 INLEDNING Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten tar förvaltningen årligen fram en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2015 är den nionde i ordningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för KVALITETSREDOVISNINGENS ROLL OCH INNEHÅLL Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild samt vara en del av den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av nämndens verksamhet. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten samt vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. I redovisningens åtta kapitel lämnas inledningsvis en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, samt den kontroll och tillsyn som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. Arbetet med de mål och åtaganden som anges i kommunens strategiska plan följs upp och redovisas i ett kapitel. En översiktlig beskrivning av det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde presenteras utifrån gällande lagstiftning och kommunens reglemente liksom utdrag från patientsäkerhetsberättelsen. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar samt några av planerna för det framtida arbetet avslutar kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisning

8 6 Kvalitetsredovisning 20152

9 2. RIKSDAGEN ANGER DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN OCH GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGARNA Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. 2 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet jämlikhet i levnadsvillkor aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv samt socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa samt begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Med barn avses varje människa under 18 år. Socialtjänstlagen Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention och därmed har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa komma i första hand. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. Kvalitetsredovisning

10 2 En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke, tvångsvård, regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Socialstyrelsen Socialstyrelsen, som är en statlig myndighet under Socialdepartementet, har en verksamhet som omfattar socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer inriktningen på Socialstyrelsens arbete. Det sker genom ett årligt regleringsbrev. Socialstyrelsen arbetar för en god hälsa, vård och omsorg genom att bland annat styra med regler och statsbidrag, utarbeta föreskrifter, allmänna råd och nationella riktlinjer samt genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser. 2.1 NATIONELL PÅVERKAN Alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända I november 2015 lämnade regeringen in propositionen Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända. I propositionen föreslås att en ny lag införs som innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Syftet är att nyanlända snabbare ska tas emot för bosättning i en kommun och påbörja sin etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Stärkt samordning för hantering av den rådande flyktingsituationen Regeringen har gett Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i uppdrag att på nationell nivå samordna hanteringen av den rådande flyktingsituationen när det gäller statliga myndigheter, kommuner, landsting, frivilligorganisationer, trossamfund och privata aktörer. Åtgärder med anledning av den kraftiga ökningen av antal ensamkommande barn och unga Den kraftiga ökningen av antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige är en starkt bidragande orsak till att allt fler barn och unga behöver placeras utanför hemmet. Migrationsverkets prognoser pekar på att antalet ensamkommande barn som söker asyl inte kommer att avta. Regeringen har därför gett i uppdrag åt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att stärka kapaciteten i myndighetens verksamhet för att tillståndsprövningen av hem för vård eller boende, HVB, ska ske så snabbt och effektivt som möjligt. Regeringen föreslår att ytterligare en placeringsform stödboende införs. Stödboendet ska avse barn och unga mellan år, och boendet ska kombineras med ett individuellt anpassat stöd till den enskilde. 8 Kvalitetsredovisning 2015

11 Socialnämnden ska ha ett övergripande ansvar för barn och unga som placeras i ett stödboende på motsvarande sätt som gäller barn och unga som placeras i familjehem och hem för vård eller boende. Inriktningen är att även stödboenden ska kräva tillstånd från IVO. De nya bestämmelserna bedöms kunna träda i kraft 1 januari Statens institutionsstyrelse ska senast den 1 januari 2016 utreda förutsättningarna för platser i stödboende och HVB-hem för barn och unga i åldern år. Socialstyrelsen ska senast den 1 april 2016 se över föreskrifter och allmänna råd om HVB-hem. 2 Ny patientlag 1 januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bland annat utvidgas den nuvarande informationsplikten gentemot patienten. Det införs bestämmelser om barns inflytande över sin vård och patienten ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Den syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. Arbetet genomförs i etapper under åren Strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT, för perioden syftar till att underlätta statens styrning av stödet på området. Till den kopplas årliga åtgärdsprogram. Exempelvis påbörjas en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks- och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. Satsningen innebär bland annat att föräldraskap och barns behov behöver uppmärksammas mer systematiskt i missbruksvården. Strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken under åren är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp. I strategin aviserar Kvalitetsredovisning

