INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING 2012

Transkript

1 INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING Kvalitetsredovisning Inledning Kvalitetsredovisningens roll och innehåll Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna Nationell påverkan Kommunens ansvar, mål och värderingar Kontroll och tillsyn Krav på god kvalitet Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Öppna jämförelser Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen Kommunövergripande mål Antal förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld samt att Karlstads kommun ska bedriva ett aktivt hbtq arbete Arbetsmarknads- och socialförvaltningens verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Boutredning Budget- och skuldrådgivning Barn, ungdom och familjevård Stöd till brottsoffer Familjerätt Familjerådgivning Missbruksvård Socialpsykiatri Flyktingmottagning Tolkservice Alkohol, öl och tobak - tillstånd och tillsyn Patientsäkerhetsberättelse Utvärdering Fortsatt kvalitetsarbete Korta fakta 2012 Det bor invånare i kommunen 1 november. Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget på 472 mkr utgör 11,9 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet årsarbetare i förvaltningen 581 (28 procent är män). Kostnad för försörjningsstöd och introduktionsersättning uppgår till 102 mkr.

2 2 1. Kvalitetsredovisning 1.1 Inledning Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten utarbetar förvaltningen årligen en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads- och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2012, den sjätte i ordningen, presenteras härmed. Under året redovisas öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård samt stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessutom redovisas för första gången öppna jämförelser om brottsoffer samt hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Öppna jämförelser, som tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges kommuner och landsting SKL, ska bidra till bättre verksamhet och resultat. En sammanställning redovisas i kapitel 3 Krav på god kvalitet. Från och med 2012 tar koncernen Karlstads kommun ett samlat grepp om arbetet med kund- och brukarundersökningar. Enligt de koncernövergripande intentionerna ska brukarundersökningarna bland annat tjäna som underlag för utvecklingsarbetet och ge Karlstadborna information om kvalitén i verksamheterna. Mer om undersökningen går att läsa i kapitel 3 under rubriken Kvalitetsarbete på arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för Kvalitetsredovisningens roll och innehåll Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av nämndens verksamhet, ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten samt vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Kvalitetsredovisningen anpassas i enlighet med detta. Inledningsvis lämnas en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, nationell påverkan, Socialstyrelsens roll vid kontroll och tillsyn samt de granskningar som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående utvecklingsarbetet avseende kvalitetsfrågor på nationell och lokal nivå. Arbetet med de mål och åtaganden som anges i den strategiska planen följs upp och redovisas i ett kapitel. En översiktlig beskrivning av det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde utifrån kommunens reglemente och gällande lagstiftning presenteras. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar samt några av planerna för det framtida arbetet avslutar redovisningen.

3 3 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv samt socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa samt begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Socialtjänstlagen Som en följd av att Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke (tvångsvård) regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare (LVM) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 2.1 Nationell påverkan Framtidskommission Regeringen har tillsatt en framtidskommission som ges i uppdrag att presentera en rapport som ska identifiera de samhällsutmaningar Sverige står inför samt presentera strategier för att möta dess utmaningar. Till grund för kommissionens arbete ligger bland annat fyra fördjupningar som sker i form av framtidsutredningar för: 1. vår demografiska utveckling, 2. integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet, 3. hållbar tillväxt, 4. rättvisa och sammanhållning. Nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet Regeringen har beslutat utse ett nationellt råd för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet. Bakgrunden är de växande krav som medborgare och företag ställer på offentlig förvaltning till följd av förändringar i omvärlden, som ny teknologi, globalisering och avregleringar. Rådet ska stödja och stimulera innovations- och förbättringsarbete i offentlig verksamhet som kan resultera i betydande förbättringar för medborgare och företag.

