Offentligt. Beslutsfattande. Karolinska Universitetssjukhusets pionjärprojekt ger reumatiker experthjälp. Sjukvårdens produktivitet kan fördubblas!

Transkript

1 1 / Offentligt För offentliga beslutsfattare SAS Institute i samarbete med BetterManagement.com Karolinska Universitetssjukhusets pionjärprojekt ger reumatiker experthjälp Ett effektivt informatikstöd i kombination med transnationell forskning innebär en revolution för läkarvetenskapen. Patienter på Karolinska Universitetssjukhuset kommer snart med hjälp av informatikstöd kunna dra nytta av Karolinska Institutets forskningsresultat genom att resultat från grundforskningen snabbt kan överföras till den behandlande läkaren och att nya frågeställningar från den kliniska vardagen kan föras över till laboratoriet. Trendpanel Experterna i Offentligt s trendpanel är rörande överens: det finns stora möjligheter att drastiskt öka vårdens produktivitet. Och detta utan att försämra vårdens kvalitet. Som Monica Renstig, en av författarna till den uppmärksammade boken Den sjuka vården, uttrycker det: De svenska läkarna ägnar för mycket tid åt annat. Minst hälften och ofta uppåt 80% av deras tid ägnas idag åt administration, information och kommunikation. Kan vi genom bättre styrning se till att läkarna ägnar mer Daniel Andersson är IT-arkitekt på Karolinska Universitetssjukhuset och projektledare för MIR-projektet. Forts. sid 3 En läkare och hans patient sitter i ett undersökningsrum på Reumatologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, i samband med ett mottagningsbesök besvarar patienten ett formulär via det nationella kvalitetsregistret som omedelbart görs tillgängligt för läkaren. Patienten får även med sig en utskrift som visar en översikt över sjukdomsutvecklingen och beslutade medicinska behandlingar. Samtidigt registreras information av läkaren kring patientens sjukdom i journalsystemet och av forskare i forskningsdatabaser på Karolinska Institutet. Forts. sid 4 Sjukvårdens produktivitet kan fördubblas! Anita Eriksson Pallinder är VD för Carelink. Monica Renstig har i den uppmärk - sammade boken Den sjuka vår - den undersökt den svenska vår - dens produktivitet. Övrigt innehåll Produktivitet Norden i topp inom OECD Sid 3 Flera rapporter visar att de nordiska länderna har hög produktivitet i den offentliga sektorn. Tema Styrning Från Offentlig Förvaltning till Offentlig Förändring Sid 6-7 Det är svårt att styra offentlig verksamhet. Men det går. Praktikfall om ekonomi, personal, IT och självfallet verksamheten. Balanserade Styrkort Stjärnsjukhus ökar produktivitet och kvalitet samtidigt Sid 9 Brigham and Wo m e n s Hospital i USA är i världsklass på de flesta områden. Nu vill man bli ännu bättre, med hjälp av balanserade styrkort. Folkräkning USA går ifrån papper och penna och satsar på analys Sid 9 Från och med nu är det mycket l ä t t a re att ta reda på hur den amerikanska nationen egentligen mår. Försvar och polis Amerikanska flygvapnet satsar på ABM Sid 11 ABM ger lägre kostnader och kortare ledtider. Debatt Produktivitetsökning kan ge bättre vård Sid 12 Det finns ingen motsättning mellan vårdkvalitet och krav på ökad produktivitet.

2

3 Forts. från sid. 1 Sjukvårdens produktivitet... Ökning i produktivitet tid åt patienterna så ökar både produktiviteten och vårdens kvalitet. Trendpanelen är alltså överens om att vårdens produktivitet kan förbättras. Hur stor förbättring man kan räkna med råder det däremot delade meningar om. Monica Renstig hävdar att produktiviteten kan fördubblas: 1975, för 30år sedan, hade en svensk läkare drygt patientbesök per år, och där ligger också genomsnittet inom OECD-länderna idag. Det är totalt obegripligt att just svenska läkare idag bara ska klara av knappt 700 patientbesök per år. Den sjuka vården är utgiven på Ekerlids f ö r l a g. Jane Cederqvist, som i våras tillsammans med Eva Hjortendal Hellman lade fram den uppmärksammade departementsutredningen om landstingen ( Iakttagelser om landsting ), tror också att det finns stora möjligheter till produktivitetsförbättringar inom vården, men vill inte gå lika långt som Monica Renstig. Men man skulle nog utan vidare kunna öka produktiviteten med 20%, det visar bland annat den faktiska produktivitetsökning som några mindre landsting lyckats uppnå. Dålig styrning orsaken Jane Cederqvist och Monica Renstig är dock överens om vad som ligger bakom den svaga produktiviteten: Dålig styrning. Jane Cederqvist säger att hon tycker sig se ett ökat intresse för produktivitetsproblematiken framförallt hos landstingen, däremot saknas kunskap om processer och styrning. Landstingen är hyggligt förändringsbenägna, men