INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING 2013
|
|
- Astrid Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING Kvalitetsredovisning Inledning Kvalitetsredovisningens roll och innehåll Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna Nationell påverkan Kommunens ansvar, mål och värderingar Kontroll och tillsyn Krav på god kvalitet Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd Social barn och ungdomsvård Missbruks och beroendevården Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Enkätsvar om bostäder med särskild service för vuxna Stöd till brottsoffer Kvalitetsarbete på arbetsmarknads och socialförvaltningen Kommunövergripande målområden Tillväxt Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Attraktiv stad Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Utbildning och kunskap Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Karlstads kommun ska bedriva ett synligt/aktivt hbtqarbete Arbetsmarknads och socialförvaltningens verksamhet Arbetsmarknadsåtgärder Ekonomiskt bistånd Boutredning Budget och skuldrådgivning Barn, ungdom och familjevård Stöd till brottsoffer Familjerätt Familjerådgivning Missbruks och beroendevård Socialpsykiatri Flyktingmottagning Tolkservice Alkohol, öl och tobak tillstånd och tillsyn Patientsäkerhetsberättelse Utvärdering Fortsatt kvalitetsarbete... 62
2 2 Korta fakta 2013 Det bor x invånare i kommunen. Arbetsmarknads och socialnämndens årsbudget på 486 mkr utgör 12 procent av kommunens totala budget. 1 november är antalet årsarbetare i förvaltningen 583 (28 procent är män). Kostnad för försörjningsstöd uppgår till 108 mkr.
3 3 1. Kvalitetsredovisning 1.1 Inledning Arbetsmarknads och socialnämndens ansvarsområde omfattar många olika och vitt skilda verksamheter. För att ge medborgarna och politikerna i Karlstads kommun en helhetsbild av verksamheten utarbetar förvaltningen årligen en kvalitetsredovisning. Arbetsmarknads och socialförvaltningens kvalitetsredovisning 2013 är den sjunde i ordningen. Den officiella statistiken publiceras ofta sent på året vilket är orsaken till att uppgifter i vissa fall inte redovisas för Kvalitetsredovisningens roll och innehåll Kvalitetsredovisningen ska, förutom att ge en samlad bild av nämndens verksamhet, ses som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av densamma. Den kan också utgöra ett underlag vid analys av verksamheten samt vara utgångspunkt för ytterligare och fördjupade frågeställningar och diskussioner. Inledningsvis lämnas en redogörelse för mål och värderingar som ligger till grund för verksamheten, samt kontroll och tillsyn som genomförts under året. Därefter beskrivs det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. Arbetet med de mål och åtaganden som anges i den strategiska planen följs upp och redovisas i ett kapitel. En översiktlig beskrivning av det arbete som utförs inom nämndens ansvarsområde utifrån gällande lagstiftning och kommunens reglemente presenteras liksom utdrag från patientsäkerhetsberättelsen. Ett avsnitt om genomförda utvärderingar samt några av planerna för det framtida arbetet avslutar kvalitetsredovisningen.
4 4 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna Socialtjänsten är en viktig del av samhällets välfärdssystem. Socialtjänstlagen är en ramlag som kräver tolkning och bygger på att målen bryts ner lokalt. I portalparagrafen, som citeras nedan, anges de övergripande målen och de grundläggande värderingarna för verksamheten. Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Socialtjänstlagen I lagen markeras människornas egen förmåga att ta ansvar för sina liv samt socialtjänstens uppgift att medverka i samhällsplaneringen. Verksamheten ska syfta till att öka den enskildes möjligheter att ta del av samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av social ohälsa samt begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp. Socialtjänsten ska inrikta sig på att frigöra och utveckla enskildas egna resurser. Den enskildes självbestämmande och integritet betonas. När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år. Socialtjänstlagen Som en följd av att Sverige har undertecknat FN:s barnkonvention har barnperspektivet i socialtjänstlagen tillkommit. När åtgärder rör barn ska barnets bästa sättas i främsta rummet. Barnets situation ska uppmärksammas när en ansökan om bistånd eller annan insats handläggs inom socialtjänsten. En grundläggande utgångspunkt i socialtjänstlagen är frivillighet. Vård utan samtycke (tvångsvård) regleras i särskild lagstiftning som lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Socialstyrelsen Socialstyrelsen som är en statlig myndighet under Socialdepartementet, har en verksamhet som omfattar socialtjänst, hälso och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer inriktningen på Socialstyrelsens arbete. Det sker genom ett årligt regleringsbrev. Socialstyrelsen arbetar för en god hälsa, vård och omsorg genom att bland annat styra med regler och statsbidrag, utarbeta föreskrifter, allmänna råd och nationella riktlinjer samt genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser. 2.1 Nationell påverkan Myndigheten för vårdanalys ska stärka patienternas och medborgarnas ställning Från och med 2011 har Sverige en ny myndighet som ska granska såväl offentligt som privat finansierad hälso och sjukvård, inklusive tandvård samt vissa områden inom socialtjänsten. Det gäller områden som ligger i gränssnittet mellan vård och omsorg, till exempel missbruksområdet eller kommunens vård och omsorg av äldre. Ett mål för Myndigheten för vårdanalys är att stärka patienternas och medborgarnas ställning och inflytande. Under de senaste två åren har myndigheten bland annat publicerat rapporter om statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning, satsningen på Nationella kvalitetsregister och utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa.