12 2 regeringen ett antal nya initiativ inom transportpolitiken och socialpolitiken, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning. PRIO handlingsplan mot psykisk ohälsa Både regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram långsiktiga handlingsplaner mot psykisk ohälsa. Regeringen har presenterat arbetets inriktning i handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa I handlingsplanerna prioriteras dels barn och unga som ligger i farozonen för att drabbas av psykisk ohälsa, dels personer som redan har svåra psykiatriska problem. Utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna ska stärkas och inkluderar god tillgänglighet, bättre samordnade vård- och stödinsatser, jämförelser av resultat och innovativt utnyttjande av teknik. Strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Regeringen har tagit fram en nationell strategi för föräldrastöd för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har antagit: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt de frågorna samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga självmord Regeringens insatser för färre självmord, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri, händelseanalys vid självmord i eller i anslutning till hälso- och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion. 10 Kvalitetsredovisning 2015

13 Kvalitetsredovisning

14 2 2.2 KOMMUNENS ANSVAR, MÅL OCH VÄRDERINGAR Mänskliga rättigheter Sverige har undertecknat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar för att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Det innebär bland annat att man erkänner följande punkter: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle. Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor. Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bland annat krav på likabehandling och ickediskriminering. Ansvar Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen 12 Kvalitetsredovisning 2015

15 Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde individen befinner sig när hjälpbehovet uppstår, som har det yttersta ansvaret för att denne får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän som till exempel landstinget eller kriminalvården, kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. För att kommunens invånare ska få det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas. Exempel på det kan vara att ta reda på vilka hjälpbehov som finns genom uppsökande verksamhet, informera om vilken service kommunen kan erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter. Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd ska ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. 2 Kvalitetsredovisning

16 HÄR SKER MÖTEN FÖR LIVET. VI VILL ATT ALLA MEDBORGARE GES MÖJLIGHET ATT LEVA, VÄXA OCH UTVECKLAS. VÅRT ENGAGEMANG BYGGER VI PÅ KUNSKAP, ARBETSGLÄDJE OCH STOLTHET. TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD 14 Kvalitetsredovisning 2015

17 Solklar vision och värdegrund i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad , ligger till grund för kommunens planering och handlar om att bygga både en bättre och större stad. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i vårt utvecklingsarbete. Karlstad ska vara: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden samt en kommun i gott skick. Värdegrunden är gemensam i kommunens alla verksamheter och bidrar till att stärka koncernen Karlstads kommun. Så här sammanfattas våra värderingar: Vi är till för Karlstadsborna. Vi når goda resultat. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang. Vi är en kommun i gott skick. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. 2 Arbetsmarknads- och socialnämndens vision är: Omtanke om alla tryggare för alla! Verksamhetsidén lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som styr arbetet mot visionen och sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Till den strategiska planen kopplas de tre hållbarhetsstrategierna: Tillväxtstrategin Folkhälsostrategin Miljö- och klimatstrategin. Kvalitetsredovisning

18 2 I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål och delmål. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om strategisk plan med prioriterade målområden och mål. Följande mål gäller för mandatperioden Hösten 2015 beslutade arbetsmarknads- och socialnämnden om mål för nämnden för mandatperioden. De redovisas nedan under målområdena En stad för alla och Arbetsgivarperspektiv. Mål det externa perspektivet Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Tillväxt Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Attraktiv stad Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. Besöksnäringen ska utvecklas. 16 Kvalitetsredovisning 2015

19 Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden 2 Utbildning och kunskap Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete. Nämndmål Stärk samverkan med externa samverkanspartners. Öka andelen som efter avslutad etableringsfas når egen försörjning inom två år. Sprid kunskaper om förutsättningar för socialt företagande i syfte att fler sociala kooperativ ska starta. Öka andelen som går till egen försörjning till 25 procent. Stärk förebyggande och tidiga insatser till familjer i syfte att fler barn ska få goda uppväxtvillkor. Kvalitetsredovisning

20 2 Öka integrationen för grupper som riskerar att marginaliseras. Påverka attityder kring alkohol och droger i syfte att minska överkonsumtion och missbruk. Arbeta för att minska förekomsten av våld i nära relationer. Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Den goda gröna staden Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska minska med 25 procent mellan åren 2008 och Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon och luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Mål det interna perspektivet Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka. 18 Kvalitetsredovisning 2015

21 Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv 2 Vårda tillgångar Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Kvalitet Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet som ständigt förbättras. Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Kvalitet Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Bra ledarskap och medarbetarskap. Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent. Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka. Nämndmål Arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsplats. Kvalitetsredovisning