politikerna visar inget större intresse för att öka produktiviteten. Jane Cederqvist påpekar också att man brukar räkna med att offentlig verksamhet i stort, exklusive vård, i genomsnitt ska < 75% > 75% Halva trendpanelen tror att vårdens produktivitet kan ökas med mellan 75 och 100%! öka produktiviteten med 2 till 3% per år. Sett ur det perspektivet är juförbättringspotentialen i vården gigantisk. Organisationen Carelink, som i år fick det prestigefulla priset Guldmusen som Årets svenska IT-främjare, arbetar med att driva IT-utveckling för nationell samverkan inom vård och omsorg. Carelinks VD Anita Eriksson Pallinder anser inte att det går att säga hur mycket man skulle kunna öka den svenska vårdens produktivitet. Men vi vet att en stor del av läkarnas tid går åt till annat än patientkontakt. Om vi med hjälp av modern teknik kan frigöra tid från administrativa sysslor så kan självfallet produktiviteten ökas. s o f i a. k i n d g r e s w e. s a s. c o m Hjärnforskare föreläste på SAS Forum För nittonde året i rad samlades nyligen SAS Institutes kunder till företagets årliga användarkonferens SAS Forum. Denna gång samlades ett rekordstort antal användare 450 personer på Dramaten i Stockholm för en heldag med nyttiga och intressanta föredrag, med tonvikten lagd på analys och teknik. Bland talarna märktes Andra AP-fondens Walter Levy, som berättade hur avancerad analys ger en bra balans mellan låg risk och god tillväxt i fondens innehav. Läkaren och forskaren Nils Simonsson avslutade dagen med en bejublad odyssé i hjärnans vindlingar. s o f i a. k i n d g r e s w e. s a s. c o m Norden leder produktivitetsligan inom OECD I flera nya studier av produktivitet i den offentliga sektorn kommer de nordiska länderna ut som vinnare. I en studie av Social and Cultural Planning Office i Holland ( Public Sector Performance ) ligger Finland i topp, följt av Luxemburg och Danmark. I OECD-rapporten Economic Survey of Denmark, 2005 beröms också Danmark, men uppmanas samtidigt att öka produktiviteten ytterligare. Inget europeiskt land har lika hög produktivitet som USA. h t t p : / / w w w. s c p. n l / e n g l i s h / p u b l i c a t i o n s / b o o k s / s h t m l h t t p : / / w w w. o e c d. o r g / d a t a o e c d / 5 1 / 2 8 / p d f. Regering och opposition vill minska bidragsfusk Regeringen vill att myndigheter lättare ska kunna utbyta information för att minska riskerna för bidragsfusk. Bland annat vill man att Försäkringskassan och Migrationsverket ska kunna utbyta information, och att Skatteverket i ökad utsträckning ska lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Samtidigt går Folkpartiet till motangrepp mot regeringens anti-fusk-program. Folkpartiets partiledare Lars Leijonborg säger att anti-fusk-programmet är ett lamt program mot ett enormt samhällsproblem, och efterlyser konkreta åtgärder istället för fler utredningar. h t t p : / / w w w. r e g e r i n g e n. s e / s b / d / / a / f o l k p a r t i e t. s e / t e m p l a t e s / L i s t P a g e a s p x Offentligt ges ut av SAS Institute AB i samarbete med BetterManagement.com. Ansvarig utgivare: Niklas Hjelt. Redaktionsråd: Per Hedlund, Sofia Kindgren, Johan Rönn. E-post till redaktionen: redaktionen@swe.sas.com Tryck: 08-tryck, Stockholm. Offentligt 3

4 Svensk offentlig sektor effektiviserar SAS Institute har arbetat med offentlig sektor i Sverige i 20 år. Här är några av de kunder i offentlig sektor som idag använder lösningar från SAS Institute inom verksamhetsstyrning, ekonomistyrning, Business Intelligence, Risk Management och IT Management. ADB Kontoret ADB-kontoret i Göteborgs kommun får fram personalstatistik med hjälp av ett webbaserat PA-System. Akademiska Sjukhuset Kvalitetsregister förbättrar hjärtsjukvården och SAS Institutes lösning hjälper till att höja kvalitén ytterligare. Jordbruksverket Jordbruksverket använder SAS Personal Analytics och SAS Access to Oracle för att kunna ta fram statistik och få bättre förutsättningar för analys. Karolinska Universitetssjukhuset I kvalitetsregistret för patienter med kronisk ledgångsreumatism går det att mäta och genast se vad läkarens behandling har åstadkommit. Kriminalvårdsstyrelsen Kriminalvården effektiviseras med hjälp av SAS system. Systemet är i första hand avsett för chefernas planering och uppföljning, men även andra medarbetare kan följa och delta i sin del av planeringen. Landstingsförbundet Väntetider i sjukvården är en infekterad fråga. Med hjälp av analyser i SAS software-baserade system ska Landstingsförbundet kunna ge en klar bild av väntetidernas längd för olika patientgrupper och för olika delar i landet. Luftfartsverket