Barnpedagogiska forskningsperspektiv och metoder; Vad innebär det att forska om barn och barndom? 7,5 HP (5p).

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Forskarutbildningen HT 2007 Barnpedagogiska forskningsperspektiv och metoder; Vad innebär det att forska om barn och barndom? 7,5 HP (5p). Ansvarig kursledare:, docent Biträdande kursledare:, lektor = Syfte Kursen syftar till att studera vetenskapsteoretiska och metodologiska frågor i relation till pedagogisk forskning om barn och barndom. Kursen problematiserar ansatser och forskningsmetoder och deras relevans för kunskapsutveckling om barn i unga åldrar. Kursen behandlar frågor som: Vad betyder det att forska om och med barn? Krävs specifik kunskap för att studera unga personer i utbildningssammanhang och hur ser denna i så fall ut? Vilka forskningsetiska problem och dilemman är sammankopplade med pedagogiska studier om barn? Hur kan man forskningsmetodologiskt närma sig och förstå barns världar? Vilka möjligheter och hinder finns för det? Kursen behandlar också specifika forskningsmetoder såsom intervju, observation och barns berättande. 1. Innehåll Kursen behandlar följande teman: Etiska dimensioner i forskning om och med barn Inom detta tema studeras barnpedagogisk forskning, makt och etik. Särskilt fokus riktas mot den dubbla utsatthet som det innebär att vara barn i forskningsstudier. Forskarens makt i relation till barns deltagande problematiseras. Begrepp som barn som subjekt och barn som agent analyseras. Bruk av olika metoder såsom videoobservationer, intervjuer och samtal, barns egna produktioner etc. problematiseras i relation till etiska aspekter. Forskarens ansvar att ge röst åt barn och barns villkor diskuteras och problematiseras. Perspektiv på barnpedagogisk forskning Internationella såväl som nationella perspektiv på barnpedagogisk forskning belyses. Vilken kunskap har vi om barnpedagogisk forskning i ett historiskt och i ett nutidsperspektiv? Hur har forskningen förändrats, vilka perspektiv och metoder används och var står vi idag? Barndomsbegrepp granskas. Hur förhåller sig barnpedagogisk forskning till etnicitet, genus och klass? Metodologiska frågor Här behandlas tradition och nytänkande inom barnpedagogisk forskning. Problematisering av forskningsmetoder där barn involveras som forskningssubjekt respektive agenter i relation till den kunskap som kan erhållas. Frågor om tolkningsföreträde och forskningsansvar diskuteras. Specifika metodologiska innehåll:

2 A) Studera barns produktioner Här belyses olika forskningstraditioner, perspektiv och metoder i relation till barns olika produktioner. Barns berättande i olika former, såsom bildproduktioner, texter och andra narrativa och estetiska dokumentationer är i särskilt fokus. Innebörder av barns livsberättelser, narrativa och estetiska konstruktioner granskas och problematiseras. B) Studera barns samspel Här granskas olika angreppssätt för att studera interaktioner mellan barn. Hur kan man vinna tillträde till barns världar, vad är möjligt att förstå, och på vilka grunder kan tolkningar göras? Vilken kunskap krävs om barn och på vad sätt kan olika vetenskapsteoretiska ansatser bidra till olika tolkningsmöjligheter av barns samspel? Olika former av observationer och grad av deltagande från forskarens sida granskas. C) Studera barns utsagor Inom detta tema belyses metoder som forskningsintervju, spontana samtal och fokusgrupper med barn. Hur kan barns utsagor studeras, tolkas och analyseras? Vilka gränser och möjligheter finns för att samtala med barn i forskningssyfte? Olika perspektiv studeras för hur barns utsagor studeras och förstås. 2. Mål Efter efter genomgången kurs ska de forskarstuderande kunna: problematisera forskningsansatser och forskningsmetoder i relation till barnpedagogisk forskning forskningsetiskt förstå och förhålla sig till det specifika med att forska om och med barn vara väl förtrogen med barnpedagogisk forskning i ett historiskt och ett internationellt perspektiv kritiskt förhålla sig till olika metodologiska angreppssätt och tolkningar pröva och utveckla kreativa metoder i barnpedagogisk forskning 3. Genomförande Kursen förläggs som föreläsningar och seminarier. I seminarier kommer deltagarna att ta ansvar för viss litteratur och problematisera olika frågeställningar. Eget empiriskt material kan användas. 4. Examniation Deltagarna producerar texter som bygger på olika vetenskapsteoretiska och metodologiska angreppssätt, involverar kurslitteratur och analys av egen data. Avhandlingar inom fältet granskas med utgångspunkt från metodologiska frågor. Deltagarna förväntas ta ansvar för viss litteratur och problematisera olika frågeställningar. Kursstart sker i september 2007 och kursen pågår till och med november Kursen läggs upp med heldagsstudier. Se scema nedan. 5. Former för bedömning Individuell skriftlig kursrapport där bärande teoretiska begrepp och argument kring olika metoder inom det barnpedagogiska området kritiskt diskuteras. Muntlig presentation av densamma i seminariegrupp med responsgivning till kurskamrat samt aktivt deltagande i den gemensamma diskussionen.