22 2 2.3 KONTROLL OCH TILLSYN Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Från och med 1 juni 2015 kan barn och unga ringa IVO:s Barn- och ungdomslinje för att fråga om sina rättigheter och berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten eller hälso- och sjukvården Beslut som inte verkställts inom tre månader eller skälig tid Arbetsmarknads- och socialnämnden har skyldighet att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg om de gynnande beslut om bistånd som inte verkställs inom tre månader rapporterade nämnden 169 beslut. Av dessa avsåg 83 beslut boende och 86 kontaktperson eller kontaktfamilj. Beslut som inte har verkställts inom tre månader Kontaktperson/kontaktfamilj Behandlingshem Bostad med särskild service SoL 5, Bostad individ- och familjeomsorg Dagverksamhet Boendestöd Summa För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tiotusen kronor och högst en miljon kronor. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen dömdes 2015 att betala kronor i sanktionsavgifter som avsåg ett beslut om kontaktfamilj, ett om kontaktperson och ett om bostad med särskild service. IVO:s beslut i samband med individ- och verksamhetstillsyn Inspektionen för vård och omsorg beslutar under året i elva tillsynsärenden efter enskilda klagomål. Fem ärenden avslutas utan åtgärd medan IVO påtalar brister och ställer krav på åtgärder i tre ärenden som rör 20 Kvalitetsredovisning 2015

23 handläggning av barnavårdsärende och ett ärende som rör ansökan om behandlingshem och bostad. Två ärenden som rör klagomål om handläggning av barnavårdsärende hanteras inom ramen för den verksamhetstillsyn som redovisas nedan. Inspektionen för vård och omsorg har gjort en föranmäld inspektion för att granska om handläggningen rörande barn och unga sker i enlighet med gällande lagstiftning. IVO konstaterar brister och förbättringsområden och ställer krav på nämnden att säkerställa att: Beslut att inleda eller inte inleda utredning fattas senast, om synnerliga skäl inte finns, inom 14 dagar efter det att anmälan kommit in. Utredningar bedrivs skyndsamt. Vårdnadshavare genast underrättas om att en utredning inletts. Dokumentationen utvisar beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Nämnden ska redovisa åtgärder för att komma tillrätta med konstaterade brister. 2 Under året gjorde IVO en tillsyn av socialtjänstens missbruksvård i samtliga kommuner i Värmland. I tillsynen granskades planering och uppföljning för två typer av behovsprövade frivilliga insatser, öppenvård och institutionsvård. Tillsynen resulterade i att IVO riktade krav på åtgärder mot fjorton av de sexton socialnämnderna. För Karlstad redovisades följande brister med krav på åtgärder där nämnden ska säkerställa att: Planering och uppföljning av insatser för vuxna missbrukare sker och att det dokumenteras. Utföraren delges uppdraget för insatsen. Bedömningar av den enskildes behov görs och dokumenteras. Nämnden har redovisat åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. IVO bedömer åtgärderna som relevanta och avslutar ärendet. I en särskild rapport som berör socialtjänstens planering och uppföljning av vård för vuxna med missbruksproblem i Värmlands län belyser IVO de risker som kom fram i tillsynen vad gäller människors möjlighet att få stöd, vård och behandling av socialtjänsten som de har behov av och rätt till. IVO har genomfört en inspektion av hur kommunen fullgör sin egenkontroll i den mening som avses i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsar- Kvalitetsredovisning