Luftfartsverket har skaffat bättre förutsättningar för analys och planering med hjälp av SAS Personal Analytics och SAS/ETS. Riksbanken Riksbanken började använda SAS software för mer än tio år sedan och sedan dess har det varit Riksbankens huvudverktyg för att granska och analysera Sveriges betalningsbalans. SCB Genom att nyttja SAS software kan Statistiska Centralbyrån (SCB) ge en mängd olika intressenter svar på allt från Sveriges tillväxt till hur levnadsförhållandena ser ut i Sverige. Vad skulle det få för konsekvenser om skatten ändrades med X procent? Frågan kan besvaras med hjälp av SCBs mikrosimuleringsmodell. Socialstyrelsen Genom att använda SAS software kan Epidemiologiskt centrum enkelt kvalitetssäkra data och erbjuda olika intressenter så som forskare och läkare en snabb och enkel tillgång till kvalificerade analyser mot stora sjukdomsregister. Stockholms läns landsting En stor mängd beslutsfattare och controllers som utvärderar och planerar för framtida vårdbehov har alltid snabb och enkel tillgång till kvalificerade analyser. Uppsala Clinical Research Center UCRs webbaserade analysverktyg ger vårdpersonalen möjlighet att själva mäta, utvärdera och jämföra behandlingsmetoder. Forts. från sid 1, Karolinska... Hittills har det inte varit möjligt att integrera data från forskningsdatabaser, nationella kvalitetsregister och rutinsjukvården (journalen) för forskning kring uppkomst och behandling mot reumatiska sjukdomar. Snart kommer läkaren att få hjälp att välja behandlingsform för sina patienter genom direkt tillgång till de allra senaste forskningsresultaten från den forskning som bedrivs vid Karolinska Institutet på andra sidan Solnavägen. Daniel Andersson är IT-arkitekt vid Karolinska Universitetssjukhuset, som har cirka anställda och omsätter 10,3 miljarder kronor. MIR projektet (Medicinsk Informatik Reumatologi) är ett banbrytande projekt där det etableras informatikstöd för att forskningsdata ska kunna användas som komplement till den information som registreras i den behandlande vården, och tvärtom. Daniel Andersson pekar på några uppenbara fördelar med systemet. Först, naturligtvis, ur patientens synvinkel. Behandlande läkare kommer i framtiden att få hjälp att ställa rätt diagnos och välja rätt behandling för olika patienter. Det gör att patienter får bättre vård och många kan därmed få ett rikare liv med mindre smärta och handikapp. Samhällsekonomisk fördel Vi vet att biologiska preparat kan lindra symptomen för vissa reumatiker, men sådana behandlingar kan kosta upp till kronor per månad. Samtidigt vet läkarna att billigare behandlingar fungerar lika bra på andra typer av patienter. Genom att de behandlande läkarna nu kan fatta beslut grundade på den allra senaste forskningen kan man lättare fördela de resurser man har till sitt förfogande på ett optimalt sätt. MIR är ett strukturellt mycket viktigt projekt på flera sätt. Dels visas här konkreta fördelar med hur man kan använda forskningsdata i kombination med data som registreras i rutinsjukvården. Dels har projektet fått personalen på Karolinska Universitetssjukhuset att förstå att det faktiskt går att integrera information från olika system tillhörande olika organisationer på ett kostnadseffektivt sätt. Daniel Andersson säger att man arbetar mycket med det han kallar de tre i:na : Information, Integration och Informatik. Informatiken handlar om metoder och tekniker för informationshantering med automatisk databearbetning för att skapa underlag för analyser, rapporter, statistik med mera. En grundförutsättning är strukturerad inmatning, minskad dubbelinmatning i olika system och enhetliga definitioner av termer, vilket leder till en effektivare arbetsprocess, bättre informationskvalitet samt tillgång till information för att systematiskt följa upp vårdens kvalitet och resultat. I MIR är termer för sex olika sjukdomsgrupper, bl.a. Reumatoid Artrit, Spondartrit och SLE, entydigt och noggrant definierade, så att endast tillförlitliga och kvalitetssäkrade data förs in i systemet. Rätt information i rätt tid En viktig del med MIR är att visa att man med rätt satsning på de tre i:na kan ge rätt information till rätt person, vid rätt plats och vid rätt tillfälle. Detta kommer vi att kunna realisera redan i etapp ett under våren. Både forskaren, den behandlande läkaren och verksamhetschefen kommer snart att få tillgång till relevant och kvalitetssäkrad information för forskning, klinisk uppföljning och kvalitetsutveckling. Stora delar av informatikstödet är byggt med teknik från SAS Institute, som i och med sin nya plattform har förutsättningar att lösa de säkerhetsaspekter som måste