4 4 Myndigheten för vårdanalys ska stärka patienternas och medborgarnas ställning Från och med 2011 har Sverige en ny myndighet som ska granska såväl offentligt som privat finansierad hälso- och sjukvård, inklusive tandvård samt vissa områden inom socialtjänsten. Det gäller områden som ligger i gränssnittet mellan vård och omsorg, till exempel missbruksområdet eller kommunens vård och omsorg av äldre. Ett mål för Myndigheten för vårdanalys är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande. I de två första rapporterna från Vårdanalys 2012 granskas patientnöjdheten i svensk primärvård samt effekterna av valfrihet i hälso- och sjukvården. Samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken År 2010 antog regeringen en samlad strategi för alkohol- narkotika-, dopnings och tobakspolitiken (ANDT). Den samlade strategin för perioden syftar till att underlätta statens styrning av stödet på området. Till den kopplas årliga åtgärdsprogram. Exempelvis initieras en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks- och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. I det ligger bland annat att föräldraskap och barns behov behöver uppmärksammas mer systematiskt i missbruksvården. Det övergripande målet för ANDT-politiken är: ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Regeringens strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, får uppdrag att ansvara för uppföljningen av strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. I denna strategi aviserar regeringen ett antal nya initiativ inom transportpolitiken och socialpolitiken, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning. Stärkt skydd för barn och unga från 1 januari 2013 Genom ändringar i främst socialtjänstlagen från den 1 januari 2013 stärks skyddet för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom bland annat: o tydligare anmälningsskyldighet, o regelbundna besök efter behov och barnets önskemål av en särskilt utsedd socialsekreterare, o klargörande av socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet och förebyggande arbete, o o utbildning och stöd till familjehemmen, barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser. Förslag till ökad jobbstimulans från 1 juli 2013 Förslaget till ökad jobbstimulans i budgetpropositionen innebär att den som fått försörjningsstöd under 6 månader och har arbetsinkomster endast behöver räkna in 75 % av inkomsten när man ansöker om försörjningsstöd. Det särskilda beräkningssättet ska därefter gälla i 2 år. Regeringen avser att komma med ett förslag till riksdagen under våren 2013 och de nya reglerna ska träda i kraft 1 juli Förslag till höjd gräns för ungdomars arbetsinkomster i familjer med ekonomiskt bistånd från 1 juli 2013 För att stimulera skolungdomars arbete vid sidan av studierna har regeringen för avsikt att föreslå en höjning av denna inkomstgräns från kronor efter skatt till kronor (ett prisbasbelopp). Förslaget är tänkt att lämnas till riksdagen under våren 2013 för att träda i kraft 1 juli Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap I betänkandet Föräldrastöd en vinst för alla, nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap SOU 2008:131 läggs förslag till en långsiktig nationell strategi för generellt föräldrastöd. Stödet ska erbjudas alla föräldrar som så önskar, från graviditeten till dess barnen är 18 år. Stödet bygger dels på befintliga strukturer och samverkan mellan de aktörer som vanligtvis har barn och föräldrar som målgrupp, ideella organisationer, MVC, BVC,

5 5 familjerådgivning, skola, förskola inklusive öppen förskola, skola, socialtjänst, bostadsbolag, polis, näringsliv, och dels på insatser på regional och nationell nivå. Arbete med att stärka barnets rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting SKL träffade 2010 en överenskommelse om att stärka arbetet med barnets rättigheter i verksamheter inom kommuner landsting och regioner. Utgångspunkt för insatserna är FN:s konvention om barnets rättigheter. En handlingsplan presenteras 2011 och genomförandet av handlingsplanen avslutas 30 november Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har antagit: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Regeringen vidtar åtgärder för att förbättra det förebyggande arbetet, öka skyddet och stödet till personer som utsätts, höja kvaliteten och effektiviteten i rättsväsendet, utveckla insatser riktade till personer som utövar våld, öka samverkan mellan olika myndigheter och stärka kunskapsutvecklingen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar även homo-, bi-, eller transsexuella personer. Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. I sin extrema form kan kontrollen leda till hot om våld och våld, inklusive dödligt våld. Citatet är hämtat från Regeringens hemsida. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att detta ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Handlingsplanen omfattar fem insatsområden: ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt dessa frågor samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga självmord Regeringens insatser för färre självmord, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri, händelseanalys vid självmord i eller i anslutning till hälso- och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion presenteras två offentliga utredningar i frågan dels Första hjälpen i psykisk hälsa SOU 2010:31 dels Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten SOU 2010:45. När det gäller händelseanalyser vid självmord föreslår utredningen att dagens skyldighet för hälso- och sjukvården att göra händelseanalys vid självmord utmönstras från lex Maria-systemet och att en motsvarande skyldighet införs i en separat lag som utvidgas till att gälla även socialtjänsten. Under 2012 har inget ytterligare framkommit när det gäller förslagen. 2.2 Kommunens ansvar, mål och värderingar Mänskliga rättigheter Sverige har ratificerat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar för att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Detta innebär bland annat att man erkänner: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor.