5 5 Samlad strategi för alkohol, narkotika, dopnings och tobakspolitiken Den samlade strategin för alkohol narkotika, dopnings och tobakspolitiken (ANDT) för perioden syftar till att underlätta statens styrning av stödet på området. Till den kopplas årliga åtgärdsprogram. Exempelvis initieras en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. I det ligger bland annat att föräldraskap och barns behov behöver uppmärksammas mer systematiskt i missbruksvården Strategi för funktionshinderspolitiken Syftet med regeringens strategi för funktionshinderspolitiken är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp. Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ansvarar för uppföljningen av strategins mål och insatser. I denna strategi aviserar regeringen ett antal nya initiativ inom transportpolitiken och socialpolitiken, bland annat för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till arbete och sysselsättning. Handlingsplaner mot psykisk ohälsa Både regeringen och SKL har tagit fram långsiktiga handlingsplaner mot psykisk ohälsa. Regeringen har presenterat arbetets inriktning i handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa I handlingsplanerna prioriteras dels barn och unga som ligger i farozonen för att drabbas av psykisk ohälsa, dels personer som redan har svåra psykiatriska problem. Utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna ska stärkas och inkluderar god tillgänglighet, bättre samordnade vård och stödinsatser, jämförelser av resultat och innovativt utnyttjande av teknik. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Regeringen tog 2009 fram en nationell strategi för föräldrastöd för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Den är tänkt att dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra ett praktiskt stöd i det organisatoriska planerings och utvecklingsarbetet. Arbete med att stärka barnets rättigheter Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting träffade 2010 en överenskommelse om att stärka arbetet med barnets rättigheter i verksamheter inom kommuner landsting och regioner. Utgångspunkt för insatserna är FN:s konvention om barnets rättigheter. En handlingsplan presenteras 2011 och genomförandet av handlingsplanen avslutas 30 november Stärkt skydd för barn och unga från 1 januari 2013 Genom ändringar i främst socialtjänstlagen stärks skyddet för barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Barnrättsperspektivet stärks genom bland annat: o tydligare anmälningsskyldighet, o regelbundna besök efter behov och barnets önskemål av en särskilt utsedd socialsekreterare, o klargörande av socialnämndens ansvar för uppsökande verksamhet och förebyggande arbete, o o utbildning och stöd till familjehemmen, barnets bästa ska vara avgörande vid beslut och andra åtgärder som rör vård eller behandlingsinsatser. Ökad jobbstimulans och höjd gräns för ungdomars arbetsinkomster i familjer med ekonomiskt bistånd från 1 juli 2013 Ökad jobbstimulans innebär att den som fått försörjningsstöd under 6 månader och har arbetsinkomster endast behöver räkna in 75 % av inkomsten när man ansöker om försörjningsstöd. Det särskilda beräkningssättet ska därefter gälla i 2 år. För att stimulera skolungdomars arbete vid sidan av studierna höjs inkomstgränsen från kronor efter skatt till kronor (ett prisbasbelopp) i familjer med ekonomiskt bistånd.
6 6 Regeringens handlingsplaner för att motverka våld och förtryck Regeringen har antagit: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål har fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att detta ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Länsstyrelserna har uppdrag att sprida kunskap runt dessa frågor samt att upprätta nätverk för samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer. Arbete med att förebygga självmord Regeringens insatser för färre självmord, innefattar bland annat utvecklad psykiatri med fokus på tillgänglighet till barn och ungdomspsykiatri, händelseanalys vid självmord i eller i anslutning till hälso och sjukvård, samarbete med frivilligorganisationer och sänkt alkoholkonsumtion. 2.2 Kommunens ansvar, mål och värderingar Mänskliga rättigheter Sverige har ratificerat FN:s konvention om människors ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och har därigenom ett ansvar för att ge alla människor en grundläggande välfärd utan diskriminering. Detta innebär bland annat att man erkänner: Rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard för sig och sin familj, däribland tillräckligt med mat och kläder och en lämplig bostad samt till ständigt förbättrade levnadsvillkor. Rätten att kunna förtjäna sitt uppehälle Rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna I Sverige har kommuner och landsting uppdrag som arbetsgivare, som välfärdsfinansiär och som demokratisk arena. Samtliga tre uppdrag har på olika sätt koppling till mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är alla människors individuella och juridiska rättigheter oberoende av var man bor. De gäller för alla människor alltid och staten har ett ansvar att se till att medborgare får sina mänskliga rättigheter respekterade. Det ställer bland annat krav på likabehandling och ickediskriminering. Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstlagen Grundprincipen är att det är den kommun där den enskilde individen befinner sig när hjälpbehovet uppstår, som har det yttersta ansvaret för att denne får den hjälp som behövs. Att kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver innebär inte att andra huvudmän t ex landstinget eller kriminalvården kan avstå från att ta sitt ansvar. Om två huvudmän är oeniga om vem som har ansvaret får det inte drabba den enskilde sökanden. I ett sådant läge innebär det yttersta ansvaret att kommunen mer eller mindre tillfälligt får ta ansvar för situationen. För att tillförsäkra kommunens invånare det stöd och den hjälp de behöver kan också andra åtgärder behöva vidtas som att genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka hjälpbehov som finns, informera om vilken service kommunen har att erbjuda samt vid behov förmedla kontakter med andra myndigheter.
7 7 Kommunens ansvar begränsas dock av den enskildes ansvar. I de fall en person som är berättigad till hjälp tackar nej till ett erbjudet bistånd skall ärendet avslutas. Ansvaret för att motivera den enskilde till att förändra sitt liv finns ändå kvar på socialtjänsten. I de fall en nödsituation uppstår och individen inte samtycker till vård, är kommunen skyldig att ingripa om det rör vuxna enligt lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och om det rör barn enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Landstinget är ansvarigt för ingripanden när det gäller lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Solklar vision och värdegrund i kommunen Visionen, Livskvalitet Karlstad , ligger till grund för kommunens planering och handlar om att bygga både en bättre och större stad. Målet är att Karlstads invånare ska ha en bred arbetsmarknad, bra boende och en stimulerande fritid. Tillväxten ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt, estetiskt och miljömässigt hållbart. Som en del av visionen finns fyra ledstjärnor som visar vägen i vårt utvecklingsarbete. Karlstad ska vara: en attraktiv stad som växer, en stad för alla, den goda gröna staden samt en kommun i gott skick. Värdegrunden är gemensam i kommunens alla verksamheter och bidrar till att stärka koncernen Karlstad kommun. Värderingarna sammanfattas: Vi är till för karlstadsborna, vi når goda resultat, vi genomför vårt uppdrag med engagemang, vi är en kommun i gott skick och vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Arbetsmarknads och socialnämndens vision är: Omtanke om alla tryggare för alla! Verksamhetsidén lyder: Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad. Styrmodell med prioriterade målområden i koncernen Karlstads kommun Kommunkoncernens verksamhetsstyrning ska grundas på en strategisk plan som styr arbetet mot visionen och sträcker sig över hela mandatperioden. Nämnder och bolag ska grunda sin ekonomi och verksamhetsplanering på den strategiska planen. Till den strategiska planen kopplas de tre hållbarhetsstrategierna Tillväxtstrategin, Folkhälsostrategin samt Miljö och klimatstrategin. I de tre strategierna bryts de övergripande målen ned i mer detaljerade mål och delmål. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 om strategisk plan och följande prioriterade målområden och mål. Efter en justering i juni 2012 gäller följande mål för mandatperioden Mål det externa perspektivet Tillväxt o Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. o Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år o Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. o Karlstads ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. o Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. Attraktiv stad o Karlstadsbornas förtroende för kommunen förbättras. o Karlstadborna trivs och är stolta över sin stad. o Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka. o Besöksnäringen ska utvecklas. Utbildning och kunskap o Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. o Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. o Karlstad ska utvecklas som universitets och studentstad.