24 2 bete. Tillsynen har genomförts hos de nämnder som ansvarar för områdena barn och familj, ekonomiskt bistånd, vuxen/missbruk, funktionshinder och äldre, det vill säga arbetsmarknads- och socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. IVO konstaterar att nämnderna fullgör sina skyldigheter att utöva egenkontroll inom ramen för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsen ska inspektera hem för vård eller boende, HVB, som tar emot unga två gånger per år. Minst en av inspektionerna ska vara oanmäld genomförs följande tillsyn vid förvaltningens boenden för ensamkommande unga: Vid Atlas boende med sex platser och Orion, hem för vård eller boende med 24 platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd, samt Sirius boende, med tre platser för asylsökande ungdomar, inriktas tillsynen vid första tillfället huvudsakligen på att granska om det har gjorts någon kontroll av Polismyndighetens misstanke- och belastningsregister innan personal har anställts. Vid tillsynen granskas också om verksamheten förändrats med avseende på målgrupp (ålder, kön och antal), föreståndare och lokaler. Inspektionen för vård och omsorg konstaterar när det gäller de tre boendena att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Vid inskrivningstillfället saknas inskrivningsbeslut för ungdomar som är placerade på Orion vilket IVO bedömer vara en brist och nämnden ska redovisa vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med bristerna. Inskrivningsbeslut saknas även för ungdomar som är placerade på Atlas. IVO erinrar om att nämnden i samband med inskrivningar ska göra en matchning för att kunna avgöra om verksamheten är lämplig och kan ge ungdomen den vård som denne behöver. IVO erinrar också om att när nämnden delegerar åt annan person än föreståndaren att fatta beslut om in- och utskrivningar i verksamheten, ska den förändringen anmälas till IVO. Tillsynen vid andra tillfället är oanmäld och på grund av att antalet inskrivna barn hade förändrats valde IVO att granska om förändringarna medfört brister i verksamheten avseende säkerhet och kvalitet. Samtalen med inskrivna ungdomar har utgått från deras känsla av trygghet. När det gäller Atlas och Orion bedömer IVO att verksamheten vid inspektionstillfället uppfyller kraven på säkerhet. IVO bedömer dock att verksamheten, i det läge som råder med stort inflöde av nya ungdomar som nämnden inte äger kontroll över, inte kan tillhandahålla stöd och omsorg av samma goda kvalitet som tidigare och betonar ansvaret att följa upp och bedöma det enskilda barnets behov för att se till att det får en trygg och säker vård. 22 Kvalitetsredovisning 2015

25 Vid Sirius var situationen vid inspektionen mycket ansträngd på grund av ökningen av antalet ensamkommande barn. Personalens uppfattning var att de för längesedan passerat gränsen för att kunna garantera de inskrivna ungdomarna en trygg och säker vård. Vid uppföljande samtal med ansvariga för boendet framkommer att åtgärder vidtagits för att lösa situationen. Utöver anställning av mer personal har det fattats beslut om hur många ungdomar varje boende kan ta emot. Personalen kan i större utsträckning arbeta utifrån den modell som varit en framgångsfaktor i verksamheten tidigare och som inneburit att personalen arbetar utifrån den enskilda ungdomens specifika behov i ständig dialog med honom eller henne. IVO vill erinra om att den som förestår verksamheten ska ansvara för att arbetet organiseras så att den enskilde tillförsäkras boende och vård som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet Rätt att överklaga beslut Den som är kommunmedlem och har fyllt 18 år har rätt att begära laglighetsprövning av nämndens beslut. Det regleras i kommunallagen. De beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär regleras i socialtjänstlagen. Om ett beslut som kan överklagas med förvaltningsbesvär helt eller delvis går emot den enskildes ansökan ska en skriftlig överklagandehänvisning alltid lämnas. Under 2015 togs beslut om avslag av ekonomiskt bistånd. 63 domar efter överklagning har meddelats kommunen. Karlstads kommuns beslut har ändrats av överklagningsinstansen i nio fall. Inga domar har meddelats när det gäller missbruksvården och socialpsykiatrin. Barn-, ungdoms- och familjevård saknar statistiska uppgifter. Kvalitetsredovisning

26 24 Kvalitetsredovisning 2015

27 3

28 3. KRAV PÅ GOD KVALITET 3 Kapitlet sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. 3.1 KVALITETSARBETE I DET NATIONELLA PERSPEKTIVET Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Utifrån gällande lagar och förordningar utfärdar Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifterna är bindande regler för arbetsmarknads- och socialnämnden medan de allmänna råden innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Begreppet kvalitet Begreppet kvalitet definieras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) på följande sätt: Att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 26 Kvalitetsredovisning 2015

29 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) trädde i kraft 1 januari 2012 och ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt socialtjänstlagen. Kommunernas ansvar skärps Kommunernas ansvar skärps när det gäller att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Från och med 1 oktober 2015 träder föreskrifter i kraft som innebär att socialnämnden utan dröjsmål måste starta en utredning. Syftet med regeln är att få kommunerna att starta utredningar i stället för att stanna vid en förhandsbedömning. En förhandsbedömning är en bedömning av om utredning ska inledas eller inte utifrån ett begränsat underlag. Socialnämnden i kommunen ska också, enligt de nya föreskrifterna, bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. 3 Nationella riktlinjer Socialstyrelsens nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De nya riktlinjerna från 2015 om vård och stöd vid missbruk och beroende innehåller rekommendationer om bedömningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, psykosociala stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och behandling av ungdomar. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni innefattar rekommendationer inom områdena tidiga åtgärder, delaktighet, utbildning, psykologisk behandling, kognitiv/social träning, arbete, boende och samordning. Kvalitetsområden och indikatorer för uppföljning och utveckling av verksamhet Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har fastställt sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig. De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: Kvalitetsredovisning