6 6 Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bland annat krav på likabehandling och ickediskriminering. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde individen befinner sig när hjälpbehovet uppstår, som har det yttersta ansvaret för att denne får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän t ex landstinget eller kriminalvården kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det yttersta ansvaret att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. För att tillförsäkra kommunens invånare det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas som att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka hjälpbehov som finns, informera om vilken service kommunen har att erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter. Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd skall ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare (LVM) och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Solklar vision, värdegrund och verksamhetsidé i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad , ligger till grund för kommunens planering och handlar om att bygga både en bättre och större stad. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i vårt utvecklingsarbete. Karlstad ska vara: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden samt en kommun i gott skick. Värdegrunden är gemensam i kommunens alla verksamheter och bidrar till att stärka koncernen Karlstad kommun. Värderingarna sammanfattas: Vi är till för karlstadsborna, vi når goda resultat, vi genomför vårt uppdrag med engagemang, vi är en kommun i gott skick och vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Arbetsmarknads och socialnämndens vision är: Omtanke om alla tryggare för alla!

7 7 Verksamhetsidén lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Ny styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Kommunfullmäktige beslutade 2010 att kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som styr arbetet mot visionen och sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi- och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Till den strategiska planen kopplas också de tre hållbarhetsstrategierna Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt Miljö- och klimatstrategin. Dessa bygger på de tre begreppen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål och delmål som ett led i styrningen. De tidigare horisontella perspektiven är inarbetade i målen och de tillhörande indikatorerna som finns till de tre hållbarhetsstrategierna. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om strategisk plan och följande prioriterade målområden och mål. Efter en justering i juni 2012 gäller följande mål för mandatperioden Mål - externt perspektiv Tillväxt o Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. o Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år o Karlstad ska ha en av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. o Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. o Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Attraktiv stad o Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. o Karlstadborna trivs och är stolta över sin stad. o Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. o Besöksnäringen ska utvecklas. Utbildning och kunskap o Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. o Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. o Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad. o Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. o Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. En stad för alla o Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. o Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. o Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. o Karlstadsbornas förutsättningar för ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld ska öka. o Karlstads kommun ska bedriva ett synligt/aktivt hbtq-arbete. Den goda gröna staden o Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstads kommun som geografiskt område ska minska med 25 % mellan 2008 och o Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. o Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. o Vattnets kvalitet och förhållande vid och i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras.

8 8 o o Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Mål - internt perspektiv Finansiellt perspektiv o Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. o Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka. Vårda tillgångar o Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Styrsystem/kvalitetsarbete o Karlstad ska bli nominerad (som en av fem) till Sveriges kvalitetskommun senast o Den strategiska planen är det samlade styrdokumentet i kommunen. o Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas. o E-tjänster införs för merparten av kommunens verksamheter. Arbetsgivarperspektiv o Bra ledarskap och medarbetarskap. o Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent. o Karlstad ska vara en attraktiv arbetsgivare. o Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. o Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka. Arbetsmarknads- och socialnämndens åtaganden Med utgångspunkt bland annat från ovanstående har arbetsmarknads- och socialnämnden formulerat följande åtaganden för mandatperioden : oo Ingen ska sakna tak över huvudet när natten kommer. oo Nämnden ska ha tillgång till bostäder i tillräcklig omfattning och för olika behov. oo Nämndens verksamhet ska leda till arbete och/eller egen försörjning. oo Tidiga insatser för barn och unga i samverkan med andra aktörer för att trygga goda uppväxtvillkor. oo Nämnden ska arbeta förebyggande för att förhindra social problematik. oo Nämndens verksamhet ska samordnas utifrån en helhetssyn på individens problematik. oo Nämnden ska arbeta för att varje budgeterad krona används på ett optimalt sätt. 2.3 Kontroll och tillsyn Socialstyrelsen granskar Genom tillsyn granskar Socialstyrelsen om människor får de insatser som de har behov av och om vården och omsorgen följer lagarna. Tillsynsreformen som trädde i kraft den 1 januari 2010 innebar att länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fördes över till Socialstyrelsen och samordnades med tillsynen av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning, kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps, förmedla kunskap och erfarenheter som kommer fram genom tillsynen samt informera och ge råd till allmänheten. Socialstyrelsen har rätt att utfärda föreläggande för att avhjälpa sådana missförhållanden som har betydelse för enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till. Föreläggandet får förenas med vite. I vissa allvarliga fall kan tillsynsmyndigheten förbjuda fortsatt verksamhet.