tas hänsyn till med tanke på de höga krav som ställs på att skydda patientens personliga integritet. Daniel Andersson säger att säkerhets- och integritetsaspekterna är centrala i projektet: Medborgarna vill självfallet inte att deras integritet ska riskera att kränkas. Men samtidigt vill vi ju alla ha bästa tänkbara behandling, som är maximalt anpassad för den sjukdom vi har. Den lösning som skapas inom ramen för MIR ger förutsättningar att realisera bästa tänkbara behandling utan att integriteten kränks för reumatikerpatienter, men lösningen skall även kunna användas för alla andra kliniker på sjukhuset. Jag hoppas att vi med MIR lyckas skapa en trend som snabbt sprider sig över resten av landet. Fakta Stockholms Läns Landsting (SLL) omfattar hela Stockholms län med 1,9 miljoner invånare, fördelade på 26 kommuner och k v a d r a t k i l o m e t e r. Man har anställda, varav cirka 96% arbetar inom vården och t a n d v å rden. Man omsätter ungefär 50 miljarder kronor årligen. Det projekt som beskrivs i artikeln ovan ingår i en bred satsning på beslutsstöd och analys inom SLL. Man vill ha b ä t t re möjligheter att planera, styra, mäta och följa upp verksamheten. Det är viktigt att man kan titta på verksamheten ur många olika perspektiv kommuninvånarna (patientern a ), administrativ personal, forskare och budgetansvariga har olika behov av information. SLL har därför satsat på en org a n i s a t i o n s ö v e r- gripande beslutsstödslösning från SAS Institute. Den fungerar som en plattform som hela landstingets olika analys-, rapporteringsoch styrningslösningar arbetar mot. 4 Offentligt

5

6 Tema styrning Järnkoll på IT-kostnader genom bättre analys IT Management IT kostar för mycket och kopplingen till verksamhetsmålen är för svag. Stora organisationer kartlägger nu sina IT-kostnader genom att dels mäta vad de kostar, och dels genom att koppla IT-stödets nytta till verksamhetens resultat. För att klara detta krävs standarder som beskriver olika sorters IT-aktiviteter, och detta finns nu i ett ramverk som kallas ITIL (IT Infrastructure Library). Men man behöver också ha regler för de datastrukturer som man behöver för att få jämförbar information. SAS Institutes Arne Löfgren, en av Sveriges ledande experter på ITmanagement och verksamhetsstyrning, säger att man i en fullt utbyggd lösning för IT-management kan analysera precis vilka kostnader en vald servicenivå ska ha. I princip kan man lägga ut IT-kostnaderna direkt i huvudboken Strategisk och dessutom kommunicera vad användarna faktiskt får för pengarna. Man slipper internfakturering, vilket i sig minskar kostnader. Och för organisationer som vill outsourca sin ITdrift är en IT-managementanalys livsviktig annars vet man Taktisk ju inte vad man ska betala för de tjänster man vill lägga ut. Operativ a r n e. l o e f g r e s w e. s a s. c o m Mindre byråkrati och bättre uppföljning med styrkort Balanserade Styrkort Århus kommun i Danmark har i flera år använt balanserade styrkort (Balanced Scorecards) för att sätta mål och följa upp dem. Målet är att anställda på i stort sett alla nivåer ska kunna använda systemet, med nyckeltal som är relevanta för deras verksamhet. De som jobbar i åldringsvården har en uppsättning nyckeltal i sitt styrkort, de som arbetar med akutsjukvård ett annat. Enligt Carsten Nykjaer, som ansvarar för systemet, är det viktigt att sätta mål och följa upp dem, men det får inte vara så besvärligt att samla in data att detta i sig blir en byråkratisk bromskloss. Meningen är tvärtom att de anställda ute i verksamheten ska ägna mindre tid åt administration och byråkrati. De ska använda styrkorten för att se hur deras verksamhet fungerar. Cirka 300 personer ska använda styrkorten när systemet är fullt utbyggt. Man har valt en trafikljusmetafor med rött, gult och grönt ljus för att visa prestanda för de olika nyckeltalen. Eftersom man har så många användare med olika bakgrund och datorvana har man ansträngt sig ordentligt för att göra systemet lättanvänt. b a r b r o. e r i c s s o s w e. s a s. c o m Grönt ljus för Århus kommun! Verksamhetsstyrning Det är ofta svårt att styra offentlig verksamhet, och det finns en enkel anledning till detta: styrmedlen är inte relevanta för verksamheten. Låt oss säga att vi avser att öka vår verksamhets produktivitet med 20%: Detta är vår strategi. Nu ska vi hitta ett sätt att, med en lämplig styrmodell, få detta att hända. När vår verksamhet främst består avmänniskor och deras kunskap och processer får vidå omedelbart problem. Om vi exempelvis styr med ekonomiska nyckeltal kopplat mot tydliga budgetmål får visvårt att få organisationen att bry sig; varför