30 3 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, innebär att om den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. 3. Trygghet och säkerhet, innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 4. Kunskapsbaserad verksamhet, innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas tillvara. 5. Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 6. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Nationell ehälsa en strategi Nationell ehälsa-strategin har som mål att genom nationella överenskommelser och krav skapa förutsättningar för tillgänglig och säker digital informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsens arbete med Nationell informationsstruktur, NI, är en del av strategin. Syftet med NI är att lägga grunden till en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Snomed CT, Systemized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms, är ett internationellt medicinskt begreppssystem som är utvecklat för att användas i elektroniska informationssystem. Snomed CT ingår tillsammans med de hälsorelaterade klassifikationerna och Socialstyrelsens termbank i det nationella fackspråket för vård och omsorg publicerade Socialstyrelsen också Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter, KSI. KSI ska på ett enhetligt och jämförbart sätt benämna och beskriva de insatser och aktiviteter inom socialtjänsten som utförs enligt bland annat socialtjänstlagen. 28 Kvalitetsredovisning 2015

31 Grundkrav PRIO 2015 handlingsplan mot psykisk ohälsa Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet fortsätter satsningen om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. I länet ska det finnas samverkansöverenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelserna och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya handlingsplaner ska ha upprättats för att utveckla samverkan under De nya planerna ska innehålla strategier för hur patienters, brukares och anhörigas delaktighet kan utvecklas individuellt och på organisationsnivå. Organisationer som företräder patienter, brukare och anhöriga ska ha lämnat synpunkter på överenskommelser som ingåtts under 2015 och på handlingsplanerna. När det gäller webbaserad information till barn och unga ska landstingen och kommunerna i länet tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande där det beskrivs var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för vård, stöd och hjälp. Informationen ska grunda sig i en beslutad ansvarsfördelning som beslutats av huvudmännen. Under 2015 ska kommuner och landsting ha gjort en egen kvalitetskontroll av sina hemsidor. 3 Inspektionen för vård och omsorg årlig tillsynsrapport Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska regelbundet analysera och återföra de viktigaste iakttagelserna från tillsynsarbetet. Det sker bland annat i tillsynsrapporten som överlämnas till regeringen den 1 mars varje år. De brister som återkommer inom flera områden i 2014 års rapport och som IVO bedömer som viktiga ur patientens och brukarens perspektiv, är personal- och kompetensrelaterade samt brister i samverkan. När det gäller bristerna i samverkan lyfter IVO fram bristande kommunikation mellan aktörer och oklara ansvarsförhållanden. Brister i kommunikation och informationsöverföring har sin grund i bristande dokumentation som kan vara ett resultat av både under- och överdokumentation. IVO kommer att utveckla återföringen så att tillsynens iakttagelser bidrar till lärande och stödjer en bättre samordnad vård och omsorg. Kvalitetsredovisning

32 3 3.2 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa upp och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen för öppna jämförelser är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten bygger på enkäter till kommunerna, granskning av kommunernas webbplatser och registerdata. Öppna jämförelser har publicerats för följande områden 2015: Ekonomiskt bistånd Social barn- och ungdomsvård samt utbildningsresultat Missbruks- och beroendevården Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd till brottsoffer Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och ge enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder med försörjningsproblem. Att befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd varierar beror bland annat på den rådande situationen på arbetsmarknaden och på konjunkturen i samhället i stort. Bakgrundsmåtten har tagits fram för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner. Omfattningen av biståndsmottagandet styrs till stor del av faktorer som är svåra att påverka inom ramen för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Bakgrundsmåtten belyser de olika socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna, exempelvis invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå, vilket delvis kan förklara utfallet. Kostnadsmåtten belyser kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunerna. Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och riket anger den procentuella andelen kommuner som besvarat frågan med ja. 30 Kvalitetsredovisning 2015