9 9 Ny tillsynsmyndighet 1 juni 2013 Inspektionen för vård- och omsorg övertar tillsyns- och tillståndsverksamheten för hälso- och sjukvård och socialtjänst från Socialstyrelsen från 1 juni Sanktionsavgifter Arbetsmarknads- och socialnämnden har skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut om bistånd som inte har verkställts inom tre månader till Socialstyrelsen rapporterade nämnden 67 beslut som inte verkställts inom tre månader. 44 av ärendena avser boende. Beslut som inte har verkställts inom tre månader Kontaktperson/kontaktfamilj Behandlingshem Bostad m särskild service SoL 5, Bostad individ- och familjeomsorg Dagverksamhet Boendestöd Summa För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tiotusen och högst en miljon kronor. Förvaltningen betalade kronor i sanktionsavgifter 2012 avseende ett beslut om bistånd i form av kontaktperson som inte verkställts inom skälig tid. Socialstyrelsens beslut i samband med individ- och verksamhetstillsyn Socialstyrelsen gör under året tillsyn i nitton ärenden efter enskilda klagomål. Tolv ärenden avslutas utan åtgärd medan Socialstyrelsen i sex av ärendena påtalar brister och beslutar att nämnden ska vidta åtgärder för att förbättra handläggningen. Tillsynen avslutas efter att nämnden återrapporterat vidtagna åtgärder. I ett ärende riktas allvarlig kritik mot nämnden. Socialstyrelsen ska minst två gånger per år inspektera hem för vård eller boende HVB som tar emot unga genomförs följande tillsyn vid förvaltningens boenden för ensamkommande unga: Vid Atlas boende med 17 platser för ungdomar år med permanent uppehållstillstånd inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten planerar och följer upp vården samt barnens/ungdomarnas möjlighet att vara delaktiga. Ärendet avslutas med bedömningen att Då det vid tillsynen framkommit motstridiga uppgifter om ungdomars delaktighet, avser Socialstyrelsen att vid kommande tillsyner fortsätta följa upp ungdomars upplevelse av delaktighet och om delaktigheten går att följa i dokumentationen. Vi det andra tillfället inriktas tillsynen på hur verksamheten hanterar om någon incident skulle inträffa under den aktuella kvällen, samt huruvida verksamheten har rutiner enligt Lex Sarah. Ärendet avslutas med bedömningen att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. En tredje tillsyn inriktas huvudsakligen på hur verksamheten ser till att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Socialstyrelsen har utgått från nationellt framtagna kriterier i sin bedömning. Ärendet avslutas med bedömningen att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Vid Västby boende med 8 platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten ser till att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Ärendet avslutas med bedömningen att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället (oanmält) inriktas på den aktuella bemanningen samt huruvida verksamheten har rutiner enligt Lex Sarah och att personalen är informerad om dessa. Socialstyrelsens bedömning är att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser.

10 Vid Sirius boende med 3 platser för asylsökande ungdomar år inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten ser till att barn och unga får den hjälp de behöver och att de har det bra under tiden på HVB. Ärendet avslutas med bedömningen att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället (oanmält) inriktas på den aktuella bemanningen samt huruvida verksamheten har rutiner enligt Lex Sarah och att personalen är informerad om dessa. Socialstyrelsens bedömning är att verksamheten uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. 10

11 11 3. Krav på god kvalitet Denna del sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. 3.1 Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ- och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen Begreppet kvalitet Begreppet kvalitet definieras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Ledningssystem för kvalitet Från och med 1 januari 2012 träder Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet, SOSFS 2011:9, i kraft. Samtidigt upphävs Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11. Personalens kompetens Socialstyrelsen har preciserat kompetenskraven när det gäller handläggning av ärenden som rör barn och unga. I Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga framgår att personalen bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Den personal som saknar erfarenhet av arbete med handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga bör under en period av minst ett år få planerad introduktion, få planerat stöd samt successivt få ta ansvar för ärenden. Nationella riktlinjer Socialstyrelsen har utarbetat nationella riktlinjer för missbruksvården samt nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Det pågår ett arbete med att ta fram nationella riktlinjer inom barn- och ungdomsvården. Indikatorer Indikatorer ger en bild av vilken verksamhet som behöver utvecklas och gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommuner, enheter och landsting samt att följa utveckling över tid. Socialstyrelsen har publicerat indikatorer för verksamhetsområdena äldreomsorg och hemsjukvård, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård och stöd till personer med funktionsnedsättning. Fler indikatorer som beskriver verksamheternas resultat och effektivitet kommer att tas fram. Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen som han eller hon får. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter fastställer Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig.