ska en läkare bry sig om det? Ekonomiska nyckeltal motiverar knappast en undersköterska eller lantmätare att arbeta smartare. Vad vi behöver är i Konsten a offentlig f Operativ taktik stället något som vi skulle kunna kalla konfigurerbara kontrollpunkter, samt system för att mäta, följa upp och rapportera dem. Enhetlig uppföljning SAS Institutes Arne Löfgren är en ledande expert på IT-management och verksamhetsstyrning. Han har bland mycket annat varit med och utvecklat en styrmodell för IT-tjänster som fått ett lysande mottagande av många organisationer som vill ha en entydig relation mellan vad en IT-tjänst kostar att producera och det värde den ger organisationen som använder den. Efter ungefär samma linjer har han och SAS Institutes kompetenscenter utvecklat ett styrkoncept uppbyggt runt idén med konfigurerbara kontrollpunkter. Att kunna skapa transparens och enhetliga kriterier måste vara ett mål inom hela verksamheten om de ekonomiska processerna ska kunna likriktas i en gemensam lösning. Med denna bas kan verksamheterna tillåtas vara olika, men ändå arbeta med enhetligt uppföljningssätt i de processer som ska stödja verksamheten t ex inom it eller ekonomi. Detta i kontrast till de statiska standardlösningar som oftast används idag. Konfigurerbara kontrollpunkter är helt enkelt mått eller nyckeltal som är relevanta för verksamheten. Det som gör detta unikt är att man kan förena Med k styrnin 6 Offentligt

7 motivera rändring figurerbara kontrollpunkter kan man förena taktisk och operativ till något man skulle kunna kalla operativ taktik. Tema styrning Personalplanering nyckel till produktivitetsökning Personal Personalen är den viktigaste resursen för alla organisationer. Att hantera personalfrågor på ett effektivt och produktivt sätt är därför en nyckelfråga när man vill öka en verksamhets produktivitet. Inte minst gäller detta vården, där schemaläggning och resursoptimering är svåra och kritiska verksamheter i sig. I Kanada har man på flera ställen kommit mycket långt med arbetet att utveckla personalplaneringen. Ett exempel är den kanadensiska staten, som inom parentes är landets största arbetsgivare. I Kanada kommer man inom kort att införa en reform som ger större frihet i rekryteringsprocessen, men som samtidigt ställer större krav på de ledare som anställer personal. Den kanadensiska staten har därför tillsammans med SAS Institute utvecklat en web-baserad applikation som hjälper personalavdelningar att planera för framtiden. Man kan exempelvis enkelt se vilka regioner som är mest attraktiva för olika yrkesgrupper, och därmed planera till exempel utbildningssatsningar på ett b ä t t re sätt. Vi d a re kan man identifiera trender inom en rad olika områden. den taktiska styrningen med den operativa, dagliga styrningen av verksamheten. Ett strategiskt mål för ett sjukhus, som att öka produktiviteten med 20%, skulle exempelvis kunna ha en konfigurerbar kontrollpunkt som bland annat tittar på saker som patientnöjdhet, vårdtid, personalnöjdhet, sjukskrivningar, vårdkvalitet, kostnader och mycket annat. Det kan och ska sedan vara olika nyckeltal som följs för olika personalgrupper. Laboratoriepersonal kan exempelvis ha helt andra nyckeltal än röntgenläkare. Poängen är att alla medarbetare kan ha relevanta nyckeltal, som samtliga bidrar till att organisationen når det strategiska målet. Arne Löfgren är en ledande expert på ITmanagement och verksamhetsstyrning. Se orsak och verkan Med konfigurerbara kontrollpunkter kan man nämligen relativt enkelt visa på orsak och verkan i alla delar av verksamheten, enligt Arne Löfgren. Alltså, hur positiva förändringar av den enskilda avdelningen, befattningen eller processen bidrar till att det övergripande målet kommer närmare. Balanserade styrkort tillsammans med konfigurerbara styrpunkter är ett bra verktyg att använda för att ständigt visa den positiva förändring som äger rum. Det finns inget som motiverar förändring lika mycket som daglig mätning, uppföljning och rapportering av relevanta mått, så att alla medarbetare känner sig fullt delaktiga i förändringen. a r n e. l o e f g r e s w e. s a s. c o m Harris Sinclair är ansvarigför den kana - densiska statens personalplaneringssystem. Den data som används i applikationen kommer från den kanadensiska statens HRsystem, samt från över 20 års befolkningsstatistik. Harris Sinclair, som är ansvarig för projektet, säger till Offentligt att projektet blivit så lyckat att det snabbt borde exporteras till andra stater. Systemet gör att vi kan analysera och förstå komplexa samband i en mycket stor och komplicerad personalstyrka. y v o n n e. s t e g f e l d s w