Exh 32 National workshop in Sweden, Uppsala (in Swedish)

Transkript

1 Exh 32 National workshop in Sweden, Uppsala (in Swedish) D4.6 National workshops with FSC National Offices and stakeholders as well as EU workshop Public document This information is part of the CeFCo project, with the purpose to develop a model for certification of forest contractors in Denmark, Spain, Sweden, Bulgaria and Portugal respectively. The project will be carried out in a cooperation between NEPCon, The European Network of Forest Entrepreneurs (ENFE) and the Forest Stewardship Council (FSC) and national organsiations. The project is supported by the Danish Forest and Nature Agency, Fundación Biodiversidad and the European Union CIP Eco-Innovation initiative ( which is part of the Competitiveness and Innovation Framework Programme, CIP (

2 Svenska FSC Uppsala Minnesanteckningar, projektmöte om CeFCo Tid: 3 februari 2010 Plats: Svenska FSC:s kansli, Uppsala Närvarande: se bilaga 1 1. Presentation av bakgrund och målsättning My Laurell, verksamhetschef Svenska FSC presenterar Svenska FSC:s roll i projektet: Att sprida information om och förankra projektet bland svenska intressenter bland annat genom att stå som värd för detta första projektmöte och genom att följa och återrapportera information om projektet inom Svenska FSC. Kjell Owe Ahlskog, NEPCon, presenterar bakgrund och övergripande mål för projektet: Ett initiativ från NEPCon i samverkan med Internationella FSC och European Network of Forest Entrepreneurs, ENFE. Projektet har under en 3-årsperiod beviljats stöd från EU-organisationen European Agency for Competitivenes and Innovation, EACI. Budgeten är på och ska rymma pilotprojekt i fyra olika länder; Sverige, Danmark, Bulgarien och Portugal. Ett öppet och för alla länder gemensamt uppstartsmöte genomfördes i Köpenhamn den 12 oktober NEPCon:s roll är att koordinera projekten och överföra erfarenheter som vunnits i ett tidigare genomfört pilotprojekt kring entreprenörscertifiering i Estland. Slutresultatet av arbetet ska vara tillgängligt för alla intressenter. NEPCon får täckning för egna kostnader. NEPCon är en icke vinstdrivande medlemsorganisation som framförallt arbetar med certifieringsuppdrag. Uppstår behov av ytterligare resurser har NEPCon som projektkoordinator ansvar för att hitta finansiella lösningar. Målet för projektet är att ta fram verktyg för entreprenörscertifiering inom FSC för att underlätta certifieringsprocessen för små privata markägare. Systemet ska skapa bättre förutsättningar och lägre kostnader för alla parter. Tanken är inte att en helt ny standard ska utvecklas. Målet är i stället att utgå från befintliga standarder och identifiera någon form av minsta gemensamma nämnare. Specifika mål och utgångspunkter för Sverigeprojektet definierar Kjell Owe Ahlskog så här: Här finns redan väl implementerad entreprenörscertifiering inom PEFC. Uppslutningen av intressenter kring projektet är bred. Konkurrens mellan FSC och PEFC ska undvikas Målet är att skapa verktyg som o underlättar certifiering för privata markägare o kan utgöra en kvalitetsstämpel för entreprenörerna o kan underlätta avverkningsbolagens upphandling av entreprenörer o kan säkerställa att alla relevanta krav riktas till rätt instans o kan minska totalkostnaden för certifiering 1 of 1 Svenska FSC Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 71, Uppsala Postadress: Box 1314, Uppsala T +46 (0) info@fsc-sverige.org FSC, A.C. All rights reserved. Secretariat code