33 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2015 Karlstad Värmland Riket Indikatorer Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd (eb) Andel av befolkningen år med eb 7,6 % 9,6 % 7,7 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med eb 7,2 % 7,7 % 7,3 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med långvarigt eb 2,1 % 2,0 % 2,7 % Andel av befolkningen med eb 4,6 % 4,6 % 4,4 % Andel vuxna som fått eb månader under året (Långvarigt) 32,9 % 29,4 % 36,4 % Andel vuxna som fått eb minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll 19,9 % 17,6 % 23,8 % högst två månader i rad. (Mycket långvarigt) Bakgrundsmått Andel invånare år med låg inkomst 21 % 23,6 % 20,3 % Andel arbetslösa invånare år 12,4 % 12,8 % 11,6 % Andel arbetslösa invånare år utan ersättning 3,7 % 3,5 % 3,9 % Andel svenskfödda invånare år med låg utbildningsnivå 6,3 % 9,2 % 9,1 % Andel utrikesfödda invånare som vistats 0 5 år i landet efter att uppehållstillstånd beviljades 3,1 % 4,1 % 5,4 % Andel utrikesfödda invånare som vistats 6 10 år i landet efter att uppehållstillstånd beviljades 2,7 % 2,6 % 4,0 % Andel unga vuxna år av invånare år 18,3 % 15,9 % 15,3 % Försörjningshinder Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a. arbetslöshet 48,5 % 50,4 % 48,5 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a. ohälsa 12,0 % 12,8 % 14,3 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder p.g.a sociala skäl 18,1 % 10,6 % 10,8 % 3 Kvalitetsredovisning

34 3 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2015 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2015 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med: Barn och ungdomsvården? Ja 64,3 % 54,3 % Vuxenvården? Ja 85,7 % 67,1 % Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare? Ja 50,0 % 66,1 % Extern samverkan Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2015 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för samverkan i enskilda ärenden med följande aktörer: Arbetsförmedlingen? Ja 50,0 % 42,8 % Försäkringskassan? Ja 21,4 % 31,3 % Primärvården? Ja 50,0 % 33,9 % Öppenpsykiatrin? Ja 50,0 % 36,2 % Använder ni systematiskt en strukturerad utredningsmall för samtliga sökande Ja 71,4 % 73,0 % av ekonomiskt bistånd, som har ett barnperspektiv? Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Hur stor andel socialsekreterare som den 1 april 2015 är anställda för arbete med ekonomiskt bistånd har socionomexamen? Kommentar: Korrekt uppgift ska vara att 84,6 % av socialsekreterarna i Karlstad har socionomexamen. 15,4 % 52,5 % 84,7 % Andelen som arbetat mer än två år i yrket? 74,4 % 73,3 % 66,3 % Kompetensutveckling Har alla handläggare som nyanställts under perioden 1 april april 2015 fått Ja 100 % 92,4 % en strukturerad inskolningsperiod? Har ni en samlad plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens Ja 50 % 43,8 % uppdrag kring ekonomiskt bistånd? Har alla handläggare som varit anställda minst ett år en individuell kompetensutvecklingsplan? Ja 64,3 % 64,1 % Hur många timmar per vecka har handläggarna tillgång till direkt handläggarstöd? 2,8 2,1 2,0 Systematisk uppföljning Har ni under perioden 1 april april 2015 använt en eller flera standardiserade bedömningsmetoder? Ja 64,3 % 54,9 % 32 Kvalitetsredovisning 2015