e. s a s. c o m Verksamhetsstyrning kortar vårdtiden och ökar kapaciteten Verksamhet Den genomsnittliga vårdtiden för patienterna på Maine Medical Centre i USA har minskats med nästan ett dygn. Ett nytt system för verksamhetsstyrning från SAS Institute har gjort att sjukhuset nu kan ta emot lika många fler patienter årligen som om man byggt ut verksamheten med bortåt 20%. Maine Medical Centres viktigaste nyckeltal i verksamhetsstyrningen är just vårdtid, och det har visat sig att fokuseringen på detta nyckeltal också har ökat vårdens kvalitet bland annat anstränger man sig idag mer för att förebygga infektioner hos opererade patienter, då man sett att detta påverkar vårdtiden negativt. Offentligt 7

8

9 Snart dags att räkna med 300 miljoner amerikaner Folkräkning Vart är USA på väg? Det är alltid den stora frågan för världens omvärldsanalytiker. Tack vare en storsatsning på toppmodern teknik för folkräkning och trendanalys går det nu att blixtsnabbt få en bild av hur världens största ekonomi mår. Så sent som 1990 genomfördes den stora folkräkningen i USA med hjälp av två viktiga redskap: 1. Papper. 2. Penna (oftast blyerts). Integrerad information förbättrar styrning Universitetssjukhuset i Aachen i Tyskland fick å rets SAS Enterprise Intelligence Aw a rd, för det arbete man gjort för att förbättra styrn i n g av sjukhuset. Universitetssjukhuset i Aachen är unikt genom att man slagit ihop vanlig vård och tandvård. Det är ett stort sjukhus med drygt anställda fördelade på 33 olika kliniker och institut och man behandlar patienter årligen. Sjukhuset har satsat på ett övergripande system för Business Intelligence, vilket gör att man kan styra verksamheten mycket mer effektivt. Bland annat kan man nu fakturera den tyska sjukkassan mycket snabbare för behandlingar av extern a p a t i e n t e r, vilket dramatiskt förbättrat kassaflödet. Vården har dessutom blivit bättre. h t t p : / / w w w. u k a a c h e n. d e / i n d e x. j s p OK, det fanns några stordatorer i bakgrunden också. Men i huvudsak användes papper och penna för analys av vad den insamlade informationen betyder. Men det var då. Sedan folkräkningen år 2000 (folkräkningar hålls i USA vart tionde år) använder U.S. Census Bureau den amerikanska folkräkningsmyndigheten system från SAS Institute för att samla in och analysera befolkningsdata. Tidsbesparingen viktigast Idag kan analytiker komma åt all befolkningsdata från en vanlig PC, genom den klient/server-lösning som ersatt stordatormiljön. Genom att peka, klicka, dra och bända i geografiska figurer på skärmen kan de på ett par sekunder göra analyser som tidigare tog flera dygn att utföra. Det är tidsbesparingen som är viktigast för oss, säger Rick Denby, som är ansvarig för avdelningen för hushållsekonomisk statistik vid folkräkningsmyndigheten. Idag kan vi räkna igenom en liten delstat, typ Wyoming med cirka en halv miljon invånare, på ett par sekunder. Kalifornien, som har 30 miljoner invånare, tar ett par minuter att gå igenom om vi har en riktigt avancerad fråga. Enkelt att borra djupare Med den klient/server-lösning man nu har så kan också många analytiker arbeta samtidigt mot samma datamängd. I genomsnitt jobbar 75 analytiker parallellt. Uttryckskraften har också blivit mycket större. Analytikerna använder idag rutinmässigt möjligheten att borra allt djupare ned i materialet på ett enkelt sätt. Man kan ta sig från data på delstatsnivå, vidare ned Snart 300 miljoner amerikaner. Och analys - verktyg som talar om vad de tänker hitta på. till countys, till städer och byar och till och med ned till enstaka kvarter. För ett kvarter i valfri stad i USA kan man alltså följa utvecklingen mellan mät-tillfällena exempelvis medelfamiljens sammansättning, ålder, inkomst och mycket annat. Man arbetar också mycket med den tilläggsdata som man fått in sedan Idag lämnar vart sjätte hushåll i USA in den så kallade stora enkäten, som består av inte mindre än 53frågor. Iförlängningen påverkas hela världsekonomin av analysen på U.S. Census Bureau. Den statistik de tar fram ligger som grund för all analys av de amerikanska hushållens liv: från bostadsyta, disponibel inkomst, skuldsättning, till vart de flyttar när de bli gamla och så vidare. w w w. s a s. c o m / s u c c e s s / c e n s u s _ e s r i. h t m l Stjärnsjukhus jobbar med balanserade styrkort Brigham and Women s Hospital (BWH) i Boston räknas som ett av världens bästa sjukhus inom en rad områden, exempelvis vårdkvalitet, forskningsresultat och utbildning. Nu satsar man på att bli ännu bättre, genom att införa verksamhetsstyrning med hjälp av balanserade styrkort från SAS Institute. Styrkorten ska hjälpa