3 2. Deltagarna presenterar sig Samtliga ger en kort presentation av sin organisationstillhörighet och sitt intresse för projektet. 3. Presentation av entreprenörscertifieringsprojekt i Estland och Danmark Per Lynge Jensen, NEPCon presenterar det enterprenörscertifieringsprojekt som genomförts i Estland och påbörjats i Danmark. Projektet i Estland genomfördes i samarbete mellan Stora Enso, WWF, FSC International, NEPCon och privata markägare. Det slutfördes i september I Danmark samarbetar NEPCon med Danish Forest Extension Service och med Danish Forest Entrepreneurs. Mindre än 10 procent av skogsmarken i Danmark är privatägd. Danish Forest Extension Service organiserar skogsägare med markinnehav i storleksordningen 0,5 till ha. Danish Forest Entrepreneurs organiserar 80 procent av de skogsentreprenörer som är verksamma i Danmark. Det danska projektet har jämfört och analyserat skogsbruksstandarder från FSC, PEFC och SmartLogger. Totalt har 300 indikatorer jämförts, varav 100 var kompatibla mellan systemen. Dessa har samlats upp i en checklista som just nu är ute på remiss bland danska intressenter. I Danmark finns inga erfarenheter av entreprenörscertifiering att falla tillbaka på, vilket är skälet till att processen inletts med standardjämförelsen och att en checklista upprättats. Om den sedan ska omformuleras till ett standardutkast kommer intressenterna i processen att ta ställning till i ett senare skede. Per Lynge Jensen betonar att arbetet måste anpassas till de förutsättningar som råder i respektive land. 4. Entreprenörscertifiering inom ramen för PEFC Magnus Norrby, VD för PEFC, presenterade PEFC och PEFC:s arbete med entrepernörscertifiering. PEFC Sverige har en svensk skogsbruksstandard och en särskild standard för entreprenörscertifiering. Därutöver har PEFC en globalt giltig spårbarhetsstandard Omkring entreprenörer är certifierade enligt PEFC:s standard för entreprenörscertifiering i Sverige. Bland annat innehåller denna standard krav på att entreprenören ska ha genomgått en särskild utbildning och ha goda kunskaper om PEFC:s skogsbruksstandard, men också om övriga PEFC standarder tillämpliga i Sverige. I Sverige är det som regel ett inköpsföretag snarare än en enskild markägare som upprättat kontrakt och har en affärsrelation med skogsentreprenören. Gentemot markägaren är det inköpsföretaget som bär ansvar för de åtgärder som genomförs av en entreprenör. Ansvarsfördelningen mellan entreprenör och inköpsföretag regleras vanligen i kontrakt mellan parterna. Magnus Norrby anser att PEFC:s svenska standard för entreprenörscertifiering innehåller alla nödvändiga och relevanta komponenter för certifiering av entreprenörer som ska genomföra uppdrag på certifierad skogsmark. 5. Tolv års erfarenhet av entreprenörscertifiering i praktiken Gustaf Aulén, ekolog på Södra, presenterar Södras erfarenheter av entreprenörscertifiering. Södra har arbetat med entreprenörscertifiering enligt PEFC i 12 år. 2 of 2