12 12 De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade, det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet. 3. Trygghet och säkerhet, trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 4. Kunskapsbaserad verksamhet, vilket innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 5. Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 6. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. 3.2 Öppna jämförelser Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser som sker i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting SKL ska bidra till utvecklingen mot allt bättre verksamhet och resultat genom att: o o o Ge information som gör att ansvariga på lokal och nationell nivå kan fatta välgrundade beslut. Ge information som ger verksamhetsnära chefer och personal möjlighet att jämföra sin verksamhet med andra och ge underlag till att bedöma utvecklingsbehov inom den egna verksamheten. Ge biståndssökande, medborgare, ideella organisationer och samhället i övrigt insyn i hur verksamheten fungerar. Öppna jämförelser ger överblick men inga analyser. Jämförelserna utgör ett underlag för kommuners egen analys, uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten. Öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och tillförsäkra enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. Att befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd varierar beror bland annat på den rådande situationen på arbetsmarknaden och på konjunkturen i samhället i stort. För de indikatorer som mäter långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd är det önskvärt att andelstalet är så lågt som möjligt. De övriga indikatorerna som belyser omfattningen av biståndsmottagandet, såsom andelen biståndsmottagare i befolkningen, andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd, andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd och kostnaden per invånare måste däremot tillåtas variera över tid. Bakgrundsmåtten har tagits fram för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner. Omfattningen av biståndsmottagandet styrs till stor del av faktorer som är svåra att påverka inom ramen för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Bakgrundsmåtten belyser de olika socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna, exempelvis invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå, vilket delvis kan förklara utfallet. Kostnadsmåtten belyser kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunerna.

13 13 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2012 Karlstad 2010 Karlstad 2011* Indikatorer Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd (eb) kr kr kr Andel av befolkningen år med eb 7,4 % 7,2 % 8,1 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med eb 6,6 % 6,8 % 7,0 % Andel vuxna av befolkningen med eb 4,4 % 4,9 % 4,4 % Andel vuxna som fått eb månader (=långvarigt) under året 27,4 % 30,2 % 34,3 % Andel vuxna som fått eb minst 27 månader under en period av tre år med 14,8 % 17,4 % 21,3 % uppehåll högst två månader i rad (=mycket långvarigt) Bakgrundsmått eller faktorer som ökar risken för behov av ekonomiskt bistånd Andel invånare år med låg inkomst 20,3 % 20,7 % 20,3 % Andel arbetslösa invånare år 13,4 % 13,7 % 12,3% Andel arbetslösa invånare år utan ersättning 4,5 % 4,5 % 4,2 % Andel svenskfödda invånare år med låg utbildningsnivå 6,0 % 5,7 % 8,6 % Andel utrikes födda invånare som vistats 0 5 år i landet efter att 3,4 % 3,2 % 5,1 % uppehållstillstånd beviljades Andel utrikes födda invånare som vistats 6 10 år i landet efter att 2,0 % 2,2 % 2,8 % uppehållstillstånd beviljades Andel unga vuxna år av invånare år 18,8 % 18,8 % 15,7 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. arbetslöshet 50,0 % 50,8 % 46,6 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. ohälsa 11,2 % 12,1 % 13,1 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. sociala skäl 13,5 % 15,3 % 10,7 % Kostnadsmått 2011 Det ekonomiska biståndets andel av kommunens totala kostnader 2,6 % 2,7 % 2,6 % Kostnad per biståndsmånad för handläggning av EB, kr Andel personalkostnad av handläggningskostnad, procent - 76,0 72,9 Personalkostnad per biståndsmånad för ekonomiskt bistånd, kr Kostnad för arbetsbefrämjande insatser per vuxen biståndsmottagare, kr * Uppgifterna för Karlstad 2011 är skattningar som gjorts av förvaltningen eftersom redovisningen i öppna jämförelser grundas på statistik som inte är komplett för året. Riket