både verksamheten och administrationen att effektivisera verksamheten, och målet är att parallellt öka både den patientupplevda vårdkvaliteten och den operativa effektiviteten. h t t p : / / w w w. b r i g h a m a n d w o m e n s. o r g / Activity Based Management förbättrar vården i Danmark Danska staten har med hjälp av ett system för Activity Based Mangement lyckats öka kvaliteten i vården utan att för den skull öka kostnaderna. Systemet gör att både landsting och enskilda sjukhus får en tydligare bild av relationen mellan olika aktiviteter och deras kostnader. Sjukhusvården i Danmark kostar cirka 50 miljarder danska kronor om året och målet är helt enkelt att ge mer sjukvård i morgon än vad vi får idag - men till samma kostnad, som den danska socialstyrelsens högsta chef Poul Erik Hansen uttrycker saken. h t t p : / / w w w. s s t. d k / Offentligt 9

10

11 SAS Institute AB, Stora Frösunda, Solna Opinion Vad får man för 3 miljarder kronor i dagens läge? Styrning 3 miljarder kronor är en massa pengar. Det är så mycket pengar som landstingen skulle kunna spara varje år genom att styra sin verksamhet litet bättre. Som pappa till tre söner har jag ofta kontakt med vården, både i Sverige och utomlands. Bara sedan förra semestern har det handlat om fästingburna infektioner, huggormsbett, armbrott, spruckna framtänder, ljumskbråck, lunginflammation och den vanliga dosen av influensor, barnsjukdomar och förkylningar. Jag är på det stora hela mycket nöjd. Den svenska vården är bra, den fungerar, mina barn tas väl om hand och blir snabbt friska. Går att göra ännu bättre Men det innebär förstås inte att det inte kan bli ännu bättre. Som patient eller anhörig ser man ju bara den vård man möter ute i verksamheten, på vårdcentralen, sjukhuset eller akutsjukvården. Den bakomliggande apparat som producerar vården ser vi inte, annat än som de pengar som dras i skatt varje månad. Därför reagerade jag inte heller särskilt starkt när jag först läste Jane Cederqvist och Eva Hjortendal Hellmans departementsutredning om landstingen ( Iakttagelser om landsting, hela utredningen kan laddas ned kostnadsfritt på följande adress: 6/27/3faf8122.pdf). Men sedan nämnde jag för en kollega att utredarna hävdade att man skulle kunna få ut vård för ytterligare 30 miljarder kronor ur de svenska landstingen med befintliga resurser, utan beaktande av potentialen i ny teknik och nya behandlingsmetoder, utan beaktande av potentialen i omstru k t u r e r i n ga r. Styrning frigör resurser Hon bara stirrade på mig. Du måste läst fel. Jag dubbelkollade. Nej. 30 miljarder. Det står där, bland annat på sidan 83: minst 30 miljarder kronor över en tioårsperiod. Och då började jag förstå kollegans reaktion: 30 miljarder kronor är väldigt mycket pengar. Olof Fredriksson är ansvarig för SAS Institutes verksamhet inom offentlig sektor i Sverige. Han nås enklast på olof.fredriksson@swe.sas.com eller på telefon Låt oss vara försiktiga och se vad man kan få för ett års effektivisering alltså 3 miljarder kronor. För 3 miljarder kronor kan man exempelvis köpa: Drygt splitter nya bilar av typen Volvo V70 (a kronor styck) sommarstugor a en halv miljon kronor styck villor i Stor-Stockholmsområdet a 2,2 miljoner kronor styck. Men man skulle också kunna avlöna läkare i ett år. Eller akutsjuksköterskor. Det är lätt hänt att se effektivisering enbart som ett sätt att skära bort kostnader, men det är inte sant. Tvärtom, just genom bättre styrning frigörs resurser som annars sitter fast i vårdens ibland litet stelbenta processer. Det pågår just nu en mängd projekt runt om i Sverige med ambitionen att effektivisera vården, genom bättre insyn, planering, styrning, uppföljning och kontroll. Som pappa likväl som skattebetalare känns det mycket angeläget att vården fortsätter effektiviseras, så att alla Sveriges medborgare får lika bra vård som den mina grabbar brukar få. I samarbete med BetterManagement.com Offentligt från SAS Institute g e s ut i samarbete med Better Management. com, vilket är en mediakanal som har fokus på att hjälpa chefer att fatta bättre beslut. Genom att BetterManagement har ett partnerskap med runt 250 olika informationsresurser världen runt håller man sig ständigt uppdaterade på den senaste utvecklingen och de senaste trenderna. Bland dessa partners finns Boston Consulting Group, Harvard Business School, McKinsey och Forbes, för att bara nämna några få. Beslutsstöd för 90% av världens 500 största organisationer SAS Institute är världens ledande mjukvaruf ö retag inom Business Intelligence och aff ä r s- analys. SAS Institute har 29 års erfarenhet av att utveckla verktyg och metoder som