3 6. Betyg Antalet betygsgrader är två, Underkänd och Godkänd. 7. Kursvärdering Kursvärdering sker muntligt och fortlöpande under kursen. Avslutande skriftlig kursvärdering lämnas vid examinationen. Schema Varje tillfälle innehåller föreläsningsdel och seminariedel. Tillfälle ett: 12-13/9 12/ Introduktion 12/ Vad betyder det att forska om och med små barn? Birgitta Qvarsell, Stockholms universitet 13/ Barns utsagor Ingrid Pramling Samuelsson Tillfälle två 17-18/10 OBS tiden 17/ Barns produktioner 18/ Etiska aspekter på barnpedagogisk forskning 18/ Vad betyder det att forska om och med små barn? Ann-Carita Evaldsson, Uppsala universitet Tillfälle tre: 29-30/10 29/10, och Internationella perspektiv på barnpedagogisk forskning. Prof. Katy Sylva, Oxford University, UK, belyser fältet i ett historiskt och internationellt perspektiv. 30/10, 9-12 Barns interaktioner Tillfälle 4: 14-15/11 14/ Metodologiska perspektiv på forskning om och med barn. Jan Kampmann, Roskilde universitet. 15/11, 9-12 Granskning av avhandlingar: Hur kan man forskningsmetodologiskt närma sig och förstå barns världar? Tillfälle 5: 28-29/11 28/ Examination 29/ Examination

4 Litteratur Christensen, P., & James A. (red.) (2000). Research with children. Perspectives and practices. London: Falmer Press. Christensen, P. H. (2004). Children s participation in ethnographic research. Issues of power and representation. Children and Society 18, Dalhberg G., & Moss P. (2005). Ethics and politics in Early Childhood education. London: Routledge Falmer. Valda delar Farrell, A. (red.) (2005). Ethical research with children. Milton Keynes, UK: Open University Press/McGraw-Hill. Greene, S., & Hogan, D. (2005). Researching children s experiences: methods and approaches. London: Sage. Valda delar. Kampmann, J., & Schultz Jørgensen, P. (2000). Børn som informanter. København: Børnerådet. Valda delar. Johansson, E. (2001). Morality in Children's Worlds Rationality of Thought or Values Emanating from Relations? Studies in Philosophy and Education. An International Quarterly, 20(4), Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (red.) (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Temanummer Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2) Keddie, A. (2004). Research with young children. The use of affinity group approach to explore the social dynamics of peer culture. British Journal of Sociology of Education, 25(1) Klerfelt, A. (2007, under tryckning, tillgänglig online). Gestures in interaction - the significance of gestures and utterances when children and preschool teachers create stories using the computer. Computers and Education, 48, , Klerfelt, A. (2006). Cyberage narratives. Childhood, 13(2), Utvalda avhandlingar. Vetenskapsrådets etiska regler. Referenslitteratur Andersen, D., & Ottosen M. H. (red.) (2002). Børn som respondenter, om børns medvirken i survey. Köbenhavn: Socialforskningsinstituttet. Aronsson, K. (1990). Om barns livsvillkor - reflexioner utifrån etiopiska barnteckningar. Forskning om välfärd. Stockholm: Socialvetenskapliga Forskningsrådet. Aronsson, K. (1997). Barns världar - barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur. Aronsson, K., & Andersson, S. (1996). Social scaling in children's drawings of classroom life. A cultural comparative analysis of children's drawings in Africa and Sweden. British Journal of Developmental Psychology, 14, Aronsson, K., & Junge, B. (2000). Intellectual realism and social scaling in Ethiopian children's drawings. I L. Lindström (red.), The cultural context: comparative studies of art education and children's drawings (s ). Stockholm: HSL.

5 Bae, B. (2005). Troubling the identity of a researcher: methodological and ethical questions in co-operating with teacher carers in Norway. Contemporary issues in early childhood education, 6(3), Back- Hansen, E. (2002). Barns deltakelse i spørreskjemaundersökelser sett i forhold til generelle, forskningsetiske krav. I D. Andersen & M. H. Ottosen (red.). Børn som respondenter, om børns medvirken i survey, ( 47-75). København: Socialforskningsinstituttet. Cullen, J., Hedges, H., & Bone, J.(2005). Planning undertaking and disseminating research in early childhood settings: An ethical framework (s.1-8). Auckland, New Zealand: New Zealand Association of Early Childhood Education Research. David, M., Edwards, R., & Allered, P. (2001). Children and school based research. Informed conscent or educated consent. British Educational Research Journal, 27(3). Fraser, S., Lewis, V., Ding, S., Kellet. M., & Robinson, C. (2004). Doing research with children and young people. London: Sage. Holmes, R. M. (1998). Fieldwork with children. Thousand Oaks: Sage Publications. Horner S. D. (2000). Using focus group methods with middle school children. Research in Nursing & Health, 23, Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), Issn Klerfelt, A. (2004). Ban the computer or make it a storytelling machine. Scandinavian Journal of Educational Research, 48(1), Smith. A. et al (red.) (2000). Children s voices. Research policy and practice. Auckland: Parson Education.