14 14 De flesta som har behov av ekonomiskt bistånd kan inte försörja sig på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Därför är det viktigt med en helhetssyn där socialtjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt hälso- och sjukvården samverkar för att enskilda biståndsmottagare ska få all den hjälp de behöver för att uppnå självförsörjning. Resultatet av öppna jämförelser visar dock att en formaliserad samverkan mellan verksamheter med ekonomiskt bistånd och övriga aktörer endast finns i liten utsträckning. Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och Riket anger den procentuella andelen kommuner som besvarat frågan med ja. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2012 Karlstad 2012 Värmland 2012 Riket 2012 Helhetssyn och samordning Intern samverkan Hade ni den 1 april 2012 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur ekonomiskt bistånd ska samverka i enskilda ärenden med: barn och ungdom? Nej 64,3 % 44,1 % missbruk? Nej 78,6 % 56,3 % arbetsmarknadsverksamhet? Nej 35,7 % 52,4 % Extern samverkan Hade ni den 1 april 2012 skriftliga rutiner för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd ska samarbeta i enskilda ärenden med personal inom nedanstående myndigheter: Arbetsförmedlingen? Nej 7,1 % 21,4 % Försäkringskassan? Nej 7,1 % 12,0 % Landstingsfinansierad primärvård? Nej 14,3 % 12,6 % Landstingsfinansierad öppenpsykiatri? Nej 14,3 % 11,7 % Kronofogdemyndigheten? Nej 0 2,6 % Använder ni alltid någon form av strukturerad Nej 35,7 % 63,4 % utredningsmall som stöd vid utredningen av den enskildes problem, resurser och behov av insatser? Kunskapsbaserad verksamhet Hur många timmar per vecka har handläggarna tillgång till 2,9 2,0 1,9 direkt handläggarstöd? Självbestämmande och integritet Har ni som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet under Nej 21,4 % 33,7 % de senaste 24 månaderna genomfört en undersökning av klienternas uppfattning om verksamheten för ekonomiskt bistånd och sedan använt resultatet för att utveckla verksamheten? Upprättar ni alltid en genomförandeplan tillsammans med Nej 57,1 % 53,4 % den enskilde inom 3 månader från första kontakt? Undertecknas genomförandeplanen alltid av den enskilde? Nej 35,7 % 51,1 % Följer ni alltid upp genomförandeplanen tillsammans med Nej 42,9 % 44,3 % den enskilde minst var tredje månad? Tillgänglig När sker i genomsnitt ett första personligt besök (nybesök) efter att en enskild tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd som inte är av akut karaktär (nödprövning)? Procentsatserna anger andelen kommuner som tar emot nybesök inom 14 dagar 8-14 dagar 100 % 91,6 %

15 15 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2012 Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till samtliga unga vuxna (18-24 år) som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Trygg och säker Hade ni den 1 april 2012 en skriftlig rutin för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd ska: gå tillväga för att aktualisera familjer för utredning vid er barn- och ungdomsenhet (eller motsvarande) om det uppstår misstanke om att enskilda barn far illa? samarbeta med handläggare inom övriga berörda enheter i ärenden som rör våld i nära relationer? Har ni inom verksamheten skriftliga rutiner för hur synpunkter och klagomål som tas emot från klienter och anhöriga ska dokumenteras och återkopplas? Används de för att utveckla verksamheten? Karlstad Värmland Riket Ja 71,4 % 65,0 % Nej 71,4 % 43 % Nej 71,4 % 62,5 % Nej 57,1 % 55,3 % Andel domar som ändrats av förvaltningsrätt 6,1 % 8,8 % 8,6 % Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2011, 2012 Tyngdpunkten i 2012 års öppna jämförelser är densamma som för tidigare mätningar, det vill säga socialtjänstens förutsättningar för att möta utsatta barns behov. Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och Riket anger den procentuella andel kommuner som besvarat frågorna med ja, om bortfallet överstiger 20 % görs ingen redovisning. Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården Karlstad 2011 Karlstad 2012 Värmland 2012 Riket 2012 Tillgänglighet i betydelsen social jourverksamhet Har nämnden socialjourverksamhet? Ja Ja - 62 % Helhetssyn och samordning Har ni den 1 nov 2011 en skriftlig överenskommelse om samverkan för insatser till barn och unga med: Utbildning - förskola/skola? Ja Ja - 74 % Hälsa - barn- o ungdomspsykiatri? Ja Ja - 57 % Hälsa - barnhälsovård? Ja Ja - 47 % Kriminalitet - polis? Nej Ja - 61 % Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk bedömning - Har nämnden Nej Ja - 59 % dokumenterade riktlinjer som stödjer användning av standardiserade bedömningsinstrument ( tex ADAD, SAVRY, SDQ) inom barn- och ungdomsvården? Har nämnden en samlad plan för familjehemmens Ja Ja - 31 % kompetensutveckling? Har nämnden en strategi för handläggarnas Delvis Delvis - 24 % kompetensutveckling som innefattar kontinuerlig handledning, fortbildning och vidareutbildning på högskolenivå? Andel anställda handläggare med socionomexamen 96 % 100 % - 86 % och minst ett års yrkeserfarenhet av socialt arbete Trygghet och säkerhet