låter stora organisationer lära av sin historia, mäta och kommunicera pågående aktiviteter och, inte minst, skapa insikt om framtiden. Lösningarna baseras på att skapa överblick och sammanställa de stora informationsoch datamängder som finns i alla organisationer och att utveckla informationen till kunskap och beslutsunderlag. Korta fakta om SAS Institute: Antal kundinstallationer ; Omsättning 10 miljarder kronor per år; 4 miljoner användare i 105 länder; 26 procent av SAS Institutes omsättning satsas på forskning och utveckling. I Sverige startade SAS Institute AB år 1986 och har idag 85 anställda. Bland de svenska kunderna finns landets mest betydande organisationer, exempelvis Riksbanken, SCB, Regeringen och Socialstyrelsen. Läs merpå www. s a s. c o m / s weden Samarbete med ledande partners För att kunna möta allt mer unika och skiftande behov från kunder samarbetar SAS Institute med ledande affärs- och teknikföretag i Sverige. SAS Partners: Accenture, Capgemini, Deva Management Consulting, Ementor Sweden, I B M Corporation, Infotrek, Intel Corporation, Know IT Software Solutions, KPMG, Pricewaterhouse Coopers, Steam Consulting, Tre60 Analys, Deloitte, Unisys. p a t r i c. h e l l g r e s w e. s a s. c o m Nyhetsbrevet i elektronisk form finns på 12 SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute Inc., Cary, NC, USA. SAS and all other SAS Institute Inc. product or service names are registered trademarks or trademarks of SAS Institute Inc. in the USA and other countries. Other brand and product names are trademarks of their respective companies. Copyright 2006, SAS Institute Inc. All rights reserved.

12

13 1 / 2006 Offentligt För offentliga beslutsfattare SAS Institute i samarbete med BetterManagement.com Karolinska Universitetssjukhusets pionjärprojekt ger reumatiker experthjälp Ett effektivt informatikstöd i kombination med transnationell forskning innebär en revolution för läkarvetenskapen. Patienter på Karolinska Universitetssjukhuset kommer snart med hjälp av informatikstöd kunna dra nytta av Karolinska Institutets forskningsresultat genom att resultat från grundforskningen snabbt kan överföras till den behandlande läkaren och att nya frågeställningar från den kliniska vardagen kan föras över till laboratoriet. Daniel Andersson är IT-arkitekt på Karolinska Universitetssjukhuset och projektledare för MIR-projektet. En läkare och hans patient sitter i ett undersökningsrum på Reumatologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, i samband med ett mottagningsbesök besvarar patienten ett formulär via det nationella kvalitetsregistret som omedelbart görs tillgängligt för läkaren. Patienten får även med sig en utskrift som visar en översikt över sjukdomsutvecklingen och beslutade medicinska behandlingar. Samtidigt registreras information av läkaren kring patientens sjukdom i journalsystemet och av forskare i forskningsdatabaser på Karolinska Institutet. Forts. sid 4 Sjukvårdens produktivitet kan fördubblas! Trendpanel Experterna i Offentligt s trendpanel är rörande överens: det finns stora möjligheter att drastiskt öka vårdens produktivitet. Och detta utan att försämra vårdens kvalitet. Som Monica Renstig, en av författarna till den uppmärksammade boken Den sjuka vården, uttrycker det: De svenska läkarna ägnar för mycket tid åt annat. Minst hälften och ofta uppåt 80% av deras tid ägnas idag åt administration, information och kommunikation. Kan vi genom bättre styrning se till att läkarna ägnar mer Forts. sid 3 Övrigt innehåll Produktivitet Norden i topp inom OECD Sid 3 Flera rapporter visar att de nordiska länderna har hög produktivitet i den offentliga sektorn. Tema Styrning Från Offentlig Förvaltning till Offentlig Förändring Sid 6-7 Det är svårt att styra offentlig verksamhet. Men det går. Praktikfall om ekonomi, personal, IT och självfallet verksamheten. Balanserade Styrkort Stjärnsjukhus ökar produktivitet och kvalitet samtidigt Sid 9 Brigham and Women s Hospital i USA är i världsklass på de flesta områden. Nu vill man bli ännu bättre, med hjälp av balanserade styrkort. Folkräkning USA går ifrån papper och penna och satsar på analys Sid 9 Från och med nu är det mycket lättare att ta reda på hur den amerikanska nationen egentligen mår. Försvar och polis Amerikanska flygvapnet satsar på ABM Sid 11 ABM ger lägre kostnader och kortare ledtider. Debatt Anita Eriksson Pallinder är VD för Carelink. Monica Renstig har i den uppmärk sammade boken Den sjuka vår den undersökt den svenska vår dens produktivitet. Produktivitetsökning kan ge bättre vård Sid 12 Det finns ingen motsättning mellan vårdkvalitet och krav på ökad produktivitet.