8 8 o o Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. En stad för alla o Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. o Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. o Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. o Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. o Karlstads kommun ska bedriva ett synligt/aktivt hbtqarbete. Den goda gröna staden o Klimatpåverkan från energi och transportsektorn ska minska med 25 % mellan 2008 och o Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. o Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon samt luftföroreningar ska vara så låga att varken karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. o Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras. o Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas. o Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden. Mål det interna perspektivet Finansiellt perspektiv o Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. o Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka. Vårda tillgångar o Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Styrsystem/kvalitetsarbete o Karlstad ska bli nominerad (som en av fem) till Sveriges kvalitetskommun senast o Den strategiska planen är det samlade styrdokumentet i kommunen. o Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas. o Etjänster införs för merparten av kommunens verksamheter. Arbetsgivarperspektiv o Bra ledarskap och medarbetarskap. o Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent. o Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. o Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. o Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka. 2.3 Kontroll och tillsyn Ny tillsynsmyndighet 1 juni 2013 Inspektionen för vård och omsorg IVO övertar tillsyns och tillståndsverksamheten från Socialstyrelsen för hälso och sjukvård, hälso och sjukvårdspersonal, socialtjänst samt verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS. Syftet är enligt regeringens direktiv att tillsynsarbetet ska stå självständigt från normering, kunskapsutveckling och bidragsgivning som i sin tur kommer finnas kvar hos Socialstyrelsen.
9 9 Beslut som inte verkställts inom tre månader Arbetsmarknads och socialnämnden har skyldighet att rapportera alla gynnande nämndbeslut om bistånd som inte har verkställts inom tre månader till Socialstyrelsen rapporterade nämnden 99 beslut som inte verkställts inom tre månader. 47 av ärendena avser boende. Beslut som inte har verkställts inom tre månader Kontaktperson/kontaktfamilj Behandlingshem Bostad m särskild service SoL 5, Bostad individ och familjeomsorg Dagverksamhet 2 1 Boendestöd 2 1 Summa För att stärka den enskildes rättssäkerhet har regeringen beslutat om sanktionsavgifter för kommuner som inte tillhandahåller bistånd inom skälig tid. Avgiften fastställs till lägst tiotusen och högst en miljon kronor. Förvaltningen betalade kronor i sanktionsavgifter 2013 avseende ett beslut om bistånd i form av kontaktperson som inte verkställts inom skälig tid. Socialstyrelsens/IVOs beslut i samband med individ och verksamhetstillsyn Socialstyrelsen/IVO beslutar under året i åtta tillsynsärenden efter enskilda klagomål. Sju ärenden avslutas utan åtgärd medan Socialstyrelsen/IVO i ett av ärendena påtalar brister och beslutar att nämnden ska vidta åtgärder för att förbättra handläggningen. Tillsynen i det aktuella ärendet avslutas efter att nämnden återrapporterat vidtagna åtgärder. Socialstyrelsen ska minst två gånger per år inspektera hem för vård eller boende HVB som tar emot unga genomförs följande tillsyn vid förvaltningens boenden för ensamkommande unga: Vid Atlas boende med 17 platser för ungdomar år med permanent uppehållstillstånd inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden för att säkra kvaliteten i verksamheten. Vid tillsynen kontrolleras dessutom om verksamheten förändrats med avseende på målgrupp (ålder, kön och antal), föreståndare och lokaler, Frågor ställs också om läkemedelshantering och tillgänglighet vid hälso och sjukvård. Vid samtalen med barnen ställs frågor om delaktighet och trygghet. Socialstyrelsen har vid tillsynen utgått från Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten och konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället (oanmält) inriktas på att granska personaltätheten vid inspektionstillfället och samtala med de barn som samtycker till det. Därtill har även in och utskrivningsbeslut granskats. IVO ställer krav på att socialnämnden ska vidta åtgärder för att säkerställa att inskrivningsbeslut fattas för samtliga ungdomar som placeras i verksamheten. Mot bakgrund av inhämtad information har IVO i övrigt inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Vid Västby/Orion hem för vård eller boende med 8 platser för ungdomar med permanent uppehållstillstånd inriktas tillsynen vid första tillfället (oanmält) på personaltäthet samt om det skett några förändringar sedan föregående inspektion med avseende på målgrupp (ålder, kön och antal), föreståndare och lokaler. Vid inspektionstillfället ställdes även frågor avseende läkemedelshantering och tillgänglighet vid hälso och sjukvård. Socialstyrelsen bedömer, mot bakgrund av inhämtad information, att verksamheten inte brister i de delar tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället inriktas på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden för att säkra kvaliteten i verksamheten. Socialstyrelsen har vid tillsynen utgått från Nationella
10 10 bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten och konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Vid Sirius boende med tre platser för asylsökande ungdomar 1518 år inriktas tillsynen vid första tillfället på hur verksamheten hanterar klagomål och synpunkter samt rapporter om missförhållanden för att säkra kvaliteten i verksamheten. Vid samtalen med barnen ställs frågor om delaktighet och trygghet. Socialstyrelsen har vid tillsynen utgått från Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten och konstaterar att man, mot bakgrund av inhämtad information, inte funnit några brister i de delar tillsynen avser. Det andra tillsynstillfället (oanmält) inriktas på att granska personaltätheten vid inspektionstillfället och samtala med de barn som samtycker till det. Vid inspektionstillfället framgår att in och utskrivningsbeslut inte journalförs enligt gällande förordning vilket IVO kommer att följa upp vid kommande tillsyn. IVO har i övrigt inte funnit några brister i de delar som tillsynen avser. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att under åren genomföra en fortsatt samlad nationell tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. 60 slumpmässigt utvalda kommuner ingår. Karlstads kommun har tidigare inspekterats i nationell tillsyn Kommunens arbete med våldsutsatta har 2013 granskats utifrån följande sex områden: uppsökande och förebyggande arbete, kvalitet, samverkan, utredning av ärenden som gäller våldsutsatta kvinnor, förhandsbedömningar och utredningar av ärenden som gäller barn som bevittnat våld samt insatser och barns behov. I beslutet ställer Socialstyrelsen krav på åtgärder när det gäller förhandsbedömningar och utredningar av ärenden som gäller barn som bevittnat våld. I övrigt är Socialstyrelsens bedömning att nämnden har ett långt framskridet arbete inom området våld i nära relationer och att verksamheten, mot bakgrund av inhämtad information, uppfyller gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser. Nämnden har redovisat en åtgärdsplan utifrån Socialstyrelsens krav. Inspektionen för vård och omsorg bedömer åtgärderna som relevanta för att komma tillrätta med de påtalade bristerna.