4 För att tydliggöra kraven på entreprenörernas kompetens utvecklade Södra tidigt ett så kallat grönt körkort för skogsentreprenörer. Ursprungligen ingick kännedom om PEFC:s standarder i kompetenskraven för grönt körkort. Sedan Södra gått med i FSC ska entreprenörerna som tar grönt körkort också ha kännedom om FSC:s regler. Detta är den nya basnivån för Södra och den tillämpas i alla uppdrag som genomförs av Södra. Paraplyorganisationen EC skog tillhandahåller de utbildningar som krävs för grönt körkort, genom fasta samarbeten. Kurserna kvalitetskontrolleras av Gammelkroppa skogsskola. 700 PEFC-certifierade entreprenörsföretag ingår i EC skogs paraply. EC skog ägs av Södra, PanCert, Mellanskog, Svenska kyrkan och Sydved. Entreprenörerna kan röra sig fritt mellan olika uppdragsgivare. Gustaf Aulén sammanfattar läget så här: Södras väg visar att FSC-kraven kan implementeras i nuvarande system för entreprenörscertifiering i Sverige. Han föreslår följande: 1. Sätt entreprenören i centrum i respektive land och utnyttja de nationella lösningar som redan är etablerade. 2. PEFC:s entreprenörscertifiering borde kunna användas som den ser ut idag, med de justeringar som behövs för att även klara FSC-krav, enligt den modell med FSC-tillägg som Södra redan infört. På frågan om en certifiering är överflödig för entreprenörer med grönt körkort svarar Gustaf Aulén att grönt körkort täcker kompetenskraven, men att en mängd andra krav tillkommer, exempelvis tekniska krav och redovisningskrav. 6. Förslag till upplägg för CeFCo projektet i Sverige Kjell Owe Ahlskog sammanfattar några förslag till utgångspunkter för det svenska pilotprojektet: 1. Processen ska vara öppen, och det är önskvärt att de erfarenheter av entreprenörscertifiering som finns idag kan delas. 2. Pilotprojektet i Sverige bör inte resultera i nya krav eller tröskelvärden 3. Pilotprojektet i Sverige bör i första hand fokuseras på svenska förutsättningar, möjligen kompletterat med de aspekter som kan vara viktiga för utländska entreprenörer verksamma i Sverige, respektive för svenska entreprenörer som är verksamma i utlandet. Kjell Owe föreslår följande aktiviteter inom ramen för projektet: Skapa arbetsgrupp Analysera och jämföra befintliga svenska skogsbruksstandarder inom PEFC och FSC Utveckla förslag till standard för entreprenörscertifiering och eventuellt kompletterande standardkrav riktade mot markägare Remissbehandla förslaget Revidera standarden/standarderna Eventuellt en andra remissomgång Genomföra fälttest Utvärdera projektet och skapa underlag för reproducering i andra länder. 3 of 3

5 7. Gruppdiskussion Följande punkter diskuteras av deltagarna i tre olika grupper: 1. Behövs denna process? 2. Vad kan/bör slutprodukterna omfatta? 3. Arbetssätt: arbetsgrupp vs intressenter? 4. Realistisk tidtabell? 5. Hur utnyttja redan gjorda analyser? Redovisning grupp C 1. Både ja och nej. PEFC har redan verktygen klara, problemet är att PEFC certifierade entreprenörer inte självklart är godkända för FSC. Processen behövs om den kan leda till att markägarna avlastas från ansvar den resulterar i att markägarnas administrativa åtaganden minskar 2. Slutprodukten kan vara ett körkort som visar att entreprenören har behörighet att jobba åt både PEFC och FSC. 3. Arbetsgrupp är att föredra, den får inte bli för stor effektivt är tre till sex personer som backas upp av en referensgrupp. Arbetsgruppen bör innehålla entreprenörsrepresentant, gärna representant från ett företag som är dubbelcertifierat, och gärna någon från FSC:s miljökammare. Det är viktigt att arbetsgruppens sammansättning är förankrad i berörda organisationer. 4. En tidtabell på tre år är realistisk, även om det gärna får gå fortare. 5. Självklart ska redan gjorda analyser utnyttjas. Redovisning grupp B 1. Processen behövs och är ett bra initiativ. 2. Slutprodukten kan vara ett ramverk som bygger på ISO-standard (där struktur och arbetssätt förtydligas). En sådan standard kan tillämpas internationellt och anpassas till nationella förhållanden. I Sverige lämpligen med krav som är relaterade till FSC:s respektive PEFC:s skogsbruksstandarder. Det är bra om gemensamma baskrav kan identifieras. Krav på kompetens är en viktig parameter. 3. Arbetet bör drivas av en arbetsgrupp i samverkan med en referensgrupp. Referensgruppen bör ha en konsultativ roll i förhållande till arbetsgruppen, men också ha möjlighet att föra in frågor i processen år är en utdragen processtid, önskvärt är att processen med att ta fram ett ramverk högst tar 1,5 år. Redovisning grupp A. 1. Processen behövs. 2. Ett realistiskt delmål är att sträva efter samsyn kring ett kompetenspaket, snarare än att försöka utveckla en certifieringsstandard alla kan ställa sig bakom. Ytterligare delmål kan identifieras senare. 3. En liten arbetsgrupp är att föredra, där aktörer från både norra och södra Sverige ingår. Representanter från FSC och PEFC behöver inte nödvändigtvis ingå eftersom det kan finnas risk för polarisering. 4. Tidtabellen 3 år är bra, onödigt att stressa fram ett material. 4. Självklart ska det som redan är gjort utnyttjas. I ett inledande skede kan man konstatera att det redan finns verktyg, men ytterligare analyser behöver göras. 4 of 4