35 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2015 Karlstad Värmland Riket Har ni under perioden 1 april april 2015: Följt upp resultatet på individnivå? Ja 85,7 % 81,6 % Sammanställt och analyserat individdata i syfte att utveckla verksamheten på gruppnivå? Nej 7,1 % 24,0 % Har ni ett IT-system som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter Ja 92,9 % 80,6 % som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsutveckling? Självbestämmande och integritet Har ni som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet under de senaste 24 månaderna Ja 64,3 % 47,7 % genomfört en undersökning av klienternas uppfattning om verksamheten för ekonomiskt bistånd och sedan använt resultatet för att utveckla verksamheten? Genomförandeplaner Upprättar ni alltid en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader från första kontakt? Nej 35,7 % 51 % Undertecknas genomförandeplanen alltid av den enskilde? Nej 28,6 % 39,8 % Följer ni alltid upp genomförandeplanen tillsammans med den enskilde minst var tredje månad och dokumenterar detta? Ja 35,7 % 35,9 % Tillgänglighet Tillgång till insatser Genomsnittlig väntetid för ett nybesök som inte är av akut karaktär, nödprövning? Procentsatserna anger andelen kommuner som tar emot nybesök inom 14 dagar. inom 8 14 dgr 93 % 91,8 % Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till samtliga unga vuxna (18 24 år) som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Ja 57,1 % 57,2 % Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till personer äldre än 24 år som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Nej 64,3 % 56,6 % Kan kommunen inom ramen för verksamheten med ekonomiskt bistånd erbjuda biståndshushåll enklare hushållsekonomisk rådgivning? Ja 78,6 % 64,8 % Bemanning Genomsnittligt antal ärenden per månad per handläggare 33,9 36,5 34 Trygghet och säkerhet Trygg och säker ärendehantering Hade kommunen den 1 april 2015 en aktuell rutin: När barn misstänks fara illa Ja 64,3 % 55,6 % Vid våld i nära relationer Ja 57,1 % 55,3 % Vid skyddade personuppgifter Ja 35,7 % 31,9 % 3 Kvalitetsredovisning

36 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2015 Karlstad Värmland Riket 3 För att förebygga avhysningar av barnfamiljer Ja 42,9 % 36,8 % Klagomålshantering Ja 57,1 % 46,7 % Följsamhet till lagstiftningen Verksamheten har tillgång till juridisk kompetens Ja 71,4 % 71,4 % Inom verksamheten sker löpande genomgångar av nya rättsfall och JO-beslut med samtliga handläggare? Ja 35,7 % 65,8 % Andel beslut som efter överklagan ändrats av förvaltningsrätten 9,3 % 15,7 % 9,5 % Social barn- och ungdomsvård samt utbildningsresultat Kommunerna arbetar med att förbättra förutsättningarna för god kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. En rättsäker handläggning och att barnets behov sätts i centrum är viktiga grundförutsättningar för god kvalitet. En annan viktig utgångspunkt för att möta barnets behov är att det finns en strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och dess samverkansaktörer. Att handläggare som utreder barns behov har rätt kompetens är betydelsefullt för kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare är uppföljning av resultatet av insatser på verksamhetsnivå en central del av det systematiska kvalitetsarbetet som ska främja en fortsatt utveckling av verksamheten. Procentsatsen anger den andel kommuner som besvarat frågorna med ja, om bortfallet överstiger 20 procent görs ingen redovisning. Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2015 Karlstad Värmland Riket Bakgrundsuppgifter Andel 0 20 år i befolkningen 31 december % 22 % 24% Antal barn i befolkningen 31 december 2013 per handläggare (årsarbetare) Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ,4 % 2,1 % 2,8 % Andel barn och unga med familjehemsvård 1 november % 59 % 60 % Självbestämmande och integritet Brukarnas uppfattning om versamheten Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla öppenvården Ja 36 % 32 % Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla familjehemmen Ja 29 % 14 % Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla hem för vård eller boende Nej 14 % 13 % 34 Kvalitetsredovisning 2015

37 Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2015 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med verksamheten: Ekonomiskt bistånd Ja 64 % 61 % Missbruk Ja 79 % 65 % Socialpsykiatrin Nej 43 % 43 % Våld i nära relationer Ja 79 % 80 % LSS/barn Ja 36 % 43 % LSS/vuxna Nej 36 % 35 % Familjerätt Nej 79 % 69 % Extern samverkan i enskilda ärenden hälsa Aktuell överenskommelse om samverkan med: Tandvård Ja 50 % 34 % Mödravård Nej 50 % 53 % Barnhälsovård Ja 64 % 63 % Primärvård Ja 50 % 61 % Barn- och ungdomspsykiatri Ja 57 % 74 % Barn- och ungdomsmedicin Nej 14 % 56 % Barn- och ungdomshabilitering Nej 14 % 55 % Extern samverkan i enskilda ärenden utbildning Aktuell överenskommelse om samverkan med: Förskola Ja 79 % 72 % Skola Ja 79 % 72 % Extern samverkan i enskilda ärenden kriminalitet Aktuell överenskommelse om samverkan med: Polis Ja 57 % 50 % Kriminalvården Nej 7 % 6 % Extern samverkan i enskilda ärenden migration Aktuell överenskommelse om samverkan med: Migrationsverket Ja 14 % 17 % 3 Kvalitetsredovisning