11 11 3. Krav på god kvalitet Denna del sammanfattar kraven på god kvalitet i verksamheten samt i stora drag det pågående kvalitetsarbetet på nationell och lokal nivå. 3.1 Kvalitetsarbete i det nationella perspektivet Vikten av att arbeta med kvalitetsutveckling inom både vård och omsorg och individ och familjeomsorg markeras i socialtjänstlagens tredje kapitel. Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen Begreppet kvalitet Begreppet kvalitet definieras enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 på följande sätt: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 trädde i kraft 1 januari 2012 och ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamhet som omfattas av hälso och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS samt socialtjänstlagen. Personalens kompetens Socialstyrelsen har preciserat kompetenskraven när det gäller handläggning av ärenden som rör barn och unga. I Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga SOSFS 2006:14 framgår att personalen bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Den personal som saknar erfarenhet av arbete med handläggning och uppföljning av ärenden som avser barn och unga bör under en period av minst ett år få planerad introduktion, få planerat stöd samt successivt få ta ansvar för ärenden. Nationella riktlinjer För närvarande pågår ett arbete på Socialstyrelsen med att revidera 2007 års Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevården. Socialstyrelsen har också utarbetat Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Kvalitetsområden och indikatorer för uppföljning och utveckling av verksamhet Den som får stöd av socialtjänsten ska känna sig trygg med insatsen som han eller hon får. Utgångspunkten är lagstiftning och nationella styrdokument men det behövs också indikatorer för att kunna följa upp, jämföra och utveckla verksamheter. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har fastställt sex kvalitetsområden inom socialtjänsten. De ska tillsammans ge en helhetsbild av socialtjänstens arbete och ha ett antal indikatorer kopplade till sig. De sex kvalitetsområdena inom socialtjänsten är: 1. Självbestämmande och integritet, vilket innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. 2. Helhetssyn och samordning, helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade, det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet.
12 12 3. Trygghet och säkerhet, trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 4. Kunskapsbaserad verksamhet, vilket innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. 5. Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 6. Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Nationell ehälsa en strategi Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, med målet att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare, handlar om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av etjänster. Socialstyrelsen ska enligt sitt uppdrag inom strategin för nationell ehälsa samordna den nationella utvecklingen av ändamålsenlig och strukturerad dokumentation inom vård och omsorg. Det innebär bland annat ansvar för att förvalta och vidareutveckla den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket för vård och omsorg. Målet med Socialstyrelsens arbete är att relevant och korrekt information om en individ ska kunna tillgängliggöras för behörig personal i olika delar av verksamheter, över geografiska, tekniska och organisatoriska gränser. Detta ska göra det möjligt för personal inom hälso och sjukvård och socialtjänst att utföra insatser av hög kvalitet. Det ska också bidra till att öka patientsäkerheten och förbättra möjligheten för individen eller anhöriga att vara delaktiga i processen. Nationellt fackspråk för vård och omsorg Socialstyrelsen har lagt grunden till ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. Det består av termbanken, klassifikationer och kodverk samt det internationella begreppssystemet Snomed CT. Målet är att det nationella fackspråket ska komma i bred användning och därmed bidra till att den information som skapas i vård och omsorg är enhetlig, entydig och jämförbar. Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Tema Första linjen syftar till att utveckla modeller för att barn och ungdomar med någon form av indikerat problem snabbt ska få bra hjälp. På många platser är det oklart vilken funktion eller verksamhet som ska ge första linjens insatser till de barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Projektet pågår och leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsens årliga tillsynsrapport I sin årliga tillsynsrapport som sammanfattar resultaten av den tillsyn som genomfördes under 2012 konstaterar Socialstyrelsen bland annat att ansvariga för hälso och sjukvården och socialtjänsten måste bli bättre på att utreda händelser och arbeta hårdare med systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga skador och missförhållanden. Många av anmälningarna enligt Lex Maria och Lex Sarah håller inte måttet. Utredningarna saknar en redogörelse för de bakomliggande orsakerna till en viss händelse samt en bedömning av risken för att något liknande ska kunna ske igen. Det konstateras också att hälften av personalen på HVBhem inte når upp till kraven på lämplig kunskap och erfarenhet. På Socialstyrelsen ser man ett stort behov av att förtydliga utbildnings och kompetenskravet och man arbetar med en uppdatering av föreskrifter och allmänna råd. 3.2 Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens och hälso och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och