16 16 Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården Handläggning - Används ett handläggnings- och dokumentationssystem som främjar helhetssyn och kontinuitet i myndighetsutövningen, ordinarie licens Barns behov i centrum BBIC? Handläggning - Har ni en klagomålshantering inom verksamheten? Säkerhet - Har ni dokumenterade rutiner för hantering av fel och brister inom verksamheten? Karlstad 2011 Karlstad 2012 Värmland 2012 Riket 2012 Ja Ja 50 % 61 % Ja Ja - 91 % Ja Ja - 74 % Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2012 Ett nytt frågeområde är kommunernas rutiner för trygghet och säkerhet för placerade barn. Nytt för i år är också bakgrundsmåttet "ekonomiskt utsatta barn" som anger andelen barn som lever i familjer med mindre än 60 procent av medianinkomsten. Måttet är tänkt att utgöra ett stöd i kommunernas analysarbete. Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2012 Karlstad 2012 Värmland 2012 Riket 2012 Bakgrundsuppgifter Andel individuellt behovsprövad öppenvård 67 % 62 % 61 % Andel familjehemsvård 84 % 80 % 77 % Barn- och ungdomsvårdens andel av kommunens 2,9 % 3,0 % 3,0 % totala kostnader Andel 0-20 år i befolkningen 23 % 23 % 24 % Andel barn 0-19 år i befolkningen som lever i 20 % 22 % 19 % ekonomisk utsatthet Självbestämmande och integritet Samtal med barn - Har ni rutiner för enskilda samtal Ja - 91 % vid uppföljningsbesök (familjehem, HVB, Sisinstitutioner) Helhetssyn och samordning Hälsa - Har ni den 1 nov 2011 en skriftlig Ja - 47 % överenskommelse om samverkan för insatser till barn och unga med ledningen för barnhälsovård? Hälsa - Har ni följt upp dessa överenskommelser Nej - - under de senaste 12 månaderna? Hälsa - Har ni den 1 nov 2011 etablerade rutiner för Ja 72 att uppmärksamma barnets fysiska hälsa inför placering? Hälsa - Har ni den 1 nov 2011 etablerade rutiner för Ja - 38 % att uppmärksamma barnets tandhälsa hälsa inför placering? Hälsa - Har ni den 1 nov 2011 etablerade rutiner för Ja - 65 % att uppmärksamma barnets psykiska hälsa inför placering? Hälsa - Har ni den 1 nov 2011 en skriftlig Ja - 57 % överenskommelse om samverkan för insatser till barn och unga med ledningen för barn- och ungdomspsykiatrin? Hälsa - Har ni följt upp dessa överenskommelser under de senaste 12 månaderna? Ja - -