6 Kommentarer under gruppredovisningen: Per Österberg: Som ett första steg borde vi rita en karta över möjliga vägar, det vill säga se till helheten och inte utesluta någonting. Med denna karta blir det lättare att identifiera bra, gemensamma utgångspunkter, vilket då blir processens andra steg. Kjell Owe Ahlskog: Det låter som ett bra förslag. Vi måste skapa en öppen process så att alla vet vad som händer och vad vi vill uppnå. Detta kräver öppenhet, både internt och externt. Nils Helsingen: Jag vill slå ett slag för ISO-strukturen och betona att ett bra mål är att försöka skapa ett internationellt gångbart ramverk. ISO-strukturen är dynamisk och ger verktyg för att planera, genomföra, följa upp och förbättra, det vill säga ger verktyg för att effektivisera kedjan. Ribban sätter man sedan genom att referera till relevanta nationella standarder. 8. Beslut om det fortsatta arbetet Mötet enas om följande upplägg: 1. En tillfällig arbetsgrupp tillsätts med uppgift att kartlägga möjliga angreppssätt rita kartan enligt Per Österbergs förslag och göra utkast till projektplan. 2. Arbetsgruppen återrapporterar sitt arbete till deltagarna i dagens möte som därmed får funktion som referensgrupp. Återrapportering ska ske inom 1,5-2 månader, gärna före påsk. Förslaget ska skickas ut per mail, av Kjell Owe Ahlskog. 3. Referensgruppen återkopplar till arbetsgruppen som sammanställer ett förslag. Det ska förankras med styrelserna inom Svenska FSC och PEFC Sverige. 4. Om förutsättningar finns för att gå vidare ska en permanent arbetsgrupp utses. Kjell Owe Ahlskog och arbetsgruppen avgör om och när det finns behov av att kalla till ett nytt fysiskt möte. 5. Till ledamöter i den tillfälliga arbetsgruppen utses Kjell-Owe Ahlskog, NEPCon, sammankallande, Martin Lindgren, Sveaskog, Niklas Arvidsson, PEFC och Mats Ågren, SMF. Uppsala My Laurell Svenska FSC Kjell Owe Ahlskog NEPCon 5 of 5

7 Bilaga 1, deltagarförteckning, projektmöte CeFCo Simon Nilsson Billerud Skog AB, Elisabet Bröms-Sterner Bernt Söderberg ECS Anders Karlsson GS-facket, Jan-Olof Larsson GS-facket, Helen Knutsson Korsnäs AB, Nils Helsingen KU NH AB / QualityProgress NH, nils.helsingen@kunhab.se Per Lynge Jensen NEPCon, plj@nepcon.net Kjell-Owe Ahlskog NEPCon, koa@nepcon.net Magnus Norrby PEFC, magnus.norrby@pefc.se Niklas Arvidsson PEFC, niklas.arvidsson@pefc.se Staffan Nordström S. Nordström Skog AB (UB), staffan.nordstrom@telia.com Per Österberg SCA skog, per.osterberg@sca.com Ewa Lidén SMF Skogsentreprenörerna, ewa.liden@t-online.de Mats Ågren SMF Skogsentreprenörerna, mats.agren@skogsentreprenad.nu Daniel Forsberg Stora Enso skog, Daniel.Forsberg@storaenso.com Martin Lindgren Sveaskog Förvaltnings AB, martin.lindgren@sveaskog.se My Laurell Svenska FSC, my.laurell@fsc-sverige.org Gustaf Aulén Södra, gustaf.aulen@sodra.com Jens Brorson Västerås Stift/Svenska kyrkans FSC-förening, jens@vasterasstift.nu Stina Bergkvist, Bureau Veritas Certification Sverige AB, stina.bergkvist@se.bureauveritas.com har anmält intresse av att delta i arbetet, men kunde på grund av tågförseningar inte delta i mötet den 3/2. 6 of 6