13 13 omsorg för den enskilde. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten bygger på enkäter till kommunerna, granskning av kommunens webbplatser och registerdata. Sammanställningar har publicerats för följande områden 2013: o ekonomiskt bistånd o social barn och ungdomsvård o missbruks och beroendevården o stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning o stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS o enkätsvar om bostäder med särskild service för vuxna o stöd till brottsoffer Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät. Syftet är att det ska träda in tillfälligt och tillförsäkra enskilda en skälig levnadsnivå vid kortare perioder av försörjningsproblem. Att befolkningens samlade behov av ekonomiskt bistånd varierar beror bland annat på den rådande situationen på arbetsmarknaden och på konjunkturen i samhället i stort. För de indikatorer som mäter långvarigt mottagande av ekonomiskt bistånd är det önskvärt att andelstalet är så lågt som möjligt. De övriga indikatorerna som belyser omfattningen av biståndsmottagandet, såsom andelen biståndsmottagare i befolkningen, andelen barn i familjer med ekonomiskt bistånd, andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd och kostnaden per invånare måste däremot tillåtas variera över tid. Bakgrundsmåtten har tagits fram för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner. Omfattningen av biståndsmottagandet styrs till stor del av faktorer som är svåra att påverka inom ramen för verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Bakgrundsmåtten belyser de olika socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna, exempelvis invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst och utbildningsnivå, vilket delvis kan förklara utfallet. Kostnadsmåtten belyser kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunerna. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Indikatorer Kostnad per invånare för utbetalt ekonomiskt bistånd (eb) kr 963 kr kr Andel av befolkningen år med eb 7,5 % 9,4 % 8,0 % Andel barn under 18 år som ingår i familjer med eb 7,3 % 7,0 % 7,0 % Andel av befolkningen med eb 4,5 % 4,3 % 4,3 % Andel vuxna som fått eb månader (=långvarigt) under året 35,1 % 30,9 % 37,1 % Andel vuxna som fått eb minst 27 månader under en period av tre år med 19,9 % uppehåll högst två månader i rad (=mycket långvarigt) Bakgrundsmått eller faktorer som ökar risken för behov av ekonomiskt bistånd Andel invånare år med låg inkomst 20,8 % 22,8 % 20,3 % Andel arbetslösa invånare år 12,0 % 12,4 % 11,2 % Andel arbetslösa invånare år utan ersättning 4,3 % 3,9 % 4,2 % Andel svenskfödda invånare år med låg utbildningsnivå 5,6 % 8,1 % 8,5 % Andel utrikes födda invånare som vistats 0 5 år i landet efter att 3,1 % 3,4 % 5,0 % uppehållstillstånd beviljades Andel utrikes födda invånare som vistats 6 10 år i landet efter att 2,4 % 2,3 % 3,2 % uppehållstillstånd beviljades Andel unga vuxna år av invånare år 18,9 % 16,3 % 15,8 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. arbetslöshet 50,5 % 50,9 % 46,9 % Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. ohälsa 9,7 % 10,0 % 13,8 %
14 14 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Andel vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder pga. sociala skäl 13,6 % 9,5 % 11,5 % Kostnadsmått 2012 Det ekonomiska biståndets andel av kommunens totala kostnader 2,9 % 2,2 % 2,6 % Kostnad per biståndsmånad för handläggning av eb, kr kr kr Andel personalkostnad av handläggningskostnad 76,5 % 73,6 % 73,0 % Personalkostnad per biståndsmånad för ekonomiskt bistånd, kr kr kr Kostnad för arbetsbefrämjande insatser per vuxen biståndsmottagare, kr kr kr Procentsatserna i kolumnerna för Värmland och Riket anger den procentuella andelen kommuner som besvarat frågan med ja. Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samverkan Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2013 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med: Barn och ungdomsvården? 57,1 % 46,0 % Vuxenvården? 64,3 % 56,5 % Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare? 35,7 % 62,6 % Extern samverkan Hade kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd den 1 april 2013 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för samverkan i enskilda ärenden med följande aktörer: Arbetsförmedlingen? 35,7 % 33,9 % Försäkringskassan? 28,6 % 19,5 % Landstingsfinansierad primärvård? 42,9 % 26,8 % Landstingsfinansierad öppenpsykiatri? 57,1 % 31,6 % Kronofogdemyndigheten? 0 1,6 % Använder ni alltid någon form av strukturerad utredningsmall som stöd vid utredningen av den enskildes problem, resurser och behov av insatser? 50,0 % 68,7 % Kunskapsbaserad verksamhet Hur stor andel socialsekreterare som den 1 april 2013 är anställda för arbete med ekonomiskt bistånd har: socionomexamen? arbetat mer än 2 år i yrket? Har alla handläggare som nyanställts under perioden 1 april april 2013 fått en strukturerad inskolningsperiod? Har ni en samlad plan för personalens kompetensutveckling utifrån socialtjänstens uppdrag kring ekonomiskt bistånd? Har alla handläggare som anställdes före den 1 april 2012 en aktuell individuell kompetensutvecklingsplan? Hur många timmar per vecka har handläggarna tillgång till direkt handläggarstöd? 64,5 % 25,8 % 2,6 73,6 % 59,8 % 92,9 % 35,7 % 35,7 % 2,0 85,4 % 68,6 % 87,9 % 39,9 % 51,1 % 2,0
15 15 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket Har ni under perioden 15 april april 2013 använt en eller flera standardiserade bedömningsmetoder? Systematisk uppföljning Har ni under perioden 15 april april 2013: Följt upp individdata dvs resultatet för den enskilde av de insatser som erbjudits denna? Sammanställt och analyserat individdata i syfte att utveckla verksamheten? Har ni ett ITsystem som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsutveckling? 42,9 % 64,3 % 50,0 % 100 % 23,6 % 62,9 % 42,2 % 82,7 % Självbestämmande och integritet Har ni som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet under de senaste 24 månaderna genomfört en undersökning av klienternas uppfattning om verksamheten för ekonomiskt bistånd och sedan använt resultatet för att utveckla verksamheten? 21,4 % 44,1 % Upprättar ni alltid en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom 3 månader från första kontakt? 35,7 % 47,6 % Undertecknas genomförandeplanen alltid av den enskilde? 42,9 % 39,9 % Följer ni alltid upp genomförandeplanen tillsammans med den enskilde minst var tredje månad och dokumenterar detta? 