17 17 Öppna jämförelser om den sociala barn- och ungdomsvården 2012 Karlstad 2012 Värmland 2012 Riket 2012 Utbildning - Har ni den 1 nov 2011 en skriftlig Ja - 74 % överenskommelse om samverkan för insatser till barn och unga med ledningen för förskola/skola? Utbildning - Har ni följt upp dessa överenskommelser Ja - - under de senaste 12 månaderna? Utbildning - Har ni den 1 nov 2011 etablerade rutiner Ja 70 % för att uppmärksamma barnets behov av pedagogiskt stöd i grundskolan inför placering? Utbildning - Har ni den 1 nov 2011 etablerade rutiner Ja 56 % för att uppmärksamma barnets behov av pedagogiskt stöd i gymnasieskolan inför placering? Kriminalitet - Har ni den 1 nov 2011 en skriftlig Ja 61 % överenskommelse om samverkan för insatser till barn och unga med ledningen för polis? Kriminalitet - Har ni följt upp dessa Nej - överenskommelser under de senaste 12 månaderna? Kunskapsbaserad verksamhet Systematisk bedömning - Har nämnden Ja - 59 % dokumenterade riktlinjer som stödjer användning av standardiserade bedömningsinstrument (t.ex. ADAD, SAVRY, SDQ) inom barn- och ungdomsvården? Systematisk bedömning Har ni de senaste 12 Nej - 61 % månaderna använt något av bedömningsinstrumenten ADAD, SAVRY, SDQ? Trygghet och säkerhet Handläggning Lämnar ni i nuläget skriftlig Ja - 29 % information till alla placerade barn om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden? Säkerhet Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner om hur personalen ska agera när det framkommer missförhållanden där barnet är placerat i: Familjehem Ja - 55 % HVB Ja - 45 % Nätverk - Har ni den 1 november 2011 etablerade rutiner som innebär att barnets nätverk identifieras i samband med placering i Familjehem Ja - 85 % HVB Ja - 81 %

18 18 Öppna jämförelser missbruks- och beroendevården Kommuner och landsting har svarat på enkätfrågor om förutsättningar för god kvalitet i verksamheten utifrån de fem områdena självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, kunskapsbaserad, tillgänglighet samt trygg och säker. Socialstyrelsen har dessutom genomfört en webbgranskning av samtliga kommuner. Procentsatserna i kolumn för större städer anger den procentuella andelen kommuner som besvarat frågan med ja. Öppna jämförelser om missbruks- och beroendevård Självbestämmande och integritet Har ni gjort en brukarundersökning i syfte att förbättra kvaliteten i missbruks- och beroendevården? Helhetssyn och samordning Finns skriftliga och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske internt med enheter som arbetar med barn? Finns skriftliga och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske internt med enheter som arbetar med äldre? Finns skriftliga och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske internt med enheter som arbetar med personer med funktionsnedsättning? Finns skriftliga och fastställda rutiner för hur samverkan ska ske internt med enheter som arbetar med ekonomiskt bistånd? Har missbruks- och beroendevårdens interna samverkan inom socialtjänsten följts upp? Hade ni 1 nov 2011 klienter som helt eller delvis bor tillsammans med barn under 18 år? Andel av ärenden 1 nov 2011 med barn under 18 år där gemensam planering genomförts med handläggare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Andel av ärenden 1 nov 2011 med barn under 18 år där anhöriga samtidigt hade pågående stöd för sin egen del. Finns skriftlig överenskommelse för hur samverkan med landstingets beroendevård/psykiatri ska ske i enskilda ärenden? Finns skriftlig överenskommelse för hur samverkan med primärvården ska ske i enskilda ärenden? Finns skriftlig överenskommelse för hur samverkan med kriminalvården ska ske i enskilda ärenden? Karlstad 2011 Karlstad 2012 Större städer 2012 Ja Ja 76 % Ja Ja 72 % Ja Ja 31 % Ja Ja 45 % Ja Ja 66 % Ja Ja 72 % - Ja % % - Ja Ja 90 % Ja Ja 66 % - Nej 38 % Har överenskommelse om samverkan följts upp? Ja Ja 76 % Regleras ansvarsfördelningen för insatser till personer med samsjuklighet (missbruk och psykisk ohälsa) i den skriftliga överenskommelsen med landstingsfinansierade beroendevården/psykiatrin? - 87 % - Kunskapsbaserad Har ni inventerat missbruks- och beroendevårdens definierade klientgrupper? Ja Ja 79 % Har ni gjort en samlad bedömning av hur missbruks- och Nej Ja 76 % beroendevårdens insatser stämmer överens med klientgruppernas behov? Har ni samarbetat med universitet/högskola/fou-verksamhet? Ja Ja 86 % Har ni, i syfte att få ett underlag för verksamhetsutveckling, analyserat gruppen unga vuxna år som har blivit återaktualiserade i missbruks- och beroendevården inom 12 månader efter avslutad insats? Ja 24 % Gör ni systematiska uppföljningar av resultat av genomförda insatser på individnivå? Har ni en plan för personalens kompetensutveckling som ger stöd i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblematik? Ja 72 % Ja 97 %