21,4 % 34,2 % Tillgänglig Genomsnittlig väntetid under perioden för ett första personligt besök (nybesök) efter att en person tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd som inte är av akut karaktär (nödprövning)? Procentsatserna anger andelen kommuner som tar emot nybesök inom 14 dagar 15 dagar 78,6 % 88,2 % Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till samtliga unga vuxna (1824 år) som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Kan ni inom en månad från nybesöket tillhandahålla någon form av kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till personer äldre än 24 år som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet? Kan kommunen inom ramen för verksamheten med ekonomiskt bistånd erbjuda biståndshushåll enklare hushållsekonomisk rådgivning när ett hushåll behöver det? 64,3 % 92,9 % 92,9 % 65,8 % 89,1 % 81,5 % Trygg och säker Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har under perioden 1 april 2012 april 2013 använt sammanställningar av synpunkter och klagomål från enskilda för att analysera och utveckla verksamheten? Säkerställer skydd till utsatta grupper Hade kommunen den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste % 41,9 %
16 16 Öppna jämförelser om ekonomiskt bistånd 2013 Karlstad Värmland Riket månaderna) för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd ska gå tillväga för att initiera en särskild utredning s.k. barnavårdsutredning vid barn och ungdomsvården om det uppstår misstanke om att enskilda barn far illa? Hade verksamheten den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna) för hur ärenden som rör våld i nära relationer ska hanteras och som anger ansvarsfördelningen om flera enheter är berörda? Hade verksamheten den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna) för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser? Hade kommunen den 1 april 2013 en skriftlig rutin (som följts upp och vid behov reviderats de senaste 12 månaderna) som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp i samband med en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte? Följsamhet till lagstiftningen Verksamheten med ekonomiskt bistånd har tillgång till en rättsdatabas som följer juridiken (lagändringar, rättsfall, JObeslut etc.) inom socialtjänstens område? Inom verksamheten sker löpande genomgångar av nya rättsfall och JObeslut med samtliga handläggare? Verksamheten med ekonomiskt bistånd har tillgång till juridisk kompetens inom kommunen som i den dagliga verksamheten kan bistå i frågor som rör regeltillämpningen kring ekonomiskt bistånd? 64,3 % 28,6 % 28,6 % 21,4 % 100 % 64,3 % 21,4 % 46 % 44,4 % 24,0 % 31,6 % 98,7 % 63,9 % 44,1 % Andel domar som ändrats av förvaltningsrätt 7 % 6,4 % 8,9 % Webbgranskning Finns information på kommunens webbplats om: Hur man kan överklaga ett beslut? Hur man kan framföra synpunkter/klagomål? Att man alltid har rätt att få ett skriftligt beslut om man får avslag på något i sin ansökan? Att försörjningsstödet påverkas av hela hushållets tillgångar och inkomster? Bistånd till livsföringen i övrigt som t ex kostnader för tandvård, glasögon, medicinkostnad? Finns länk till: Arbetsförmedlingen? Försäkringskassan? Pensionsmyndigheten? 81,3 % 87,5 % 25 % 31,3 % 50 % 12,5 % 18,8 % 6,3 % 81,4 % 75,5 % 30,3 % 40,3 % 57,6 % 24,5 % 28,3 % 15,2 % Social barn och ungdomsvård Tyngdpunkten på årets öppna jämförelser för den sociala barn och ungdomsvården är densamma som för tidigare mätningar, det vill säga socialtjänstens förutsättningar för att möta utsatta barns behov. I år presenteras två nya frågeområden, verksamhetsuppföljning och insatser i öppenvård. Procentsatsen
17 17 anger den andel kommuner som besvarat frågorna med ja, om bortfallet överstiger 20 % görs ingen redovisning. Öppna jämförelser om den sociala barn och Karlstad Värmland Riket ungdomsvården 2013 Bakgrundsuppgifter Andel barn och unga med individuellt behovsprövad öppenvård av insatser för barn och unga 62 % 57 % 61 % Andel barn och unga med familjehemsvård av heldygnsomsorg för barn och unga 71 % 66 % 67 % Barn och ungdomsvårdens andel av kommunens totala kostnader 3,0 % 3,0 % 3,0 % Andel 0 20 år i befolkningen 31 dec % 18 % 19 % Andel barn 0 19 år i befolkningen som lever i ekonomisk utsatthet år % 22 % 19 % Självbestämmande och integritet Har ni under perioden 1 nov nov 2012 genomfört minst en undersökning av barnens och föräldrarnas uppfattning om verksamheten och använt resultatet för att utveckla verksamheten? 43 % Helhetssyn och samordning Hälsa Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med barnhälsovård? 60 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov nov 2012? 62 % Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med barn och ungdomspsykiatrin? 69 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov nov 2012? 66 % Utbildning Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med förskola/skola? 77 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov nov 2012? 69 % Kriminalitet Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med polis? 66 % Har ni följt upp dessa överenskommelser under 1 nov nov 2012? 64 % Kunskapsbaserad verksamhet Kompetens Har ni den 1 nov 2012 en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling som har upprättats eller reviderats under perioden 1 nov nov 2012? Har handläggarna som varit anställda minst 1 år en Delvis 19 %
18 18 Öppna jämförelser om den sociala barn och ungdomsvården 2013 individuell kompetensutvecklingsplan (nov 2012)? Har ni 1 nov 2012 en samlad plan för de anlitade familjehemmens kompetensutveckling? Systematisk bedömning Har ni 1 nov 2012 skriftliga rutiner som stöder användning av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn och ungdomsvården? Använder ni (nov 2012) någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av: Barn och unga med utagerande beteende och/eller annat normbrytande beteende: CBCL, Earl, ECBI, Ester, SAVRY, SDQ? Barn och unga med missbruk och/eller andra problem: ADAD, ADDIS, AUDIT/DUDIT? Föräldraförmåga och/eller familjeklimat: FCS, Home? Biståndsbeslutade insatser i öppenvård Tillhandahåller ni (nov 2012) något av följande manualbaserade typer av: Föräldrastöd i grupp för barn med bråkigt/normbrytande beteende: Connect, COPE, De otroliga åren, Föräldrastegen, Komet, Triple P? Psykosociala behandlingar för ungdomar med antisocialt/normbrytande beteende: FFT, MST? Stödgruppsverksamhet för barn och unga i familjer med psykosocial problematik: Children are people too, Ersta vändpunkt, Rädda Barnens barngrupp? Systematisk uppföljning Har ni någon gång under perioden 1 nov nov 2012 analyserat era framtida behov: av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn och ungdomsvården? av biståndsbeslutade insatser i öppenvård inom den sociala barn och ungdomsvården? Har ni följt upp resultat av era insatser: i öppenvård för barn och unga på gruppnivå under ovanstående tidsperiod? i dygnsvård för barn och unga på gruppnivå? Karlstad Värmland Riket 47 % 28 % 36 % 30 % 78 % 7 % 57 % 32 % 42 % 17 % 24 % 39 % 23 % Trygghet och säkerhet Handläggning Lämnar ni i nuläget skriftlig information till alla placerade barn om barnets rättigheter, kontaktuppgifter till socialsekreterare och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden? Nämnden har 1 nov 2012 ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC). 56 % 64 % 72 % Tillgänglighet Utanför kontorstid Har nämnden socialjourverksamhet? 66 %
19 19 Öppna jämförelser om den sociala barn och Karlstad Värmland Riket ungdomsvården 2013 Finns information på webbplats om: Hur man överklagar beslut? 44 % 38 % Hur man kan framföra synpunkter/klagomål? 81 % 73 % Vart man vänder sig efter kontorstid om man behöver akut hjälp? Hur man anmäler om man misstänker att barn far illa? Vad det innebär att vara t ex kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Hur man lämnar intresseanmälan om att vara t ex kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem? Finns möjlighet att lämna intresseanmälan om att vara t ex kontaktperson, kontaktfamilj eller familjehem direkt på webbsidan? 56 % 69 % 44 % 31 % 13 % 71 % 86 % 76 % 74 % 17 % Missbruks och beroendevården De indikatorer som presenteras i 2013 års jämförelser utgår från Socialstyrelsens kvalitetsområden och mäter förutsättningar för god kvalitet i verksamheter med missbruks och beroendevård. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser om missbruks och beroendevård 2013 Karlstad Värmland Riket Helhetssyn och samordning Intern samordning Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande områden: Ekonomiskt bistånd? Barn och unga? Personer med funktionsnedsättning? Hemlöshet? Socialpsykiatri? Våld i nära relationer? Äldreomsorg? Har ni följt upp dessa rutiner för samordning med följande verksamhetsområden: Ekonomiskt bistånd? Barn och unga? Personer med funktionsnedsättning? Hemlöshet? Socialpsykiatri? Våld i nära relationer? Äldreomsorg? Extern samverkan Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskild ärenden ska ske med primärvården? Integrerat 67 % 60 % 27 % 67 % 53 % 93 % 20 % 50 % 50 % 100 % 100 % 50 % 100 % 50 % 67 % 73 % 70 % 47 % 68 % 59 % 82 % 36 % 76 % 72 % 75 % 76 % 78 % 73 % 69 % Självbestämmande och integritet Har ni använt enskildas uppfattning för verksamhetsutveckling? 47 % 42 % 34 %
20 20 Öppna jämförelser om missbruks och beroendevård 2013 Karlstad Värmland Riket Kunskapsbaserad verksamhet Har ni en aktuell plan för personalens kompetensutveckling? Har ni genomfört särskilda satsningar för att utveckla kompetensen när det gäller hur föräldrarollen i familjer med missbruksproblematik ska stärkas? Har ni kartlagt socialtjänstens aktuella klienter med missbruk och beroende? Framgår det av kartläggningen hur många av klienterna som helt eller delvis bor med barn under 18 år? Framgår det av kartläggningen hur många av klienterna som har kontakt med landstingets beroendevård/psykiatri och har en upprättad individuell plan? Har ni gjort en samlad bedömning av hur missbruks och beroendevårdens insatser svarar mot klientgruppernas behov? 47 % 27 % 27 % 50 % 75 % 53 % 42 % 45 % 78 % 57 % 20 % 38 % Har ni samarbetat med universitet/högskola/fouverksamhet? 27 % 52 % Tillgänglighet Kontakt vid behov Har kommunen kunnat erbjuda strukturerad öppenvård, d.v.s. program som pågår 45 dagar (eller del av dag) per vecka? 67 % 72 % När sker vanligtvis ett första personligt besök efter att den enskilde fått kontakt med missbruks och beroendevården? Erbjuder ni regelmässigt stödinsatser till närstående? Granskning av webbplatser Finns information på kommunens webbplats om: Akut hjälp efter kontorstid? Överklaga ett beslut? Synpunkter eller klagomål? Anhörigstöd? Rådgivning? Landstingets beroendevård? Frivilligeller brukarorganisation? Inom 3dgr 60 % 50 % 44 % 75 % 63 % 56 % 25 % 50 % 74 % 66 % 34 % 72 % 69 % 73 % 24 % 40 % Trygghet och säkerhet Har ni något uppföljningssystem där det framgår hur många enskilda som vänder sig till de verksamheter som inte kräver biståndsbeslut? 40 % 59 % Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning De indikatorer som presenteras i detta avsnitt speglar kommunernas arbete med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. I huvudsak sker detta utifrån ett myndighetsperspektiv och tar fasta på kommunens centrala förutsättningar för att ge stöd och service av god kvalitet. Procentsatserna anger den andel av kommunerna som besvarat frågorna med ja. Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk Karlstad Värmland Riket funktionsnedsättning 2013 Helhetssyn och samordning Intern samordning Har kommunen en skriftlig, på ledningsnivå beslutad samt uppföljd rutin för samordning i enskilda ärenden med nedanstående områden inom socialtjänsten: Barn och unga? 54 % 54 %
Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merÖppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013
Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2014
KVALITETSREDOVISNING 2014 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN OMTANKE OM ALLA TRYGGARE FÖR ALLA KORTA FAKTA 2014 1 december bor det 88 350 invånare i kommunen. Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget
Läs merINNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING 2012
INNEHÅLL KVALITETSREDOVISNING 2012 1. Kvalitetsredovisning... 2 1.1 Inledning... 2 1.2 Kvalitetsredovisningens roll och innehåll... 2 2. Riksdagen anger de övergripande målen och grundläggande värderingarna...
Läs merAnalys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård
RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2015
KVALITETSREDOVISNING 2015 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN OMTANKE OM ALLA TRYGGARE FÖR ALLA KORTA FAKTA 2015 31 december bor det 89 245 invånare i kommunen. Arbetsmarknads- och socialnämndens årsbudget
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merKVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072
1 (5) Utvecklings och kvalitetsavdelningen Ann Louise Brolin 0340-697198 ann.louise.brolin@varberg.se KVALITETSREVISION Socialtjänstlagen (SoL 3kap 3) anger att Insatser inom socialtjänsten skall vara
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merEnhetsundersökning LSS
Enhetsundersökning LSS Resultat år 2017 Nationell undersökning avseende Bostad med särskild service (vuxna) och Daglig verksamhet Omsorgsnämnden Socialstyrelsens öppna jämförelser Är ett nationellt verktyg
Läs merKOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING
KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet
Läs merUPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN
UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA
Läs merSocialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.
Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts genom
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2016
KVALITETSREDOVISNING 2016 ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsredovisning 2016 121 OMTANKE OM ALLA TRYGGARE FÖR ALLA KORTA FAKTA 2016 Det bor 90 086 invånare i kommunen, 1 november. Arbetsmarknads-
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merRapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merLedningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merHur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merAnna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merKvalitetsrapport hemtja nst
Kvalitetsrapport hemtja nst 2018-08-13 1 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Kvalitetsrapporten... 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 2.1 Riskanalys... 3 2.2 Egenkontroll... 4 2.3 Utredning av avvikelser,
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN 2013-2015 Upprättad 2013-04-23 2(6) INLEDNING Individ- och familjeomsorgens uppgift består i huvudsak av att bistå kommunmedborgarna när de är i behov av
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser på detta område baseras
Läs merSocialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten Nr 3/2012 Februari
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merÖppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018
Öppna jämförelser Ekonomiskt 2018 Resultatet i nordvästra Stockholms län HENRIK KARLSSON Rapport 2018:2 FoU Nordväst är ett kunskapscentrum för socialtjänsten i de nordvästra kommunerna i Stockholms län.
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLedningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCIAL OMSORG SID 1 (3) 2009-08-26 Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg Inledning Av bestämmelserna i 3 kap. 3 SoL och
Läs merSocialtjänstlagens uppbyggnad
Socialtjänstlagens uppbyggnad Lagen innehåller 16 kapitel med tillhörande paragrafer 1. Socialtjänstens mål 2. Kommunens ansvar 3. Socialnämndens uppgifter 4. Rätten till bistånd 5. Särskilda bestämmelser
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merVÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merSocialnämndens Verksamhetsplan 2014
Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,
Läs merInledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD 2012-01-25 Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning
Läs merOmsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass
Läs merIFO-plan för Ydre kommun
IFO-plan för Ydre kommun 2009-2014 Antagen i Kommunfullmäktige 2008-12-15 66 1 Innehåll sida 1. Inledning 3 2. Mål 3 3. Nuläge 3 4. Särskilda grupper och områden 4 5. Samverkan 5 6. Framtida utmaningar
Läs merförmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Läs merTillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist
Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer
Läs merPLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015
PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ
Läs merKK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Läs merSammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser
Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Sara Davidsson 1 2 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Syfte... 5 Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd...
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merRiktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merSystem för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV
Bilaga 7 System för uppföljning och granskning av verksamheter som omfattas av valfrihetssystem- LOV 2010-10-26 1 Innehåll 1. System för uppföljning och granskning... 3 Styrdokument... 3 Grundsyn för uppföljning...
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning
2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad
Läs merÖppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012
Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för s kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser kring det stöd som na erbjuder personer med funktionsnedsättning har gjorts sedan 2010. Undersökningen
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs mer2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015
-04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merIndivid- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merLagstiftning och samverkan
Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merRAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015 Rapporten sammanställd av: Britta Johnsson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015 2 INNEHÅLL
Läs merÖppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård. Nationella resultat och metod
Öppna jämförelser 2014 Social barn- och ungdomsvård Nationella resultat och metod Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merÖppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser kring det stöd som na erbjuder personer med funktionsnedsättning har gjorts sedan 2010. Undersökningen
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Vi Omsorg i Sverige AB 556042-8517 Kvalitetsdeklarationen gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är
Läs merLokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning
1 Lokal lex Sarah-rutin Norrmalms stadsdelsförvaltning Reviderad juni 2016 Innehåll Vad är lex Sarah 2 Att medverka till god kvalitet 2 Missförhållanden ska rapporteras 3 Skyldigheten att rapportera 3
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merMissbruk vad säger lagen?
Missbruk vad säger lagen? Härnösand 12 december 2017 Ulrika Ekebro Innehåll 9:30 Övergripande om socialtjänstens ansvar Lagreglerat ansvar och begränsningar Förebygga Upptäcka Motivera Tvångslagstiftning
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merHelhetssyn och samordning av stödet till enskilda 18 till 30 år aktuella inom socialpsykiatri
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (6) 2019-05-02 Handläggare Carina Gillgren Telefon: 08-508 25 611 Lotta Hedstad Telefon: 08-508 25 123 Till Socialnämnden 2019-06-18
Läs merPolicys. Vård och omsorg
LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:
Läs merÖppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014. Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer
Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merTjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen
DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till
Läs merGemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merBiståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser
Läs mer